• No results found

F ORTSATT FORSKNING

In document Lärarkompetens (Page 40-53)

6. DISKUSSION

6.5 F ORTSATT FORSKNING

En fortsatt studie av ämnet kan vara att studera hur lärarstudenter ser på lärarkompetens samt de sju grundkompetenser. Enligt riksdagens proposition ska varje lärarstudent ha de sju grundkompetenserna för att kunna vara en lärare. Det hade varit intressant som fortsatt studie att studera om lärarstudenter, om de anser att de fått en innebörd och en kunskap i de sju grundkompetenserna, även hur de ska hantera kompetenserna efter deras lärarutbildning.

Det vore även intressant att se hur elever som går i gymnasiet ser på lärarkompetens för att sedan jämföra med gymnasielärare och regeringens sju grundkompetenser.

Källförteckning

Backman, J. (1998). Rapporter och uppsatser. Studentlitteratur: Lund ISBN: 91-44-00417-6 Carlgren, I., Marton, F., (2005). Lärare av i morgon. Lärarförbundet: Kristianstad ISBN:

91-85096-776

Imsen, G. (1999). Lärarens värld – Introduktion till allmän didaktik. Studentlitteratur: Lund ISBN: 91-44-00588-1

Johansson, A. (2005). Narrativ teori och metod. Studentlitteratur: Lund ISBN: 91-44-03500-4 Kansanen, P., m.fl. (2000). Teachers’ Pedagogical Thinking – Theoretical Landscapes,

Practical Challenges. Peter Lang Publishing, Inc: New York ISBN: 0-8204-4897-4 Kernell, L-Å. (2002). Att finna balanser – en bok om undervisningsyrket. Studentlitteratur:

Lund ISBN: 91-44-04079-2

Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Studentlitteratur: Lund ISBN: 91-44-00185-1

Lärarnas riksförbund (2005) Lärarboken Lärarnas riksförbund ISBN 91-973019-5-7 Madsén, T. (1994). Lärares lärande. Studentlitteratur: Lund ISBN: 91-44-34821-5

Madsén, T. (red). (1994). Lärares lärande. Ekholm, M., Lander, R. Kapitel 8 Utvärdering och uppföljning som bas för fortbildning och utvecklingsarbete. Studentlitteratur: Lund ISBN: 91-44-34821-5

Maltén, A.(2003). Att undervisa – en mångfasetterad utmaning. Studentlitteratur: Lund ISBN 91-44-04174-8

Maltén, A. (1995). Lärarkompetens. Studentlitteratur: Lund ISBN: 91-44-48691-X

Maltén, A. (1997). Pedagogiska frågeställningar. Studentlitteratur: Lund ISBN: 91-44-00125-8

Molander, B. (2003). Vetenskaps filosofi, en bok om vetenskapen och den vetenskapande människan. Thales: Riga ISBN: 91-7235-041-5

Ogden, T. (1993). Kvalitetsmedvetande i skolan. Studentlitteratur: Lund ISBN: 91-44-37141-1

Ogden, T. (1991). Specialpedagogik- Att förstå och hjälpa beteendestörda elever.

Studentlitteratur: Lund ISBN: 91-44-29341-0

Ohlsson, J. (2004). Arbetslag och lärande- Lärares organiserande av samarbete i organisationspedagogisk belysning. Studentlitteratur: Lund ISBN: 91-44-04291-4

Patel, R., & Davidson, B. (2003). Forskningsmetodikens grunder. Studentlitteratur: Lund ISBN 91-44-02288-3

Rönnerman, K. (1998). Utvecklingsarbete – en grund för lärares lärande. Studentlitteratur:

Lund ISBN:91-44-00186-X

Svensson, P-G., & Starrin, B. (red). (1996). Kvalitativa studier i teori och praktik. Starrin, B.,

& Renck, B. Kapitel 2 Den kvalitativa intervjun. Studentlitteratur: Lund ISBN: 91-44-39851-4

Internetkällor Internet 1:

Regeringens proposition om en förnyad lärarutbildning 1999/2000:135

http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=37&dok_id=GN03135&rm=1999/20 00&bet=135 Ansvarig utgivare: Sveriges riksdag, besök datum 070128

Internet 2:

Lärarförbundet Lärarprofessionalism – om professionella lärare (2003) Kapitel 1 Mats Ekholm Lärare, professionalitet och yrkeskvalitet.

http://www.lararforbundet.se/web/shop2.nsf/81fd9969356536f5c1256e5a003339b3/F00 387459F1287FDC1256EAD003BF716/$file/Ladda_ned.pdf Ansvarig utgivare:

