"Att bädda för ett jobb i framtiden": En kvalitativ studie om ungas resonemang bakomutbildningsbeslutet

Sociologiska Institutionen

Kandidatuppsats i sociologi, 15 h.p

Inriktning: Sociologi Arbetsliv och Arbetsmarknad HT 2020

Handledare: Eero Carroll

“Att bädda för ett jobb i framtiden”

En kvalitativ studie om ungas resonemang bakom utbildningsbeslutet

Ida Lassus och Oskar Edström

SAMMANFATTNING

Syftet med studien var att ta reda på och belysa drivande mekanismer bakom ungas beslut att utbilda sig, eftersom kunskapen om sådana mekanismer rentav kan användas för att utforma den framtida arbetsmarknaden. Vad är det som får unga i branscher utan krav på kompetens att studera och i vilken utsträckning avser de genom sin utbildning utökar sina möjligheter? Med en vald kvalitativ metodansats kan studien få svar på ställda forskningsfrågor genom en djupare kontextuell förståelse. För att besvara frågeställningar valdes semistrukturerade intervjuer med tematisk tendens då frågorna utformats efter studiens två teoretiska traditioner. De två teoretiska traditionerna som studien haft som ramverk är rationell valteori samt humankapitalteorin. Teorierna har sedan utgjort ett stöd för analysen av de sju semistrukturerade intervjuerna. Resultaten som framkom under studien ligger till större del i linje med de teorier som använts i vår studie. Resultaten visade bland annat på att respondenterna hade en förväntad bild över vilken avkastning de skulle få av sin utbildningsinvestering och att det var en mekanism som fått dem att utbilda sig. Vi belägger också att en kunskapsmättnad på det tidigare arbete låg bakom beslutet att utbilda sig och erövra ny kunskap. Resultaten visade också att kostnader i form av minskad inkomst eller i tid vägts in i utbildningsbeslutet men att fördelarna det till trots bedömts som större och fått individen att studera. Inte minst hängde utbildningsbeslutet ihop med individens preferenser och personliga mål, på ett sätt som möjliggör att utbildningsbeslut kan ses som rationellt handlande. Resultatet visade att respondenterna i varierande grad var riskundvikande och genom utbildning då ansåg sig utöka sina möjligheter för framtida arbete eller andra bredare utkomster.

NYCKELORD: Rationella val, humankapital, utbildningsval, riskundvikande, kunskap, mål, preferenser, normer, kostnad, avkastning

Innehållsförteckning

1. Inledning 1

1.1 Syfte 1

1.2 Forskningsfrågor, avgränsningar och förtydliganden 2

1.3 Disposition 2

2. Teori och tidigare forskning 3

2.1 Rationella val 3

2.1.1 Preferenser 3

2.1.2 Maximering av inkomster eller utkomster 4

2.1.3 Sociala val 5

2.1.4 Normer 5

2.1.5 Riskundvikande 5

2.2 Humankapital 6

2.2.1 Humankapitalsteorin 6

2.2.2 Utbildning 7

2.2.3 Allmänt lärande och specifikt lärande 8

2.2.4 Osäkerhet och risker 8

2.3 Tidigare forskning - Rationella val 9

2.4 Tidigare forskning - Humankapital 11

3. Metod 14

3.1 Val av metod 14

3.2 Urval 14

3.3 Forskarrollen 15

3.4 Etiska aspekter 15

3.5 Datainsamling / Genomförandet av intervjuer 16

3.5.1 Utformningen av intervjuguiden 17

3.6 Analysmetod 17

4. Resultat och analys 18

4.1 Rationella val 18

4.1.1 Preferenser 18

4.1.2 Maximering av utkomster och inkomster 19

4.1.3 Mål 20

4.1.4 Social påverkan 21

4.1.5 Normer 22

4.1.6 Riskundvikande 22

4.2 Humankapital 24

4.2.1 Kunskapsmättnad 24

4.2.2 Kostnad 25

4.2.3 Kunskapsmål och förväntad avkastning 25

4.2.4 Faktisk avkastning 26

4.3 Breakdowns 27

5. Diskussion 28

6. Referenser 33

7. Bilagor 34

1. Inledning

Många val av olika karaktär och betydelse tas varje dag av individer i samhället. Hur pass rationella är de val som tas och vad för konsekvenser kan de få i ens liv? Ett av det större valen en individ står inför i livet är valet att studera vidare på en högre utbildning eller inte. Är kunskap en investering och vad har det för effekt på ens framtid? Det vi ämnar studera är vilka mekanismer som finns som tenderar att påverka en individs utbildningsbeslut.

Arbetsmarknad och utbildning är i hög grad relaterade till varandra eftersom utbildning är en väg till att anpassa sig till arbetsmarknad, att utveckla befolkningens kompetens och att matcha kraven på arbetsmarknaden (UKÄ, 2017). Förändringar på arbetsmarknaden kan leda till sociala konsekvenser hos arbetskraften som arbetslöshet och förändrade kompetenskrav (Tillväxtverket, 2020). Arbetsmarknadens krav på specifika kompetenser inom vissa yrken innebär att vi borde analysera i vilken utsträckning befolkningen kan uppfylla dessa krav.

Arbetsmarknadens förändringar öppnar upp för att analysera hur denna aspekt vägs in i ett utbildningsbeslut. Här är dock även ålder en aspekt, eftersom en högre medelålder tenderar att hänga ihop med matchade kompetenskrav enligt yrkesstatistiken.

I Sverige är det allt vanligare att fortsätta utbilda sig på högre nivå efter gymnasietiden (SCB, 2020). För hela befolkningen (25–64 år) är det 44% som läst vidare och 28% som har läst tre år eller mer och uppnått titeln som högutbildad (SCB, 2020). Det finns dock betydande skillnader mellan olika åldersgruppers mest typiska utbildningsmönster. Det är den äldsta åldersgruppen 55–64 år som i störst grad är lågutbildade (SCB, 2020). Yngre tenderar istället att ha en högre utbildning.

1.1 Syfte

Att allt fler yngre idag tenderar att utbilda sig väcker frågan om vad som får unga att börja studera och vilka faktorer som vägs in i utbildningsbeslutet. För vår studie utgår vi från ny statistik om arbetsmarknaden och om utbildning. En riktlinje är att fokusera på individer som befinner sig eller befunnit sig i yrkesgrupper med lägst medelålder enligt SCB-data, insamlad i enlighet med standard(en) för svensk yrkesklassificering (SSYK) (SCB, 2018). Vidare har vi avsett att studera hur unga från dessa yrkesgrupper resonerat om sina utbildningsbeslut. Vi ämnar med detta att finna ny kunskap inom det valda området under en tidsperiod då utbildningsnivån fortsatt höjts allmänt och då arbetsmarknadsläget snabbt blivit kärvare, inte

minst på grund av Covid. Studien kan vara av intresse för att belysa drivande mekanismer bakom unga människors utbildningsbeslut, med stark bäring för deras framtida arbetsmarknadsposition. Dessa resonemang utmynnar i två frågeställningar som vi diskuterar i nästa avsnitt.

1.2 Forskningsfrågor, avgränsningar och förtydliganden

Vi har bestämt oss för att rikta in oss på följande två frågeställningar i studien:

1. Vad är det som får unga individer i branscher utan krav på kompetens att börja eller inte börja att studera?

2. I vilken utsträckning avser studerande att genom sin utbildning utöka sina möjligheter, vad gäller exempelvis framtida inkomster?

Studien avgränsas till sju intervjuer. Med unga avser vi personer som har en ålder på under 30 år vid intervjutillfället men som kan ha fattat sina beslut om utbildningsval några år innan de intervjuades. Branscher utan krav på kompetens avser yrken där krav på primär högskolekompetens inte är aktuella. Sekundärt avser vår branschdefinition att andra möjliga kompetenskrav inte är starka och att dessa krav då inte utgör alternativa hinder för individen att arbeta inom dessa branscher utan någon form av lärande. Med val att studera menar vi alla de val som fattas av de som siktar mot att påbörja någon form av högre utbildning än gymnasiet.

Vi föreställer oss att individer kan sikta mot att bli mer produktiva genom sin utbildning, något som i sin tur kan leda till utökade framtida möjligheter. Val av högre utbildningar kan även ses som investeringar i att få högre ekonomisk avkastning under arbetslivet.

