Examensarbete
Äldre personers upplevelser av e-hälsotjänster
Older people´s perceptions of e-health services
Examensarbete för magisterexamen med huvudområdet Folkhälsovetenskap Avancerad nivå 15 högskolepoäng Vårtermin 2021
Studenter: Lovisa Forsman och Ellen Talus Handledare: Sakari Suominen
Examinator: Ninitha Maivorsdotter
SAMMANFATTNING
Titel: Äldre personers upplevelser av e-hälsotjänster
Författare: Forsman, Lovisa; Talus, Ellen
Avdelning/Institution: Avdelningen för folkhälsovetenskap, institutionen för hälsovetenskaper, Högskolan i Skövde
Program/kurs: Folkhälsovetenskap: Digital hälsa och kommunikation – magisterprogram, Examensarbete inom folkhälsovetenskap:
Digital hälsa och kommunikation A1E, 15 hp
Handledare: Suominen, Sakari
Examinator: Maivorsdotter, Ninitha
Sidor: 34
Nyckelord: e-hälsa, äldre, digitalisering, upplevelser, digital hälsa
__________________________________________________________________________
Sammanfattning
Introduktion: Folkhälsoarbetet står inför en nutida utmaning. Samtidigt som äldre personer ökar och samhället digitaliseras, ökar risken att äldre personer hamnar i digitalt utanförskap.
Konsekvenserna av utanförskapet kan bland annat resultera i utebliven vård, sämre livskvalitet och social isolering. Därav är det aktuellt att undersöka hur äldre upplever e-hälsotjänster.
Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka upplevelser av e-hälsotjänster bland personer över 65 år. Metod: Studien genomfördes som en strukturerad litteraturstudie med inslag av metodologin från systematiska översikter och resulterade i 22 vetenskapliga artiklar som analyserades genom en kvalitativ tematisk innehållsanalys. Resultat: Fyra teman och 19 kategorier framkom i resultatet. Bland annat upplevdes e-hälsotjänsterna kunna öka självständigheten och förenkla tillgängligheten till vård, men skapade också beroende samt minskade den fysiska kontakten. Enkel design och tillräckliga kunskaper upplevdes som främjande för användandet av e-hälsotjänsterna, medan otydliga instruktioner och bristande intresse utgjorde hinder för användandet. Slutsats: Användandet av e-hälsotjänster kan både gynna och missgynna äldre personer. De äldres upplevelser i denna studie anses viktiga för folkhälsoarbetets fortsatta utveckling, för att minska den digitala klyftan och för att säkerställa att alla har tillgång till jämlik vård.
ABSTRACT
Title: Older people’s perceptions of e-health services
Author: Forsman, Lovisa; Talus, Ellen
Dept./School: Department of Public Health, School of Health Sciences, University of Skövde
Course: Master Degree Project in Public Health Science: Digital Health and Communication A1E, 15 ECTS
Supervisor: Suominen, Sakari
Examiner: Maivorsdotter, Ninitha
Pages: 34
Keywords: e-health, elderly, digitalization, experiences, digital health
___________________________________________________________________________
Abstract
Introduction: Public health work is facing a contemporary challenge. At the same time as older people are increasing and society is being digitized, the risk of older people ending up in digital exclusion increases. The consequences of exclusion can, among other things, result in lack of care, poorer quality of life and social isolation. Therefore, it is relevant to examine how older people experience e-health services. Aim: The aim of this literature study was to examine perceptions of e-health services among people over 65 years. Methods: The study was conducted as a structured literature study with elements of the methodology from systematic reviews and resulted in 22 scientific articles that were analyzed through a qualitative thematic content analysis. Results: Four themes and 19 categories emerged in the results. Among other things, e-health services could increase independence and simplify access to care, but also create dependence and reduce physical contact. Simple design and necessary knowledge were perceived as promoting the use of the e-health services, while unclear instructions and lack of interest constituted an obstacle to the use. Conclusion: The use of e-health services can both support and disadvantage older people. The experiences of the elderly in this study are considered important for the continued development of public health work, to reduce the digital divide and to ensure that everyone has access to equal care.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1 INTRODUKTION ... 1
Begreppsförklaringar ... 1
E-hälsa och e-hälsotjänster ... 2
Den äldre människan och dess hälsa ... 3
Äldre personer och användningen av e-hälsa ... 3
Digitala klyftor ... 3
Folkhälsovetenskaplig relevans... 4
Problemformulering ... 4
2 SYFTE ... 4
3 METOD ... 5
Studiedesign ... 5
Datainsamling... 5
Urval ... 6
3.3.1 Urvalskriterier ... 6
Kvalitetsgranskning ... 6
Analysmetod... 7
3.5.1 Induktiv ansats ... 8
Teori ... 8
3.6.1 Technology Acceptance Model ... 8
Etiska överväganden och förförståelse ... 9
4 RESULTAT ... 10
Fördelar med användningen av e-hälsotjänster ... 10
4.1.1 Förhindrar olyckor och bidrar till säkerhet och trygghet ... 10
4.1.2 Tekniken betraktas som en del av vardagen och skapar självständighet och egenvård ... 11
4.1.3 Förenklar tillgängligheten av vård ... 12
4.1.4 Bidrar till kompetensutveckling ... 13
Nackdelar med användningen av e-hälsotjänster ... 14
4.2.1 Ouppfyllda förväntningar, missnöje samt bristande funktioner och tillgänglighet………...……….…. 14
4.2.2 Teknologin skapar beroende och är ett hot för självbestämmandet ... 15
4.2.3 Bristande personlig kommunikation ... 15
Faktorer som främjar användningen av e-hälsotjänster ... 16
4.3.1 Enkel och tydlig design ... 16
4.3.2 Erfarenheter eller tillräckliga kunskaper av e-hälsotjänster ... 17
4.3.3 Digitalt anpassad teknik är en fördel ... 17
4.3.4 Påminnelser, feedback eller stöd ... 17
4.3.5 Intresse för e-hälsotjänster ... 18
Faktorer som hindrar användningen av e-hälsotjänster... 18
4.4.1 Komplicerad design, svårtolkad information eller otydliga instruktioner ... 18
4.4.2 Behov av stöd och hjälp... 19
4.4.3 Bristande kunskaper eller erfarenheter ... 20
