En modern ekonomi är ett avancerat kretslopp där varje nytt jobb skapar en positiv spiral. Det är därför ett gott företagsklimat är så viktigt och utgör grunden, blodom
loppet, för vårt välstånd och välfärd – välfärdsavtrycket.
Med ”välfärd” menas generellt olika tjänster (eller bidrag) som den offentliga sektorn tillhandahåller. Det vill säga sådant som i Sverige finansieras med skattemedel. För att detta ska fungera krävs förstås att det finns något att beskatta. Det krävs en privat sektor som beskattas för att det ska bli pengar till välfärden. Kärnan i den privata sek
torn är företagen, näringslivet, som ger jobb.
Varje gång någon får ett nytt jobb i den privata sektorn inträffar en rad positiva spridningseffekter. Före taget ökar sin omsättning. Det innebär bland annat att företagets under leve rantörer får mer att göra, att de kan växa och anställa.
Det kan också innebära att företag som säljer olika tjänster (städning, ITsup
port, transporter m.m.) kan få sälja fler tjänster. En annan aspekt är att den som blivit anställd använder sin lön till olika saker – som att äta lunch på restaurang, köpa kläder eller kanske till att reno
vera sitt kök.
Figur 1 visar de privata företagens bidrag till den gemensamma välfärden i Västernorrlands län.
Den privata sektorn i Västernorrland sysselsätter totalt nästan 70 000 perso
ner. På deras lön betalas inkomstskatt och arbetsgivaravgifter. Företagen beta
lar även bolagsskatt. Totalt genererar detta drygt 14,6 miljarder i årliga skat
teintäkter. Det räcker exempelvis till cirka 160 000 grundskoleplatser eller drygt 37 000 undersköterskor.
Figur 1. Välfärdsavtryck i Västernorrland 2014.
Källa: Svenskt Näringsliv
3 Befolkningsutveckling
Västernorrland år 2035. Västernorrland har blivit en sammanhängande region tack vare en utbyggd infrastruktur . Det är lätt att bo i Långsele och arbetspendla till många orter i länet . Avstånden och hastigheten för både persontrafik och information har minskat . Tåget mellan Sundsvall och Härnösand tar exempelvis endast 15-20 minuter . Motorn i denna utbyggnad har varit de infrastrukturprojekt som drivits gemensamt i offentlig och privat samverkan, (OPS) . Framgången baseras på ett engagerat näringsliv och en politisk fokusering på goda kommu-nikationer . Tack vare den utbyggda infrastrukturen kan många företag finnas på landsbygden och arbeta mot kunder över hela världen . Länet har många starka företag som driver på utveck-lingen och allt fler är verksamma inom de kreativa näringarna som reklam, arkitektur, hantverk, design, mode, konst, dans, författande, film, musik etc . Regionens dynamiska näringsliv och unika natur attraherar till besök från hela världen och till inflyttning .
Scenariot kan verka avlägset men är en vision att sträva mot enligt Emil Källström, (C) riksdags
politiker från Örnsköldsvik. Emil är Center
partiets ekonomiskpolitiske talesperson, sitter i parti styrelsen och är adjungerad i verkställande utskottet. Han värnar en levande landsbygd och står fortfarande med fötterna i myllan på färdene
gården, har ett starkt lokalt engagemang och är fullmäktige ledamot i Örnsköldsvik.
Örnsköldsviks historia börjar redan under brons-åldern. Kunskap om lin och förädling skapade för-utsättningar för bönderna att även bli affärsmän.
Under 1700- och 1800-talet började bygden blomstra tack vare sågverksepoken. Örnsköldsvik har en lång företagartradition inom skogs-, verk-stads och processindustri. Det finns en stark tra-dition av småföretagande och näringslivet präglas av cellulosaindustri, bioraffinaderi, högteknologisk verkstadsindustri, handel, utbildning och turism. I Örnsköldsviks kommun bor drygt 55 000 invånare. I Svenskt Näringslivs undersökning av Örnsköldsviks företags-klimat 2015 ger företagen allmänhetens attityder till före tagande högst betyg.
Vad krävs för att nå visionen?
