Faktorer som hindrar användningen av e-hälsotjänster

I kontrast till de faktorer som de äldre upplevde främjade användningen av e-hälsotjänsterna, så upplevde även deltagare i flera studier att en komplicerad design, svårtolkad information, otydliga instruktioner samt bristande kunskaper och erfarenheter var något som hindrade dem från användningen av e-hälsotjänsterna (Aponte & Nokes, 2017; Blusi et al., 2013; Cajita et al., 2018; Christiansen et al., 2020; Disler et al., 2019; Glomsås et al., 2021; Göransson et al., 2017; Hsieh et al., 2018; Jakobsson et al., 2019; Moult et al., 2018; Nymberg et al., 2019; Portz et al., 2019; Vergouw et al., 2020; Walker et al., 2017). Författarna problematiserar upplevelserna av en komplicerad design samt otydliga instruktioner. De ställer sig frågande till vad anledningen är till att vissa av deltagarna i studierna upplevde att e-hälsotjänsterna hade en enkel och tydlig design, medan andra upplevde raka motsatsen. Kan det tänkas bero på stora åldersskillnader? Kan det bero på stora skillnader i utbildningsnivåer? Eller kan det bero på stora skillnader i kognitiva funktioner? Denna tolkning förstärks av studierna Bujnowska-Fedak et al. (2014) och Hall et al. (2015), som funnit samband mellan användningen av e-hälsotjänster och utbildning, ålder, kognitiva förmågor samt boende på landsbygd eller i stadsmiljö. Vad gäller upplevelserna av de bristande kunskaperna och erfarenheterna som de äldre förmedlade, förklarar både Folkhälsomyndigheten (2018) och Fischer et al. (2014) att en orsak till att äldre personer inte använder e-hälsotjänster är på grund av bristande kunskap.

Samtidigt beskriver Internetstiftelsen (2018) att den dagliga uppkopplingen till internet minskar vid 65 års ålder, något som författarna anser nödvändigt att diskutera för att en förbättring ska ske. Författarna menar vidare att det är ytterst viktigt att se det från andra sidan.

Kan de bristande kunskaperna och erfarenheterna som de äldre upplever vid användningen av e-hälsotjänsterna grunda sig i att beslutsfattare har bristande kunskaper om åldrandet? Kan det vara så att de behov av stöd och insatser som den äldre befolkningen är i behov av för att kunna hantera sin vardag samt kunna leva ett självständigt liv i samma utsträckning som den resterande befolkningen glöms bort? Kan det vara så att alla äldre personer förväntas åldras likadant och att behoven av anpassningar till varje enskild individ därmed inte hamnar i centrum?

Andra faktorer som hindrade användningen av e-hälsotjänsterna var att deltagare upplevde att det förekommer en generationsklyfta i förhållande till digitaliseringen samt att de kände en osäkerhet, rädsla eller ångest över tekniken (Airola et al., 2020; Barken et al., 2017; Berge, 2017; Cajita et al., 2018; Christiansen et al., 2020; Glomsås et al., 2021; Göransson et al., 2017;

Herrmann et al., 2020; Holender et al., 2018; Jakobsson et al., 2019; Karlsen et al., 2019;

Middelaar et al., 2017; Moult et al., 2018; Nymberg et al., 2019; Portz et al., 2019; Vergouw et al., 2020). I linje med upplevelserna av att det förekommer en generationsklyfta i förhållande till digitaliseringen beskriver Lupton (2018) att hur mycket en person använder digital teknik

28 kan bero på ens kulturella tro samt grupp- och samhällsnormer. Författarna till denna studie problematiserar kring huruvida detta kan handla om att den nuvarande äldre befolkningen inte växte upp med det digitaliserade samhället och därmed inte levde under samma samhällsnormer som den yngre befolkningen gör idag gällande digitaliseringen. Författarna anser också att detta är en möjlig anledning till utanförskapet i digitaliseringen som de äldre upplever. Bustero och Tanner (2020) lyfter vidare vikten av att överbrygga den digitala klyftan för att kunna nyttja fördelarna med olika e-hälsolösningar. Vidare menar Bustero och Tanner (2020) att generationer av digitalt infödda måste leda denna förändring, något som författarna också är eniga om. Vad gäller upplevelserna av osäkerhet, rädsla eller ångest över tekniken, så har det å andra sidan tidigare framgått att deltagare i flera studier upplevde att e-hälsotjänsterna gav en känsla av trygghet och säkerhet, vilket betraktades som en fördel med e-hälsotjänsterna.