4.4.4 Ålder, kognitiva försämringar, funktionsnedsättningar eller sjukdomar skapar utanförskap i digitaliseringen ... 20
4.4.5 Bristande behov och intresse av e-hälsotjänster ... 21
4.4.6 Osäkerhet, rädsla eller ångest över tekniken ... 22
4.4.7 Tekniken kräver tid och pengar ... 22
5 DISKUSSION... 24
Resultatdiskussion ... 24
5.1.1 Fördelar med användningen av e-hälsotjänster ... 24
5.1.2 Nackdelar med användningen av e-hälsotjänster ... 25
5.1.3 Faktorer som främjar användningen av e-hälsotjänster ... 26
5.1.4 Faktorer som hindrar användningen av e-hälsotjänster ... 27
Sammanfattande teoridiskussion ... 29
Metoddiskussion... 30
5.3.1 Diskussion om vald studiedesign ... 30
5.3.2 Diskussion om vald metodansats ... 30
5.3.3 Datainsamlingsdiskussion ... 31
5.3.4 Analysdiskussion ... 32
5.3.5 Kvalitetsdiskussion ... 33
5.3.6 Etikdiskussion ... 33
Slutsats ... 34
6 REFERENSER ... 35
7 BILAGOR ... 43
Bilaga 1. Söktabell ... 43
Bilaga 2. Artikelöversikt och kvalitetsgranskning med CASP ... 45
Bilaga 3. CASP Checklista... 58
Bilaga 4. AMSTAR kvalitetsgranskningsmall ... 63
Bilaga 5. Exempel på analysarbete ... 65
Bilaga 6. Teman och kategorier ... 67
1
1 INTRODUKTION
Idag digitaliseras samhället alltmer och tjänster tillhandahålls emellanåt enbart digitalt (Folkhälsomyndigheten, 2018). Enligt Folkhälsomyndigheten (2018) lever cirka 400 000 personer över 65 år i digitalt utanförskap. I Vision e-hälsa 2025 (Socialdepartementet &
Sveriges Kommuner och Regioner [SKR], 2016) framhålls e-hälsa som ett tillvägagångssätt att via informations- och kommunikationsteknologin (IKT) göra hälso- och sjukvårdsarbetet mer effektiv, utan att bidra till en försämrad vårdkvalité. Vidare framgår i Vision e-hälsa 2025 (Socialdepartementet & Sveriges Kommuner och Regioner [SKR], 2016) att IKT:s ändamål är att likväl stärka en god samt jämställd hälsa som välfärd och även individens autonomi, medverkan samt inverkan. Enligt Greenhalgh et al. (2013) öppnar e-hälsa upp nya möjligheter för vård digitalt, vilket inte alla äldre personer i samhället vill använda eller har kapacitet att hantera. Flertalet äldre personer anser däremot att den nya digitala vården är positiv, dock finns det äldre som finner e-hälsolösningar alldeles för komplicerade eller svåra att hantera. Vidare finns det också äldre personer som är drabbade av någon sjukdom, har funktionsnedsättning eller är för orkeslösa för att dra nytta av e-hälsolösningarna. Med tanke på detta innebär det att även fast e-hälsa framstår som en lösning för äldre och deras hälsa, så är det inte uppenbart att dessa förhoppningar uppnås i verkligheten (Greenhalgh et al., 2013). I likhet med detta poängterar Aceros et al. (2015) att övergången till den digitala vården betraktas som ett ideal, och att det resulterar i en minskning i nyttjandet istället för en ökning för flertalet äldre personer. Frågan som behöver ställas är om e-hälsa egentligen kan betraktas som gynnsam för den enskilde individen och däribland den äldre människan (Johansson, 2019).
Begreppsförklaringar
Äldre
Äldre definieras vanligtvis med utgångspunkt i en enskild individs kronologiska ålder. Kowal och Dowd (2001) definierar via World Health Organization (WHO) gruppen äldre bestående av individer som är 65 år och äldre. Därmed kommer äldre i denna studie att utgöras av personer som är 65 år eller äldre.
Upplevelse
Upplevelse är ett mångfacetterat begrepp. Enligt Svenska Akademiens ordbok (2021) definieras upplevelse som en händelse som en individ har varit med om. Dock framhåller Svenska Akademiens ordbok (2011) andra innebörder av begreppet, där de beskriver bland annat begreppet upplevelse som något en människa är med om, får kännedom om och får erfarenhet eller kunskap av. En upplevelse kan således bestå av antingen en positiv eller negativ händelse (Svenska Akademiens ordbok, 2021). Dessa förklaringar av begreppet upplevelse är de som kommer att användas i denna studie.
Hälsa
World Health Organization (WHO, 2020) definition av hälsa är: ”Health is a state of complete physical, mental and social well-being and not merely the absence of disease or infirmity.” På svenska blir detta: “Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, mentalt och socialt välbefinnande och inte endast frånvaro av sjukdom eller svaghet.”
E-hälsa
Socialstyrelsen, E-hälsomyndigheten, Myndigheten för delaktighet, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Famna och Vårdföretagarna tog år 2016 fram en definition på begreppet e- hälsa tillsammans (Socialstyrelsen, 2020a). Definitionen består av en förklaring av begreppet e-hälsa och utgår från WHO:s förklaringar av hälsa: “Hälsa är fysiskt, psykiskt och socialt
2 välbefinnande. E-hälsa är att använda digitala verktyg och utbyta information digitalt för att uppnå och bibehålla hälsa” (E-hälsomyndigheten, 2019; Socialstyrelsen, 2020a).
Välfärdsteknik
Socialstyrelsen (2020c) definierar begreppet välfärdsteknik som ett verktyg för att uppnå en ökning i livskvalitet för såväl den äldre populationen och för individer med funktionsnedsättningar. Vidare framgår att välfärdsteknik är en beståndsdel av e-hälsa samt digital teknik. Exempel på saker som ingår i välfärdsteknik är trygghetslarm som sker digitalt, kamera för nattövervakning, påminnelser av medicin och gps-larm (Socialstyrelsen, 2020c).
Varianter av e-hälsa
Det förekommer olika begrepp av e-hälsa i litteraturen i form av mHälsa, telehälsa, telemedicin samt informations- och kommunikationsteknologi (IKT), där alla begreppen enligt Otto et al., (2018) introducerar tekniska komponenter till medicin, hälsa och välbefinnande. Enligt Melander (2012) kan e-hälsa dock ses som ett paraplybegrepp för tidigare definitioner.
I Otto et al. (2018) och enligt WHO Regional Office for Europe (2016) förklaras nedanstående begrepp av e-hälsa på följande sätt:
● WHO Regional Office for Europe (2016) beskriver att telemedicin består av kliniska medicinska tjänster och information på distans.
● Nacinovich (i Otto et al., 2018) beskriver att mHälsa handlar om användandet av kommunikation via mobilen för hälsoinformation och vårdtjänster.