Det behövs ett starkt politiskt ledarskap som fokuserar på det som är viktigt. Idag vill politikerna göra så mycket. Det leder till att man blir halvbra på allt. Man bör istället fokusera på några få kärnuppgifter som att till exempel vara med och bygga olika former av infrastruktur eller skapa en bra utbildningskedja.
Vad krävs för att lyckas?
Vi behöver ett starkare regionalt politiskt ledarskap. I vissa frågor måste vi faktiskt agera som västernorrlänningar. Grannkommunerna behöver samarbeta bättre och ha
Vilka är de största utmaningarna för länet?
Att skapa en regionförstoring och bygga bra arbets och boendemiljöer. Vi måste skapa miljöer som folk vill arbeta och bo i. Då kommer tillväxten och antal jobb att öka. En ny trend är att man först väljer var man vill bo för att sedan söka jobb, ta med sig sitt jobb eller starta företag där.
3.1 Befolkningsutvecklingen i Västernorrlands län
Befolkningsutvecklingen är en viktig faktor för en region. Det kan leda till en större kommunal budget som kan användas inom olika områden, till exempel äldre omsorg och skola. En växande befolkning skapar möjligheter för regionen i form av nya industrier, nya butiker och andra nyetableringar.
Källa: SCB
Diagram 1. Befolkningsutveckling. Index 2000 = 100
95 100 105 110 115
2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014
Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Riket
I Västernorrlands län har befolkningsökningen varit lägre jämfört med Sverige som helhet efter 2001. I de nordligare länen är det endast Norrbotten och Jämtlands län som haft en svagare utveckling.
Källa: SCB
Diagram 2. Förändring i befolkningsstrukturen. Index 2000 = 100
15-64 65+
90 95 100 105 110 115
2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014
Efter år 2006 har antalet personer över 65 år ökat kraftigt i Västernorrlands län sam
tidigt som personer mellan 15 och 64 år har minskat. Åldersfördelningen i en region är viktig eftersom den bland annat påverkar försörjningsbördan när allt färre får för
sörja allt fler.
Källa: SCB
Diagram 3. Befolkningsutveckling inklusive och exklusive utrikes födda
Folkmängd inkl.
2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015
Invånarantalet skulle ha varit avsevärt lägre i Västernorrlands län utan inflyttning av personer födda utanför Sverige. En positiv befolkningsutveckling i Västernorrlands län är beroende av invandring. Utmaningen är att få utrikes födda att stanna kvar i länet.
Norrländska kommuner skulle kunna skapa en konkurrensfördel genom att erbjuda en mer omfattande och flexibel integration och etableringsplan. Det skulle exempelvis kunna ske genom att erbjuda möjligheten att kombinera jobb, svenskundervisning samt anpassat stöd och praktik till dem som tidigare varit företagare eller till dem som vill starta företag.
3.2 Försörjningsbörda
Försörjningsbördan visar hur många som arbetar i relation till hur många som inte arbetar (barn, studerande, personer som inte är i jobb samt pensionärer). En försörj
ningskvot på 2,5 innebär att varje förvärvsarbetande försörjer sig själv och ytterligare 1,5 person. Prognoserna i tabell 1 baseras på en oförändrad sysselsättningsgrad.
Tabell 1. Försörjningsbörda
I Västernorrlands län förväntas försörjningsbördan öka fram till 2030. Så är det även i riket som helhet, men de flesta kommuner i länet har och kommer att få en högre för
sörjningsbörda än snittet i Sverige. När det gäller den förväntade försörjningsbördan 2030 ligger alla kommuner i länet utom Sundsvall över Sverigesnittet.
3.3 Prognos befolkningsutveckling
Under 2010 var Sverige det EUland som urbaniserades snabbast. Urbaniseringen är problematisk för kommuner där populationen minskar. I dessa kommuner utsätts de kommunala ekonomierna för stora påfrestningar. Minskad befolkningsmängd leder till minskade skatteintäkter. Prognoser visar på fortsatt urbanisering. Landets tillväxt
regioner (storstadsregionerna, många större städer – i synnerhet universitetsstäderna – och vissa närbelägna pendlingsregioner) är de som växer snabbast.
Tabell 2. Befolkningsprognos till 2035
Kommun 2014 2035
Källa: SCB/Svenskt Näringsliv
Härnösand 24 755 24 842
Kramfors 18 435 17 657
Sollefteå 19 776 20 304
Sundsvall 97 338 108 066
Timrå 18 025 19 184
Ånge 9 484 9 230
Örnsköldsvik 55 248 61 388
Fem av länets sju kommuner visar på en ökning av antalet invånare till år 2035.