Författarna spekulerar därmed i om den oron som vissa deltagare upplever är möjlig att övervinna om det integreras och blir en del i deras vardagliga liv. Vidare menar författarna att den yngre generationen integreras med tekniken på mer naturliga sätt för att kunna hänga med i utvecklingen som sker i exempelvis arbetet och studierna. Därmed tänker författarna att denna oro över tekniken skulle kunna gå att bemästra genom att använda mer naturliga sätt för även dem äldre, exempelvis genom internetträffar och föreläsningar på äldreboenden. Vidare anser författarna, i linje med Bennett (2019), att gränssnittet mellan teknik, integritet och värdighet måste upprätthållas för att minska konsekvenser för äldre personers rättigheter till integritet.

Ytterligare faktorer som hindrade användningen av e-hälsotjänsterna utpekades i resultatet, vilka var behovet av stöd och hjälp, bristande behov och intresse samt att tekniken krävde tid och pengar (Airola et al., 2020; Aponte & Nokes, 2017; Barken et al., 2017; Blusi et al., 2013;

Cajita et al., 2018; Christiansen et al., 2020; Herrmann et al., 2020; Hsieh et al., 2018;

Jakobsson et al., 2019; Middelaar et al., 2017; Nymberg et al., 2019; Vergouw et al., 2020).

Som tidigare nämnts så hade många äldre ett intresse och såg fördelarna med digitaliseringen, samtidigt visade resultatet att de hade ett behov av stöd och hjälp, detta menar författarna är värt att notera och förespråkar att det finns mycket som kan göras för att underlätta användningen för dem äldre. Vidare anser författarna att kommuner bör hjälpa till via att delge kurser till dem äldre. Detta i enlighet med Folkhälsomyndigheten (2018) som påpekar vikten av att kommuner har en viktig roll i att främja och stödja alla invånares digitala delaktighet, genom exempelvis olika insatser. Författarna ställer sig frågande till vad som annars händer med de som är ensamstående och inte har någon anhörig eller familj att få hjälp och stöd ifrån?

Blir dessa personer helt utestängda från digitaliseringen? Angående intresseaspekten fanns det även deltagare som inte upplevde något behov eller intresse av e-hälsotjänsterna, detta trots att flera deltagare i studierna upplevde ett intresse. Författarna till denna studie misstänker att anledningen till att de äldre som inte upplever något intresse eller behov av e-hälsotjänsterna kan grunda sig i den tidigare generationsklyftan som de ansåg fanns. En annan anledning som författarna ser till denna upplevelse är att beslutsfattare möjligtvis glömmer bort människan bakom e-hälsotjänsterna. Vidare menar författarna att alla personer inte är inramade i samma mall, utan har sina egna problem och behov som behöver tillgodoses för att uppleva att något är användbart. I linje med författarnas spekulationer menar Johansson (2019) att det är av yttersta vikt att ställa sig kritisk till om e-hälsa gynnar de äldre med deras individuella behov, något som förstärker författarnas misstankar. Vad gäller upplevelserna av att kostnader och tid hindrar användandet av e-hälsotjänster, är även detta något som har identifierats som ett hinder bland den äldre befolkningen i tidigare forskning (Bennett, 2019). Författarna till denna studie anser därmed att det är högst aktuellt att införa ett bidrag eller avdrag avseende digitala enheter för den äldre befolkningen. Detta menar författarna skulle bidra med att dem äldre också får möjlighet att ta del av digitaliseringen och därmed minska det redan existerande digitala

29 utanförskapet som denna del av befolkningen lever i.

Dessa faktorer som upplevdes hindrande bland de äldre personerna kan enligt författarna placeras i komponenten “upplevd användarvänlighet” i teorin TAM. Dock betraktar författarna dessa som en negativ inverkan på acceptansen och den faktiska användningen av e-hälsotjänsterna. Detta i linje med Davis (1989) som menar att upplevd användarvänlighet innebär den grad som en person kan nyttja ett system på ett lätt och motiverat sätt. Exempelvis kan “komplicerad design” och “svårtolkad information” vara hinder som bidrar med svårigheter att använda ett system och uppleva sig omotiverad till att använda det.