● WHO Regional Office for Europe (2016) beskriver att telehälsa till skillnad från telemedicin är en bredare term som inkluderar hälsoinformation och tjänster som kan ligga utanför ett rent kliniskt omfång.
● Hagen och Organisation for Economic Co-operation and Development (i Otto et al., 2018) förklarar att informations- och kommunikationsteknologi (IKT) krävs för att möjliggöra digitalisering inom alla områden. IKT avser olika typer av kommunikationsnätverk och tekniken som används inom dem.
E-hälsa och e-hälsotjänster
Utvecklingen inom hälso- och sjukvården har genomgått en snabb förändring (E- hälsomyndigheten, 2019). Från recept via papper till recept via internet, elektroniska journaler och läkarbesök som bokas genom internet. Dessa förändringar är exempel på vad e-hälsa är.
Det finns tre olika teman som återkommer i området e-hälsa, nämligen kommunikation, tillgänglighet samt verksamhet (E-hälsomyndigheten, 2019). Kommunikation belyser att e- hälsan är användbar för förbättring av kommunikationen sinsemellan hälso- och sjukvårdspersonal och patienter. Tillgänglighet framhåller att e-hälsan möjliggör för patienterna att vara delaktiga i dess vård via bokningar av läkartider på internet. Verksamhet innebär att e-hälsan bidrar med adekvata hjälpmedel för hälso- och sjukvårdspersonal i yrket samt åtkomst till upplysning snabbt, vilket i sin tur resulterar i att vården blir tryggare (E- hälsomyndigheten, 2019). Enligt Erlingsdóttir och Sandberg (2019) finns det flertalet digitala hälsotjänster och produkter för privata bruk som riktar sig till hälsa och välbefinnande. Det finns exempelvis appar, aktivitetsarmband, blodtrycksmätare, självövervakningsprodukter, digitala patientjournaler, digitala trygghetslarm eller videospel med fokus på rörelse och fitness. Dessa typer av e-hälsotjänster riktar sig till individen för övervakning, bearbetning och möjligheten till att dokumentera sin egen hälsoinformation, antingen till sig själv eller i syftet att dela till sin läkare (Erlingsdóttir & Sandberg, 2019). Samtidigt som det finns ett brett utbud av e-hälsotjänster understryker Sandberg (2019) vidare vikten av att de äldre som har störst
3 vårdbehov ofta går miste om dessa olika typer av e-hälsotjänster, oftast på grund av åldrande, mindre resurser samt sjukdom.
Den äldre människan och dess hälsa
I Sverige utgörs omkring 20 procent av befolkningen av individer som är 65 år eller äldre (Socialstyrelsen, 2020b). Medellivslängden har idag ökat. År 2018 var nio procent av världens befolkning äldre än 65 år, vilket är en tillväxt på fyra procent från år 1980 (Socialstyrelsen, 2020b). Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU, 2009) poängterar även det ökade antalet av äldre i samhället och att behandling med läkemedel också har ökat. De menar att detta leder till att flertalet uppnår en högre levnadsålder trots sjukdomar. Vidare framhåller de att hjärt-kärlsjukdomar, diabetes, tumörsjukdomar, demens samt sjukdomar i rörelseorganen ökar med stigande ålder. Den äldre människan har vanligtvis få funktioner i flera organ, både på grund av försämrad funktionsförmåga till följd av ålderdomen samt på grund av sjukdomar. Vid sjukdom hos den äldre människan i ett organ kan detta leda till funktionsnedsättning i många övriga organ, vilket förhöjer risken att drabbas av en allmän förlust vad gäller funktionsförmågan (SBU, 2009).
Äldre personer och användningen av e-hälsa
Woodward et al. (2010) framhåller att äldre personer som nyttjar e-hälsolösningar bedömer sin hälsa bättre till skillnad från de som inte nyttjar dessa. Enligt Folkhälsomyndigheten (2018) och Fischer et al. (2014) finns det flera orsaker som kan hindra äldre personer ifrån att använda sig av e-hälsolösningar, exempelvis bristande kunskap och förmåga eller ingen tillgång till internet och hårdvaror. Vidare beskriver Folkhälsomyndigheten (2018) att var femte person i åldersgruppen 65 - 80 år inte har en dator eller telefon som möjliggör uppkoppling till internet.
Tidigare forskning visar signifikanta skillnader mellan användning av e-hälsolösningar gällande utbildningsnivåer, ålder, kognitiva funktioner och beroende på om individer bor på landsbygd eller i stadsmiljö (Bujnowska-Fedak et al., 2014; Hall et al., 2015). Detta bekräftas av Internetstiftelsen (2018) där det framgår att vid 65 års ålder minskar den dagliga uppkopplingen till internet. De skriver också att personer med lägre utbildning och inkomst inte kopplar upp sig lika mycket som den yngre åldersgruppen samt att ensamstående, arbetslösa, sjukskrivna och personer som bor på landsbygden är mindre uppkopplade på internet (Internetstiftelsen, 2018). För att minska risken att äldre personer står utanför det digitala föreslår Internetstiftelsen (2020) att ge hjälp via utbildning och en samverkan mellan civilsamhället, privata aktörer, statliga medel och tjänsteleverantörer. Bustero och Tanner (2020) betonar även vikten av att hitta nya innovativa sätt att nå de som inte har tillgång till internet, något som annars kan öka den digitala klyftan.
Digitala klyftor
Digitala klyftor, på engelska “digital divide”, definieras som gapet mellan de individer som har tillgång till IKT och de individer som inte har det (Hall et al., 2015). Enligt Lupton (2018) kan flertalet faktorer förklara varför den digitala klyftan uppstår. Det kan handla om brist på grundläggande kunskaper eller färdigheter, lågt intresse eller en viss oro över att lära sig hantera digital teknik, bristande tillgång till digitala enheter, opålitlig Wi-Fi-anslutning eller brist på tid för att kunna lära sig. Ytterligare faktorer som kan påverka digitala klyftor är individens socioekonomiska status, utbildningsnivå, eventuell funktionsnedsättning eller beroende på om individen bor på landsbygd/avlägsna regioner eller i ett mindre förmöget land, vilket även Heponiemi et al. (2020), Vasilescu et al. (2020) och Bennett (2019) poängterar.
4 Användandet av digital teknik kan däremot även påverkas av kulturell tro och grupp- eller samhällsnormer (Lupton, 2018). För att minska de digitala klyftorna är det av vikt att ett kontinuerligt arbete sker på både nationell och internationell nivå, exempelvis genom visioner och målbilder, kunskapsstöd, handlingsplaner och utvärderingsarbeten för att kunna identifiera nödvändiga politiska åtgärder (Digitaliseringsrådet, 2019).