4 Utbildning
Kramfors kommun år 2035. Kramfors klarade omställningen med den stora flyktingströmmen från bland annat Syrien . Kommunen skapade ett unikt och framgångsrikt mottagande baserat på medmänsklighet och snabbspår till jobb och utbildning . Nu kommer utdelningen: Fler invånare och säkrad kompetensförsörjning . Kommunens nysvenskar har stark drivkraft och deras livslust sprider sig . Hela kommunen bubblar av framtidstro . Denna positiva Kramforsanda attraherar både invånare och företag . Det är stor efterfrågan på bostäder och vackra kustnära bostadsområden har under åren vuxit fram . Ådalsskolan har riksintag på alla sina utbildningar och är navet för ett nära samarbete mellan skola och arbetsliv . Företag, landsting och kommuner är starkt engage-rade i länets skolor . Det har bidragit till en smärtfri generationsväxling i hela regionen .
Visionen ovan kan kännas främmande för många men är ett realistiskt scenario enligt Peyman Vahedi, rektor på Ådalsskolan i Kramfors, som sporras av stora visioner.
Peyman är utbildad programmerare och lärare i svenska, samhällskunskap och IT. 2004 kom han till skolvärlden efter flera år inom ITbranschen. Familjen lockades till Kramfors för dess rykte av bra förskoleverksamhet.
Peyman har utvecklat ett unikt och nära samarbete med det lokala näringslivet. Elever på Industri tekniska pro
grammet får sin yrkesmässiga utbildning på två lokala företag. Modellen har applicerats på fler program.
Skolan erbjuder lärlingsanställning inom industri och elprogrammet samt inom kort även på restaurang och livsmedelsprogrammet.
Kramfors kommun ligger utmed Ångermanälven och gränsar mot Höga Kusten som är Sveriges mest kuperade kustområde. Under 1800-talet ökade befolkningen mycket tack vare skogsindustrin och sågverkens framväxt. Som mest fanns drygt 30 sågverk i Kramfors. I början av 1900-talet påverkades näringslivet starkt av det internatio-nella ekonomiska läget. Det ledde till hög arbetslöshet och den kända demonstra-tionen ”Ådalen -31”. Kramfors stad bildades 1947. Kramfors har idag ett diversifierat näringsliv med flera mindre företag inom verkstads- och tillverkningsindustrin. Även tjänstesektorn har vuxit inom telekom, datakommunikation, callcenter samt besöks-näringen. I Kramfors kommun bor drygt 18 000 invånare. I Svenskt Näringslivs undersökning av Kramfors företagsklimat 2015 ger företagen skolans attityder till företagande högst betyg.
Vad krävs för att nå visionen?
Det behövs en nationell samling kring skolans nya roll. Skolans kompensatoriska uppdrag kräver att vi är skickliga på att minska klyftorna i samhället. När vi får omotiverade elever måste vi locka fram deras vilja att studera och jobba. Skolan behöver också fler duktiga och engagerade lärare med god ämneskunskap som snabbt kan och vill lära om när ämnet förändras.
Vad kan du och Ådalsskolan bidra med?
En väl fungerande samverkan mellan skola och näringsliv kan bidra till att skapa konkurrenskraftiga företag i framtiden. Våra utbildningar kan anpassas så att de matchar företagens behov och underlättar elevernas insteg på arbetsmarknaden. För det krävs dialog och samarbete med näringslivet. Företagen i Kramfors tar nu emot över 200 elever per år på praktikplatser. De tar därmed ett stort ansvar för utbildning och kompetensförsörjning.
Hur ser du på skolans framtida roll i samhället?
Det behövs mer mjuka värden i skolan. Det är ett enormt tryck på kunskap, men jag tror det är viktigt att först skapa förtroendefulla relationer och trygghet. Det lägger en grund för att eleverna ska förbättra sin kompetens.
4.1 Utbildningsnivå
En av de allra viktigaste framgångsfaktorerna för svenska företag är tillgången på kompetens. Det gäller att hitta rätt person till rätt arbetsuppgift. Om detta misslyckas finns risken att företagens konkurrenskraft urholkas.
