Faktorer för elevers framgång

Lärare B berättade att

Precis som jag har sagt innan är det många olika faktorer som spelar roll för en elevs framgång, om en elev har ett starkt språk är en mycket stor fördel, men en elev som precis har kommit hit kan inte ha det, men då måste den få de rätta verktygen för att kunna få det och när den har det, han den lika stor chans som någon annan att klara skolan bra.

32

För oftast är det bara språket som fattas, där jag jobbade innan hade vi elever som var jätteduktiga i matematik men eftersom de saknade språket, sattes de i förberedsklass och den nivån var alldeles för låg för eleven för den hade

ämneskunskaperna och var mycket länge fram i matematiken än vad våra elever är i samma årskurs. Men ganska snabbt fick eleven flyttas över till vanlig klass och där gick det hur bra som helst, eleven hade lexikon på lektionerna och slog upp det ord hon inte kunde och fick hjälp på sitt modersmål på timmarna ibland.

4.2.5 Interkulturell undervisning

Vi har inga nyanländade elever från något annat land och de elever som inte har svenska som modersmål och som går på denna skola är födda här. Därför har de aldrig haft någon annan undervisning och vi arbetar inte interkulturellt. Men jag tycker det är viktigt att alla lärare kan jobba interkulturellt. Men jag försöker alltid ha min undervisning individ anpassad, så all elever hänger med, jag tycker det är viktigt.

Att ha en individ anpassad undervisning är viktigt och det säger även Löwing & Killborn (2010). Men det som Sjögren & Rönnberg (2000) menar på är att skolan borde försöka få in fler elever med annan bakgrund än svensk, detta för att eleverna ska kunna få ett bredare synsätt på hur matematiken är i andra länder och hur man kan tänka.

4.2.6 Interkulturell matematik

Läraren började med att berätta att när jag har matte

Brukar jag börja med att visa alternativa sätt man kan lösa en uppgift på, och sedan får eleverna välja det sätt som passar dem bäst. Jag tycker det är viktigt att visa eleverna att det finns olika sätt man kan lösa en uppgift, och vissa elever har kanske från början lärt sig ett sätt hemma och då vill jag inte förstöra för dem och säga, nej så här måste ni tänka.

33

Löwing & Kihlborn (2008) skriver att det är viktigt att elever som har annan kulturell bakgrund kanske har lärt sig lösa en uppgift på ett annat sätt än den läraren går igenom och därför är det viktigt att eleven förstår att det finns olika sätt man kan lösa en uppgift på.

4.3 Observation på skola A

Lektionen som jag var på började med att läraren började med att gå igenom på tavlan, hur eleverna skulle räkna. Läraren började med att skriva upp tal som 11-5=, 15-10=, 13-5= på tavlan och sedan sa läraren: ”Nu börjar vi räkna entalen för sig och tiotalen för sig. Vi börjar först med entalen och då tar vi 3 minus fem, vad är det? Eleven som skulle svara började med att svara ”Det går inte”. Läraren tittade lite snett på eleven och upprepade frågan: ”Tre minus fem, vad är det?” Det kan du. Eleven tänkte efter och sa två. Och läraren sa ”bra”. ”Nu har vi tio kvar på tiotalen och då tar vi tio minus två och det blir åtta. Av den litteratur som jag har läst om matematik kan jag inte hitta något som överensstämmer med den uträkning, det är dessutom fel att säga till eleverna att 3-5 är två, det förvirrar för eleverna när de ska börja räkna med negativa tal. Löwing & Khilborn (2010) skriver om hur viktigt det är att lärare använder sig av lätt språk när de ska undervisa för elever som har svenska som andra språk. Därefter gick läraren igenom fler tal och sedan frågade läraren : ”Har alla förstått?” Ingen elev frågade något och sedan satte alla eleverna igång och började räkna. Men när de räknade var det flera händer i luften hela tiden. För de hade inte förstått utan vågade bara inte fråga under genomgången. För att undvika att det blir för mycket oreda på lektionerna är det viktigt att alla elever vet vad de ska göra och är koncentrerad på uppgiften (Skolverket,2011). Alla elever började räkna, där de slutade räkna sist i boken.

