Vilka faktorer kan enligt socionomer påverka ungdomars psykiska hälsa?

För att besvara forskningsfrågan har tre specifika risk- och skyddsfaktorer gått att urskilja som behandlar individ, familj och skola. Faktorerna presenteras här nedan.

6.2.1 Individuella faktorer

Av resultatet framgår det att ungdomstiden kan vara en känslig period för ungdomen. Bris (2019) och Hall-Lande, Eisenberg, Christenson och Neumark-Sztainer (2007) förklarar att det är en särskild tid där ungdomen utvecklar en egen identitet och därmed börjar frigöra sig allt mer från sina föräldrar. Utvecklingen mot vuxenlivet är inte helt enkel, dessvärre kan den unga stöta på flera misslyckanden och svåra situationer på vägen, som kan påverka den ungas självbild så långt att det även påverkar den psykiska hälsan. Därav menar Borge (2011) att det framförallt är viktigt att föräldrar och andra vuxna i ungdomens närhet finns till hands för att ge ungdomarna rätt verktyg att ta sig igenom oförutsägbara händelser. Den upplevda känslan när något oförutsägbart händer är således högst individuell och varierar från person till

33

person, vilket även socionomerna antyder. Därför kan det vara svårt att hitta en generell lösning på hur symptomen kan behandlas. Utifrån hur socionomerna beskriver detta i

resultatet verkar det vara oerhört viktigt att vuxna pratar med sina barn om allt från känslor till kriser och att de ungdomarna upplever är helt normalt. Detta för att inte uppmuntra till tankar om att de upplevda känslorna är något onormalt, utan att det istället kan handla om en fas i livet, såvida inte problemen kvarstår och övergår till mer omfattande symptom på ohälsa. På så sätt kan vuxnas agerande leda till en ökad resiliens hos ungdomarna. Den miljö som ungdomen befinner sig i är således viktig för att upprätthålla en god hälsa även vidare in i vuxenlivet, eftersom den unga till stor del formas i ett samspel med sin omgivning (Borge, 2011).

Enligt socionomerna har självkänslan en stor betydelse för ungdomarnas psykiska hälsa, varför en god självkänsla kan fungera som ett skydd mot påfrestningar i ungdomens

omgivning, detta kan även tyda på en god resiliens (Borge, 2011). Mann, Hosman, Schaalma och de Vries (2004) menar att ungdomar som har en god självkänsla påverkas mer sällan negativt av omständigheterna, utan har förmågan att gå vidare efter en motgång. Enligt socionomerna kan en sådan förmåga grunda sig på att ungdomen har vuxit upp under trygga uppväxtförhållanden där det har funnits utrymme till att utveckla resiliens. Trots vetskapen om att goda uppväxtförhållanden möjliggör en sund utveckling uppger även socionomerna att ungdomar som vuxit upp under mindre gynnsamma familjeförhållanden ändå kan utveckla en fullgod resiliens. Borge (2011) menar att dessa ungdomar i tidig ålder kan ha lärt sig att hantera sin problemfyllda tillvaro i hemmet och därmed utvecklat ett fungerande

förhållningssätt till liknande risker. Det går att anta att ungdomar som växer upp med en låg självkänsla och med få trygga vuxna i sin omgivning har en ökad risk att utveckla psykisk ohälsa. Socionomerna beskriver detta vidare och menar att dessa ungdomar kanske väljer att vistas i mer destruktiva miljöer och kan därmed uppleva svårigheter med att klara av olika stresspåslag. En motgång kan exempelvis leda till ett enda stort misslyckande som påverkar den psykiska hälsan. Enligt Mann m.fl. (2004) påverkas ungdomar med låg självkänsla både på kort- och lång sikt, vilket ökar riskerna till att utveckla negativa beteendemönster, som i värsta fall kan leda till en social isolering och en exkludering från samhällsgemenskapen (Hall-Lande m.fl., 2007).

Socionomerna uppfattar psykisk ohälsa som mer framträdande hos tjejer, vilket kan bero på en tradition som är baserad på normer om att tjejer ska vara på ett visst sätt, däremot

förekommer psykisk ohälsa bland båda könen och tar sig för det mesta liknande uttryck.