Folkhälsovetenskaplig relevans
För att säkerställa att alla har jämlik tillgång till vård är det av vikt ur ett folkhälsovetenskapligt perspektiv att ta hänsyn till äldre personers upplevelser gällande e-hälsa.
Folkhälsomyndigheten (2018) lyfter samtidigt vikten av att de äldres digitala möjligheter kan stimuleras genom olika insatser och initiativ. I Sverige finns Vision e-hälsa 2025, vilken har som mål att Sverige år 2025 ska vara bäst i världen när det handlar om användning av digitalisering och e-hälsa (E-hälsomyndigheten, 2021). Syftet med målet i visionen är att underlätta för människor att kunna uppnå en god och jämlik hälsa samt stärka deras resurser för att öka självständigheten och delaktigheten i samhället (E-hälsomyndigheten, 2021). Vision e-hälsa 2025 går att koppla samman med Agenda 2030 som är en handlingsplan för alla medlemsländer i FN (Regeringskansliet, u.å.). Syftet är att uppnå ett hållbart samhälle år 2030 och innefattar 17 mål samt 169 delmål. Mål tre i Agenda 2030 är god hälsa och välbefinnande och innebär att garantera sund tillvaro i livet samt att stärka välmående i samtliga ålderskategorier (Regeringskansliet, u.å.). Detta mål kan ställas i relation till syftet med Vision e-hälsa 2025, det vill säga att uppnå en god och jämlik hälsa. Digitaliseringen och e-hälsa kan således inte betraktas som ett ändamål i sig utan är ett verktyg, vilken fungerar som ett hjälpmedel att hantera framtidens svårigheter och ett betydelsefullt hjälpmedel för att uppnå de globala målen i Agenda 2030 (Digitaliseringsrådet, u.å.).
Problemformulering
Folkhälsoarbetet står inför en nutida utmaning. I takt med den ständiga ökningen av äldre individer i samhället och de folksjukdomar som ålderdomen medför, är det ytterst nödvändigt att hantera dessa behov av insatser som krävs för att stärka åldrandet. E-hälsa har potentialen för hanteringen av dessa insatser och för att stärka hälsa samt förhindra ohälsa och därmed sjukdom. För att de äldre ska kunna dra nytta av e-hälsa och de insatser som de har behov av bör e-hälsotjänster utformas samt implementeras utefter den enskilde äldre människans förmåga (Scandurra & Sjölander, 2013). Det finns befintlig forskning som undersöker äldres upplevelser av digitaliseringen men i och med att tekniska områden utvecklas snabbt beskriver Folkhälsomyndigheten (2018) att kunskaper om välfärdsteknik fort blir inaktuell. Scandurra och Sjölander (2013) menar att det finns ett behov av mer kännedom angående på vilket sätt äldre personer upplever och uppfattar e-hälsa. Med tanke på att äldre personer har ett ökat vårdbehov i relation till den övriga befolkningen är det högst aktuellt att undersöka äldre personers upplevelser av e-hälsa. Denna litteraturstudie är tänkt att ge bidrag för studier som berör äldre personers upplevelser av e-hälsa, med en förhoppning om att kunna fungera som stöd för beslutsfattare på högre nivåer för att kunna utforma e-hälsotjänster med utgångspunkt i de äldres perspektiv.
2 SYFTE
Syftet med studien var att undersöka upplevelser av e-hälsotjänster bland personer över 65 år.
5
3 METOD
För att besvara syftet användes en kvalitativ ansats för studien, då det enligt Bryman (2008) är lämpligt att använda denna ansats när syftet är att studera andras upplevelser samt meningen i personers upplevelser.
Studiedesign
Ändamålet med denna studie var att via sökningar i databaser av vetenskapliga artiklar kunna redogöra för den forskning som finns om äldres upplevelser av e-hälsotjänster. Av den anledningen valdes en strukturerad litteraturstudie som studiedesign bestående av inslag från metodologin som används vid systematiska översikter. Enligt Karolinska Institutet (2020) är detta en relevant metod för studenter vid examensarbeten, då de menar att en systematisk översikt inte är genomförbart, eftersom det inte går att samtliga kriterier blir uppfyllda. Vid systematiska översikter ska metod, frågeställning, sökstrategi, inklusions- och exklusionskriterier tydligt framgå samt att de artiklar som ingår i litteraturstudien ska ha kvalitetsgranskats med hjälp av ett relevant bedömningsprotokoll (Axelsson, 2008). Till skillnad från den systematiska översikten är den strukturerade mindre specifik, då den fokuserar mer översiktligt av ett visst forskningsfält och inte lika heltäckande (Karolinska Institutet, 2021). Tillvägagångssätt som Axelsson (2008) beskriver att en systematisk översikt bland annat består av, är de inslagen från en systematisk översikt som användes i denna studie.
Den enda skillnaden i denna studie från en renodlad systematisk översikt var att all tillgänglig litteratur inom studiens valda område inte inkluderades, på grund av tidsmässiga skäl. Bryman (2008) poängterar att systematiska översikter är betydelsefulla vid eventuella beslutsfattanden.
Av den anledningen var denna studiedesign relevant eftersom den har inslag av den systematiska översiktens metodologi, vilken kan ge bidrag till förslag för beslut som ska fattas vad gäller de äldre personers användning av e-hälsa.
En gemensam loggbok har förts kontinuerligt under uppsatsskrivandet och överlämnats till examinator som beskriver arbetsfördelningen och hur genomförandet har gått till.
Datainsamling
Datainsamlingen genomfördes via sökningar i främst databasen PubMed som även inkluderar databasen Medline, vilken är världens största medicinska referensdatabas (Backman, 2016).
Databaserna Cinahl, Wiley Online och Medline EBSCO användes enstaka gånger. Cinahl är en databas som till störst del har inriktning mot hälso- och vårdvetenskaper (Backman, 2016).
Wiley Online är en databas som har inriktningar mot flera olika områden (Högskolan i Skövde, 2020a). I och med databasernas relevans för området folkhälsovetenskap, betraktades dessa som ytterst passande för denna studies syfte. För att finna relevanta sökord för datainsamlingen delades syftet med studien upp i tre olika delar; äldre personer, upplevelser samt e-hälsa.