Jag gick omkring till eleverna när de räknade och jag gick fram till en elev som behövde hjälp det stod en text i uppgiften som eleven hade lite svårt att förstå. Det stod Lisa har 10 kr och Eva 5 kr, vad är skillnaden? Eleven började först gissa på olika tal, men sedan när jag lugnt läste texten och ritade upp det, förstod eleven och kom på att det är samma sak som subtraktion. Det var alltså ordet ”skillnaden” som eleven inte förstod. För att kunna lyckas bra i ett ämne är det viktigt att man har ett starkt språk (Tingbjörn & Andersson,1988). En annan sak som jag uppmärksammade under mina observationer var att när en elev inte själv förstod ett tal, var det oftast en annan elev som hjälpte den andre om den kunde. Samarbete är också viktigt (Lorentz,2006). Tyvärr kunde jag inte alltid se detta i de olika skolorna. Det var

34

mindre samarbete i skolan där de flesta elever hade svenska som andra språk. Detta för att om en elev inte själv förstod ett tal, kunde den inte hjälpa den andra.

När eleverna tyckte att uppgifterna blev för svåra, slutade de att bry sig om att ens försöka, utan det slutade med att eleverna satt och gjorde ingenting eller bara sprang omkring och stökade. Enligt SOU (1997) är det viktigt att läraren har insett vilken nivå som han/hon ska ha på uppgifterna till eleverna så att de inte blir för svåra eller för lätta och passar alla elever

efter deras nivå. Detta är även viktigt för att kunna ha en undervisning som är till för alla, för alla elever ska känna att de blir inkluderade.

4.4 Observation på skola B

En mattelektion på skola B började med att läraren gick igenom olika strategier för olika mattetal. Exempelvis nio plus fem. Då hade läraren lärt barnen att tänka på tio och tänka ut hur mycket mindre nio är från tio. Eleverna svarade ett, läraren sa bra och sedan frågade läraren hur mycket ska man lägga på tio för att det ska bli femton. Eleverna svarade fem och då har ni fem plus ett som är sex. Läraren hade ytterligare strategier som åtta plus åtta och då hette detta tvilling.Läraren gick igenom ”nästan tvillingar” och att det kunde vara nio plus åtta. Läraren poängterade att eleverna också kunde jämföra med den första strategin som hette ”nästan tiotal”. Sedan fanns det tiokompisarna. Läraren delade ut kort i början av lektionen. Korten som läraren delade ut, representerade olika sätt att öva plus och minus på precis de som läraren hade gått igenom. På ena sidan av kortet stod det 9+9 och på andra sidan tvilling. Lärare A tyckte det var bra att eleverna fick lära sig strategier för annars tyckte läraren att elever satt och räknade på fingrarna. När väl eleverna hade lärt sig strategierna kunde de automatisera detta och det skulle gå fortare. För att kunna komma ihåg matte tal är det bra om eleverna har någon strategi de kan följa (Skolverket,2011).

35

5 Diskussion

Att ha en interkulturell undervisning i skolan är viktigt (Lorentz, 2008) och det tyckte även lärarna. Min undersökning visar att det är svårt att arbeta interkulturellt, och att det inte är en självklarhet att tänka interkulturellt i olika sammanhang. I ett klassrum kan det finnas 10 olika språk och kulturer, och med detta menas att en lärare måste få kunskap om de olika