1.3 Disposition

Uppsatsen inleds med utgångspunkt i två olika teoretiska ramverk, rationell valteori samt humankapitalteorin. Vi går sedan vidare till avsnitt om den tidigare forskningen inom respektive teoretisk tradition. Därefter går uppsatsen över i metod och uppsatsens genomförande, etik och urval. Slutligen presenteras resultat och en diskussion.

2. Teori och tidigare forskning

2.1 Rationella val

En av de teorierna vi har valt avser rationella val. Inom teorin finns det många olika modeller att välja emellan vissa varianter av teorin är “hårdare” i sina antaganden än andra. Hechter och Kanazawa (1997: 194) menar att det finns flera olika typer av rationella valteorier. Dessa forskare delar upp de olika varianterna av rationell valteori i två grupper, som anses innefatta antingen “smala” eller “tjocka” modeller av handlande. “Smala” valteoretiska modeller tar inte explicit hänsyn till vilka mål individer strävar efter, utan gör relativt få antaganden om vad individer har för värderingar (Hechter och Kanazawa 1997: 194).

“Tjocka” modeller bygger däremot på flera antaganden om individers handlingar, som till exempel tar hänsyn till exakt vad som motiverar individer till vissa val. De “tjocka” modellerna specificerar individers trossatser och värderingar. Att mäta värderingar och trossatser medför att “tjocka” modeller har mer komplexa antaganden om individers förmåga att maximera utfallet av sina handlingar. Sådana modellval kan föranledas av misstanken att individers handlingar skulle vara oförutsägbara utan mer djupgående kunskap om individers bakomliggande värderingar och trossatser (Hechter och Kanazawa 1997: 194). “Tjocka”

modellen kan hjälpa oss att förstå individernas handlingar även avseende utbildning. Vi kan behöva veta relativt mycket om hur individer resonerar kring sina preferenser och förväntade utkomster när det kommer till val av utbildning. En förväntad utkomst handlar om mer än bara monetär inkomstrationella val gällande utbildning kan sikta mot en förhöjd levnadsstandard även i övrigt, till exempel beträffande ett friare arbetsschema.

2.1.1 Preferenser

Något som kan hjälpa oss förstå vad som leder till att individer väljer att utbilda sig är att individer väljer utbildning baserat på sina egna preferenser. Satz och Ferejohn (1994: 73) argumenterar att rationellt handlande kan ge en förståelse av hur vi faktiskt borde tänka när vi står inför ett val. När individer ska ta beslut borde detta ske rationellt, valet ska vara baserat på specifika individuella preferenser och trossatser (Satz och Ferejohn 1994: 71). Preferenser och trossatser styr handlingarna och agerar som delar av resonemang för individer kring deras val.

Rationell valteori kan förstås som en förklaring av vad vi borde göra för att uppnå våra mål (Satz och Ferejohn 1994: 73). Att vara rationell avser här att individer handlar och gör val som

är inriktade mot att ge utfall i linje med individuella preferenser. Individer är då konsekventa i sitt handlande och strävar efter maximerade mål.

Konsekvent handlande förklarar då inte nödvändigtvis varför individer handlar på ett specifikt sätt, utan visar på att de handlar efter ett specifikt mål (Satz och Ferejohn 1994: 75). Innehållet i individers enskilda preferenser är då strikt taget irrelevanta för de teoretiska grunderna till förklaringar av hur de handlar. Individer tenderar att försöka maximera sina utkomster genom att navigera genom sina preferenser. Individer är rationella och agerar på ett sådant sätt som leder till att de lyckas maximera utkomsten så att dessa passar de mest önskade preferenser (Satz och Ferejohn 1994: 72–73). Genom att individer handlar efter ett uppsatt mål skapar det en förståelse även av beslut för att börja studera. Det kan handla om att finna ett arbete som individen finner mer intressant än det nuvarande arbetet. En preferens kan vara att finna ett arbete där individer som har fått det har mer frihet att bestämma sina egna tider och har mera flexibla arbetsuppgifter, eller kanske att den individen också har möjlighet att arbeta med ämnen eller frågor som sammanfaller med ett personligt intresse.

2.1.2 Maximering av inkomster eller utkomster

Ett annat antagande som kan hjälpa oss förstå varför individer väljer att börja studera är antagandet om maximering av inkomst. En individ kan välja att utbilda sig för att få högre lön, utbildning kan då leda till ett yrke med högre inkomst än annars. Scott (2000: 126) beskriver att individer drivs av ett behov att försöka maximera inkomsterna, framförallt monetära inkomster. Individer handlar efter vad som anses rationellt utifrån det målet och väger då in för- och nackdelar, avseende kostnader och belöningar (Scott 2000: 126). Eftersom det inte är möjligt för individer att uppnå allt som de önskar, värderar individer de olika valen efter sannolika fördelar och kostnader för att skapa de bästa möjliga utkomsterna.

Scott (2000: 128) argumenterar att individer behöver handla efter givna mål och skapa möjligheter att försöka uppnå målet. Problemet med det antagandet är att individer måste förutse utkomsten för de olika alternativen som avgör vad som blir bästa utkomsten för dem (Scott 2000: 128). Problemet med att välja utbildning är att en aldrig kan veta hela utkomsten.

En individ behöver då handla på bästa sätt för att kunna möjliggöra att så småningom nå den mest önskvärda utkomsten. Genom att då påbörja en utbildning kan individen så småningom nå sin önskade inkomst- och utkomstnivå.

2.1.3 Sociala val

Något vi ska förstå är att individer inte bara försöker maximera preferenser, utkomster och inkomster. Människor handlar även efter mål som utformas på specifika sätt inom givna sociala sammanhang. Scott (2000: 129) menar att även i de sociala interaktionerna handlar individer efter mål. I dessa interaktioner söker individer gemensam förstärkning i form av belöningar och kostnader, utbytet av varandras godkännande. Andra människors godkännande kan vara det mest fundamentala målet vi individer söker efter att uppnå (Scott 2000: 129). Valet att utbilda sig kan ge social bekräftelse, genom att individer som gör valet får beröm av familj och vänner.

2.1.4 Normer

I vissa fall kan det vara så att individen möter normer i deras liv som inte stämmer överens med de egna preferenserna. Det kan handla om att det finns en kultur i familjen som handlar om att människor bör studera vidare. Det kan också handla om att ingen av ens vänner väljer att studera vidare. Scott (2000: 133) menar att normer kan verka som slumpmässiga preferenser.

Individer kommer att agera rationellt för att anpassa sitt beteende till dessa normer (Scott 2000:

133). Sociala strukturer är enligt rationella valsteoretiker en kedja av individuella handlingar.

Den sociala strukturen är alltså ett resultat av de mönster individuella handlingar skapar (Scott 2000: 134–135). I dagens samhälle är det många som väljer att utbilda sig vidare, det kan då anses som en norm att studera. De enskilda besluten hos varje individ att studera skapar även i sin tur strukturer avseende utbildningsmönster. Därför kan det även anses som värderationellt att studera vidare i dagens samhälle.

2.1.5 Riskundvikande

Individer som står inför ett val tenderar att väga in de uppfattade riskerna i valet. Upplevelsen av risker varierar beroende på vad individen har för alternativa val och preferenser. Vissa individer tenderar att ta mer risker än andra i sina val. Dyer och Sarin (1982: 875) argumenterar i ett beslut där risk ingår kan individer antas ta hänsyn till två faktorer, varav den första är preferenser samt konsekvenserna av preferenserna, och varav den andra är inställningen till risktagande överlag. Riskundvikande individer tenderar att föredra alternativ med mindre risk på motsatt sätt bryr sig riskbenägna mindre om riskerna med ett beslut (Dyer och Sarin 1982:

882).

Individers inställning till risk kan variera vid olika beslut beroende även på situationen.

Individer kan skifta i sin inställning till risk, vilket exempelvis kan innebära att individer har en annan inställning till beslut om dessa handlar om arbete eller om ekonomiska investeringar.

Risktagandet skiftar också beroende på ens preferenser (Dyer och Sarin 1982: 883). Eftersom handlingar har olika utkomster kan preferenserna för ett specifikt handlingsalternativ skifta för varje enskild individ, bland annat just därför att den upplevda risken för besluten värderas olika.