Svensk MeSH användes som komplement för att översätta relevanta ord till engelska då vetenskapliga artiklar ofta är skrivna på engelska (Karolinska Institutet, u.å). De första sökningarna som gjordes i databasen PubMed innehöll en bredare sökning där sökorden
“ehealth”, “elderly” och “experience” användes. Med tanke på att ämnesområdet e-hälsa kan betraktas som ett paraplybegrepp och därmed inrymmer många olika variationer av begrepp, användes även synonymer som hjälpmedel för att finna relaterade begrepp. De funna synonymerna och de relaterade begreppen betraktades som relevanta sökord, vilka bland annat var “mhealth”, “telecare”, “ICT”, “digital health” och “digital health technology”. De senare
6 sökningarna i såväl PubMed, Cinahl, Wiley Online samt Medline EBSCO kom därför att inkludera de funna synonymerna till e-hälsa. Den booleska operatorn “AND” användes även mellan orden för att avgränsa, utöka och kombinera sökningarna i databaserna (Backman, 2016). En söktabell finns i bilaga 1.
Urval
Sökningarna i databaserna ledde till totalt 22 997 träffar, varav 249 abstrakt lästes samt granskades individuellt i relation till syftet med denna studie. Då sökträffen landade på totalt 22 997 träffar, valde författarna att läsa artiklarnas titlar och rubriker. De artiklar vars titlar och rubriker som ansågs relevanta till syftet sparades. Detta med tanke på tidsbegränsningen som gavs för uppsatsskrivandet. Vid läsningen av abstrakten lästes även innehållet i artiklarna för att säkerställa att artiklarna motsvarade de nedanstående inklusionskriterierna. Därefter följdes en diskussion tillsammans för att garantera att det fanns en relevant koppling till studiens syfte samt att det fanns en delad syn på artiklarna. Av dessa 249 abstrakt valdes slutligen 22 artiklar ut gemensamt för inkludering i studien, då båda författarna ansåg att artiklarna var lämpliga i förhållande till studiens syfte. Följande urvalsprocess genom att författarna uppfattade artiklarna på liknande sätt, menar Svensson och Ahrne (2015) förstärker trovärdigheten i denna studie. Se bilaga 2 för en översikt av de inkluderade artiklarna.
3.3.1 Urvalskriterier
Författarna till denna studie valde att inkludera artiklar som var avgiftsfria, gick att läsa i fulltext och svarade mot studiens syfte. Vidare var inklusionskriterierna för artiklarna i denna studie att de skulle vara empiriska, originalartiklar, etiskt granskade eller godkända av etisk kommitté, peer reviewed samt publicerade tidigast år 2011. Anledningen till årsspannet på artiklarna var på grund av att digitaliseringen ständigt utvecklas och för att garantera relativt aktuell forskning gjordes denna avgränsning. För att kontrollera om artiklarna var peer reviewed användes tidskriftsdatabasen Ulrichsweb (2021), då den innehåller detaljerad information om olika tidskrifter. Genom att kontrollera om en artikel är peer reviewed säkerställer detta hög kvalité samt att artikeln är granskad av ämnesexperter inom ett visst område (Backman, 2016). Artiklarna skulle även vara av kvalitativ karaktär, detta då det är passande när syftet med en studie är att studera individers upplevelser (Bryman, 2008) samt att de skulle vara skrivna på svenska eller engelska. Det förekom dock tre artiklar som var av blandad karaktär, det vill säga både kvantitativ och kvalitativ. De kvantitativa delarna i dessa artiklar uteslöts dock och enbart de kvalitativa delarna inkluderades i analysen. Detta på grund av att studien syftade till att undersöka upplevelser, något som inte kan fångas upp lika nyanserat genom kvantitativa data. Ett annat inklusionskriterium var att deltagarna i artiklarna skulle vara 65 år eller äldre, så att det överensstämde med studiens syfte och att det inte förekom en annan studiepopulation än den som var avsatt för denna studie. Två artiklar som ingick i denna studie hade däremot två deltagare i vardera studie som var yngre än 65 år och dessa fyra deltagares åsikter uteslöts i resultatet av denna studie. En annan artikel hade två deltagare som var yngre än 75 år och dessa två deltagares åsikter uteslöts i denna studies resultat på grund av osäkerhet om deras exakta ålder. Ytterligare ett inklusionskriterium var att artiklarna behövde ha kopplingar till ämnet e-hälsa. De artiklar som inte uppfyllde dessa inklusionskriterier exkluderades i denna studie.
Kvalitetsgranskning
Kvalitetsgranskningen av de inkluderade vetenskapliga artiklarna genomfördes enligt checklistan Critical Appraisal Skills Programme (CASP, 2018). Anledningen till valet av
7 CASP (2018) var att denna litteraturstudie enbart analyserade vetenskapliga artiklar som hade använt sig av kvalitativa metoder och därav ansågs denna checklista vara ett välfungerande verktyg baserat på dess relativt enkla och strukturerade frågor. Checklistan är uppdelad i tre olika sektioner (A,B och C) och är bestående av tio frågor med svarsalternativen “ja”, “vet ej”
och “nej”. De första två stycken frågorna lyder; “Var det ett tydligt syfte i studien?” och “Är en kvalitativ metod lämplig?”. Om svaret på dessa två frågor är “ja” beskriver CASP (2018) att det är aktuellt att fullfölja övriga frågor. Sex artiklar uppfyllde samtliga av de tio frågorna och bedömdes vara av hög kvalitet. Tolv artiklar uppfyllde nio av de tio frågorna och hade ett
“nej”, vilka även dem bedömdes vara av hög kvalitet. Tre artiklar uppfyllde även nio av de tio frågorna, dock med ett “vet ej” på en av frågorna, vilka också bedömdes vara av hög kvalitet.
Endast en artikel uppfyllde åtta av de tio frågorna och hade ett “vet ej” samt ett “nej” på frågorna, vilken därav bedömdes vara av medelhög kvalitet. Samtliga av de 22 inkluderade artiklarna bedömdes vara inom ramen för hög kvalitet. Kvalitetsgranskningen som genomfördes med CASP (2018) finns redovisad i bilaga 2. För att se ingående frågor i CASP (2018), se bilaga 3. Författarna kvalitetsgranskade även denna studie genom SBU:s (u.å.) granskningsmall Assessment of the methodological quality of systematic reviews (AMSTAR), för att säkerställa att den uppfyllde grundläggande kvalitetskrav. Se bilaga 4.