I resultatet framkommer det också att tjejer mer ofta påverkas av andra i sin omgivning, vilket gör att de gärna söker bekräftelse för sina handlingar, som kan tyda på en osäkerhet och en dålig självkänsla. En stor del av problemen som rör tjejer handlar om olika krav kopplat till utseende, egenvärde och att kunna prestera bra i skolan. Wiklund, Malmgren-Olsson, Öhman, Bergström, och Fjellman Wiklund (2012) delar även denna uppfattning och menar att det möjligtvis är så att det råder andra förväntningar på tjejer i förhållande till killar, vilket skulle kunna göra dem mer sårbara för de sociala normerna som råder i samhället. För killar

synliggörs däremot inte symtomen på samma sätt som för tjejer, på grund av att killar inte prata om sina känslor i lika stor utsträckning. Grupptryck från kompisar kan vara en orsak till

34

detta, vilket kan påverka hur killar framställer sig själva inför andra och av den anledningen antyder socionomerna att det kan vara svårare att fånga upp dem i tid. Däremot verkar killars förhållningssätt till att prata om sina känslor förändras med tiden, vilket kan bero på att de blir äldre och vågar söka hjälp i tid för sina besvär.

I resultatet framkommer det att alla åldersgrupper upplever olika former av stress kopplat till händelser i det vardagliga livet, däremot kan innehållet skilja sig. Att ungdomar upplever stress kan ha sina naturliga förklaringar, eftersom alla ungdomar ställs inför sammanhang som inte alltid är lätta att förstå sig på. För att ungdomarna ska kunna förstå sina känslor på ett bättre sätt kan de i många fall behöva hjälp med att känna igen olika känslotillstånd, utan att förknippa känslorna med något sjukligt. Det framkommer att många av problemen som socionomerna möter i sitt arbete egentligen handlar om de mest basala grundbehoven, att den unga inte äter tillräckligt med mat om dagarna eller inte sover tillräckligt mycket, vilket påverkar måendet i hög grad.

6.2.2 Familjefaktorer

Något som har framgått av studien är att familjen har en stor betydelse för den ungas

utveckling. Enligt socionomerna anses goda familjeförhållanden associeras med engagerade och stöttande föräldrar, vilket stöds av tidigare forskning. Under uppväxtåren har forskning visat att barn och ungdomar är stark beroende av närvarande föräldrar, föräldrar som interagerar med sina ungdomar och engagerar sig i deras välmående (DeVore & Ginsburg, 2005; Hall-Lande m.fl., 2007). Pengpid och Peltzer (2018) anser att ungdomar till stor del påverkas av föräldrar och vuxna i sin närhet, därför är det viktigt att ungdomar får ett kontinuerligt och bra stöd eftersom det kan minska riskerna för att utveckla psykisk ohälsa i unga år. Enligt socionomerna är grundtryggheten inom familjen en viktig faktor för barnets fortsatta utveckling, eftersom relationen mellan barnet och föräldrarna redan börjar byggas under den tidigare delen av uppväxten. Föräldrar har därmed ett stort ansvar att se till att deras barn och ungdomar får förutsättningarna till att klara de krav och förväntningar som de kan komma att uppleva under livet (Blair, 2013; Connor m.fl., 2006; DeVore & Ginsburg, 2005;

Hall-Lande m.fl., 2007; Pengpid & Peltzer, 2018; WHO, 2012).

Den ekologiska modellen inom systemteori belyser vikten av samspelet mellan barnet och dess omgivning. Familjen utgör en viktig del i förhållande till barnets utveckling, eftersom familjen står närmast barnet och påverkar i hög grad hur barnet framhäver sig själv (Blair, 2013; Erneling, 2016). Systemet som kretsar kring ungdomen skapar förutsättningar för goda utvecklingsmöjligheter, men i de fall där systemet är bristfälligt kan det leda till en motsatt effekt. Socionomerna pratar i dessa fall om ungdomar som växer upp under ogynnsamma uppväxtförhållanden, där ungdomarna kan utsättas för risker kopplat till deras omgivning som påverkar deras psykiska mående. Blair (2013) och Öquist (2018) bekräftar detta och menar att faktorer inom den ungas system kan vara det som bidrar till en försämrad psykisk hälsa, därav är det viktigt att kartlägga vilka delar av systemet som påverkar den ungas hälsotillstånd, med tanke på att orsakerna bakom ungdomens problematik sällan beror på enbart ungdomen själv.