Styrkan i preferenserna ligger även i vad individen sätter för värde på utkomsten (Dyer och Sarin 1982: 875). Inställningen till risk kan även bli beroende av styrkan i enskildas preferenser när det kommer till beslutstagande (Dyer och Sarin 1982: 885). Beroende på vilka möjligheter och preferenser individen har väljer denne ofta att ta ett beslut som uppfattas minska de upplevda riskerna, vilket även kan handla om att minimera upplevda risker med att utbilda sig eller inte.

2.2 Humankapital

Humankapitalteorin är en viktig teori, och utgör ett komplement till rationell valteori för att kunna besvara våra forskningsfrågor. Teorin hjälper oss genom att sätta fokus på vad kunskap är och vad det kan leda till. Teorin ger ytterligare förståelse för varför det skulle kunna vara rationellt att investera i kunskap (humankapital). Humankapital kan här närmast likställas med mänskligt värde, eller med det ekonomiska värdet av en människa (SAOL 2015).

2.2.1 Humankapitalsteorin

Humankapital är den totala mängden resurser, kunskaper och färdigheter som en individ besitter (Becker 1993: 11). En individs humankapital kan utvecklas genom att individen investerar i kunskap som kan påverka framtida inkomster (Becker 1962; 1993: 11). Investering i kunskap sker med störst effekt genom lärande på arbetsplatsen eller via utbildning på exempelvis gymnasium eller universitet (Becker 1962; 1993: 11). Teorin bygger till stor del på att investeringar i humankapital medför direkta och indirekta kostnader som initialt påverkar inkomsten negativt, kostnader som investeraren får bära till en början (Becker 1962: 15–16, 26). Teorin antar att efter erhållen kunskap genom investeringar så ska avkastningen däremot leda till en högre inkomst än om denna investering inte gjorts (Becker 1962: 15). Detta antagande bygger på att humankapitalsteorin går ut på att humankapitalinvesteringar gör individen mer produktiv och att produktiviteten sedan avgör lönen (Björklund m.fl. 2013: 136).

Att investera i sig själv leder enligt teorin inte bara till högre ekonomisk avkastning utan utvidgar också individers valmöjligheter och ger dem ett sätt att förbättra sitt eget välstånd

(Schultz 1961: 2). Schultz (1961: 9) visar även på att god hälsa tenderar att höra ihop med högre utbildning. Utveckling av humankapitalet är inte bara en viktig del av de egna valmöjligheterna som människor själva innehar, utan medför även fördelar för hela samhället.

Ålder fyller en viktig funktion i humankapitalsteorin eftersom det finns en bortre gräns i framtida avkastningar på investeringar, gränser som hänger samman med pensioneringen och ytterst även med dödlighet (Becker 1962: 37–38). Yngre som investerar i sitt humankapital kan under en längre period erhålla högre avkastning jämfört med om samma investering gjorts senare i livet (Becker 1962: 37). Teorin säger med andra ord att erhållandet av en högre avkastning under en längre livsperiod stärker incitamenten hos unga att investera i sitt humankapital. Becker (1962: 43) belyser att inkomstprofilerna (en kurva över hur en individs inkomst utvecklas) hos välutbildade eller skickliga arbetare tenderar att vara brantare än hos andra. Det förklaras av Becker (1962: 43–44) med att inkomsterna är låga när initiala kunskapsinvesteringar görs, under utbildning och lärandeprocessen, men att inkomsterna väsentligt ökar när investeringarna är färdiga med aktiviteten. Då denna investering tenderar att göras i ung ålder så syns effekten på inkomst först i högre ålder (Becker, 1962: 48).

2.2.2 Utbildning

Humankapitalteorin kan hjälpa oss förstå resonemang bakom vilka utbildningsval framförallt unga individer tar och varför dessa tas i tidigt skede i livet. Beslutet att utbilda sig eller inte bygger på att individen kan kalkylera olika inkomstprofiler (Björklund m.fl. 2013: 138). En jämförelse av profiler kan stå mellan i) vilken inkomst individen räknar med att få med den nuvarande utbildningen, utan nya investeringar i mer utbildning, samt ii) vilken förväntad avkastning (inkomst) som individer räknar med att få genom att investera i mer utbildning (Björklund m.fl. 2013: 138).

Becker (1962: 46–47) adderar en komponent som är avgörande för utbildningsbeslutet.

Beslutet att erövra mer kunskap beror även på individens förmåga eller intelligens. Individer som enligt Becker (1962: 46–47) är intelligentare eller effektivare tenderar att investera mer i kunskap och utbilda sig mer än andra, då de kan få ut mer av ytterligare investeringar. Att utbilda sig, att investera i mer humankapital, kan därmed tolkas som ett individuellt val som också beror på vilken förmåga individen har från början. En annan mekanism bakom huruvida individen väljer att investera i mer och högre utbildning beror på löneskillnader mellan exempelvis de som endast gått klart gymnasiet och de som gått på högskola (Björklund m.fl.

2013: 141–142). Om löneskillnaderna är små mellan dessa grupper kommer kostnaden för att investera bli större relativt den positiva avkastningen. Det kan då leda till att individen kalkylerar att det inte är värt att utbilda sig mer än vad de redan gjort (Björklund m.fl. 2013:

141–142).

2.2.3 Allmänt lärande och specifikt lärande

Investering i humankapital behöver inte ske via högre utbildning utan kan ske på arbetsplatser.

Avvägningen mellan allmänt eller specifikt lärande är av intresse för att besvara frågeställningen om vad som får unga att studera. Vilken typ av lärande som sker på arbetsplatsen avgörs av vilket värde som kunskapen har på andra arbetsplatser. De kunskaper som arbetstagare redan har erhållit genom allmänt lärande kommer dock att göra dem produktiva på fler arbetsplatser (Björklund m.fl. 2013: 142). På en konkurrensutsatt marknad kommer ett företag inte betala för det allmänna lärandet eftersom de riskerar att förlora sin investering när inlärningsperioden är slut (Becker 1962: 16). Kostnaden för lärande kommer istället den investerande människan att behöva bära. Det visar sig genom att unga i början av sitt yrkesliv får en lägre lön på många företag, bland annat eftersom den generella kunskapen i högst grad utvecklas just då (Björklund m.fl. 2013: 143). Först när inlärningsperioden är slut kommer individen få den marknadsmässiga lönen (Becker 1962: 16).

Specifikt lärande avser de kunskaper eller färdigheter som fås och kan användas bara på ett specifikt företag. Eftersom denna typ av kunskap inte blir värd något om arbetstagaren blir av med jobbet kommer kostnaden för lärandet av specifik kunskap att bäras av både arbetstagaren och företaget (Björklund m.fl. 2013: 145). Precis som för generellt lärande kommer avkastningen att ligga på en högre nivå på sikt än i det scenariot där individerna i fråga förblir utan utbildning (Björklund m.fl. 2013: 145). En risk med att investera för länge eller för mycket i specifik kunskap är att om något oförutsett händer och om de berörda då blir av med arbetet kommer arbetstagarna att förlora sin inkomst (Björklund m.fl. 2013: 145). Becker (1962: 21) menar att detta leder till mindre incitament hos arbetstagaren att lämna företaget. Åter, det motsatta gäller även för företaget, som inte heller vill sparka individen med investerat specifikt kapital.

2.2.4 Osäkerhet och risker

Eftersom humankapital hänger ihop med produktivitet så är storleken på ens investering men också valet av vilken typ av investering som görs, avgörande för ens framtida avkastning. Vissa

typer av kunskap eller en viss produktivitet värdesätts högre på arbetsmarknaden än andra kombinationer. Att investera i rätt typ av kunskap är också avgörande (Becker 1962: 41–43).

Vilken typ av investeringar som görs i humankapital och effekten på den faktiska avkastningen jämfört med den förväntade, kan dock variera (Becker 1962: 41). Det kan bero på flera aspekter. En av dessa aspekter är att unga tenderar att både överskatta men också underskatta sin förmåga att nå en bra avkastning på utbildning på sikt (Becker 1962: 41, 43).

Det finns enligt Beckers (1962: 43) resonemang också en större risk att unga tar felbeslut i hur de investerar i sitt humankapital än vad riskerna är för investerare att felinvestera på den materiella marknaden. En ytterligare osäkerhet här gäller hur den faktiska avkastningen påverkas av oförutsedda händelser (Becker 1962: 41). Exempelvis kan en stor investering ha gjorts av en viss individ i specifikt kapital, som senare dock blir av med jobbet, en händelse som då ger negativt utslag för den faktiska avkastningen av investeringen. Denna del av teorin, som fokuserar på risker, kan förklara att individer når en punkt där de trots sin inkomst och mängden specifikt kapital vill utbilda sig mera om de kan kalkylera sina framtidsutsikter som bättre med utbildning.

