Faktorer som bestämmer konkurrenssituationen

Det krävs inga stora investeringar i t.ex. utrustning för att ta sig in på marknaden för energideklarering av byggnader. Inträdeskostnaderna är bl.a. kostnader för ackreditering, utbildning och konsultförsäkring. Det krävs således inte att utförare av tjänsten har stora finansiella resurser. Ur denna aspekt kan små företag, vilka ofta har ett litet kapital, bli utförare av tjänsten. En del fastighetsägare kan ha svårt att finansiera energibesparande åtgärder trots att de leder till minskade utgifter redan efter några år. För fastighetsföretag med långsiktigt ägande kan tredjepartsfinansiering av energideklarationens åtgärdsförslag då bli ett alternativ. Det krävs att företag som erbjuder tredjepartsfinansiering har ett stort kapital eftersom det inte är ovanligt att investeringar i energibesparande åtgärder ligger på flera hundratusentals kronor.

Utredningen om byggnaders energiprestanda föreslår att de företag som utför energi- deklareringar ska vara ackrediterade. Vid ackrediteringen ställs krav på teknisk kompetens och kvalitetssystem varmed denna kan betraktas som en inträdesbarriär. Inom ett ackrediterat företag måste åtminstone en person vara certifierad och behörig att upprätta energi- deklarationer. I Danmark finns krav på såväl teoretiska kunskaper som praktiska erfarenheter för att få påbörja certifieringsutbildningen. För att få behörighet som utförare av OVK krävs också såväl teoretiska kunskaper som praktiska erfarenheter. Om sådana krav blir höga för att bli certifierad för att upprätta energideklarationer i Sverige kan kraven betraktas som en inträdesbarriär. I Danmark är det t.ex. endast ca 25% av de om ansöker som blir energi- konsulter för små byggnader. Småhus har enklare system än komplexa byggnader och utbildningen kommer troligen att vara uppdelad i två nivåer, en första nivå som avser deklarering av småhus och en andra nivå som avser deklarering av komplexa byggnader. Olika förkunskapskrav kan därför tänkas gälla för de två nivåerna.

Erfarenhet kan betraktas som en inträdesbarriär. I dagsläget finns det ingen som har erfarenhet av energideklarering av byggnader. Däremot finns det flera företag som har erfarenhet av liknande arbete d.v.s. energibesiktning av byggnader och framtagande av kostnadseffektiva åtgärdsförslag. Företag som har varit verksamma på området kan få fördelar i form av inarbetade kontakter med kunder och övriga aktörer på marknaden. Erfarenhet av branschen ger också fördelar i form av vana att hantera olika marknadssituationer. Om det kommer att

krävas flerårig erfarenhet av energibesiktningar av byggnader för att få utföra energi- deklarering, vilket är fallet i Danmark, kommer samtliga blivande konkurrenter på marknaden för energideklarering av byggnader redan att ha mer eller mindre utbredda kundkontakter i branschen.

Det finns många ägare av byggnader som inte låtit genomföra några energibesiktningar av sina byggnader tidigare men som kommer att bli tvungna att energideklarera sina byggnader om en lag träder i kraft på området. Sannolikheten är stor att flertalet av dessa fastighets- företag kommer att välja en aktör som inom respektive segment associeras med energitjänster eller som rekommenderats.

Substitut

Om tjänsten energideklarering av byggnader blir lagstadgad kommer det inte att bli möjligt att substituera den. Det behov man vill uppfylla med energideklarationen kan variera mellan olika fastighetsägare. Är behovet att uppfylla lagkravet kan energideklarationen inte ersättas av någon annan tjänst. Däremot kan andra behov, t.ex. att sänka energikostnaden eller att ha uppgifter på byggnadens energiprestanda tillgängliga vid försäljning, ersättas med andra liknande tjänster. Ovanstående resonemang gäller för samtliga marknadssegment.

Konkurrens mellan befintliga företag i branschen

I Sverige kommer antagligen både stora och små företag att utföra energideklarering av byggnader vilket är fallet i Danmark. Där dominerar de större företagen marknaden trots att de flesta utförarna av energimärkning är småföretag. I Sverige finns det många små och ett antal stora företag som arbetar med energieffektivisering i byggnader. Det kommer troligen att vara intressant för flertalet av dessa att utbilda sig till energideklaratör.

