Nedan presenteras en sammanställning i Tabell 5.1 för hur väl den insamlade datan för den första forskningsfrågan stämmer överens med teorin. I Tabell 5.2 presenteras datan baserat på respondenternas kön och i Tabell 5.3 utifrån deras ålder.
Tabell 5.1: Datasammanställning FF1
Teori R1 R2 R3 R4 R5 R6
Kunskap + + + + + /
Attityder & värderingar - / + / + +
Kontextuella faktorer + + + + + +
Andra faktorer + / + + + +
Tabell 5.2: Datasammanställning FF1 utifrån kön
Teori Kvinnor Män
Kunskap ++/ +++
Attityder & värderingar //+ -++
Kontextuella faktorer +++ +++
Andra faktorer /++ +++
Tabell 5.3: Datasammanställning FF1 utifrån ålder
Teori 20 - 30 år 30 – 40 år 65+ år
Kunskap ++ ++ +/
Attityder & värderingar -/ +/ ++
Kontextuella faktorer ++ ++ ++
Andra faktorer +/ ++ ++
Kodning:
R = Respondent
+ = Data överensstämmer med teori / = Data överensstämmer delvis med teori - = Data överensstämmer inte med teori
28 5.1.1 Kunskap
Samtliga respondenter svarade att deras kunskaper om klimatet på något sätt hade betydelse för deras livsstil. Fyra av respondenterna, de tre som ansåg att deras kunskapsnivå låg över medel samt en som ansåg sig ligga på en medelnivå, hade i någon eller stor utsträckning själva letat reda på mer information om klimatförändringarna för att bilda sig en egen uppfattning om vilka åtgärder som var viktiga. Respondenterna prioriterade olika bland vilka åtgärder de ansåg vara nödvändiga. Detta går i linje med Vicente-Molina et al. (2013) som hävdar att kunskap, speciellt den subjektiva kunskapen har betydelse för miljövänliga beteenden. Det visar också på att information tolkas olika av olika personer (Whitmarsh et al., 2010).
Det är svårt att säga om respondenternas information har varit vetenskaplig eller inte, men informationen de fått har till viss del resulterat i beteenden med avsikten att vara miljövänliga. Respondenterna var till viss del inte villiga att ge upp beteenden som de hört ska ha stor inverkan på klimatet, exempelvis att flyga. Vissa på grund av att de ifrågasatte den verkliga inverkan det har, och vissa för att de helt enkelt inte var beredda att sluta flygsemestra. Detta visar på att det är oklart om informationen är användbar när det gäller för individen att fatta sina beslut (Whitmarsh et al., 2010). Informationen verkar påverka människors attityder och värderingar eftersom de använder informationen till att bilda en egen bild av problemen, i enlighet med Stern (1999), dock är man inte beredd att vidta alla åtgärder.
De två respondenter som inte letat reda på information själv, varav en ansåg sina kunskaper vara genomsnittliga respektive dåliga, visade sig i större utsträckning ha andra motiv än miljömässiga till sina miljövänliga handlingar. Detta stämmer överens med att kunskap påverkar om man bryr sig om klimatet eller inte, enligt Chai et al. (2015). Chai et al. (2015) anser också att utbildning är en del i omställningen till en mer hållbar konsumtion, vilket även respondenternas svar tycks tyda på.
När man ser till respondenternas svar utifrån kön stämmer den tidigare forskningen till större utsträckning överens med de manliga respondenternas svar. Sambandet mellan kunskap och miljövänliga handlingar är något svagare hos de kvinnliga respondenterna. När det gäller ålder är sambandet starkt även om en av de respondenter som är 65+ år svar avslöjade att kunskap delvis bidrar till miljövänliga beteenden.
29 5.1.2 Attityder och värderingar
Samtliga respondenter anser att det är viktigt att begränsa klimatförändringarna. Hälften av respondenterna tog upp problem med vad man faktiskt kan åstadkomma på individnivå i Sverige. Alla respondenter hade också uppfattningen om att det krävs globala insatser för att åstadkomma den förändring som krävs. I enlighet med De Groot och Steg (2010) visar det på att värderingar påverkar attityder, samt även beteenden i vissa fall där respondenterna gått vidare med att anpassa sina beteenden till förmån för klimatet.