2.3 Tidigare forskning - Rationella val

I detta avsnitt kommer vi att presentera tidigare forskning om rationella val, för att lättare skapa en förståelse av vilka faktorer som kan ligga bakom valet av utbildning. Vi presenterar både forskning som gjorts om riskundvikande beteende samt om individers sociala bakgrund. Vi gör även en kort översikt av forskning som avser vikten av sociala kontakter för utbildning, samt om könsskillnader i utbildningsval.

Richard Breens (2001: 1) studie hjälper oss att förstå vikten av den sociala bakgrunden för risktagande när det kommer till utbildningsval. Undersökningen försöker förklara varför klasskillnader i utbildningsdeltagande har i stort varit oförändrade. Valet av utbildning görs under osäkerhet, eftersom individer har imperfekt information om deras sannolikhet att lyckas på utbildningen (Breen 2001: 21–22). Individer i både överklassen och arbetarklassen väljer utbildning för att minska riskerna för att glida neråt i klasstrukturerna (Breen 2001: 9). Detta visar på att det finns underliggande faktorer utanför riskundvikande beteende med en inverkan på utbildningsbeslut såsom exempelvis ojämna resurser eller andra klasskillnader (Breen 2001:

19). Individer tenderar att antagligen klättra i klass eller behålla den klass de föddes in i.

En annan liknande studie av Zimmermann (2020: 65–66) försöker förklara varför det uppstår klasskillnader i utbildningsbanor. I studien upptäckte författaren att individer tenderar att välja utbildning som bibehåller deras initiala sociala status. Individer tenderar att välja utbildning beroende på kostnader, sannolikheten att bibehålla sin status och möjligheten för att lyckas uppgradera sin status på sikt (Zimmermann, 2020: 78).

En helt annan studie ger ytterligare prov på rationella valteorins bredd, också gällande annat än arbetsmarknad och utbildning. Brodin (2003: 383) studie avser individers val av religion i

“New Age”-rörelsen. Inom ett rationalistiskt valteoretiskt ramverk visar studien att sociala kontakter är av vikt när individer står även inför val av religion. En viktig analytisk utgångspunkt i studien är att religion är ett individuellt val, att individer väljer religion utifrån deras preferenser, men även att de väger in kostnader och fördelar av att ansluta sig till en viss religiös inriktning (Brodin 2003: 382). Eftersom det är svårt att separera olika influenser, visade det sig att sociala kontakter spelar en stor roll när ny information värderas. Andra individers erfarenhet och kunskap vägdes in i det egna beslutet (Brodin 2003: 397). Med hjälp av de nämnda studierna kan vi då förstå vikten av de sociala kontakternas inflytande när det kommer till att göra även utbildningsval. Individer som har vänner eller familj som studerar kan då värdera in deras erfarenheter när det kommer till ett beslut.

Vi återkommer till nu forskningen av Breen m.fl. (2014: 2), en nyare studie om hur vidare riskundvikande och individers preferenser kan ge en bild av individers val eller bortval av utbildning. Breen m.fl. (2014: 2) argumenterar för vikten av individers socioekonomiska bakgrund som grund för deras preferenser och tidsdiskontering (Breen m.fl. 2014: 258). Vissa vill se snabba utbyten medan andra kan vänta på större utbyten längre fram i tiden. Individer vars preferens är att få ett snabbt utbyte har större sannolikhet att välja en kortare utbildning (Breen m.fl. 2014: 260).

Individer med hög risktolerans, som oftare kommer från privilegierade bakgrunder tenderar att välja akademiska utbildningar, också för att reproducera deras befintliga sociala status (Breen m.fl. 2014: 366). För att på motsvarande sätt undvika att röra sig neråt i de sociala klasstrukturerna, behöver individer från lägre samhällsklasser däremot utbilda sig mindre för att uppnå den målsättningen (Breen m.fl. 2014: 261). Individer som vill undvika att hamna i lägre samhällsklasser behöver vanligen utbilda sig, men behovet varierar i utsträckning.

En ytterligare rationalistiskt valteoretisk studie hjälper oss förstå varför individer väljer olika utbildningar, i det här fallet efter kön (Gabay-Egonzi m.fl. 2015: 284–285). Studien bevisar att kvinnor och män har olika utbildningspreferenser, något som kan anses skapa könsskillnader i utbildningsval. Rationella preferenser är inte frikopplade från incitamenten som är inneboende i olika könsroller. Det finns olika förväntningar på män och kvinnor även i dagens samhällen.

Våra preferenser formas av könsrollerna i samhället (Gabay-Egonzi m.fl. 2015: 286). Studien bevisar att kvinnor och män därför väljer olika utbildningar, även om kvinnor i snitt utbildar sig längre. Män är överrepresenterade i matematiska eller STEM-utbildningar och kvinnor i samhällsvetenskapliga utbildningar. Män och kvinnor tenderar alltså att välja utbildningar som följer normerna för vad män och kvinnor helst ska ägna sig åt i arbetslivet (Gabay-Egonzi m.fl.

2015: 294–295).

2.4 Tidigare forskning - Humankapital

I detta avsnitt kommer vi att presentera tidigare forskning som använder sig utav humankapitalteori som grund. Här granskar vi ett antal studier om utbildningsval som investeringsbeslut, och om utbildningsval i generella termer. Vi granskar också ett antal studier med nya perspektiv på humankapitalbildning samt studier om lärande via arbetet.

Antalet studerande på svenska utbildningar har påverkats av olika faktorer genom åren. De inhemska effekterna hjälper oss att förstå mekanismerna bakom utbilningsbeslut. Henrekson (1992: 86–89) visade i sin övergripande studie om tillväxtproblem att när utbildningspremien försvagades på 1970-talet i Sverige, så försvagades också incitamenten för att erövra mer humankapital och utbilda sig på högre nivå. Detta styrks genom en studie av Gustavsson (2006:

282). Med utbildningspremien menas att värdet eller avkastningen för mer utbildning sjönk i förhållandet till inkomsterna som erhölls av dem som inte läste vidare. Det förklaras genom att löneskillnaderna mellan gymnasium och högre utbildning minskade, vilket försämrade incitamenten enligt Henrekson (1992: 86–89).

Gustavssons (2006: 282) studie, som primärt ämnade att studera förändringar 1992–2001, visade att i början under 1990-talet så förbättrades utbildningspremien, och att antalet studerande då ökade (Gustavsson 2006: 282). I mitten av 1990-talet så krympte återigen löneskillnaderna mellan de med högre utbildning och de som endast gått klart gymnasiet. Det som är noterbart är att nu minskade inte antalet studerande, utan det ökade istället. Detta talar för att olika utbildningspremier kan ha olika effekter beroende på samhällskontext. Gustavsson

(2006: 285) menar att antalet studerande inte sjönk därför att efterfrågan på högutbildade höll upp utbudet av studerande även fast löneskillnaderna krympte. De tillgängliga studieplatserna innebär alltså att efterfrågan på högutbildades produktivitet kunde matchas. Fler mekanismer som påverkar utbildningsbeslutet granskas i en studie av Fredriksson (1997). Fredriksson (1997: 139–140) visade i sin studie att antalet studerande ökade om den allmänna arbetslösheten eller specifikt ungdomsarbetslösheten ökade. Det fanns även empirisk stöd för att ökade studiebidrag ledde till att antalet studerande ökade (Fredriksson 1997: 139–140).

Vidare analyser i studien bevisar att individers val att utbilda sig hänger ihop med i förändringar i arbetsmarknadsläget (Fredriksson, 1997: 139–140).

Dessa resultat visar att det finns flera olika mekanismer som kan påverka utbildningsbeslut dvs.

nya humankapitalinvesteringar, inom en svensk kontext. I en jämförande studie av Lee och Lee (2018) på flera OECD-länder visades att humankapitalsinvestering via utbildning har en motverkande effekt på inkomstojämlikheter. Studien visar på att utvidgningen av utbildningsmöjligheterna genom offentliga investeringar kan få många fler individer att utbilda sig, vilket i sin tur faktiskt kan få inkomstojämlikhet att minska. Denna studie bekräftar dels ett perspektiv på att tillgången på utbildning har en avgörande roll för att breda humankapitalsinvesteringar kan göras, dels att den faktiska avkastningen av sådana beslut tenderar att bli mer jämnt fördelad om fler utbildar sig.

