Tabell 15. Fakta om Västernorrlands län
Residensstad Härnösand
Källa: SCB
Kommuner Härnösand, Kramfors, Sollefteå, Sundsvall, Timrå, Ånge, Örnsköldsvik Flygplatser Höga Kusten Airport, Sundsvall Timrå Airport, Örnsköldsviks Airport Europavägar E4, E14
Järnvägsbanor Botniabanan, Mittbanan, Ostkustbanan, Stambanan, Ådalsbanan
Area2 21 678
Folkmängd 243 165
Västernorrlands län är landets sjätte största till ytan. När det gäller antalet invånare placerar sig länet på 16:e plats.
Regionens näringslivshistoria har sin ryggrad i basindustrin inom skog, energi och verkstad. Västernorrland är fortsatt ett ledande industrilän, framför allt inom träför
ädling, men har idag ett diversifierat näringsliv med bland annat en växande tjänste
sektor. Näringslivet domineras av verksamheter inom IT, bankpensionförsäkring samt tillverkningsindustri, handel och upplevelseindustri.
Källa: SCB
Diagram 23. Sysselsatta per näringsgren 2015
Västernorrlands län Hela riket
Jordbruk, skogsbruk, fiske Tillverkning och utvinning, energi och miljö Byggverksamhet Handel Transport Hotell och restaurang
Information och kommunikation
Finansiell verksamhet, företagstjänster Offentlig förvaltning m.m. Utbildning Vård och omsorg Personliga och kulturella tjänster
0 % 2 % 4 % 6 % 8 % 10 % 12 % 14 % 16 % 18 % 20 %
Kommunalskatten har stor påverkan på människors privatekonomi. Den påverkar till exempel möjligheten att bygga det kapital som krävs för att starta företag. För redan existerande företag är det också viktigt att den lokala köpkraften är så stark som möjligt. Skattesatsen är därför en viktig faktor när man beskriver företags
klimatet. Skattesatsen som används i tabell 16 är den sammanlagda kommunal
och landstingsskatten.
Tabell 16. Skattenivå 2016
Kommun Totalskatt i %
Källa: SCB
Sollefteå 34,68
Härnösand 34,63
Ånge 34,62
Kramfors 34,43
Timrå 33,93
Sundsvall 33,88
Örnsköldsvik 33,73
Sverigesnitt 32,10
Västernorrlands län har ett relativt högt skattetryck. Alla länets kommuner har en skattesats på över 33 procent. Fyra kommuner: Härnösand, Kramfors, Sollefteå och Ånge har en total skattsats på över 34 procent.
10 Källförteckning
Hemsidor
www.ekonomifakta.se www.foretagsamheten.se www.foretagsklimat.se www.lansstyrelsen.se www.regionfakta.com www.skolverket.se www.svensktnaringsliv.se
Rapporter
Arbetsförmedlingen, Sverige framtida befolkning – ett regionalt perspektiv, 2013.
Eurostat, Around 40 % of the EU27 population live in urban regions and almost a quarter in rural regions, 2012.
Falkenhall & Johansson, Svenskt företagsklimat i internationell jämförelse – slut-satser och lärdomar, Nationalekonomiska Föreningen 2013.
Länsstyrelsen Västernorrland, Bostadsmarknadsanalys 2015 Västernorrlands län.
Skolverket, ”Svaga resultat i ny PISA-rapport”, 2014.
Svenskt Näringsliv, Strukturrapport. Företagandets villkor, 2001.
Svenskt Näringsliv, Osund konkurrens – kommunalt företagande för miljarder, 2006.
Svenskt Näringsliv, Högskolekvalitet, 2011
Svenskt Näringsliv, Högskolekvalitet för bättre matchning och flera jobb, 2013.
Svenskt Näringsliv, Rekryteringsenkäten, 2014.
Svenskt Näringsliv, Det ekonomiska läget, november 2015.
Svenskt Näringsliv, Fakta om löner och arbetstider, 2015.
Svenskt Näringsliv, Företagarpanelen Q3, 2015.
Svenskt Näringsliv, Företagarpanelen Q4, 2015.
Svenskt Näringsliv, Företagsamheten Riket, 2015.
Svenskt Näringsliv, Företagsamheten Västernorrlands län, 2015.
Svenskt Näringsliv, Företagsklimat, 2015.
Svenskt Näringsliv, Mottagnings- och integrationssystem för flyktingar i fem länder, 2015.
Ung Företagsamhet, Övning ger färdighet – En långtidsuppföljning av UF-företagares entreprenöriella karriärer i Sverige 1990–2007, 2011.
Ung Företagsamhet, En regional analys av UF-företagare och företagsamhet, 2015.