Enligt socionomerna kan exempelvis föräldrar med psykiska hälsoproblem vara en anledning till att ungdomens system inte fungera, vilket kan medföra potentiella risker för ungdomens

35

fortsatta utveckling. Den ekologiska systemteorin är således betydelsefull i arbetet med ungdomarna och deras familjer.

Ungdomar som saknar en trygg uppväxt och nära relationer med sina familjer kan därmed ha sämre förutsättningar att stå emot olika påfrestningar från omgivningen. Dessa ungdomar kan ha svårare att anpassa sig till olika sociala situationer, eftersom de inte har fått verktygen att hantera dem, vilket tyder på en svag resiliens (Borge, 2011). Avsaknaden av den sociala förmågan kan påverka ungdomens deltagande i olika sociala aktiviteter och leda vidare till andra psykosociala besvär, vilket kan visa sig i en sorts utanförskap (WHO, 2012).

Barndomen beskrivs således som en viktig period för den fortsatta utvecklingen, eftersom goda familjeförhållanden ökar chanserna att tidigt upptäcka symptom på psykisk ohälsa (Perle m.fl., 2013). Detta kan kopplas samman med socionomernas uppfattningar om

kommunikationens betydelse för relationen mellan ungdomen och föräldrarna. En god

kommunikation kan medföra att ungdomarna vågar prata om sina upplevda problem med sina föräldrar, samtidigt som föräldrar ges möjlighet att fortsätta bygga på en god relation. Detta antyder även DeVore och Ginsburg (2005) som viktigt.

6.2.3 Skolfaktorer

Då barn och ungdomar spenderar större delen av dagarna i skolan utgör skolverksamheten en betydande roll för ungdomarnas fysiska och psykiska utveckling. Det är därför viktigt att skolan fungerar, eftersom det är en plats där ungdomar kan utveckla sin sociala position och förbättra sina sociala relationer (Östberg, 1999). Enligt socionomerna kan skolan fungera som en plats för att fånga upp olika riskbeteenden i ett tidigt skede och utgör därmed ett

komplement till familjerna. För ungdomar som inte har ett tillräckligt stöd från sina familjer, kan skolan hjälpa till att forma ungdomar till fungerande individer, vilket gör att skola kan upplevas som en trygg plats att vistas i för ungdomen (Blair, 2013). Där en fungerande skolmiljö kan associeras med positiva skolerfarenheter. Det framkommer att ungdomar som trivs i sin skolmiljö oftast har mer positiva erfarenheter av skolan och de uppvisar också en bättre hälsa (Gökmen, 2018). Det är många faktorer som spelar in, framförallt kan positiva faktorer som goda kompisrelationer och goda skolresultat leda till att ungdomen hanterar skolans krav på ett bättre sätt och därmed minska riskerna att utveckla psykisk ohälsa (Folkhälsomyndigheten, 2018).

Socionomerna menar att skolkuratorn uppfyller en viktig funktion för ungdomarna, eftersom ungdomarna kan behöva en utomstående vuxen som kan möta upp de ungdomar som mår dålig eller de som bara har frågor och funderingar om den psykiska och fysiska hälsan. Att skolan har en skolkurator tillgänglig kan skapa bättre förutsättningar för ungdomar som behöver extra stöttning i sitt mående. För att ungdomen ska våga prata med skolkuratorn är det viktigt att det finns en kontinuitet i kontakten, vilket socionomerna förklarar inte alltid är möjligt, då en del skolor saknar en permanent skolkurator. Det kan göra att ungdomen inte får hjälp i tid för sina besvär, vilket gör att de håller problemen inom sig, eftersom det kan

upplevas som att skolan inte bryr sig.

36