Analysmetod
Resultatet från den strukturerade litteraturstudien analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys med en tematisk ansats (Malterud, 2014). Bryman (2008) förklarar att forskare som förhåller sig till innehållsanalys vanligtvis har en vilja att överföra resultatet till koder genom några teman. Målet med denna process var en sortering av de fenomen som studerades i de utvalda vetenskapliga artiklarna. Vidare förklarar Bryman (2008) att dessa sorteringar är i behov av att tolkas eftersom de har kodats enligt ett tematiskt förhållningssätt. Detta då forskare både är intresserade av det manifesta och det latenta innehållet. Analysen fokuserade således på både det manifesta som det latenta innehållet. Det manifesta innehållet innebär det konkreta innehållet som är synligt, medans det latenta innehållet innebär tolkande och mer djupgående analys av innehållet (Graneheim & Lundman, 2004). I denna studie analyserades inledningsvis det manifesta innehållet genom en urskiljning av kategorier. Därefter analyserades det latenta innehållet genom att överföra kategorierna till olika teman, där dessa sedan tolkades. Vidare förklarades även resultatet av analysen från den valda teorin Technology Acceptance Model (TAM) och finns beskriven mer ingående i teoriavsnittet nedan.
Enligt Lundman och Hällgren Graneheim (2008) utgörs en kvalitativ innehållsanalys av åtta begrepp som fungerar som olika steg, vilka följdes i denna studies analysprocess:
1) Analysenhet - Analysenheten (vetenskapliga publikationer) bör vara tillräckligt stora för att utgöra en helhet men tillräckligt små för att kunna hantera vid analysprocessen.
2) Domän - Delar i artiklar med relevant information till syftet.
3) Meningsenhet - Meningsbärande delar av texten som utgörs av exempelvis ord, meningar, textmassa eller citat och kan utgöra en god grund för analysen.
4) Kondensering - En process som kortar ner texten och samtidigt bevarar det centrala och viktiga innehållet.
5) Abstraktion - Efter kondensering förses texten med koder. Abstraktionen innebär att innehållet förflyttas till ett djupare plan.
8 6) Kod - En kod är en etikett på en meningsenhet som kortfattat beskriver innehållet.
Koder fungerar som redskap och kan hjälpa forskare att reflektera över data på nya sätt.
7) Kategori - Koder som har ett liknande innehåll sammanställs under en kategori.
8) Tema - Teman möjliggör en sammanbindning av det underliggande innehållet i olika kategorier som har en “röd tråd”.
Artiklarna lästes först individuellt av författarna för att få en tydligare bild och ett nyanserat perspektiv av artiklarnas innehåll. Sedan urskildes meningsenheter individuellt av författarna som relaterade till studiens syfte. Meningsenheterna kvarstod i deras ursprungliga språk för att minimera snedvridning av det faktiska innehållet samt medverka till transparens vid analysarbetet. Därefter följdes en gemensam diskussion av de funna meningsenheterna för att kunna påbörja innehållsanalysen. Innehållsanalysen genomfördes gemensamt och resulterade i kondensering, koder och kategorier som slutligen ledde till att teman utarbetades. Såväl kategorier som teman ansågs överensstämma med både studiens syfte och textinnehållet i artiklarna, vilket enligt Lundman och Hällgren Graneheim (2008) förstärker studiens trovärdighet. Genom denna analysprocess har författarna säkerställt att de har uppfattat informationen på samma sätt och enligt Malterud (2014) kan denna analysprocess även bidra med nya perspektiv och dimensioner. Exempel på hur analysarbetet gick till finns i bilaga 5.
3.5.1 Induktiv ansats
Analysen i studien har förhållit sig till en induktiv ansats. Den induktiva ansatsen valdes på grund av att denna studie utgick från de upplevelser som de äldre personerna hade av e- hälsotjänster, vilka var de som låg till grund för den slutgiltiga slutsatsen i studien. Det induktiva angreppssättet beskrivs således av Fejes och Thornberg (2019) som ett tillvägagångssätt där allmängiltiga slutsatser dras med utgångspunkt i det insamlade materialet.
Därav var denna ansats högst aktuell för denna studie. Med hjälp av de insamlade vetenskapliga artiklarna om de äldres upplevelser av e-hälsotjänsterna kunde slutsatser dras.
Teori
I denna studie användes teorin Technology Acceptance Model för att förklara och förstå äldre personers upplevelser av e-hälsotjänster.
3.6.1 Technology Acceptance Model
Technology Acceptance Model (TAM) uppkom på 1980-talet (Holden & Karsh, 2010). Den bakomliggande orsaken till utvecklingen av modellen var på grund av oroligheter för att arbetskraften ej nyttjade digitala tjänster som fanns åtkomliga. Modellens utvecklare ansåg att lösningen till att vidga nyttjandet av digitala tjänster var att inledningsvis förstärka godkännandet av informationsteknologi, som kunde uppskattas via frågande gällande personernas mål i framtiden att nyttja informationsteknologi (Holden & Karsh, 2010).
Kännedomen av faktorerna som skapade personens mål med nyttjandet skulle bidra med möjligheten avseende verksamheter att handskas med dem faktorerna och på så sätt underlätta godkännandet och utöka nyttjandet av informationsteknologin. Inom forskning via TAM- modellen påträffades det tidigt att enbart tre stycken komponenter krävdes gällande förklarandet, förutsägandet samt kontrollerandet av godkännandet för informationsteknologin (Holden & Karsh, 2010). De tre komponenterna i modellen är upplevd användbarhet, upplevd användarvänlighet samt attityd, vilka förutspår det accepterade beteendet för användning av informationsteknologin samt faktisk användning. Enligt Davis (1989) hänvisar upplevd
9 användbarhet till den grad en person kan använda ett system för specifika ändamål och finna tillfredsställelse vid användandet. Därigenom framkommer anledningen till varför en person antingen accepterar eller avböjer teknik (Davis, 1989). Upplevd användarvänlighet hänvisar till den grad en person kan använda ett system på ett enkelt sätt samt är motiverad till det (Davis, 1989).
Figur 2. Illustration av modellen Technology Acceptance Model.
Etiska överväganden och förförståelse
De vetenskapliga artiklarna som inkluderades i denna studie var antingen godkända av en etisk kommitté eller att etiska överväganden hade tagits i beaktande. Författarna till denna studie tog också hänsyn till de allmänna reglerna som presenteras av Vetenskapsrådet (2017). Det framgår bland annat att det som skrivs ska vara sant, metoder och resultat ska redovisas öppet, utgångspunkter för studierna ska granskas och redovisas samt att författarna till denna studie ska vara rättvisa i bedömningen av andras forskning (Vetenskapsrådet, 2017). Vidare finns det fyra stycken grundläggande forskningsetiska krav som forskning ska förhålla sig till, informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet (Vetenskapsrådet, 2002). Informationskravet handlar om att forskarna ska lämna information till deltagarna om syftet med studien. Samtyckeskravet berör att deltagarna har gett samtyckes till sitt deltagande i en studie. Konfidentialitetskravet innebär att alla uppgifter om deltagare i en undersökning ska förvaras på ett sådant sätt att inga obehöriga kan komma åt dessa.
