Faktisk avkastning

De respondenter som är färdiga med sin utbildning upplever att utbildning gett avkastning i jobbmöjligheter eller högre lön. Respondent 6 berättar att hen fått både ett jobb och en högre lön efter utbildningsinvesteringen. Respondent 2 menar att hen inte fått sitt jobb utan utbildning och att hen därmed fått avkastning på sin investering. Vidare förväntar sig hen få en avkastning även i framtiden från sin utbildningsinvestering. Respondent 7 berättar att utbildningen gett avkastning i form av en trygg anställning som även lett till att hen kunnat ta lån och bo i hus.

Respondent 1 berättar mer specifikt om sin avkastning:

...jag hade inte fått arbetet om jag inte haft utbildningen men jag har lärt mig mycket mer på arbetet…det är mycket mer politik i arbetet, det är väldigt... det är inte bara gör uppgiften så är du klar... det är mycket mer samarbeten... mycket mer saker som ska göras... du ska lära dig hantera att prata med människor... du ska lära dig göra presentationer...

Resultaten visade att respondenterna som börjat arbeta efter sin utbildningsinvestering haft olika slags nyttor av sin kunskapsinvestering. Respondent 2 lyfter fram att den specifika kunskapen som nu fås på arbetet upplevs som viktigare än den kunskap som fåtts specifikt via utbildningen, men menar samtidigt att en person utan utbildning fast med gott självförtroende skulle kunna göra det hen gör. Hen berättar vidare att det nog är rätt naturligt att utbildningen inte gett specifika yrkesverktyg när det gäller en bredare utbildning som istället ger en allmän förståelse, eller snarare tillför fler perspektiv än specifika yrkeskunskaper. Respondent 1 upplever sig också har mer nytta av kunskaperna på arbetet men menar samtidigt att allt hen gör är relaterat till utbildningen. Hen berättar vidare att det skulle gå att göra det hen gör rent kunskapsmässigt på jobbet även utan utbildning men att ingen kommer ta en seriöst utan utbildning. Respondent 7 upplever också att kunskapen från arbetet är nyttigare men att utbildningen är en viktig kunskapsbas. Respondent 6 upplever däremot att utbildningen varit nyttigast men att hen utvecklas väldigt mycket just på arbetet.

Resultaten visade också på att respondenterna 1, 2 och 3 upplever sig ha blivit mer produktiva genom sin utbildning. Respondent 3 valde under den primära utbildningsinvesteringens gång att investera i ännu mer kunskap och bredda sina möjligheter, genom att sträva efter att ta ytterligare en kandidatexamen samtidigt. Respondent 6 menar att hen utvecklas hela tiden och

kan då anses ha blivit mer produktiv. Respondent 7 berättar mer specifikt att denna kunskap gjort hen mer produktiv på arbetet:

Ja men absolut att man har haft nytta av det, att det, som det här vi jobbar med juridik så gott som dagligen med brott och straff och allting och utan den utbildning man hade haft då, hade man stått där som ett frågetecken liksom.

4.3 Breakdowns

Under detta avsnitt presenteras “breakdowns” i resultat som motsätter sig rationell valteori och humankapitalsteori. Detta lyfts fram för att få en rättvis och nyanserad bild över resultaten och teoriernas applicerbarhet.

Våra resultatet fångade upp några “breakdowns” som ifrågasätter rådande teoretiska antaganden. Respondent 4 förklarade att hen inte hade valt sin utbildning och framtida yrke för att tjäna pengar eller få en högre lön i framtiden. För respondent 7 har inte heller målet att få en hög inkomst varit det drivande när denne gjort sitt utbildningsbeslut. Respondent 2 berättar att hen inte hade några tydliga mål med sin utbildningsinvestering, utan ville mera testa på hur det var att utbilda sig och inte hade några konkreta mål med utbildningen. Vidare berättar också respondent 2 att kostnaden för utbildning inte behöver vara allt för stor om hen tar både studiebidrag, lån och arbetar. Respondent 6 berättar mer specifikt:

Lön har jag typ aldrig tänkte på i hela mitt liv, jag hade inte ens kollat upp vad en art designer eller grafisk designer tjänar innan jag började plugga...

Våra funna breakdowns visar på avvikelser gentemot vår teoretiska bakgrund och dess antaganden. Våra resultat visar på att inkomst inte har varit en drivande faktor för ett antal av respondenterna utbildningsbeslut, som snarare verkar ha fattats på grundval av nyfikenhet, eller därför att de framtida utbildningarna och yrkena ansågs lockande och värdefulla i sig. I vissa fall har således andra aspekter och förväntningar på utbildningen och framtida yrken haft en inverkan på utbildningsbeslutet. En del av våra respondenter har rentav framfört att de inte bryr sig särskilt mycket om monetära inkomster och utkomster. Värderingar, och inte bara nyttor, kan alltså påverka människors beslut.