Lärarförbundet, besök datum 070128 Internet 3:

Lärarförbundet Lärarprofessionalism – om professionella lärare (2003) Kapitel 2 Ingrid Carlgren Professionalism som reflektion om lärarnas arbete

http://www.lararforbundet.se/web/shop2.nsf/81fd9969356536f5c1256e5a003339b3/F00 387459F1287FDC1256EAD003BF716/$file/Ladda_ned.pdf Ansvarig utgivare:

Lärarförbundet, besök datum 070128 Internet 4:

Pertti Kansanen (1993) Research Report 121 An outline for a Model of Teachers’

Pedagogical Thinking

http://www.helsinki.fi/~pkansane/outline.html Ansvarig utgivare: Pertti Kansanen, besöks datum 070324

Internet 5:

Artikel skriven av Pertti Kansanen och Matti Meri Didactic relation in the teaching-studying-learning process

http://www.helsinki.fi/~pkansane/Kansanen_Meri.pdf Ansvarig utgivare: Pertti Kansanen, besöks datum 070324

Internet 6:

Lag om etikprövning av forskning som avser människor 2003:460 http://lagen.nu/2003:460 Besöks datum 070331

Uppslagsverk NE-online sökord:

OECD 070325

Bilaga 1 Intervjufrågor

1. Vad anser du är lärarkompetens?

2. Enligt regeringens proposition 1999/2000:135 ska varje lärare ha sju grundkompetenser.

Dessa är kognitiv, kulturell, kommunikativ, kreativ, kritisk, social och didaktisk kompetens.

Förklara innebörden av dessa kompetenser.

3. Vilka tre grundkompetenser anser du är viktigast som lärare?

4. Hur kan en lärare använda sig av lärarkompetensen i yrket?

5. Skulle du vilja utveckla din lärarkompetens?

6. Tror du att det går att utveckla sin lärarkompetens? /Om ja, hur skulle du vilja gå till väga?

Bilaga 2

Intervjuer med lärare

Lärare 1

Historia (undervisar inte just nu i ämnet), Svenska (huvudämne) och karaktärsämnen. I grunden är hon fritidspedagog.

1. Oj vad svår fråga, till och börja med behöver måste man ha kompetens det vill säga vara kunnig i sitt ämne. Men lika viktigt är nyfikenhet på ungdomars utveckling. Det handlar om till synes och sist att någonting ska hända i klassrummet. Man måste ha förmågan att skapa ett bra klimat måste ha vetskap och kunskap om ungdomars utveckling och en stor kunskap om gruppers utveckling, vad händer i en grupp. Där är jag väldigt glad att jag har min bakgrund, handlar mycket om hur jag ska separera gruppen för att det ska bli bättre. Men att få till stånd att få en bra gruppbehörighet. Sen ska man tycka att det är lite kul, om man kommer in att detta är det tråkigaste jag vet så blir det även så, men om man går in och är på alerten bästa som finns så blir det mycket bättre, eleverna märker det.

Jag har säkert glömt massor, det är så mycket som man under åren lär sig, denna fingertoppskänsla, var kan jag gå in för att bryta nu eller var kan jag gå på. Denna fingertoppskänsla, man tränar upp den eftersom. Men det ingår i kompetens, vet inte vad jag ska kalla den men denna tysta kunskap.

Sen ingår även kunskap hur lärande fungerar hos människan. Och sen är det också viktigt att det stannar inte här, för när jag lämnar utbildningen börjar lärandet. Man ska vara uppdaterad i ämnet speciellt viktigt i samhällskunskap. I svenska handlar det väldigt mycket och vara uppdaterad, forskat hela tiden.

Men fingertoppskänslan är viktigt och ha som lärare för att se vad eleverna behöver.

2. Kognitiv – det är vad jag varit inne på, elevens lärande så att säga och ha vetskap om elevernas olika lärstilar för att skapa en lärande situation som är gynnsam för alla ungdomar.

Lärande, men vad betyder ordet egentligen?

Kulturell – det är också de faktorer som finns i samhället, vi har ju olika faktorer som präglar eleven, olika kulturella bakgrunder som präglar eleven. De ska ha en vetskap om kön och klassperspektivet är också viktigt.

Kommunikativ – skapa en gynnsam atmosfär i klassrummet.

Kreativ – jag utgår från ett problembaserat tänkande, inte fullt ut men jag har det tänket så mycket det går. När jag gick min utbildning fick man skriva ett pm hur man ville undervisa.

Och då använde jag mig av exemplet att eleven är en resenär, där eleven är en charter resenär eller backpacker. Var ska de sova, äta och så vidare. Eleven ska jobba själv hur man ska klara problemen efter vägen.