kulturerna, vilket enligt Löwing & Killborn (2008) är svårt. Att lärare kontinuerligt får ny kunskap är viktigt. De lärare som har jobbat länge bedriver ofta samma undervisning som de hade när de började arbeta som lärare, men skolorna ser mycket annorlunda ut idag än vad de gjorde för 20 år sedan. Lahdenperä & Lorentz (2008) skriver också om hur viktigt det är att lärare som har jobbat en längre tid skaffar sig ny kunskap och kan hålla sig uppdaterade till hur skolorna ser ut idag. Lärarna måste få ny kunskap om hur de ska undervisa och som det ser ut i skolorna idag är det viktigt att lärarna vet hur man kan undervisa interkulturellt i en mångkulturell skola. Genom att lärarna har interkulturell undervisning i en mångkulturell skola, kan en lärare nå ut till alla elever utifrån deras nivå. Att kunna ha undervisning där läraren visar att den kan anpassa den efter elevernas olika behov (Löwing&Kihlborn,2008) är en förutsättning för att eleverna ska tycka det är kul och intressant att gå i skolan och lära sig och få ny kunskap. Det är även viktigt att lärare lär sig om olika kulturer. En elev som inte känner att den blir sedd av läraren kan lätt känna sig kränkt och mobbad av de andra elever (Lorentz,2008) . Eftersom lika undervisning för alla är en rättighet är det viktigt att lärarna kan känna att alla elever vet vad de är bra på, vad de behöver arbeta mer med och hur de ska uppnå alla lärandemål. Enligt Bunar (2001) är det viktigt att skilja på likvärdigundervisning inte betyder att alla elever ska få likadan undervisning utan alla elever ska ha rätt till samma undervisning utifrån deras egna förutsättningar. Elever som är nyanlända från ett land kan inte få samma undervisning som elever födda i Sverige. För de har inte samma förutsättningar. De har inte växt upp med samma kultur, tradition, språk etc som infödda svenskar. Detta bidrar till att de inte kan få lika undervisning.

En del skolor stämplas som ”problemskolor”. Blir en skola stämplad som ”problemskola”, är det väldigt svårt att få bort denna stämpel, även om skolan sedan blir bättre och eleverna presterar bra. Men ryktet har redan kommit ut, och föräldrar som ska välja skola för sina barn, väljer ofta bort den skola som har ett rykte (Bunar,2001).

36

För att lärarna ska kunna visa att de har respekt och förståelse för olika elevers kulturer, erfarenheter, religioner måste de kunna visa att de har kunskap om elevernas olika identiteter. Ett sätt att göra detta är att belysa olika sätt att tänka och olika sätt att förhålla sig till

livsfrågor exempelvis i en skola där 90 procent elever har en muslimsk bakgrund.

Under min lärarpraktik skulle alla elever och lärare gå till kyrkan på julen och en pojke vägrade, för han tyckte att de skulle gå till moskên ibland också. Pojken var själv muslim. I en skola där det inte finns så många elever som har en invandrarbakgrund finns inte detta

problem eftersom där känner eleverna att deras norm och kultur är accepterad. Samtidigt är det lättare för de elever som har invandrarbakgrund att förstå att detta är denna kultur som vi lever i och som de flesta har här men att vi har en egen kultur hemma. Det är lättare för eleverna att acceptera och förstå andras kulturer om man som lärare försöker att sätta sig in i olika elevers livserfarenheter. Istället för att fråga vem som tror på jultomten, kan man fråga vad eleverna ska göra under jullovet .

En annan företeelse som jag tycker är viktig att pedagoger tänker på när det gäller kultur och normer är att i många länder kan barn mycket mer matte än vad man kan i Sverige (Löwing & Killborn,2010). Jag själv har utländsk bakgrund och när jag har varit i Pakistan och i tittat i mina kusiners matematikböcker, har jag sett att de som de lär i sig sjuan lär vi oss kanske i nian eller t.o.m. i gymnasiet. När jag har jobbat som vikarie på olika skolor har jag sett att när det gäller nyanlända elever till Sverige tas det sällan hänsyn till hur långt en elev är i sin kunskapsutveckling. För alla dessa elever hamnar i en klass som kallas för