5. Diskussion

Syftet med studien var att ta reda på och belysa drivande mekanismer bakom ungas beslut att utbilda sig, eftersom kunskapen om dessa idag rentav kan användas för att utforma den framtida arbetsmarknaden. Vi ämnade med detta att finna ny kunskap inom det valda området under en tidsperiod då arbetsmarknaden ändrats betydligt. Resultaten som framkom genom studien ligger till större del i linje med teorierna som använts i vår studie. Resultaten har även visat på att andra faktorer påverkat utbildningsbeslut som här lyfts fram som “breakdowns”.

Vår första frågeställning handlar om vad är det som får unga individer i branscher med låga utbildningskrav att börja studera. Det framgick från våra intervjusvar att respondenterna upplevt att en kunskapsmättnad nåtts inom deras tidigare arbeten. Det har handlat om att respondenterna gjort sina kunskapsinvesteringar i det specifika tidigare yrket, men att hinder för fortsatta kunskapsinvesteringar nåtts, som inneburit att respondenterna inte kunnat eller velat fortsätta utveckla det humankapital som varit uppbundet just i det nuvarande jobbet, det s.k. specifika lärandet. Denna aspekt besvarar vad som får unga i branscher utan höga utbildningskrav att istället börja studera. Att respondenterna upplever kunskapsmättnad är inte ologiskt, eftersom det saknas krav på kompetenser (utvecklade kunskaper) inom dessa branscher. För att nå mer kvalificerade yrken med krav på en viss kompetens eller produktivitet är utbildning den primära vägen. Vad som får unga att göra en kunskapsinvestering är en vilja att kunna fortsätta utvecklas.

Resultatet visar också att det som får unga att investera mer i humankapital är ofta att de förväntar sig något, en viss avkastning. Det finns en förväntan i att få avkastning i bättre jobbmöjligheter eller monetärt, för de som investerar i utbildning. van de Merwe (2010: 115–

116) visade att en investering i utbildning, utifrån en tolkningsram från humankapitalteorin, gav högre inkomster i snitt och att det därför var rimligt att studenter hade en förväntan på en högre inkomst. van de Merwe (2010: 115–116) menade också att studenter kan förvänta sig en ökad produktivitet, vilket i vår studie visade sig i att en majoritet av våra respondenter upplevde sig ha blivit produktivare genom sin utbildning. Att bli produktivare var inte det som ordagrant lyftes fram som anledning till att få respondenterna att studera. Däremot så uttryckte respondenterna återkommande att deras förhoppning om att utveckla sig var en del av

utbildningsbeslutet att nå högre produktivitet, vi menar att förväntade produktivitetsökningar därför kan ses som en implicit del i förväntningar om att utvecklas mer allmänt.

Samtliga respondenter upplever att det fanns och finns en kostnad för deras utbildningsinvestering. Enligt teorin som lyfts fram av Björklund m.fl. (2013: 138) genomförs bara en utbildningsinvestering om de berörda räknar med att de framtida förväntade inkomsterna överstiger kostnaderna för investeringen. Som resultatet visade stämmer denna del av teorin till viss del, i och med att liknande kalkyler explicit hänvisas till av respondenterna. För några respondenter var det sist uppnådda yrket målet, trots att de förväntade inkomsterna inte var speciellt mycket högre i det yrket än vad de tidigare haft.

Såsom lyfts fram av studien från Gustavsson (2006: 285), så kan dock inte inkomstpremier för utbildning förklara hela utvecklingen av hur många utbildar sig. Antalen studerande har varit fortsatt höga i Sverige på grund av efterfrågan, trots att utbildningspremien minskade mellan gymnasium och högre utbildning i vissa perioder. Fredriksson (1997: 139–140) har också påpekat att även arbetsmarknadsläget kan påverka utbilningsbeslut. Sammantaget kan dessa studier alltså förklara varför våra respondenter ändå valt att studera för att uppgå i specifika yrken där arbetsmarknadsläget ser bättre ut, trots att de förväntade inkomsterna i dessa yrken inte är speciellt högt. Trygghet kan avgöra mer än inkomster detta kan förklara varför unga gör en investering i att utveckla ens humankapital, på ett sätt som kan anses som rationellt.