Kritik – att vara kritisk granskade till källanvisningen, vad står det för, vad kan det stå för i svenska. Lära elever hur de jobbar med att vara kritisk. Det är viktigt och lära eleverna detta.

Det är för lite kritiskt tänkande i dagens skola.

Social – ja, social, få tillstånd försöka komma ihåg. I svenska som ämne kommer man många elever väldigt väldigt nära. För man lämnar ut sig väldigt mycket i texter.,

Didaktiskt – hur jag förmedla det, inte metod men lite delvis. Hur ska jag lägga upp detta för att elever ska kunna ta del av det. Hur det är mest gynnsamt för dom. Då är det på olika sätt för alla elever.

3. Det går inte och gradera dom, det är så svårt. Jag kan inte, måste jag göra det? Men alla kompetenser går ihop, alla behövs för att bli en bra lärare. Alla går in i varandra och alla behövs för att vara en bra lärare.

4. Det är viktigt och se sin egen styrka och utveckla den. Jag älskar och läsa högt och jag är ganska fysisk av mig som person och jag använder mig av det, jag använder hela kroppen och jag fångar eleverna genom att läsa högt. Man kan utveckla sin egen styrka för att bli en bra lärare. Det är olika i alla ämnen men i de ämnen jag har fungerar det.

5. Absolut, det har vi pratat mycket om. Jag tycker det är en utveckling och ha lärarstudenter för att de ställer frågor. Och man blir varse om vad som händer. Men även att filma varandra i klassrummet, för det händer så mycket i ett klassrum.

6, Filma varandra och ge möjlighet till reflektion, föra loggbok och med en lärargrupp, som man är trygg med, få feedback på det man skrivit - mer utrymme för reflektion.

Lärare 2

Karaktärsämnen, data och foto. Han är även skyddsombud och lärarförbundets lokala ombud.

1. En lärare ska ha kunskaper i ämnet men det är viktigt att man har stora sociala antenner.

Det innebär att man har någon slags respekt för eleverna, man ska tro på de demokratiska värderingarna och man ska ha stor social kompetens. En lärare ska se elevens behov och se hur eleven är och vilka resurser som behövs.

Du behöver pondus för om man är respekterad och då för ovanstående jag sagt. Man ”äger”

eleven när dörren stängs. Självklart ska en lärare nå upp till kursmålen och man ska låta eleven vara med och bestämma.

Man ska ta eleven på allvar och man jobbar med dom i en professionell miljö. Man förbereder dom till ett arbete.

2. Kognitiv – jag har läst om det någonstans men kommer inte ihåg vad det innebär.

Kulturell – att man är kulturellt intresserad inte bara av konst och bild utan av andra människor, att läraren använder sig av värderingsfrågor.

Kommunikativ – det är mina sociala antenner.

Kreativ – det är det vi lärare lever på – vi är som tolvåringar, vi har alla varit media människor – vi ska vara kreativa.

Kritisk – Man sätter upp mål för arbetet och man ska sätta ribban ganska högt upp. En lärare ska respektera att man har självinstinkt och kritiskt se på sin lärarroll.

Social – även här mina sociala antenner.

Didaktisk – lära om att lära i situationer, jag har aldrig i mitt liv genomfört en lektion som jag har planerat för det blir aldrig så. Allt kan förändras.

3. Kommunikativ, kreativ och social.

4. ”Learning by fear” det är ett litet skämt men det fungerar. Man skrämmer skiten ut eleverna för att få dom att vilja lära sig.

5. Jag gör det just nu, jag läser en säl utbildning som är en speciell utbildning från skolverket och riksdagen för yrkeslärare som är fast anställda för att få behörighet.

6. Ja, absolut. Kompetensutveckling om den allmänna betygsättningen och ha en individuell utveckling. Detta kan ske genom program lags form, ha temaveckor där man går bort från den traditionella undervisningen och motivera och förklara för eleverna samt ha en röd tråd i hela undervisningen.

Lärare 3

Historia och samhällskunskap

1.Lärarkompetens kan man förenklat säga att man har förmågan att uppnå målen, sen kan man bryta ner det i mindre bitar, beroende på att man börjar diskutera vad är lärarkompetens och då bryter man ner det i mindre delar.

2. Kognitiv – Det kan jag tyvärr inte för jag har inte funderat på detta ords innebörd för lärarkompetens.

Kulturellt – En lärare är förankrad i den kultur som den verkar i, ska föra vidare ett kultur arv. Demokratiskt tänkande är väldigt viktigt. Väldigt viktigt att eleverna får en förankring i den miljön de verkar i och är en del av. Vem är jag och vem är vi? Men även alla andra kulturer är viktiga men den egna kulturen är viktig.