Nyttjandekravet handlar om att insamlat datamaterial från deltagare enbart får nyttjas till forskning. Författarna till denna studie kontrollerade att de inkluderade artiklarna hade förhållit sig till dessa fyra grundläggande forskningsetiska krav. Studien behandlade inte några personuppgifter och stred därmed inte mot Högskolan i Skövdes riktlinjer för hantering av personuppgifter (Högskolan i Skövde, 2020b).
En av författarna till denna litteraturstudie har en tidigare utbildning inom ämnet folkhälsovetenskap samt att båda författarna under skrivandet av denna uppsats genomgick en utbildning i folkhälsovetenskap med inriktning mot digital hälsa och kommunikation. På grund av detta hade författarna en förförståelse för ämnet e-hälsa och de utmaningar som digitaliseringen för med sig. Därav kan denna förförståelse haft en påverkan på tolkningen av de inkluderade artiklarna. Dock förhöll sig författarna så objektivt som möjligt vid analysarbetet och bevarade artiklarnas resultat samt att de inte övertolkade dessa. Detta tillvägagångssätt gjordes för att minimera inverkan av författarnas förförståelse.
Upplevd användbarhet
Attityd Accepterande
beteendet för användning
Faktisk användning Upplevd användarvänlighet
10
4 RESULTAT
Litteraturstudien baserades på 22 vetenskapliga artiklar. Samtliga artiklar var av kvalitativ karaktär, varav några var av blandad karaktär, dock inkluderades enbart de kvalitativa delarna i denna studie. Sex studier var genomförda i Sverige, fem i USA, fyra i Norge, två i Nederländerna, två i England, en i Tyskland, en i Danmark och en i Finland. En kvalitativ innehållsanalys med tematisk ansats gjordes. Analysen av artiklarna resulterade i fyra teman och 19 kategorier. Nedan presenteras varje teman under separerade rubriker med underrubriker för varje kategori. Se bilaga 6 för teman och kategorier.
Fördelar med användningen av e-hälsotjänster
4.1.1 Förhindrar olyckor och bidrar till säkerhet och trygghet
I en studie från USA av Hsieh et al. (2018) deltog 11 personer över 65 år med syftet att utveckla en fallriskapp och avgöra användbarheten av fallriskappen hos äldre friska personer.
Majoriteten upplevde en oro för att ramla och ansåg att appen var användbar på grund av dess möjlighet att förhindra olyckor och bidrog därför till en känsla av trygghet och säkerhet (Hsieh et al., 2018). Liknande resultat återfanns i en studie från Norge av Karlsen et al. (2019), där 18 deltagare över 65 år deltog, varav syftet var att få en djupare förståelse för användningen av televård för äldre vuxna och deras familjemedlemmar. Det framkom att personerna ansåg att användandet av televård bidrog till att förhindra att olyckor uppstår, såsom fall men även brandolyckor. Det lyftes att televård var speciellt användbart för personer som har en nedsatt funktionsförmåga, såväl nedsatt gångförmåga som hörselförmåga (Karlsen et al., 2019). I en annan studie från Norge av Berge (2017) bestående av 23 deltagare vid start och 14 deltagare som var över 75 år vid slutet av studien, hade deltagarna snarlika upplevelser. Syftet var att förmedla ett nyanserat perspektiv för utvärdering av televård. Deltagarna i studien lyfte att de ansåg att televården var betydelsefull, eftersom det förhindrade fallolyckor och då de upplevde en rädsla för att ramla betraktades detta minska deras oro (Berge, 2017).
“It (the personal alarm) can help me if I'm falling … I cannot get up as I normally could because of my back and knee” (Karlsen et al., 2019, s. 1306).
Liknande upplevelser framkom i en annan studie från Norge av Glomsås et al. (2021) bestående av 16 deltagare i åldern 65–95 år där syftet var att undersöka äldre personers erfarenheter och engagemang vid implementeringen av olika välfärdsteknologier. Deltagare som använde säkerhetslarm med GPS upplevde en känsla av ökad säkerhet (Glomsås et al., 2021). I studien från Sverige av Jakobsson et al. (2019), bestående av nio deltagare i åldern 65–84 år, med syftet att undersöka erfarenheter av att använda e-hälsa vid kontakt med hälso- och sjukvården bland äldre vuxna med kognitiv funktionsnedsättning, framkom samma fördel med e-hälsa.
Deltagarna upplevde en ökad säkerhet och trygghet med möjligheten att kunna befinna sig i sin hemmiljö (Jakobsson et al., 2019).
I en studie från England av Holender et al. (2018) med 12 deltagare i åldrarna 65–76 år var syftet att utvärdera uppfattningen om användning av teknik för att förbättra hjärt-kärl medicinering. Det framfördes att säkerhet och trygghet grundades i möjligheten att läkaren hade tillgång till deltagarnas journaler, vilket gjorde att de hade ordning på deras medicinering.
Även möjligheten till övervakning i realtid för personer med kognitiva funktionsnedsättningar upplevdes som en säkerhet och trygghet (Holender et al., 2018). I en annan studie från Sverige av Göransson et al. (2017) deltog 17 äldre deltagare i åldrarna 70–101 år där syftet var att utforska erfarenheter av att använda en app bland äldre med hemsjukvård och deras
11 sjuksköterskor. Deltagarna poängterade att den direkta kontakten med sjuksköterskorna via appen gav känslor av trygghet och att varningarna som sändes till sjuksköterskorna var en fördel, då de upplevde en ökad säkerhet (Göransson et al., 2017). Även i studien från Nederländerna av Middelaar et al. (2017) bestående av 20 deltagare i åldrarna 65–84 år, där syftet var att studera personernas erfarenheter av en internetplattform för kardiovaskulär självhantering, uppkom liknande fördelar av känslor i form av trygghet och säkerhet. De medverkande i studien framförde att internetplattformen hade fördelar med den automatiska feedbacken, då det medförde en känsla av att vara försäkrad och trygg då de fick sin hälsa övervakad (Middelaar et al., 2017).
“That it can be a security thing, especially for someone living alone… I have contact with someone and they will come here if I send an alert” (Göransson et al., 2017, s. 6).