Några av respondenterna upplevde sig ha haft eller tror att de kommer att ha mer nytta av den specifika kunskapen som de får eller fått på arbetet än de från studierna. Det kan ge stöd för studien av de Grip och Sauermann (2012: 397–398), som visade att en kortare specifik internutbildning gjorde de anställda mer produktiva. Svaren på vad som får unga att studera är förmodligen komplexa, men om de upplever kunskapen från arbetet som nyttigare än kunskaper specifikt från utbildning, så finns det möjligen andra aspekter som får individerna att studera än att utbildningen i sig skulle vara lönsamt. En förklaring till detta kan fås av Donald, Baruch och Ashleighs (2019: 610–611) studie om studenters självuppfattning och anställbarhet. Studien visade att investering i humankapital hade ett positivt samband med upplevd anställbarhet. Det är då möjligt att det som får unga att studera är att de upplever att deras anställbarhet ökar med studierna mer än att de tror att alla kunskaper de lär sig i utbildningen kommer att vara yrkesmässigt viktiga i sig.

Det visade sig även i våra resultat att våra respondenter baserade sina utbildningsbeslut på preferenser. Satz och Ferejohn (1994) menar att individer baserar sina val och handlingar på preferenser. Våra respondenter skiljde sig åt vad gäller preferenserna för utbildning. I vissa fall var det inte själva utbildningen som föredrogs utan yrket som utbildningen förmodas leda till.

Många av våra respondenter baserade sina val av utbildning på personliga intressen, eller på att det var det avsedda framtidsyrket i sig som intresserade dem. På så sätt menar vi att respondenterna ändå kan anses ha agerat rationellt utifrån de egna preferenserna.

Breen m.fl. (2014) visar även att individer väljer utbildning för att minska riskerna för att röra sig neråt i den sociala klasstrukturen. I våra resultat visade sig att respondenter väljer att studera för att minska riskerna för att hamna i arbetslöshet och osäkra arbeten, något som i sin tur kan minska risken för att hamna i en lägre social klass. Våra respondenter ansåg att det var förenat med risker på arbetsmarknaden att inte ha en utbildning. De valde då att minska riskerna för låg inkomst och arbetslöshet genom att utbilda sig vidare. Genom utbildningen ser våra respondenter till att behålla sin ställning i, eller till och med klättra inom, den sociala klasstrukturen. Genom att välja att utbilda sig agerar våra respondenter således riskundvikande.

Som Schultz (1961: 9) lyft fram tenderar investering i högre utbildning leda till god hälsa, och denna investering kan då ses som ett rationellt val även i det avseendet. Våra resultat visade att målet med att förbättra hälsan kan vara en anledning till att investera i högre utbildning åtminstone indirekt, så till den grad att gynnsammare arbetstider och mindre stress också nämns som aspekter av tänkbara framtida jobb dit utbildning kan ge tillgång.

Sociala kontakter visade sig också spela en roll när det kom till utbildningsval. Brodin (2003) menar att sociala kontakter spelar stor roll i att fatta beslut under osäkerhet. Våra respondenters beslut var inte heller helt fria från sociala påverkan. Respondenterna var inte bara påverkade av familjens traditioner och önskemål utan även av vänner, samt av möjligheterna att skapa nya sociala kontakter. Även normer har betydelse, Scott (2000) menar att vi konstant möter normer i samhället, och att vi som individer i viss mån då även kan anses agerar värderationellt gentemot dessa normer. Respondenterna upplever sig inte stå helt utanför samhällsnormer angående utbildning, utan känner att de påverkas av normer.

Det visade sig också att ökade monetära inkomster och andra bredare utkomster påverkade respondenternas beslut avseende utbildning. Scott (2000) menar att individer handlar efter egna uppsatta mål, vilket kan innebära både maximering av monetära inkomster och andra bredare

utkomster. Respondenternas mål visade sig inte bara handla om maximering av inkomster utan även av utkomster. Framförallt visade det sig handla om att för många respondenter handlade det om att kunna få arbeten som de ansåg vara roligare, samt även om att få t.ex. bekvämare arbetstider. För vissa var det ett mål att komma in i specifika yrkesgrupper, vilket gjorde det nödvändigt att utbilda sig för att uppnå målet. Andra eftersträvade mål med att utbilda sig handlade också om att trivas bättre på framtida arbeten, eller om att kunna göra något nytt. Det visade sig att alla respondenter hade uppsatta mål med vart de ville att deras utbildning eller arbete efter studier skulle leda till.

