Som Benyon (2019) beskriver handlar familiarity i grunden om att använda språk och symboler som användarna är bekanta med. Benyon (2019) baserar, som tidigare konstaterats, designprincipen familiarity på tidigare begrepp som först introducerades av Nielsen Norman Group, vilka menar att för att
användaren ska känna igen sig är det viktigt att systemet talar användarens språk, med ord, fraser och begrepp som är bekanta för användaren, snarare än systemorienterade termer (nngroup.com, 2020). Statistisk data är till sin natur förhållandevis abstrakt data som om det enbart beskrivs genom
systemorienterade termer riskerar att då enbart förstås av insatta statistiker eller särskilt kunniga inom ämnet. Genom så kallad statistical storytelling kan ord och fraser som användaren känner igen användas och det kan då fungera som metaforer.
4.4.1 Statistical storytelling
Webbplatsanalysen visar att SCB använder statistical storytelling i mycket stor utsträckning på temasidorna. Redan på respektive startsida för varje tema (de fyra som tidigare diskuterats) presenteras en kort berättelse kring det
övergripande temat för de kategorier som sedan nedan radas upp (se figur 21).
Figur 21. SCB. (2020) Storytelling på Människorna i Sverige [skärmdump]. Hämtad från https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/manniskorna-i-sverige/
När respondenten under intervjun diskuterar statistical storytelling på temasidorna säger hen:
“Om man ska väcka intresse kring statistik till målgrupper som allmänheten, skolan och till stor del också media så måste man nästan ha nån sorts berättelse. Om du ska kommunicera med en finansanalytiker så är de exempelvis ofta ute efter en specifik siffra, då behöver du inte använda en berättelse kring innehållet.
Då handlar det bara om att se till att de hittar det (siffrorna) lätt.
Så det är ju lite olika då, beroende på vilken målgruppen är.”
Det kan således konstateras att det för SCB handlar mycket om vilken målgruppen är huruvida de använder statistical storytelling eller inte. Då temasidorna riktas till den breda allmänheten är det med tanke på
respondentens svar inte heller uppseendeväckande på något vis att storytelling
44
används i så hög utsträckning på temasidorna. Benyon (2019) nämner hur språk som användarna är bekanta med är en viktig faktor för att uppnå familiarity. Det är inte orimligt att anta att allmänheten i stort är mer bekanta med att få fakta presenterad i en berättelse istället för genom enbart siffror.
Webbplatsanalysen visar också att statistical storytelling tar upp stora delar av respektive informationssida för varje kategori. Det handlar om berättelser kring det innehåll som genom siffror presenteras i diagram och tabeller. Genom ord berättas vad diagram och tabeller visar. Respondenten berättar hur SCB kan tänka när de ska skapa en historia kring statistiken:
“Vi har ju massor av statistik, säg inom området om boende.
Vad finns det för dimensioner i statistikområdet boende som kan bli en bra berättelse? Under boende finns ett diagram som visar boendeform baserat på ålder, var man är i livet. Då kan man se att barn oftare bor i småhus, men tittar man sedan på äldre barn, tonåringar, så är det vanligare med boende i lägenhet. Detta fram till att man är omkring 40 år eller så, då blir det vanligare att man bor i småhus igen. Man kan utifrån sådana fakta göra en berättelse om statistiken.”
Respondenten berättar också under intervjun att “Vi har en stor
kommunikationsavdelning som ofta är inne på vissa innehållstyper som t. ex
“Sverige i siffror”. Den är skriven av personer med journalistisk kompetens medans våra rapporter nästan alltid är skrivna av statistiker som inte har journalistisk kompetens.” Respondenten tillägger sedan: “Språket i dom (rapporterna) är därför på en helt annan nivå. Statistikerna har inte samma insikt om hur man strukturerar ett innehåll för ett optimalt mottagande.” Det är därmed personer med särskild kompetens kring hur man skriver till
allmänheten som författar berättelserna på temasidorna.
En detalj som i relation till berättelserna väcker vissa frågor är något som respondenten säger. “Om en artikel innehåller väldigt mycket detaljer så krävs det mer av redaktörer och statistiker varje gång något ska uppdateras eftersom redaktören då måste stämma av hela tiden med statistiker för att säkerställa att allt är helt korrekt”. Respondenten poängterar sedan att uppdateringsprocessen är viktig att ta med när de funderar på hur innehållet ska vara strukturerat för att inte ta så mycket tid i anspråk när det statistiken uppdateras.
Utan att detaljstudera berättelserna närmare går det snabbt att se att i flera av dem presenteras också detaljer och siffror från den senast uppdaterade statistiken. Det talar lite emot det respondenten säger. Här blir det svårt för statistiker och textförfattaren när ny statistik läggs in. De båda måste då stämma av med varandra att allt stämmer.