Inom bostadssegmenten kan det tänkas att många olika företag av varierande storlek kommer att ge sig in på marknaden. Inom segment med komplexa byggnader kan det däremot tänkas att främst stora företag kommer att dominera marknaden eftersom större resurser krävs. Om de här företagen kommer att ha ungefär lika stora marknadsandelar finns det risk att konkurrensen blir hög i samband med att någon av konkurrenterna försöker att ta en marknadsledande position. Inom småhussegmentet kan det antingen tänkas att en större aktör dominerar denna marknad i hela landet eller att många mindre företag tillsammans dominerar marknaden. Om ett stort företag skulle dominera skulle det förmodligen ha ett välkänt varu- märke i marknadssegmentet småhus samt redan idag utföra många energibesiktningar av byggnader och därmed förknippas med detta. De mindre företagen skulle då vara tvungna att anpassa sig till situationen och begränsa sin verksamhet till speciella delar av marknads- segmentet. Vid en sådan marknadssituation blir konkurrensen något lägre. Byte av energi- deklaratör är inte förenat med några kostnader för fastighetsägarna vilket gör att de fritt kan byta mellan olika utförare. Detta medför att rivaliteten om kunderna ökar.

Enligt regeringens särskilde utredare kan ett ackrediterat kontrollorgan antingen verka externt eller internt inom en organisation, t.ex. inom ett fastighetsbolag. Därmed kan fastighetsbolag själva energideklarera sitt fastighetsbestånd. Detta kommer dock troligen endast att bli lönsamt för större fastighetsbolag. I den specialbeställning som gjordes från SCB (se bilaga 5) valdes en gräns på 20 TE för att urskilja antal fastighetsföretag som skulle kunna tänkas bli ackrediterade och utföra energideklarering själva samt hur många TE de äger. Denna gräns på 20 TE är dock godtycklig. I segmentet hyreshusenhet huvudsakligen bostäder ägda av

allmännyttigt bostadsföretag eller svenskt AB (≥ 4 TE) finns 7 ägare (se bilaga 5) av kategorin

segmentet. Det kan dessutom tillkomma ett antal allmännyttiga bolag. I segmentet hyres-

husenhet huvudsakligen lokaler ägda av svenskt AB (≥ 4 TE) finns 3 ägare (se bilaga 5) med

fler än 20 TE var, vilka äger ca 15 % av taxeringsenheterna i segmentet. Även fastighets- företag i bl.a. segmentet specialenhet vårdbyggnad kan tänkas bli ackrediterade och utföra energideklarering av byggnader själva. En viss andel av en del segment blir därmed inte aktuella för externa utförare.

Nivån på kraven för ackreditering och certifiering kan påverka i vilken utsträckning tjänsten kan differentieras m.a.p. kvalitet. En låg kravnivå innebär att utförarnas tjänstekvalitet får en stor spridning, medan en relativt hög kravnivå innebär att lägsta nivån för kvaliteten troligen kommer att vara hög och att det därmed blir svårt att differentiera tjänsten på kvalitet. Om kravnivåerna för att få upprätta energideklarationer är låga finns det en risk att deklarationen får ett lågt värde och det kan bl.a. leda till att åtgärdsförslagen i deklarationen inte genomförs. Detta skulle få till följd att energideklarationen inte uppfyller EG-direktivets syfte som är att effektivisera energianvändningen i byggnader. Fastighetsägares intresse av energideklaration- er kommer troligen i hög grad att påverkas av energiprisernas utveckling. Om fastighets- företagens behov är att få uppgifter på byggnadens energibesparingsmöjligheter kommer kvalitet att få stor betydelse. Är fastighetsföretagens enda behov däremot att följa lagen kommer pris troligen att bli den viktigaste faktorn vid val av utförare. I Danmark är det endast 5 % som lägger vikt vid priset då de väljer ELO-konsult. Detta talar mot att priset kommer att bli en avgörande faktor.

Om kraven vid ackreditering och certifiering sätts på en hög nivå blir det svårare att differentiera tjänsteerbjudandet vilket leder till ökad konkurrens. Det finns dock fortfarande en möjlighet för utförarna att differentiera sig t.ex. på sitt varumärke eller med tilläggstjänster, t.ex. tredjepartsfinansiering.

Då tjänsten energideklarering av byggnader inte har utförts tidigare finns det möjlighet att bli en tidig aktör på marknaden. Det kan få stor betydelse att vara med från början då lagen om energideklaration av byggnader träder i kraft och kunna erbjuda tjänsten i samband med att den efterfrågas. Är man inte det finns en risk att nuvarande kunder blir tvungna att anlita ett annat företag för att få sin byggnad energideklarerad. Detta kan få konsekvensen att det andra företaget tar över även andra tjänster.

Eftersom utbildningen av energiexperter inte kommer att inledas förrän år 2006 kommer det att råda brist på energiexperter den första tiden, förutsatt att fastighetsföretag kommer att följa lagen då den införs. Detta innebär att konkurrenssituationen kommer vara annorlunda under övergångsperioden.