Vår andra frågeställning vi har ställt handlar om i vilken utsträckning respondenterna avsett att genom sin utbildning kunna utöka sina möjligheter, gällande exemplet framtida inkomster och utkomster. Dyer och Sarin (1982) menar att risktagande varierar mellan individer, varje individ upplever risk olika. Det visade sig att också våra respondenter var mer eller mindre riskundvikande. Beroende på deras bakgrund och deras förhållningssätt till risktagande var våra respondenter benägna till risktagande i varierande grad. När det kom till riskundvikande beteende visade det sig att våra respondenter ofta valde utbildning för att öka sina valmöjligheter samt minska risken att inte kunna välja. De valde utbildningar som de ansåg leda till säkrare arbeten. Tidigare studier av Zimmermann (2020) och Breen (2001) visar också att individer tenderar att välja utbildning som bibehåller deras sociala status. Genom att utbilda sig ansåg många responderar att de ökade sina möjligheter för arbete i framtiden, de ansåg att de fick fler valmöjligheter genom utbildning.

Scott (2000) menar att det för all del är omöjligt att alltid veta hela utkomsten av ett val, men att individer trots det oftast försöker agera rationellt i sina beslut, genom att väga för- och nackdelar av beslut mot varandra. Målet är då oftast att kunna maximera sina inkomster i största möjlig mån. Genom att utbilda sig fann många respondenter att de kunnat få en högre lön än tidigare, även de som var under pågående utbildning hade en förväntan på att därmed kunna höja inkomsterna, trots att inkomsten inte var det viktigaste. Vi fann även i våra resultat att våra responderar sökte en förbättring i andra utkomster som kommer med högre utbildning. Vi menar att våra respondenter agerar rationellt, såtillvida att de riktar sin handling mot sådana mål, och eftersträvar att uppnå dessa genom utbildning. Satz och Ferejohn (1994) menar att individer handlar efter uppsatta mål som är styrda av individernas egna preferenser. De respondenterna som valde sin utbildning för att få tillgång till deras yrken visar på att sådana överväganden tycks göras. Våra respondenter handlar ofta efter rationella ramar för att kunna

förbättra sina möjligheter att nå det önskade arbetet. Ett exempel på rationellt handlande är att respondent 2 förklarar att det kändes logiskt att byta till ett extrajobb som gav kunskaper och erfarenheter kopplade till utbildningen.

Sex av våra sju respondenter hade en förväntad bild över vilken avkastning de skulle få med sin utbildningsinvestering vid utbildningsbeslutet. De valde att göra den investeringen eftersom de dels ville nå den avkastning de förväntat sig, men dels också utöka sina möjligheter i övrigt.

Hos den sista respondenten växte hens förväntan om sin avkastning under utbildningsinvesteringens gång. Hen valde att utöka sina möjligheter genom att hoppa på en specifik inriktning när hen hade fått mer förståelse och kunskap om sina utbildningsmöjligheter. Resultaten visade också att en av respondenterna ämnade att utöka sina möjligheter, genom att läsa till ytterligare en kandidatexamen utöver sin primära kandidatexamen. Det besvarar den forskningsfrågan om att respondenterna ansåg att förbättra sina framtida möjligheter genom just studier.

Resultatet visade att det fanns en allmän upplevelse hos våra respondenter om förbättrad anställningsbarhet både i förväntad avkastning men också i faktisk avkastning, till följd av de egna utbildningsinvesteringarna. Samtidigt påtalade dock respondent 2 att det i hens fall hade varit möjligt att en annan person med hyfsad förståelse och självförtroende skulle kunna ha samma yrkesroll. Respondent 1 vittnar också om att valmöjligheterna är begränsade, i och med att nyexaminerade knappt får jobb för att det krävs även andra attribut än examen. Detta är ett intressant resultat, eftersom det indikerar att andra individuella faktorer utöver utbildning påverkar ens chanser på arbetsmarknaden. Att det finns resultat som går utanför ramen för de teorier vi använt kan styrka de resonemang som görs av Clarke (2018: 1933–1934). Denna studie påtalar att andra attribut utöver humankapitalet, såsom exempelvis sociala nätverk och individuellt karriärskapande, är avgörande för att få faktiskt avkastning på ens utbildningsinvestering. Detta styrker att framtida forskning även kan behöva utgå ifrån andra teorier än en strikt valteoretisk ansats. Slutsatsen är att resultaten som framkom under studien ligger till större del i linje med de teorier som använts i vår studie. Resultatet är dock inte helt klanderfritt, då urvalet är begränsat, och eftersom vi inte har kommit på invändningsfria sanningar om vårt ämne, vilket som alltid även innebär att vidare forskning bör ta hänsyn till detta.