förberedesklass. Därifrån placeras de senare ut i klasser som är anpassade utifrån deras ålder. Jag har mött elever som är kunskapmässigt behärskar mycket matte men att det är språket som kan göra att det blir svårt för dem att förstå (Hajer & Meestringa,2010). P.g.a. detta hamnar dessa elever i en klass om egentligen är lägre än deras nivå. Sedan kan det även finnas det motsatta, vissa elever som kommer från andra länder, har aldrig gått i en skola förut. När de kommer hit får de sedan gå i en klass som är kunskapsmässigt över deras nivå bara för att det är den åldern som barn i Sverige går i en viss klass. För att detta inte ska hända är det viktigt att lärarna har förståelse för de olika elevernas kulturer ( Tingbjörn& Andersson, 1981). Enligt Hyltenstan (1981) är det viktigt att lärarna har rätt nivå på undervisningen som är anpassad för alla elever. Om undervisningen inte blir anpassad efter elevernas nivå finns det risk att de elever som hamnar i en klass som ligger kunskapsmässigt över deras nivå, kommer tycka att allt är svårt och till slut kommer eleverna att sluta att prioritera skolan och

skolarbetet. Detsamma händer om en elev hamnar i en klass där nivån ligger under elevens kunskaper. Eleven kommer så småningom att tycka att allt är för lätt och känna att detta kan

37

jag och behöver därför egentligen inte bry om det som händer i skolan. Detta leder till att eleverna förlorar sin lust att lära och studiemotivation. Elever som har svenska som andra språk och ska försöka anpassa sig till det nya samhället kultur och normer behöver mer stimulans och en bra och stabil arbetsmiljö , där lärarna har den kompetens som eleverna behöver för att kunna göra ett bra arbete i skolan (Hyltenstam, 1979). Om en elev har vikarier för ofta under sitt skol läsår och inte får en kontinuitet för sina studier kommer elevens studier att bli lidande och den får kanske inte det resultat som eleven skulle fått i vanliga fall om den haft samma lärare hela tiden (invandrare). Detta var något som jag kunde se hända ofta i den skolan jag var på. När eleverna hade vikarier och inte fick den struktur på lektionen som de var vana vid blev lektionen väldigt rörig. Enligt (Skolverket,2011) är det viktigt att elever har struktur, noggrannhet och vet vad de ska göra för att kunna uppnå lärandemålen. Att hålla en lektion utan planering är en garanti för att lektionen kommer att misslyckas

(Skolverket,2011). Om man dessutom är vikarie och inte har träffat klassen för blir det bara ännu svårare.

Detta problem blir ännu svårare om detta är en mångkulturell skola och eleverna redan är svårmotiverade. De behöver stimulans och stabilitet i sitt lärande och det får de om personen som undervisar är någon som de känner förtroende till och trygghet från (Parszyk,1999). Som pedagog får man aldrig ge upp att hjälpa en elev (Skolverket,2011). Alla elever som kommer till skolan vet kanske inte hur viktig skolan är och att kunna hitta sättet för att få eleven intresserad och vilja lära sig, är pedagogens uppgift . Från början hade jag tänkt att mitt arbete skulle vara fokuserat på matematiken men eftersom matematik och språk är kopplade till varandra, tyckte jag det var viktigt att belysa språkets betydelse. Enligt Dash (2009) är matematik också ett språk. Enligt Hyltenstam (2004) är språket början till all

undervisning, Ett starkt språk hjälper eleverna att även klara andra ämnen. Hyltenstam (1996) menar på att om man kan ett språk är det inte svårt att lära sig ett till. Ju fler språk man kan är bättre. Det som däremot är viktigt är att ha en bra bas. Därför är det viktigt att elever som har ett annat modersmål än svenska fortsätter tala sitt modersmål hemma, för att kunna bli starka i det språket samtidigt som de lär sig ett nytt språk. Vidare skriver (ibid) att det tyvärr är många föräldrar som inte inser sambandet mellan att kunna ha ett starkt modersmål och lära sig ett andra språk, de börjar tyvärr ofta tala svenska i sina hem med sina barn eftersom de tror att om de inte gör det kommer deras svenska aldrig bli bra. Men egentligen är det tvärtom ett starkt modersmål kan hjälpa eleverna att bli bättre i sitt andra språk Det som är viktigt är att ha en bra grund, har man fått grunden i ett språk och kan behärska det väl är det inget som hindrar en elev från att kunna lära sig det nya språket lika bra som den kan sitt första språk