Sammanfattande teoridiskussion

Technology Acceptance Model (TAM) utgår från tre komponenter som kan förutspå ett accepterat beteende för användning av teknik och i slutändan den faktiska användningen (Holden & Karsh, 2010). Vad gäller det som framhölls i resultatdiskussionen i förhållande till teorin TAM, anser författarna att det finns tydliga kopplingar mellan fördelar och nackdelar samt de främjande och hindrande faktorerna som de äldre upplevde. Vidare menar författarna till denna studie att fördelarna eller nackdelarna i kombination med antingen de främjande eller hindrande faktorerna kan skapa en viss attityd och i sin tur graden av acceptans och den faktiska användningen av e-hälsotjänsterna. Gällande de fördelar och främjande faktorer för användningen av e-hälsotjänster som de äldre upplevde tolkar författarna detta genom teorin TAM på följande sätt. Exempelvis upplevde de äldre att e-hälsotjänsterna kunde “förhindra olyckor” och ansåg sig ha “tillräckliga kunskaper” för att hantera dem. Därav är det möjligt att genom TAM förklara att de äldre upplevde användbarheten positiv, det vill säga att e-hälsotjänsterna gick att använda för ett specifikt ändamål och gynnade dem, exempelvis förebyggde fallolyckor. Gällande upplevd användarvänlighet fann de äldre personerna att de kunde hantera e-hälsotjänsterna på egen hand med hjälp av sina tillräckliga kunskaper, vilket i sin tur leder till en positiv attityd. Den positiva attityden utmynnar i en högre grad acceptans och slutligen ett faktiskt användande. Författarna ser även att de äldres upplevelser av nackdelar och hindrande faktorer för användningen av e-hälsotjänster går att förklaras med teorin TAM. Exempelvis ansåg de äldre personerna att e-hälsotjänsterna hade en “bristande personlig kommunikation” och de upplevde en viss “osäkerhet, rädsla eller ångest” över tekniken. De äldre personerna upplevde därmed användbarheten negativ, det vill säga att e-hälsotjänsterna inte uppfyllde deras ändamål och gynnade inte dem, exempelvis att de äldre inte fick personlig kontakt med sin läkare. Gällande upplevd användarvänlighet fann de äldre personerna att e-hälsotjänsterna bidrog till en ökad osäkerhet eller ångest, vilket medförde att de äldre inte ville eller kunde hantera e-hälsotjänsterna och resulterade i en negativ attityd. Den negativa attityden utmynnar i en lägre grad av acceptans, vilket kan förstås som ett hinder för accepterandet och något som troligtvis inte utmynnar i ett faktiskt användande.

Dock vill författarna problematisera huruvida vad som händer om en person upplever exempelvis en hög grad av användbarhet, men samtidigt har en låg grad av användarvänlighet.

Vad blir acceptansen då och vad blir den faktiska användningen i slutändan? Författarna tolkar det som att “upplevd användbarhet” är det som är avgörande för användningen av e-hälsotjänsterna. Detta då Davis (1989) menar att “upplevd användbarhet” väger tyngre och är det som är anledningen till varför en person accepterar eller avböjer teknik. Vidare misstänker således författarna att om de äldre upplever en låg grad av “upplevd användbarhet” så kommer även “upplevd användarvänlighet” att vara låg.

30 En fördel med den valda teorin TAM är att den är relevant för denna studies syfte, då den gav en djupare förklaring till de äldres upplevelser av e-hälsotjänster. Mahmood et al. (2001) menar att dem två centrala komponenterna, det vill säga “upplevd användbarhet” och “upplevd användarvänlighet” är av vikt när det gäller användning av teknik. De äldres upplevelser om e-hälsotjänsterna går således att applicera på dessa två komponenter, vilket är något som författarna kommit underfund med. Dock är författarna medvetna och har upptäckt att flera andra teorier skulle kunna vara tänkbara att kunna applicera på de äldres upplevelser i denna studie, exempelvis Theory of Planned Behavior och Social Cognitive Theory. I en studie i framtiden tycker författarna att det skulle vara intressant att ha med flera olika teorier och studera upplevelserna som de äldre upplever ur flera olika perspektiv.

Metoddiskussion