Fem av sex respondenter ansåg att de bör göra mer för att begränsa klimatförändringarna, fem av sex vill också göra förändringar, men av olika anledningar har beteendena inte blivit av. Detta kan tolkas som att det finns en generell vilja att agera, men att det krävs mer för att forma specifika beteenden (Stern, 2000).
Vid intervjuerna identifierades andra skäl än miljömässiga till att vilja bete sig miljövänligt, många uppgav att hälsa, ekonomi, framtida generationer, djur- och socialetiska skäl hade betydelse, i många fall framför miljömässiga skäl. Detta bekräftar Sterns (2000) teori om att olika värderingar kan leda till miljövänliga beteenden.
Sambandet mellan attityder och värderingar och miljövänliga handlingar är något starkare hos de manliga respondenterna än de kvinnliga. Denna faktor verkar ha mer samband med stigande ålder när man ser till respondenternas svar uppdelade efter ålder. De yngsta respondenternas svar visade att sambandet var svagt, betydligt starkare i det mittersta åldersspannet och starkt bland de äldsta respondenterna.
5.1.3 Kontextuella faktorer
Samtliga respondenter tar upp hinder när det gäller att minska bilkörandet. I första hand att det inte går att ta sig dit man ska utan bil eller att det tar längre tid att exempelvis åka kollektivt. En respondent vill byta energisystem i bostaden men begränsas av ekonomin. De respondenter som brukar flyga är inte beredda att sluta flyga eftersom de då inte kan åka på de semesterresor de vill, eller att de inte är beredda att ta tåget då det tar så mycket längre tid och dessutom är dyrare. Detta går i linje med att kontextuella faktorer som tid, pengar och makt påverkar beteendet (Ertz et al., 2016).
Samtliga respondenter har uppgett att de källsorterar och att det är en åtgärd som inte känns ansträngande, varför det är värt att ägna sig åt det. Detta är ett exempel på att ett mindre ”kostsamt” beteende är lättare att ta till sig (Ertz et al., 2016).
30
Även om ekonomin är en begränsande faktor i vissa fall berättar vissa respondenter att de värderar kvalitet på exempelvis livsmedel högre än att det ska vara billigt. Det är dock oklart om enbart priset indikerar en bättre produkt vilket Stern (2000) föreslår. Däremot kan ett högre pris vara motiverat av varans högre kvalitet, exempelvis beroende på var den är producerad, om den är ekologiskt, eller för andra varor än livsmedel – om den har någon form av miljömärkning. Kontextuella faktorer har ett starkt samband för båda könen och samtliga åldersspann.
5.1.4 Andra faktorer
Intervjuerna resulterade i identifierandet av flera andra skäl än miljömässiga vilka skapar miljövänliga beteenden. Många uppgav att hälsoskäl hade mest betydelse när det gällde att börja cykla eller gå istället för att välja bilen, några skulle också vilja göra detta för att spara pengar. En generell sparsamhet gör också så att många respondenter ser till att minska sitt matsvinn, inte konsumera så mycket, och exempelvis tillvarata allting av djuret vid jakt. Två respondenter nämnde också att det ger en känsla av att göra bra ifrån sig att göra dessa beteenden. En respondent säger uttryckligen att hen vill lämna jorden i ett bra skick till sina framtida barn och till kommande generationer. En respondent påtalar vikten av att vara den god förebild för sina barn. Detta är i linje med Howells (2012) studie vilken också identifierade andra skäl som exempelvis social rättvisa, samhörighet, sparsamhet eller personlig integritet. I enlighet med Stern (2000) sågs miljövinster mer som en bonus i många fall av respondenterna.
Andra faktorers betydelse var tydligast hos de manliga respondenter och något svagare hos de kvinnliga. För samtliga åldersspann utgör de viktiga faktorer som leder till miljövänliga beteenden även om en respondent i åldersspannet 20 - 30 år uppgav att det bara delvis har betydelse för hennes miljövänliga handlingar.