38

och i vissa fall även bättre. Har man de grundläggande kunskaperna i ett språk är det mycket lättare att översätta dessa till det andra språket. En person som har svenska som andra språk har kanske inte fått de grundläggande kunskaperna som en som har svenska som sitt första språk. Därför är det viktigt att den har en stark bas i sitt hemspråk, vilket kommer göra det lättare att få en bra bas även i det svenska språket (Hyltenstam,2004). Det fel som tyvärr många familjer med invandrarbakgrund gör är att de talar svenska hemma med sina barn istället för sitt eget modersmål. På det viset får barnen aldrig någon bra bas i sitt modermål som de senare kan använda för att översätta till det svenska språket. När föräldrar pratar svenska med sina barn, förstör de deras chans att lära sig sitt modersmål. Samtidigt lär sig barnen fel svenska eftersom föräldrarna själva är invandrare och pratar med brytning och då får även deras barn deras brytning.

39

Slutsats

Min undersökning har visat att när man undervisar elever i en mångkulturell skola är noggrannhet viktigt. En lärare har ett syfte med uppgiften som han/hon presenterar för sina elever men hur eleverna uppfattar uppgiften beror på hur läraren har formulerat sig när han/hon presenterade uppgiften. Om man är född i Sverige finns det vissa kunskaper som man lär sig naturligt genom att bo här. Men kommer man från ett annat land och ska sätta sig in i den svenska kulturen, är det ingen självklarhet att elever vet vem Astrid Lindgren är, vem som är kung i Sverige, vad statsministern heter etc. Detta måste man som lärare vara

införstådd med och därför alltid försäkra sig om att alla elever vet vad det är man vill att eleverna ska lära sig.

Det är även viktigt att lärarna ser till att alla elever ska få undervisning från sina

förutsättningar för att kunna lära sig det som läraren har för mål för lektionen Läraren måste lägga undervisningen på en sådan nivå att alla elever förstår. Genom att läraren ser till att alla elever har de förkunskaper som de behöver för att kunna förstå det som läraren går igenom, blir det lättare för läraren att få alla elever att hänga med i lektionen och förstå lektionens syfte. Detta betyder att läraren måste se till att alla olika individer får den förskunskap som just den eleven efterfrågar. En elev som precis har kommit till Sverige behöver andra verktyg än en elev som är född i Sverige och har gått i skolan hela sitt liv här. Lärare bör arbeta interkulturellt och försöka förstå att alla elever har olika förutsättningar och attdet är viktigt att läraren förstår alla enskilda elevers kultur, identitet och erfarenheter .

40

Referenslista

Bunar, Nihad (2001) skolan mitt i förorten Fyra studier om skola, segregation, integration

och multikulturialism Stockholm:Bruto Östlings förlag

Brömssen, Kristin 2006 den mångkulturella skolan och nya etniciteter. I Lorentz, Hans & Bergstedt, Bosse (red) Interkulturella perspektiv Pedagogik i mångkulturella

lärandemiljöerLund: Studentlitteratur s41-62

Davidsson, Bo & Patel, Runa (1994), Forskningsmetodikens grunder Att planera ,

genomföra och rapportera en undersökning Lund: Studentlitteratur

Dash, Ingrid 2006 Interkulturell matematik vad är det? I Lorentz, Hans & Bergstedt, Bosse (red) Interkulturella perspektiv Pedagogik i mångkulturella lärandemiljöer Lund:

Studentlitteratur s135-150

Hajer, Maaike & Theun, Meestringa (2010) Språkinriktad undervisning en handbok Stockhom: Hallgren & Fallgren Studieförlag AB

Hedlund, Monica (2011) 25 mars Kultur krock lyfter eleverna Malmö:Pedagogiska magasinet Hyltenstam, Kenneth (1986) Svenska i invandrar perspektiv Lund:Liber