En individ som tar ett beslut för att börja studera har vissa förväntningar på vilka kunskaper, inkomster, och typ av arbete som utbildningen kan ge tillgång till (van de Merwe 2010: 108).

Studien avser inkomstförväntningar och erfarenheter hos nyligen examinerade studenter och undersökte huruvida humankapitalteorin kunde förklara det ekonomiska värdet av högre utbildning. Individer har olika på förväntningar och information om vad en utbildning kan ge, de subjektiva förväntningarna varierar mellan individer (van de Merwe 2010: 109). Ett grundläggande antagande i humankapitalteorin är att individer som genomgår en högre utbildning blir mer produktiva (van de Merwe 2010: 107). De individer som har avslutat en högre utbildning får inte bara en ökning i inkomst utan uppvisar även en ökad produktivitet (van de Merwe 2010: 115–116). Sammanfattningsvis menar van de Merwe (2010) att humankapitalteorin kan ge en förklaring för de ekonomiska fördelarna med utbildning men dock inte som ensam teori. En utbildning kan således ses om en investering inte bara i ökade inkomster utan också i ökade möjligheter till förtjänst.

Utvecklingen av en individs humankapital och produktivitet kan enligt teorin också ske på arbetsplatsen. En studie av de Grip och Sauermann (2012: 397–398), gjord på slumpmässigt utvalda telefonförsäljare i Nederländerna visade att en kortare utbildning på arbetsplatsen förbättrade produktiviteten med hela 10%. Vidare lyfter studien fram att den stora förändringen i produktivitet till stor del berodde på att utbildningsnivån hos säljarna var låg från början, och att utbildningen på jobbet därför gav relativt stora effekter. Resultatet av studien verkar överensstämma med humankapitalteorin som säger att utbildning kan påverka produktiviteten starkast i början av arbetslivet då stora humankapitalinvesteringar ofta görs.

De Grip och Sauermann (2012: 397–398) visade också att företaget som investerat i humankapital hos sina anställda efter ett antal veckors utbildning även fick kollektiv avkastning på investeringen. Produktivitetsökningen fick också utslaget att även den anställde fick en högre avkastning. Studien visade också på att den nya produktiviteten hos telefonförsäljarna rentav indirekt påverkade kollegornas produktivitet som inte fått utbildningen (de Grip och Sauermann, 2012: 397–398). En ytterligare studie av Donald, Baruch och Ashleigh (2019) utredde studenters självuppfattning om sin egen anställbarhet. Studien visade på att humankapital och investering i humankapital hade relativt starka positiva samband med respondenternas självskattade anställbarhet. Studien visade även att andra faktorer som karriärrådgivning, gatekeepers (rekryterare/yrkesval) och individuellt “karriärägande” har samband med ens upplevda anställbarhet (Donald, Baruch och Ashleigh 2019: 610–611).

Karriärägandets individualitet och andra individuella attribut lyfts också fram i Clarkes (2018) studie. I studien av Clarke (2018: 1933–1934) poängteras dock att individers anställbarhet och framtida avkastning även beror på andra faktorer än humankapitalet. Studien visar att individuella faktorer som sociala nätverk och individuellt karriärsskapande påverkar såväl de förväntningar som individer har på de egna humankapitalsinvesteringarna som möjligheterna att faktiskt uppnå den förväntade avkastningen. Studien kan möjligen ses som en kritik eller modernare omvärdering av humankapitalets roll och “översättbarhet” från förväntad avkastning till faktiskt avkastning. Dessa två studier av Clarke (2018) och Donald, Baruch och Ashleigh (2019) är av betydelse för denna uppsats eftersom de belyser resonemang bakom utbildningsval och individers egen värdering av valens tänkta och faktiska konsekvenser.

3. Metod

I detta avsnitt kommer vår redogörelse för val av metod och relaterade ställningstaganden. Vi skildrar också urvalsprocessen samt hur vi gjorde vår datainsamling. Till sist tar vi också upp etiska aspekter av den valda analysmetoden.

3.1 Val av metod

Eftersom denna studie syftar till att undersöka resonemang bakom ungas utbildningsval har en kvalitativ ansats valts med generella forskningsfrågor. Med en kvalitativ ansats kan studien få svar på ställda forskningsfrågor genom en djupare kontextuell förståelse om ett visst fenomen (Bryman 2016: 487). Med en kvantitativ ansats hade studien inte kunnat ge svar på de breda frågeställningar som i detta fall ställts. En kvantitativ ansats hade krävt andra, mindre explorativa och mer konkreta forskningsfrågor samt hypoteser som kan ge oss strukturerade svar som sedan kan generaliseras till en population (Bryman 2016: 487). En kvantitativ ansats är då inte lämplig för den typ av forskningsfrågor vi ställer här, även om en vidhängande svaghet är då att vi inte kan generalisera våra resultat. Enligt Bryman (2016: 62) tenderar en kvalitativ ansats att vara induktiv, i den bemärkelsen att den ska bistå vid teorigenerering samt övergången från empiri till teori. Ett val av ett kunskapsteoretiskt perspektiv är då nödvändigt.

Med en tolkningsinriktad (interpretativistisk) ingång som ett kunskapsteoretiskt perspektiv ges verktygen till att tolka den sociala verkligheten och empirin (Bryman 2016: 455). För att besvara frågeställningar valdes semistrukturerade intervjuer med tematisk tendens då frågorna utformats efter studiens två teoretiska traditioner. Semistrukturerade intervjuer valdes då följdfrågor kan ställas, så att intervjuerna kan bli mer djupgående i sitt innehåll (Aspers 2011:

143; Bryman 2016: 563).

3.2 Urval

Då studien syftar till att undersöka ungas resonemang om utbildningsval har en urvalsram skapats. Urvalsramen definieras och avgränsas till att respondenten ska vara under 30 år vid intervjutillfället. Respondenten ska även arbeta eller ha arbetat inom ett yrke där krav på högskolekompetens inte är aktuellt innan ett val eller ickeval att utbilda sig skett. Den sista avgränsningen innebär att respondenten ska ha klarat av gymnasiala studier. Studien har använt sig av ett målstyrt urval där forskningsfrågorna gett vägledning för vilka individer som väljs ut

för studien (Bryman 2016: 495). Det målstyrda urvalet har sedan preciserats genom ett kriteriestyrt urval utefter studiens urvalsram. Ett kriteriestyrt urval innebär enligt Bryman (2016: 497) att respondenten behöver uppfylla valda kriterier som kan motiveras inom och härledas ifrån studien urvalsram. Missivbrevet (se bilaga 1) har skickats ut via mejl till respondenter som uppfyller det kriteriestyrda urvalet inom två privata sociala nätverk.

Kommunikation har sedan skett via mejl och sociala medier. Totalt kontaktades sju individer där samtliga var villiga att ställa upp. Studiens urval består av totalt sju respondenter, tre studerade vid intervjutillfället, medan de fyra ytterligare respondenterna arbetade efter tidigare examinering inom en postgymnasial utbildning. Då urvalet skett via två privata sociala nätverk, så föreligger en risk att urvalet skulle kunna vara alltför homogent p.g.a. nätverkens karaktär.

3.3 Forskarrollen

Enligt Aspers (2011: 141) ska intervjuer utföras utan maktutövning och helst ske på lika villkor.

De största problematikerna med intervjuer är av tre olika typer. Det första problemet är just maktobalansen det är i princip omöjligt att helt undvika obalans i makt mellan de intervjuade och intervjuaren. Det andra problemet är att forskaren bara tar upp frågor som rör dennes eget kunskap om fältet. Det tredje problemet är att även forskarens tolkning av resultaten sker inom ramen av den egna kunskapen, vilket innebär att denne då därför tolkar empirin enbart utifrån sitt eget perspektiv (Aspers 2011: 141–142). Det är klart att eftersom undersökningen är gjord av ovana forskare, så är det enkelt att missar av detta slag har gjorts i intervjuerna. En risk finns därför att samtalen kan ha styrts i enlighet med undersökningens agenda. Dock har forskarna gjort sitt bästa för att vara öppensinnade och försöka låta respondenterna svara på egna villkor.