Kommunikativ – en lärare måste kunna kommunicera med både elever och kollegier. Med att kommunicera menar jag bara inte att skriva utan också att man har en förmåga att se hur andra människor är. För att kunna kommunicera måste jag tänka vem kommunicerar jag med.

Göran Persson sa en gång att han kan kommunicera med bönderna på sitt vis och politiker på deras vis.

Kreativ – en lärare måste vara kreativ, måste finna metoder för att föra ut en kunskap.

Kritisk – en lärare måste ha ett kritiskt förhållningssätt, ett kritiskt förhållningssätt för det händer så mycket i världen och i deras omgivning. Man måste ha en förmåga att vara kritisk i sitt lärande.

Social – lärare ska kunna umgås med eleverna, eleverna ska inte vara rädda för lärare. Umgås med sina elever som lärare, jag menar inte att man ska gå ner på en sextonårings nivå utan att man ska kunna vara social med dom fast man inte gör det.

Didaktiskt – allt det här går in i varandra, men att man har en förmåga att lära ut, att man kan hantera sitt ämne så att eleverna för står vad man vill lära ut.

3. Didaktiskt är fruktansvärt viktigt men didaktisk och kommunikativ för de går in i varandra och det är inte så stor skillnad. Sen att vara social och kritisk, det tycker jag är viktigt.

4. Förmågan att kunna lära ut det är en förutsättning för att kunna vara lärare.

5. Jag utvecklar den hela tiden, inte genom böcker lika mycket som tidigare men däremot så ställs jag dagligen för nya situationer och varje gång utvecklar jag min lärarkompetens.

6. Alla människor som är seriösa utvecklar sin kompetens i det område man är verksam i, är man seriös och allvarlig med det du håller på med så visst utvecklar man sin kompetens. Det vanligaste sättet att utveckla sin kompetens är av vardagen. Men även att läsa in sig och utbilda sig, om man varit lärare i flera år så har man utvecklat sin lärarkompetens under en längre tid. Har man varit med om så många förändringar och trender och då upptäcker man att det inte är så mycket nytt under solen. Man kan komma långt med att bara bearbeta sina egna erfarenheter och reflektera vad som hänt. Nya lärare måste läsa böcker och få erfarenheter från mer erfarna lärare på grund av att de inte har någon erfarenhet när de kommer ut i skolan.

Jag har en forskarutbildning och den hjälper mig att reflektera mer på vad jag håller på med, jag lär mig att kommunicera på ett helt annat sätt. Det är otroligt viktigt.

Lärare 4

Samhällskunskap och Religion

1. En lärare ska vara kunnig i sitt ämne. Men kunskap i sitt ämne kommer du inte långt med men du kommer ingen vart utan det heller. Även social kompetens och någon form av förmåga att kunna läsa av grupper och föra ut kunskap och det kan skilja från klass till klass.

2. Kognitiv – jag har ingen susning

Kulturell – det är att tala ett språk som passar in på olika grupper, om jag står och undervisar ett gäng killar ska jag kunna prata på deras vis med exempelvis en mycket hårdare jargong och med en annan grupp ha ett annat lärande sätt.

Kommunikativ – klart man ska kunna kommunicera sitt budskap, föra en dialog med eleverna. Tycker att detta begrepp är väldigt stort.

Kreativ – varierande

Kritiskt – kritiskt granskande, det ingår ju även i mina ämnen men att eleverna ska ha ett kritiskt förhållningssätt.

Social – det är att ha en social kompetens, förutom att kunna ämnet är det otroligt viktigt att kunna nå eleverna, i början som lärare är man mer inne på stoffet men efter ett tag blir det sociala mycket viktigare. Hur når du eleverna och hur hjälper du eleverna att bli goda samhällsmedborgare.

Didaktiskt – allt ihop i ett, didaktiken är hur du lär ut, det kan förändras genom tiderna. Du kan använda alla ovanstående ord för att beskriva detta.

3. Det sociala, det kreativa och det didaktiska för i den antar jag att det även ingår kunskap i ämnet.

4. I klassrummet, genom att försöka få tid, plats och rum att ständigt få tillfälle och ständigt reflektera över sin undervisning. Det bästa sättet att göra det som lärare är att ha lärarkandidater för att man måste då reflektera hur man lär ut. Då får du fokus på hur jag gör och man får fokus på det didaktiska.