Kvalitet i utbildningssystemet är viktigt för att säkerställa att kommande generationer får den kompetens som företagen efterfrågar. Kvalitet i utbildningssystemet är också viktigt för att unga personer ska få den grund som krävs för att kunna starta egna företag och bidra till regionens konkurrenskraft.
Ur ett internationellt perspektiv är trenden negativ när det gäller kunskapsnivån för svenska 15åringar. I PISAtestet, ett kunskapstest från OECD, har Sverige halkat efter i de senaste undersökningarna. I december 2013 presenterades PISArapporten om elevers kunskaper i matematik, naturvetenskap och läsförståelse. I PISAprovet som testar problemlösningsförmågan skiljer man på statiska och interaktiva uppgifter. I de statiska uppgifterna får eleven all information som behövs för att lösa problemet från början, medan de interaktiva uppgifterna kräver att eleven bearbetar informationen för att kunna lösa problemet. Svenska elever klarar de statiska uppgifterna bättre än de interaktiva uppgifterna.
Källa: SCB
Diagram 4. Eftergymnasial utbildning 3 år eller längre år 2014
11,2 % 14,6 %
0 % 5 % 10 % 15 % 20 % 25 %
Stockholm Uppsala Skåne Västerbotten Riket Västra Götaland Östergötland Halland Gotland Blekinge Västmanland Norrbotten Kronoberg Jämtland Örebro Värmland Västernorrland Jönköping Kalmar Södermanland Dalarna Gävleborg
Befolkningen i Västernorrlands län har lägre utbildningsnivå än rikssnittet. 11,2 pro
cent av befolkningen mellan 16–74 år har en eftergymnasial utbildning som är längre än tre år. Motsvarande siffra för riket är 14,6 procent. Det är endast fem län som har en lägre utbildningsnivå.
4.2 Samverkan skola – näringsliv
Samverkan mellan skola och näringsliv är viktigt för båda parter. För eleverna är kontakten med näringslivet värdefull för deras yrkesvägledning och för att de ska få en djupare förståelse för arbetslivet. Samverkan med näringslivet kan även bidra till insikter om hur de ska använda sina kunskaper från skolan och vilka andra kompe
tenser som är viktiga i arbetslivet.
Näringslivets engagemang ger viktiga signaler om betydelsen av olika utbildningar.
Företagen kan genom skolan väcka intresse för såväl branschen som för det egna företaget. Samverkan mellan skola och närings liv ger även möjligheter för företagen att påverka så att eleverna får den kompetens som företagen efterfrågar.
Under sista kvartalet 2015 ställdes ett antal frågor till företagarpanelen gällande sam
verkan med olika aktörer inom skolan och Arbetsförmedlingen. Svenskt Näringslivs företagarpanel är en internetbaserad undersökning, där ett urval av Svenskt Närings
livs medlemsföretag medverkar.
Källa: Svenskt Näringsliv
Diagram 5. Samverkan med olika aktörer
Högskola/universite
Undersökningen visar att hälften av företagen i Västernorrlands län samverkar med Arbetsförmedlingen och nästan 40 procent med gymnasieskolan. När det gäller yrkes
högskola och högskola/universitet uppger endast drygt 10 procent att de har någon form av samverkan. Vart tredje företag uppger att de inte har samverkan med någon av aktörerna.
Källa: Svenskt Näringsliv
Diagram 6. Näringslivets upplevelse gällande samverkan med olika aktörer
Mycket väl
Företagarpanelen fick sedan ge sitt omdöme om hur de upplevt samverkan. Av före
tagen i Västernorrlands län som samverkar med gymnasieskolan upplever 64 pro
cent att det fungerar mycket väl eller ganska väl. Av de företag som samverkar med Arbetsförmedlingen upplever 62 procent att det fungerar mycket väl eller ganska väl.
Källa: Svenskt Näringsliv
Diagram 7. Näringslivets samverkan med olika aktörer för verksamhetens konkurrenskraft
På frågan om betydelsen av samverkan med olika aktörer för företagens konkurrens
kraft svarar företagen i Västernorrlands län enligt diagrammet ovan. Enligt företagen är samverkan med yrkeshögskola, gymnasieskola och Arbetsförmedling viktigast för att stärka företagens konkurrenskraft.