4.4.2 Symboliska bilder
Bilder förekommer som tidigare diskuterats också på temasidorna. Bilder fungerar också som symboler vilka kan hjälpa till att skapa igenkänning hos användaren, det vill säga, de påverkar också nivån av familiarity. Benyon (2019) menar att symboler är en viktig faktor i designprincipen familiarity.
45
Det finns inte utrymme att diskutera varje specifik bild från alla delar av temasidorna, men webbplatsanalysen visar att alla bilder har en koppling till ämnet på sidan där de visas, men att kopplingen ibland är lite mer diffus. För att exemplifiera hur det kan se ut är det dock nödvändigt att nämna ett antal av bilderna. På informationssidan “Skilsmässor i Sverige” visas en bild på
vigselringar som ligger i snö på marken. Det är uppenbart att vigselringarna inte längre sitter på fingrarna, något som sker när par skiljer sig. Det hjälper till att skapa en känsla av skilsmässa. På sidan “Gifta i Sverige” är det istället ett brudpar på bilden som visas. Dessa två ämnen kanske är särskilt lätta att hitta och presentera passande bilder för bra familiarity.
På sidan “Utländska medborgare i Sverige” visas en bild på människor bakifrån. Det går inte på något vis avgöra om de har utländsk bakgrund.
Samtidigt kan det antas vara svårt att visa en bild på hur en specifik utländsk medborgare ser ut utan att peka ut en särskild grupp som “utländsk”. Det verkar således vara ett medvetet val av SCB att de gjort så här, vilket vi tycker är positivt. På informationssidan “Arbetslöshet i Sverige” visas en bild som är svårtolkad. Det ser mest ut som människor som sitter och arbetar. De ser inte alls särskilt arbetslösa ut. Det samma gäller på sidan “Inkomster i Sverige”.
Där visas en bild på rökmoln från någon form av industri. Mer passande bilder för att uppnå bättre familiarity borde finnas, även om det går att göra
kopplingar mellan ämnet och de bilder som nu presenteras.
I det stora hela har majoriteten av bilderna en koppling till ämnet som är lätt att förstå och känna igen. Det hjälper till att ge användaren en känsla av
igenkänning. Bara genom att snabbt titta på bilden utan att läsa innehållet kan man som användare många gånger förstå vad innehållet på sidan handlar om.
Vid några få tillfällen, vilka har exemplifierats här ovan, är bildens koppling till ämnet mer diffus.
4.4.3 Övriga symboler
Webbplatsanalysen visar att det förekommer ett flertal andra symboler i stor utsträckning. En sådan är den lilla högtalaren som presenteras ihop med texten
“Lyssna”. Sådana symboler går att se på många webbplatser idag där texten på sidorna går att spela upp och lyssna på. Den lilla symbolen i form av en
högtalare bör med stor sannolikhet vara något som de flesta användare känner igen och är bekanta med idag. Alla knappar som går att trycka på har rundade hörn. Det är ett designknep för att illustrera knappar som de flesta webbplatser och appar idag använder. Användaren förstår av symbolen att det handlar om en knapp. Ett exempel där knapparna utför en specifik sak, att visa mer innehåll som har dolts, illustreras utöver den beskrivande texten med en symbol som pekar nedåt i knappen (se figur 22).
46
Figur 22. SCB. (2020) Knapp för att visa allt innehåll [skärmdump]. Hämtad från https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/manniskorna-i-sverige/asylsokande-i-sverige/
Utan att trycka på knappen som visas på ovanstående bild (se figur 22) bör de flesta användare med stor sannolikhet förstå att det som kommer att ske är att innehållet som dolts rullar ut och visas. Ett antagande är att många hade förstått knappens funktion även utan den förklarande texten.
I anslutning till temasidornas diagram finns tre symboler med beskrivande text (se figur 23). Utan att förstå texten kan användaren genom symbolerna ana eller förstå vad som händer när hen trycker där. Särskilt två av symbolerna känns igen från många appar, program och webbplatser. De som illustrerar
“Spara som” och “Skriv ut”. Symbolen för “Visa som tabell” är en liten tabell och hjälper användaren känna igen vad det handlar om.
Figur 23. SCB. (2020) Symboler som känns igen [skärmdump]. Hämtad från https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/manniskorna-i-sverige/flyttar-inom-sverige/
Efter att innehållet på respektive kategorisida har presenterats finns möjlighet för användaren att dela innehållet och sprida det genom andra kanaler. Här visas bara tre symboler utan någon text. Dessa tre symboler är mycket välkända för användare på internet och behöver egentligen ingen närmare presentation. Det är symbolerna för Twitter, Facebook och mejl (se figur 6).
SCB använder således flertalet symboler vilka underlättar för god familiarity och därigenom hög användbarhet.