5. Jag skulle vilja utveckla min kunskaps del. Jag skulle vilja att varje år ha en fördjupningskurs och varje år kanske läsa fem poäng på universitetsnivå för att sålla i nyhetsmaterial för att det blir för mycket. Jag skulle vilja ha lite undervisning i ämnet men även ha en diskussion med likasinnade och den delen saknar jag.

6. Svår fråga, när jag började som lärare tyckte jag det var svårt och bli lärare för man har haft så många bra och därför hade jag som mål att bli bättre än den sämsta läraren jag hade under min skolgång och jag anser att jag nått det målet. Självklart kan man det genom tiden för att diskutera och prata med kollegor, men tyvärr finns det ingen tid för det idag. Men att reflektera är otroligt viktigt. Med tiden kan man lära sig, för jag tror att jag blivit en bättre lärare under mina de år jag undervisat.

Lärare 5

Karaktärsämnen och religion

1. Det första jag tänker på är att man är en utbildad lärare som kan på så sätt höja kvalitet på sitt arbete. Det måste finnas en pedagogisk grund att stå på. Kompetensen jag tänker på är också att en renodlad lärare måste ha erfarenheter, de ska ha uppleva mycket. Men just att de har en pedagogisk grund att stå på.

2. Kognitiv – det är fakta kunskaper, det är det första jag tänker på.

Kulturell – Estetiskt, där tänker jag mycket på musik, bild, drama dans och litteratur. Det är jätte stort. Det är en bonus men man behöver inte ha kulturell kompetens.

Kommunikativ – det är viktigt på så sätt att man kan kommunicera med elever, kollegier och arbetsledningen.

Kreativ – det är att kunna hitta på saker, att man är kreativ och flexible för att få eleverna att vara kreativa och vara med i planeringen. Det är inte bara jag som behöver vara kreativ, viktigt för nytänk för att inte vara i samma tänk och då kan man utvecklas.

Kritisk – det är ett negativt ord egentligen men det behöver inte vara det. Jag skulle vilja säga reflektera. Det behöver inte vara negativt. Man måste kunna reflektera över sig själv och sin egen utveckling. Det är viktigt att man kan reflektera över sig själv tillsammans med elever och kollegor.

Social – populärt ord som är viktigt och ha. Utvecklas hela tiden tillsammans med andra. Det går in i det jag sagt tidigare, kunna samarbeta, lyssna och jobba med andra men även stå på egna ben.

Didaktisk – det är också viktigt som lärare att kunna lära ut didaktiken. Hur du lär ut, metoder för utlärning. Hur man får ut sin undervisning till eleverna genom att använda alla andra metoder som finns.

3. Didaktisk, social och kommunikativt och det kognitiva för att det går in i den didaktiska.

4. Det var en svår fråga, det finns så många olika sätt. Om man ska använda sig av alla dessa kompetenser finns det många olika tillvägagångssätt för att kunna använda dom. Jag tänker på att hur jag bemöter eleverna och hur jag kan utveckla dom. Man kan utvecklas genom dessa olika kompetenser. Mitt arbete ska gynna eleverna för jag är här för deras skull. Att kunna ge och få en process hos eleverna.

5. Jo det skulle jag, det finns alltid saker man vill utveckla och det gör jag hela tiden genom bemötandet med elever och kollegor. Sen kan du läsa otroligt många böcker i ditt ämne för att få kunskapen i ämnet.

6. Jag tror det går att utvecklas, i mötet med andra, i samma kurser eller program. Och sen våga ställa frågor till eleverna. Jag får mycket ut från eleverna för de ställer frågor till mig där jag måste förklara hur jag går tillväga. Men även föreläsningar, workshops och fortbildningar.

Men även verksamheter utanför kommunen. Jag vet att det går och utveckla bara om man vill, man måste ha en insikt och där kommer jag tillbaka till reflektionen.

Lärare 6

Karaktärsämnen och Engelska

1. Dels är det att kunna hantera och bemöta ungdomarna och ha kunskap i det ämnet man undervisar i. Erfarenhet är också kompetens.

2. Kognitiv - intellektuell kompetens, förmågan att kunna förstå och kunna förklara.

Kulturell – erfarenhet från olika kulturellt både nationellt och internationellt.

Kommunikativ – kunna bemöta andra människor och kunna kommunicera med olika människor och kunna lyssna och höra vad de säger. Kroppsspråk är också kommunikation.

Kreativ – olika undervisningsformer, jobba med olika material och man arbetar med alla olika sinnen, visuellt och Audio och så vidare. Att man får med många olika

Kreativ – olika undervisningsformer, jobba med olika material och man arbetar med alla olika sinnen, visuellt och Audio och så vidare. Att man får med många olika

In document Lärarkompetens (Page 40-53)

Related documents