6. Referenser

Aspers, P. (2011). Etnografiska metoder. Att förstå och förklara samtiden. 2a upplagan. Liber AB: Stockholm Becker, G.S. (1962). Investment in Human Capital: A Theoretical Analysis. Journal of Political Economy, Vol.

70, No. 5, ss. 9–49. Nedladdad 2020-10-02: http://www.nber.org/chapters/c13571

Becker., G.S. (1993). Human Capital - A Theoretical and Empirical Analysis with Special Reference to Education. 3e upplagan. The University of Chicago Press, Ltd. London

Björklund, A., Edin, P., Fredriksson, P., Holmlund, B., Wadensjö, E. (2013). Arbetsmarknaden. Studentlitteratur AB: Lund

Breen, R. (2001). A Rational Choice Model of Educational Inequality. Estudio/Working Paper 2001/166 October 2001, ss. 1–29

Breen, R. Herman, G., van de Werfhorst, H., Meier, M. (2014). Deciding under Doubt: A Theory of Risk Aversion, Time Discounting Preferences, and Educational Decision-making: European Sociological Review, Vol. 30, No. 2, ss. 258–270

Brodin, JA. (2003). A Matter of Choice: A Micro-level Study on how Swedish New Agers Choose their Religious Beliefs and Practices. Rationality and Society, Vol. 15, No. 3, ss. 381–405

Bryman., A. (2016). Samhällsvetenskapliga metoder. 3e upplagan. Liber AB: Stockholm Clarke, M. (2018). Rethinking Graduate Employability: The Role of Capital, Individual

Attributes and Context. Studies in Higher Education, Vol. 43, No. 11, ss. 1923–1937

de Grip, A., & Sauermann, J. (2012). The Effects of Training on Own and Co‐worker Productivity: Evidence from a Field Experiment. The Economic Journal, Vol. 122, No.560, ss. 376–399

Donald, W. E., Baruch, Y., Ashleigh, M. (2019). The Undergraduate Self-perception of Employability:

Human Capital, Careers Advice, and Career Ownership. Studies in Higher Education Vol. 44, No. 4, ss. 599–614

Dyer, J, S., Sarin, R, K. (1982). Relative Risk Aversion. Management Science, Vol. 28, No. 8, ss. 875–886 Fredriksson, P. (1997). Economic Incentives and the Demand for Higher Education. Scandinavian Journal of

Economics, Vol. 99, Iss. 1, ss. 129–142

Gabay-Egozi, L. Shavit, Y., Yaish, M. (2015) Gender Differences in Fields of Study: The Role of

Significant Others and Rational Choice Motivations. European Sociological Review, Vol. 31, No. 3, ss.

284–297

Gustavsson, M. (2006). The Evolution of the Swedish Wage Structure: New Evidence for 1992–2001. Applied Economics Letters, Vol. 13,Iss. 5, ss. 279–286

Hechter, M., Kanazawa, S. (1997) Sociological Rational Choice Theory. Annual Review of Sociology, Vol. 23, ss. 191–214

Henrekson, M. (1992). Sveriges tillväxtproblem: en analys med särskild tonvikt på humankapitalets roll, 1a upplaga. SNS Förlag: Stockholm.

Lee, W.H., Lee, H. (2018). Human Capital and Income Inequality. Journal of the Asia Pacific Economy, Vol. 23, No. 4, ss. 554–583

Rennstam, J. och Wästerfors, D. (2015). Från stoff till studie. Om analysarbete i kvalitativ forskning.

Studentlitteratur AB: Lund

Satz, D., Ferejohn, J. (1994). Rational Choice and Social Theory. The Journal of Philosophy, Vol. 91, No. 2, ss. 71–87

Schultz, T. W. (1961). Investment in Human Capital. The American Economic Review, Vol. 51, No. 1, ss. 1–17 Scott, J (2000). ”Rational choice theory” Kapitel 9 i Browning, G. Halcli, A., Webster, F. (red).

Understanding Contemporary Society: Theories of the Present. Sage Publications, Thousand Oaks (CA), ss. 124–136

Smallpdf (2020). Signera pdf. Användningsperiod 2020-11-04 - 2020-11-15 https://smallpdf.com/sv/signera-pdf

Smallpdf (2020). Signera pdf. Användningsperiod 2020-11-04 - 2020-11-15 https://smallpdf.com/sv/signera-pdf