11 Definitioner
Anställd
Som anställda räknas personer: för vilka arbetsgivaren är skyldig att innehålla och redovisa Askatt (huvudarbetsgivare); som för närvarande är anställda; för vilka utbe
tald lön (arbetsinkomst) per år beräknas överstiga ett prisbasbelopp; som är vikarier längre tid än tre månader.
Som anställda räknas inte personer: med lönebidragsanställning, säsongsanställning etc., som är långtidstjänstlediga eller långtidssjukskrivna vid undersökningstillfället (tre mån eller längre), som är vikarier kortare tid än tre månader.
Entreprenader
Entreprenader visar andelen av den kommunala verksamheten som köps in från pri
vata företag, föreningar och stiftelser i förhållande till den totala kostnaden för kom
munens verksamhet. Genom att kommuner köper varor och tjänster av företagen undviks osund konkurrens från kommunen och näringslivet stärks. Under 2011 för
ändrades kommunernas sätt att rapportera antalet entreprenader. Det påverkar jäm
förelser bakåt i tiden.
Företagsamhet
Som företagsam räknas individer som har ansvar för utvecklingen av ett företag. En företagsam person innehar Fskattsedel, är delägare i ett aktivt handelsbolag eller är vd eller ordinarie styrelsemedlem i ett aktivt aktiebolag.
Företagsklimat
Den definition av företagsklimat som Svenskt Näringsliv satt upp är: Summan av de institutioner, attityder, regler och kunskaper som möter företagaren i vardagen.
Försörjningsbörda
Försörjningsbördan kallas ibland försörjningskvot men det är egentligen två olika mått som beskriver olika saker. Försörjningsbördan sätter befolkningen i relation till hur många som arbetar mellan 20–64 år. Måttet beskriver hur många en person som arbetar försörjer inklusive sig själv. Försörjningskvoten å andra sidan tar inte hänsyn till sysselsättningen utan sätter hela befolkningen i relation till alla mellan 20–64 år, oavsett om de arbetar eller inte.
Genomslagskraft Ung Företagsamhet
Avser andelen elever av en årskull på gymnasiet som driver UFföretag. Ung Före
tagsamhets definition på en årskull är snittet av antalet elever i årskurs 2 och 3, då eleverna i över 98 procent av fallen har möjlighet att välja UFföretagande i just en av dessa årskurser. Ung Företagsamhet tar det totala antalet elever i årskurs 2 och 3 (även om UFföretaget kan drivas i andra årskurser) och delar med två årskurser.
Jobbunderskott
Hur många arbeten som behövs för respektive utbildningsnivå (förgymnasial, gym
nasial, och eftergymnasial utbildning) beror på hur många personer som finns i respektive utbildningsgrupp. Ett sätt att mäta detta är med det så kallade jobbunder
skottet. Det relaterar till hur många personer, inom varje utbildningsnivå, det går på varje arbete som kräver motsvarande kvalifikationer.
Kommunanställd
Person som är anställd i och förvärvsarbetar inom primärkommunal förvaltning (det vill säga kommunen). Se även under Anställd.
Kommunens service till företagen
Kommunens service till företagen handlar framför allt om bemötande och hand
läggningstider. Det har betydelse för företagens etablering och expansion. Kommu
nens service är starkt förknippad med hur företagarna upplever företagsklimatet i sin helhet.
Konkurrens från kommunen
Kommunal konkurrens visar i vilken utsträckning företagen anser att kommunens verksamheter tränger undan privat näringsverksamhet. På denna fråga sätts betyg på en skala där 1 betyder ”i stor utsträckning”, 6 betyder ”inte alls”.
Marknadsförsörjning
Marknadsförsörjning visar andel av hushållens inkomster som kommer från mark
nadsaktiviteter, till exempel lön från privata företag, föreningar och stiftelser. Mark
nadsförsörjningen kan ses som ett beskrivande mått på det lokala näringslivets vitalitet och omfattning.
Nyföretagsamma
Med nyföretagsamma avses de personer som blivit företagsamma under det senaste året. Vi skiljer här på genuint nyföretagsamma personer och inflyttare till kommunen.
• Genuint nyföretagsamma personer är sådana som någon gång under innevarande år blev ansvariga för någon typ av företag (men som inte var det innan).
• Inflyttare till kommunen är personer som var ansvariga för ett företag under förra året, men som under innevarande år flyttat till en annan kommun. På länsnivå och riksnivå redovisas enbart de genuint nyföretagsamma.
Förutsättningar för
företagande, jobb och tillväxt
Framtidsrapport Västernorrlands län 2016
AB, Bromma, 2016