Den största problematiken kan ligga i att vi främst analyserat resultaten utifrån våra egna kunskaper om fältet. För att ett urval ska vara kunna vara generaliserbart behöver urvalet vara heterogen, ett större urval skulle också ha kunnat erfordrats (Bryman 2016: 508).

3.4 Etiska aspekter

Vetenskapsrådets (2002) fyra etiska huvudkrav för forskare har varit ett stöd för studiens etiska förhållningssätt, och våra överväganden för att skydda respondenterna grundar sig i dessa krav.

Respondenterna har informerats i förväg genom missivbrevet vad gäller studiens syfte, att deltagande sker frivilligt, samt att intervjupersonerna har möjligheter att avbryta intervjun. Vi delger även annan relevant information vad gäller villkor och trygghet. Denna information har upprepats vid intervjutillfället. Dessa rutiner härstammar främst från det s.k.

informationskravet (Vetenskapsrådet 2002: 7). Genom digital pdf-signering under rådande omständigheter med Covid-19, har respondenterna gett samtycke enligt samtyckeskravet (Vetenskapsrådet, 2002: 9). Namn och andra identifierbara ord om vem respondenten kan vara har under transkribering av ljudfilerna ersatts med pseudonymer, exempelvis “respondent 1”

eller “stad x”, enligt konfidentialitetskravet (Vetenskapsrådet 2002: 12). Insamlat datamaterial nyttjas endast till för denna studies ändamål och inte i några andra syften. Ljudfiler har raderats efter transkribering för att dessa inte ska kunna nyttjas till andra ändamål med stöd av nyttjandekravet (Vetenskapsrådet 2002: 14). Studien har inte haft som syfte att söka svar på etiskt knepiga frågor som kan göra respondenterna obekväma utan har endast inneburit att vi ställer frågor med bäring på allmänna resonemang om utbildningsbeslut, vars tolkning är mindre problematiskt än inom känsliga fält.

3.5 Datainsamling / Genomförandet av intervjuer

Innan intervjuerna påbörjades väcktes frågan om respondenterna hade önskemål om var intervjun skulle äga rum, samt huruvida de ville ses på distans genom digitala medel eller om de föredrog att träffas fysiskt, detta på grund av de rådande omständigheterna med Covid-19.

En digital signering av samtyckeskravet genomfördes med signeringsverktyget Smallpdf (2020). Enligt tjänsten (Smallpdf 2020) används 256-bitars SSL-kryptering vid signering och dokumenten sparas endast i 14 dagar, ur säkerhetssynpunkt. Verktyget användes då de flesta av våra intervjuer skedde digitalt. De sju olika intervjuerna varade mellan 20 och 40 minuter.

Vi lät respondenterna bestämma själva över vilken plats och tid intervjun skulle ske, för att bygga upp ett förtroende hos dem och ge dem kontroll över situationen. Intervjuerna genomfördes i respondenternas hem med det digitala verktyget Zoom, förutom i ett fall där intervjun skedde hemma hos respondenten. De intervjuer som gjordes ägde rum på distans med respondenterna som befann sig antingen i Stockholm, Uppsala eller Norrköping.

De digitalt genomförda intervjuerna spelades in med hjälp av inspelningsverktyget i Zoom. I det enda fallet där intervjun ägde rum hemma hos respondenten så spelades intervjun istället in på datorn med ett annat inspelningsverktyg. Inspelningsfilerna från intervjuerna raderades efter transkriberingen var klar. Under intervjuns gång tog vi även anteckningar om stämningen, bland annat om huruvida respondenten exempelvis var glad eller nervös.

3.5.1 Utformningen av intervjuguiden

Vi valde att utföra semistrukturerade intervjuer för att vi ville ha en flexibel intervju där följdfrågor och respondentens egen berättelse fick ta plats. Tonvikten låg på respondentens egna uppfattningar och reflektioner. Att intervjuerna blir mer djupgående är nödvändigt om studien ska ha möjlighet att fånga det som Bryman (2016: 52) menar är centralt. Ett tolkningsperspektiv ska fånga djupet av den subjektiva bilden som intervjupersonerna har av sina bevekelsegrunder. Det djupet behövs för att vi ska kunna besvara forskningsfrågorna.

Själva utformningen av intervjuguiden (se bilaga) skedde med teman, där frågorna var kopplade till de teoretiska ramverken. Frågorna bestod av tre teman, rationella val, humankapital och traditioner, för att kunna fånga respondenternas tankar om utbildningsval.

Olika frågor ställdes beroende på vilken bakgrund och livssituation respondenten var i nu. Vi valde olika delmodeller i frågebatteriet beroende på svaret om respondenten 1) hade studerat eller inte samt 2) om hen för tillfället var studerande eller arbetande. Delmodellen om hen studerar nu samt delmodellen om hen studerat och nu arbetar användes (delmodellen med att hen inte studerat och arbetar användes ej).

3.6 Analysmetod

Efter att intervjuerna genomförts transkriberades dem, och de resulterande texterna blev sedan genomlästa. I transkriberingsprocessen antecknades exempelvis längre pauser med “…” och känslouttryck med stjärnor exempelvis *fnitter*. Detta gjordes för att fånga uppfattningar och stämningen i intervjun men i textformat. Därefter började vi leta efter teman i rådatan (det transkriberade materialet). Under analysprocessen söktes vi efter teman och tendenser i vad som nämndes om och om igen. Bryman (2016: 707) menar att ett sätt att använda tematisk analys är att leta efter repetitioner, där teman är återkommande i materialet. Repetitioner är det vanligaste kriteriet för att kunna säga att ett tema existerar i materialet (Bryman 2016: 705).

Efter att vi funnit ett antal teman startades processen med kodning och reducering. När materialet analyserades valdes en öppen kodning. Öppen kodning är en process där forskaren jämför, studerar och bryter ner sin text, där materialet sedan påförs begrepp som sedan omformuleras till kategorier (Bryman 2016: 689). För att sortera det råa materialet behöver det reduceras. I kategorisk reducering väljer forskaren ut vissa kategorier och utesluter andra, för att få ett mer lätthanterligt material och få mer okomplicerade data. Genom reducering uppstår dock en mindre risk att presentationen av materialet blir oläsbart och poänglöst (Rennstam och Wästerfors 2015: 105–106).

Ett analytiskt spår som eftersökts under kodningsprocessen var att finna empiriska resultat som inte bekräftar den rådande teoretiska förförståelsen. Denna analytiska process beskrivs av Rennstam och Wästerfors (2015: 38) genom att finna “breakdowns”, som ska leda till poängrik forskning. Vidare beskrivs det att denna typ av analys är tolkningsinriktad. Det passar med den valda metoden för denna studie, som är just tolkningsinriktad. Under avsnittet “Resultat” har detta analytiska spår fått ta rum under begreppet “breakdowns”. För att tolka de bakomliggande anledningarna till respondenternas val att studera valdes tre huvudsakliga kategorier, rationella val, humankapital, och traditioner. Sedan finns det underkoder för varje kategori. Exempelvis för temat rationella val finns underkoden “maximering av inkomster” och för humankapital finns underkoden “krav på kompetens” många andra koder finns. Vi har valt att använda oss utav programmet Taguette i kodningsprocessen. Där koderna/ kategorierna delas in i flikar så vi kunde får färdiga utdrag för valda koder. De olika koderna delades in i olika flikar. Sedan gick vi vidare och analyserade vårt kodade material och kopplade fynden både till tidigare forskning och våra teorier.

4. Resultat och analys

Vårt syfte med denna undersökning som vi har nämnt ovan är att undersöka varför individer som har arbetat i yrken som inte kräver kompetens men som ändå väljer att börja studera. Hur anser våra respondenter att detta val utökar deras möjligheter? Vad är det som får unga individer i branscher utan krav på kompetens att börja eller inte börja studera? Och i vilken utsträckning avser studerande att genom sin utbildning utöka sina möjligheter, vad gäller exempelvis framtida inkomster?

4.1 Rationella val

Som vi har nämnt ovan när vi diskuterade rationell valteori, så grundar sig teorin i antagandena att individers gör sina val baserade på preferenser, eller arbetar mot uppsatta mål för att maximera sina in- eller utkomster. Individer tendera även att ha olika inställningar till risk och risktagande.