4.3 Skolans attityder till företagande
Då dagens unga både är morgondagens arbetstagare och arbetsgivare är det viktigt att skolan förmedlar kunskap om näringslivet och företagande. Tabellen nedan visar hur företagarna upplever skolans attityd till företagande. Statistiken är från Svenskt Näringslivs årliga enkät till företagare. Betyg sätts på en skala mellan 1 och 6 där betyg 1 är ”dåligt”, betyg 3 ”godtagbart” och betyg 6 är ”utmärkt”.
Tabell 3. Skolans attityder till företagande
Kommun 2010 2011 2012 2013 2015
Källa: Svenskt Näringsliv
Ånge 3,7 3,7 3,6 3,4 3,5
Sollefteå 3,7 3,4 3,6 3,7 3,6
Sundsvall 3,8 3,8 3,8 3,7 3,8
Örnsköldsvik 3,7 3,7 3,8 3,7 3,8
Kramfors 3,4 3,6 3,6 3,7 3,8
Härnösand 3,7 3,4 3,8 3,5 3,9
Timrå 3,9 3,7 4,1 3,9 3,9
Sverigesnitt 3,8 3,8 3,8 3,8 3,8
För de flesta av länets kommuner är skolans attityd till företagande lika eller något högre än rikssnittet. Undantagen är Ånge och Sollefteå som ligger under snittet.
Timrå kommun har fyra av fem år legat över rikssnittet.
4.4 Ung Företagsamhet
Ung Företagsamhet är en ideell och obunden utbildningsorganisation med syftet att tillsammans med skolan införa entreprenörskap och ett engagerat näringsliv i utbild
ningssystemet. Detta gör Ung Företagsamhet genom att ge barn och ungdomar möj
lighet att träna och utveckla sin kreativitet, företagsamhet och sitt entreprenörskap genom läromedel och utbildningar. På så sätt ger Ung Företagsamhet unga en tro på sin egen företagsamhet som ofta är första steget till företagande.
Ung Företagsamhet bidrar till Sveriges tillväxt. Undersökningar visar att ungdomar som på gymnasiet har genomgått processutbildningen UFföretagande senare i livet i större utsträckning startar eget företag. De anställer i högre grad fler personer i sina företag, de har en högre omsättning och deras företag har en längre livslängd. Det här gör att satsningen på Ung Företagsamhet blir en investering som i förlängningen återbetalar sig. Ju större andel gymnasieelever som får ta del av Ung Företagsamhets processutbildning, desto fler startar företag senare i livet.
Tabell 4. Genomslagskraft – andelen elever av en årskull som driver UF-företag
Läsår Antal UF-elever Genomslagskraft Västernorrland Genomslagskraft Sverige
Källa: Ung Företagsamhet
2005–2006 395 13,2 % 10,8 %
2006–2007 432 13,9 % 12,3 %
2007–2008 581 17,7 % 13,3 %
2008–2009 747 22,4 % 15,1 %
2009–2010 674 20,0 % 16,2 %
2010–2011 684 21,0 % 17,0 %
2011–2012 588 19,0 % 17,0 %
2012–2013 665 23,0 % 20,0 %
2013–2014 625 24,0 % 21,0 %
2014–2015 635 24,9 % 24,0 %
Andelen elever som driver UFföretag har ökat kraftigt både i länet och i riket från 2005 till 2015. Genomslagskraften i Västernorrlands län har under hela mätperioden legat över genomsnittet för riket.
En ny studie visar även att Ung Företagsamhets processutbildning har en positiv effekt på det lokala näringslivsklimatet oavsett geografiskt läge och kommunförut
sättningar. Att ge fler gymnasieelever möjligheten att driva UFföretag är således en god investering både för individen och för samhället.
5 Arbetsmarknad
Kramfors år 2035. Kramfors är en fantastisk kommun att leva och bo i - det kan de drygt 40 000 invånarna intyga . Här finns en blomstrande stadskärna, ett suveränt person-ligt bemötande, landets bästa skola, unika boendemiljöer och en stark företagaranda . Det finns många mindre företag i olika branscher som gör bra resultat och leds av engagerade och entusiastiska företagsledare . De jobbar med tillväxt både för sina egna företag och för hela regionen . Nylands städ, med sin bas i kommunen finns på många orter i både Sverige och Norge .
Scenariot ovan kan kännas långt borta för många men inte för AnnChristine Lundqvist, som sporras av stora visioner. För 20 år sedan startade hon sin städfirma Nylands Städ. Syftet var att skapa ett företag för sin egen försörjning. Idag har företaget 20 anställda med sex olika nationaliteter. Ann Christine fokuserar på företagets tillväxt och är även engagerad i det lokala näringslivet, bland annat som ordförande för Före
tagarna i Kramfors.
Vad krävs av kommunen för att nå visionen?
Vi behöver ledare som tror på tillväxt. Vi företagare behöver övertyga politikerna.
Den resan är påbörjad. Kommunen är redan på rätt väg.
Vad konkret behöver ske?
Mer samarbete, bättre förståelse och kommunikation över gränserna. Vi företagare måste vara tydliga och berätta för både tjänstemän och politiker om våra behov.
Politikerna måste lyssna på oss men ska förstås också komma med egna idéer och visioner.
Hur ser arbetsmarknaden ut inom städbranschen?
Vi vill vara ett städbolag som kan erbjuda helhetslösningar och leverera förstklas
siga tjänster inom städ, tvätt och transport. Vi har övervägande företagskunder men även en liten andel privata kunder. Det blir inte lätt att expandera på den privata marknaden nu när RUTavdraget har minskat. Men det är inga problem att rekrytera eftersom jag nu aktivt söker kompetens bland nysvenskar. De har ofta hög arbets
moral och bidrar till en bra stämning på arbetsplatsen.
5.1 Arbetslöshet
Arbetsmarknaden är mötesplatsen mellan arbetstagare som söker anställning och arbetsgivare som erbjuder arbete. Arbetslöshetsstatistiken är till stor del ett mått på hur denna matchning fungerar. Den öppna arbetslösheten i Västernorrlands län har under flera år legat högre jämfört med riket med undantag för åren 2013 och 2014.
Källa: SCB
Diagram 8. Öppen arbetslöshet (15-74 år)
2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015
Västernorrland Riket
0 % 2 % 4 % 6 % 8 % 10 % 12 %
Före finanskrisen 2009 tenderade arbetslösheten att minska i Sverige. När finans
krisen bröt ut ökade dock arbetslösheten snabbt och sedan dess har den legat på en historiskt hög nivå.
I arbetslöshetsstatistiken ingår personer som inte är sysselsatta, som kan påbörja ett arbete inom 14 dagar och som aktivt har sökt arbete under de senaste fyra veckorna eller som inväntar att börja ett arbete inom tre månader efter mätveckan. Om arbets
kraften växer kan både antal sysselsatta personer och antal arbetslösa personer öka sam tidigt.
5.2 Ungdomsarbetslöshet
Under hela 2000talet har ungdomsarbetslösheten i Sverige legat på relativt höga nivåer. Det är ett tecken på att det inte enbart är ett konjunkturproblem utan att det kan finnas strukturella orsaker bakom dessa nivåer.
Källa: SCB
Diagram 9. Ungdomsarbetslöshet i länen 2013 och 2014
0 % 5 % 10 % 15 % 20 % 25 % 30 % 35 %
Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Skåne Hallands Västra Götalands Värmlands Örebro Västmanlands Dalarnas Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens Riket
2013 2014
Ungdomsarbetslösheten i Västernorrlands län har minskat kraftigt mellan 2013 och
5.3 Antal anställda
I Västernorrlands län dominerar det offentliga som arbetsgivare. Elva av länets 15 största arbetsgivare är kommuner, landsting, universitet eller företag ägda av sam
hället. Tillsammans har dessa 11 arbetsgivare 33 procent av länets alla anställda.
Tabell 5. Västernorrlands läns största arbetsgivare 2015
Ranking Arbetsgivare Antal anställda
Källa: SCB
1 Sundsvalls Kommun 7825
2 Västernorrlands Läns Landsting 6575
3 Örnsköldsviks Kommun 5925
4 Härnösands Kommun 2575
5 Kramfors Kommun 2525
6 Sollefteå Kommun 1975
7 Timrå Kommun 1725
8 Ånge Kommun 1175
8 Ånge Kommun 1175