4.1.1 Preferenser

Våra resultat visar att respondenterna har olika preferenser när det kom till deras utbildningsval.

I många fall var det intervjupersonernas preferenser som bland annat styrde valet av utbildning, de följde redan existerande intressen. Respondent 4 förklarar att hen alltid tyckt att den sjuka

kroppen är intressant att läsa om, vilket betydde att valet att studera till sjuksköterska kom naturligt. Respondent 3 förklarade att det skulle bli kul att få studera kriminologi, som länge varit ett intresse. Respondent 1 berättar mer specifikt:

Jag har gått IT i gymnasiet så det har alltid varit en, haft en stor empati eller kärlek till datorer och allt IT-relaterat. Och därför så tänkte jag en bransch… Och de kanske uttrycker mig mer kring det hållet som jag gillar, det är det jag ville göra främst.

Resultaten visar att respondenterna inte enbart har specifika preferenser angående studier men också angående de egna framtida och nuvarande arbetena. Respondent 6 förklarade att hen trivs i sitt nuvarande arbete, men att hen i framtiden dock vill arbeta med hållbarhet genom sitt yrke.

Respondent 2 förklarade att det kändes logiskt att byta från sitt tidigare extrajobb till ett som gav erfarenheter som var kopplade till studierna. Respondent 5 förklarade att det var en del yrken som var uteslutna att arbeta med, men att hen hade tydliga preferenser angående sitt framtida arbete. Respondent 7 berättar med specifikt:

Men så började jag tänka, fan jag vill ju jobba med någonting som jag tycker är kul. Jag vill jobba med något praktiskt, så det var en del i att jag valde Polishögskolan.... Sen kände jag att polisyrket lockade ju… Jag kände liksom, att jag kunde påverka och göra nytta.

Det visade sig att det fanns många olika preferenser och målsättningar som lade grunden för våra respondenters val av utbildning. Preferenserna gällde inte heller endast utbildningen, utan även vad de i framtiden ville arbeta med eller inte.

4.1.2 Maximering av utkomster och inkomster

Resultaten visar att de flesta av våra respondenter förväntade sig att få bättre monetära inkomster efter avslutad utbildning. Respondent 3 och 5 förklarade att deras önskan var att hitta arbeten som var kopplade till utbildningen och då kunna få en högre lön. Respondent 5 förklarar att hen genom att utbilda sig bygger något för framtiden, genom att chanserna ökar för att få en bättre lön än genomsnittet. Respondent 3 förklarade att det fanns yrken vars utövare tjänar bättre, men att hen fortfarande nu har en lön som är högre än genomsnittet till följd av utbildningen. Respondent 4 förklarade att trots att ingångslönen inte var så stor, så fanns det vidareutbildningar inom yrket som leder till att man tjänar mer pengar. Respondent 6 berättar mer specifikt:

Det var en högre lön än vad jag har tidigare så jag var nöjd… Sen har den höjts väldigt snabbt från att jag blev anställd till bara året efter hade jag gått upp väldigt mycket.

Våra respondenter uppgav inte bara en önskan eller förväntning av högre monetär inkomst, de förväntade sig också bättre utkomster av sitt val i bred bemärkelse. Respondent 2 förklarade att det tär på kroppen att arbeta natt och att hen inte kommer att vilja göra det i framtiden.

Respondent 3 förklarade att på det tidigare arbete kändes tomt och enformigt och att hen ville utvecklas och utmanas. Respondent 5 förklarade att det tidigare arbetet låg långt bort och att hen ville flytta tillbaka till stan för att vara med sin flickvän. Respondent 1 berättar mer specifikt:

Vi började 03 på natten och slutade 11 på morgonen. Då inser man väldigt tidigt att de kanske inte är det bästa eller mest hälsosamma jobbet… det är hälsan och arbetstiderna främst, det är mycket stress och mycket kontroll..

Våra resultat visade på att våra respondenter inte bara förväntar sig bättre monetära inkomster utan även andra utkomster såsom bättre arbetstider och roligare arbetsuppgifter till långsiktig följd av att utbilda sig. De framtida utkomsterna beskrivs även i termer av sociala förhållanden som kan förbättras till följd av att studera vidare och få nya jobb.

4.1.3 Mål

Vi kom fram till i vår undersökning att våra respondenter hade satt upp olika mål för vart deras utbildningen skulle leda i framtiden. Respondenterna 4, 6 och 7 satte målet att de i framtiden skulle arbeta inom specifika yrken. För att kunna arbeta inom det valda yrket behövde de specifika utbildningar. Respondent 7 förklarade att intresset för yrkesvalet gjorde att hen sökte in till sin utbildning. Respondent 5 berättar mer specifikt:

Som sagt jag ville bli lärare och då krävs det att man pluggar…. Främst var det ju yrkesvalet som krävde en utbildning.

Andra respondenter hade andra mål, såsom att trivas på arbetet och att kunna arbeta med något roligt. Respondent 6 beskrev sitt mål med utbildning och arbete som att det som var viktigast var att trivas med arbetet och känna att det var roligt. Respondent 7 förklarade att målet med

dennes utbildning var att det skulle leda till en stabilare grund i livet och en säkrare framtid.

Respondent 3 beskrev ett mer löst mål, att få utvecklas som människa och sedan så småningom få en bättre lön. Respondent 1 förklarar att målet efter utbildningen var att hitta ett arbete kopplat till utbildningen. Respondent 4 berättar mer specifikt:

Jag har nog alltid varit inne på att bli sjuksköterska, jag har nog inte haft så mycket andra eller varit inne på så mycket andra yrken... Så vill jag antagligen jobba för typ Läkare utan Gränser. Röda Korset, något sånt. Så ut mer och resa och kunna använda min profession.

Som förväntat hade respondenterna olika uppsättningar av mål som de eftersträvade. Målen som respondenterna hade satt upp för sig själva gjorde att de valde att studera vidare.

4.1.4 Social påverkan

Våra resultat visade på att respondenternas beslut påverkas av sociala kontakter. Respondent 6 förklarade att via hens tidigare arbete kom i kontakt med människor från utbildningen som hen valde att studera på. Respondent 7 förklarade att hen fick inspiration via sin bror som redan gick på samma utbildning. Respondenterna 3 och 4 förklarar att föräldrarna alltid har sagt att man ska utbilda sig för att man kommer att tycka att det är kul. Respondent 1 förklarar att föräldrar rentav har pressat hen att utbilda sig. Både respondenterna 1 och 6 har föräldrar som har tagit upp det negativa med att inte ha utbildning och med att då fastna på samma yrke under hela arbetslivet. Respondent 2 berättar med specifikt:

Att läsa på universitet i min familj är lika självklart som att läsa på gymnasiet i många andra familjer.

Det var inte bara existerande sociala kontakter som var betydelsefulla för respondenternas val, de beskrev också ofta att de strävade att skapa nya sociala kontakter genom sina val.

Respondent 4 förklarade att hen träffade nya vänner genom att börja utbilda sig på annan ort.

Respondent 2 förklarade att hen kunde utveckla sitt kontaktnät via nätverkande på utbildningen. Respondent 7 förklarar även fördelarna med att studera på annat ort och lära känna många som utbildar sig inom samma yrke. Respondent 2 förklarar att hen lärde känna många personer som studerar samma sak och att detta då underlättade skapandet av ett bredare nätverk. Respondent 1 berättar mer specifikt om sin tid på utbildningen:

Så jag tänker, vad är det bästa man kan göra för att minimera risker? Det är att nätverka.

Det var det första jag gjorde, jag nätverkade... jag tänkte jag kommer komma upp hit och jag kommer inte gå tillbaka, utan tjänat någonting på det här, så varje gång vi hade lektion, då brukade jag ta kontakt med läraren precis efter eller under rasten. Bara gå fram och prata och introducera mig själv och veta att möjligheterna finns.

Som vi kan se har våra respondenter påverkats olika av de sociala relationerna. För vissa fanns det ett betydande socialt tryck att studera vidare, medan trycket var mindre för andra respondenter. Samtidigt kan vi se att många respondenter ser det som något positiv att skapa nya kontakter på utbildningen.

4.1.5 Normer

Våra resultat visar även att normer i samhället agerar som en komponent i valet att vidareutbilda sig. De normer som då finns i samhället sätter sedan även ramar för individernas preferenser. Respondent 7 förklarade att det i dagens samhällsklimat finns en tendens för många individer att hoppa mycket mellan utbildningar och arbeten. Respondent 6 förklarade att det krävs utbildning för så gott som allt, att man nästan inte kan klara sig om man inte utbildar sig vidare, samt att man dessutom nästan måste ha erfarenheter. Respondent 1 berättar mer specifikt:

Vi lever i en konstig värld där typ alla nyexaminerade knappt får jobb, det är tydligt. För att få minsta lilla jobbet behöver du fyra års erfarenhet men sen måste du vara under 25.

4.1.6 Riskundvikande

Vi fann att respondenterna var riskundvikande på olika sätt. Vissa valde utbildning med målet att få tryggare anställning och menar att givet den premissen fanns det många alternativ att välja mellan. Respondenterna 2, 3, 4, 5, 6, och 7 talade om att riskerna med att inte ha en utbildning innebär att denna bana leder till osäkra arbeten, något som ökar riskerna är att behöva hoppa runt mellan mycket olika arbeten. Svårigheterna att få en trygg anställning tas också upp, samt även riskerna med att vara outbildad om en lågkonjunktur skulle komma, då risken för att bli uppsagd ökar. Respondent 2 förklarade att valmöjligheterna minskar om man är outbildad. Respondent 4 berättar mer specifikt:

... Om jag inte hade valt att vidareutbilda mig och bara jobba så känns det mera att man hoppar från varje jobb till jobb. Jag vet inte, det känns som det skulle bli mer enformigt för min del. Att inte ha någon utbildning…

Vissa respondenter berättade att de valde yrken och utbildningar som leder till säkrare arbeten.

Respondent 4 förklarade att genomen hens utbildning kommer hen kunna få arbeten i hela världen. Respondent 7 förklarade att utbildningen har lett till en fast och trygg anställning.

Respondent förklarade att hen genom sin utbildning har kunnat nå sina mål och att det hade varit svårt utan utbildningen. Respondent 6 berättade mer specifikt:

Skolan har ett rykte, 98% av eleverna har ett jobb inom ett halvår i den yrkesrollen man har studerat till. Då kände jag väl att okej jag kommer ha ett jobb direkt efter skolan, det kändes som en trygghet att veta det kommer vara rätt säkert att veta att man kommer börja jobba direkt.

Riskundvikande kunde dock även ta sig uttryck i att respondenterna också beskrev det som mindre självklart att studera vidare. Vissa respondenter förklarade att de var oroliga innan studierna att de inte skulle trivas med yrkesvalet i efterhand, och att de då skulle anse att de hade slösat bort sina år på utbildning. Respondent 6 förklarade att det fanns en oro inför att utbilda sig, om det skulle göra att man senare kom till ett yrke där man inte trivdes. Respondent 3 förklarade att oron för konkurrens och att det inte kommer finnas arbeten. Respondent 1 berättar mer specifikt:

... du får en ångest över att kanske inte våga fatta det här beslutet, som ska påverka dig resten av ditt liv för att du kanske inte tror att du ska få ett jobb…

I våra resultat fann vi att många respondenter utbildade sig för att skapa valmöjligheter.

Respondenterna 2 och 5 förklarade att utbildningen leder till bättre karriärmöjligheter och breddar möjligheterna. Respondent 1 förklarar att hen inte hade fått sitt arbete utan utbildningen. Respondent 2 berättar mer specifikt:

Nu skaffade jag mig en bred utbildning, tycker jag som öppnar många dörrar… egentligen skulle jag säga att all form av universitetsutbildning bäddar för ett jobb i framtiden som man kanske inte hade fått annars, och det har ju verkligen öppnat mycket dörrar med min

utbildning både som deltidsjobb som jag inte hade fått annars, men också heltidsjobb, och jag tror att det kommer bädda för framtiden också.

I våra resultat kan vi se att våra respondent är riskundvikande på olika sätt. Vissa vill minska riskerna för osäkra arbeten genom att utbilda sig, bland annat att genom söka utbildningar som ger säkrare arbeten. Andra respondenter har däremot sett en risk med att utbilda sig utan att senare trivas i det arbete som man då får, eller utan att kanske ens överhuvudtaget få det jobbet som man har utbildat sig för.

4.2 Humankapital

Det andra teoretiska ramverket för vår studie har utgjorts av humankapitalsteorin. Teorin ämnar att fokusera på kunskaper som kapital. Vidare under detta resultatavsnitt kommer kunskapsmättnad, kostnad, kunskapsmål samt förväntad- och faktisk avkastning diskuteras.

4.2.1 Kunskapsmättnad

Våra resultat visar att kunskapsmättnad av något slag tycks ha inträffat hos ungefär hälften av respondenterna och den varit en drivande faktor bakom att sluta på det egna tidigare arbetet och istället börja studera. Respondent 4 kände att hen klättrat så pass mycket som hen ville och att det inte fanns mer kunskaper att hämta på det tidigare jobbet. Resultatet visade även på att en kunskapsmättnad nåddes hos respondenterna 1 och 5, när dessa inte såg en framtid inom det tidigare yrket. Respondent 3 berättar mer specifikt om kunskapsmättnad och avsaknaden av utvecklingsmöjligheter:

Det blev ju så på mitt jobb. Enformigt. Jag känner verkligen... det här är som jag är en robot... jag gör samma sak varje dag... jag behöver nya arbetsuppgifter... och jag behöver utvecklas.

Resultatet visade att respondenterna innan studierna hade arbetat i samma yrke mellan tre och sex år, och att detta upplevdes vara en längre tid. Respondenterna vittnar också om att den relativt långa tiden på samma yrken hade medfört att de hunnit lära sig allt som gick att lära sig under den perioden. För det respondenter där kunskapsmättnad tycks ha ägt rum visar resultaten också att samtliga individer i den gruppen istället valde att då göra en kunskapsinvestering i fortsatt utbildning.

4.2.2 Kostnad

Resultaten visade också att en kunskapsinvestering i högre utbildning också är förenad med kostnader, ekonomiskt eller i tid. Tre av respondenterna redogör för en minskad inkomst under studieperioden. Respondent 1 lyfter fram att uppoffring behövde göras när hen valde att studera. Hen redogör också för ett exempel där den som utbildat sig dragit på sig studieskulder och då skulle ligga efter med en halvmiljon i totala inkomster, jämfört med de som arbetat under samma tid. Respondent 5 beskriver att det är svårt att balansera familjelivet med en inkomstförminskning i form av studielån, vilket i sin tur innebär att man har mindre pengar att röra sig med. Mindre pengar att röra sig med var en kostnad som även respondent 3 förde på tal. Respondent 4 belyser att kostnaden för utbildning är att hen får en studieskuld som måste betalas tillbaka. Det är något som även respondent 2 redogör för:

Däremot såklart så får man ju ett lån man drar på sig skulder, o det är väl egentligen den stora nackdelen kanske...

För respondenterna 6 och 7 visar resultatet att de upplever kostnader i tid, hellre än i pengar, för sin utbildningsinvestering. De för på tal att den tiden som måste avsättas på studierna är en kostnad om in- och utkomster skulle utebli om utbildningsvalet upplevs blivit fel.

4.2.3 Kunskapsmål och förväntad avkastning

Resultatet visar att kunskapsmål och förväntad avkastning, både monetärt och i jobbmöjligheter är en del av processen med att göra en utbildningsinvestering. Respondent 6 valde att göra sin utbildningsinvestering eftersom hen hade hört att utbildningen i 98% av fallen ger avkastning i jobb inom ett halvår efter studierna. Vidare berättar hen att hen hade förväntat sig en högre avkastning i lön med sin befordran men att Covid-19 hindrat en sådan löneökning.

Respondent 4, 5 och 7 förväntade sig att utbildningen skulle innebära en bättre avkastning i jobbmöjligheter. Respondent 5 förväntar sig även en bra avkastning i ingångslön efter studiernas slut. Respondent 1 hade en förväntan på att hens kunskapsinvestering skulle ge avkastning i jobb inom en specifik bransch samt att kunna försörja sig. Respondent 3 berättar mer specifikt om sin förväntan på utbildningsinvesteringen:

Det är givetvis att få ett jobb inom området jag studerat och se en skillnad på timlönen... att kunna tjäna bättre och ha dom har utvecklingsmöjligheterna, än om man kanske är på ett jobb och inte riktigt har utbildat sig...