I en studie från Sverige av Göransson et al. (2020) deltog 17 personer som var äldre än 65 år.
Syftet var att beskriva erfarenheterna av självvårdsstöd och känsla av säkerhet med hjälp av en app för att rapportera hälsoproblem. Personerna ansåg att möjligheten att de kunde kommunicera med sjuksköterskorna och kunde ställa frågor samt få sina frågor besvarade ledde till en upplevelse av trygghet och känsla av att någon bryr sig. Det framkom även att appen var särskilt användbar för personer som bor ensamma, då det bidrar till trygghet (Göransson et al., 2020). I en annan studie från Norge av Barken et al. (2017) framkom liknande upplevelser, studien innefattade åtta deltagare i åldrarna 70–80 år med syftet att beskriva upplevelserna av livskvalitet bland patienter som lever med kronisk lungsjukdom och som medverkade i en telemedicinsk intervention efter sjukhusvistelse för sin sjukdom. Den professionella hjälpen som de fick genom telemedicin bidrog till en känsla av säkerhet och att de togs på allvar (Barken et al., 2017).
4.1.2 Tekniken betraktas som en del av vardagen och skapar självständighet och egenvård
I en studie från Tyskland av Herrmann et al. (2020) med 20 medverkande deltagare i åldern 65 år och äldre var syftet att förstå hur nya digitala lösningar kan utvärderas samt att identifiera faktorer som underlättar att digitala lösningar blir allmänt accepterade bland äldre personer.
Deltagarna ansåg att digitala lösningar kan förbättra det dagliga livet genom att det lindrar stress (Herrmann et al., 2020). Enligt deltagare från studien av Middelaar et al. (2017) framhölls även att om plattformen inkluderades i deras dagliga rutiner så var det lättare att fortsätta användandet av plattformen. Vidare upplevde några deltagare en möjlighet till självständighet och egenvård genom att kunna självhantera kardiovaskulära risker med hjälp av plattformen (Middelaar et al., 2017). Tekniken upplevdes även som en betydelsefull faktor i vardagen i studien från Finland av Airola et al. (2020). I studien deltog två serviceanvändare, en servicekoordinator och två volontärer som var mellan 69-89 år, med syftet att undersöka deras upplevelser av en telefon- och videokonferenstjänst för att främja social anslutning och välbefinnande i finska Lappland. Det framkom i studien att de två serviceanvändarna upplevde att telefon- och videokonferenstjänsten var meningsfull, gav struktur i vardagen och bidrog med glädje samt energi (Airola et al., 2020).
Yes I like it. It works as a sort of support. In life you have all kinds of support systems, with your habits and your things, and this is one of them. It has become a part of… Yes well sometimes I can use it and sometimes I can’t. But it has become a part of everything, (Middelaar et al., 2017, s. 5).
I studien av Holender et al. (2018) ansåg deltagarna att tekniken bidrog till en ökad
12 självmedvetenhet och att det påverkat dem positivt i vardagen med att hjälpa dem med dagliga rutiner. En av de största fördelarna med att använda tekniken var att det hjälpte dem att komma ihåg att ta sina mediciner, vilket bidrog till en ökad självständighet, ett minskat behov av vårdpersonal och ökad möjlighet till egenvård (Holender et al., 2018). Likväl ansåg deltagarna i studierna av Karlsen et al. (2019) samt Glomsås et al. (2021) att användningen av televård och välfärdsteknologi bidrog till en ökad frihet, kontroll i det vardagliga livet och möjlighet att stanna kvar i sina hem. Känslan av ökad självständighet återfanns också i en studie från Nederländerna av Vergouw et al. (2020) där 19 personer i åldern 68 år och äldre deltog. Syftet med studien var att identifiera behov, hinder och underlättare bland äldre personer som bor i Nederländerna och som lider av en eller flera kroniska hälsotillstånd vid användning av e- hälsoapplikationer online för att stödja allmänna tjänster. Deltagarna ansåg att de kunde använda applikationerna självständigt vilket betraktades som en fördel (Vergouw et al., 2020).
Liknande resultat framkom i studien av Berge (2017), då deltagarna ansåg att televård bidrog till att de klarade av att leva självständigt, påverkade dem positivt och upplevde tillförlitlighet för televård.
“It might prolong independence, people’s independence, …on a daily basis as right, this is just what I need to do…” (Holender et al., 2018, s. 2762).
Deltagare i studien av Hsieh et al. (2018) som använde fallriskappen upplevde den användbar och att den kunde användas självständigt. Likaväl upplevde deltagare i Göranssons et al. (2017) studie en ökad självständighet, då de fick en ny förmåga att kunna förbättra samt kontrollera kommunikationen om deras hälsoproblem på grund av appen. I ytterligare en studie från Sverige av Christiansen et al. (2020) där 18 personer i åldrarna 71–82 år deltog, med syftet att beskriva uppfattningen om mHälsa och dess inverkan på livskvalitet bland äldre personer med kognitiv funktionsnedsättning, upplevde deltagarna också en ökad självständighet. MHälsa betraktades som ett användbart hjälpmedel för att exempelvis kunna hålla koll på deras glukosnivåer, vilket bidrog till en möjlighet för egenvård (Christiansen et al., 2020). Deltagare i studien av Göransson et al. (2020) upplevde också en ökad möjlighet till egenvård, då de genom sin app kunde få tillgång till hälsoinformation direkt utan att behöva kontakta vårdpersonal. Detta kan likställas med deltagares åsikter från Glomsås et al. (2021) studie där deltagarna betonade fördelen med en läkemedelsdispenser som möjliggjorde egenvård och att inte vara beroende av vårdpersonal.
I have had diabetes for 10 years and I started to use some mediocre apps early in the days … it’s a way of keeping track of my blood sugar level and because of that, I have never gone badly …I feel safer because I know how my glucose level varies over time (Christiansen et al., 2020, s. 7).
4.1.3 Förenklar tillgängligheten av vård
I en studie från USA av Portz et al. (2019) deltog 24 deltagare i åldern 65 år och äldre med syftet att kvalitativt utforska äldre med kroniska tillstånd och deras perspektiv på patientportalen My Health Manager. Deltagarna i studien ansåg att portalen förbättrade kommunikationen mellan patienter och vårdgivare och beskrev det som fantastiskt samt smidigt (Portz et al., 2019). Gällande tillgängligheten av kommunikation ansåg även deltagare i studien av Barken et al. (2017) att telemedicin hade bidragit till en möjlighet att få daglig kontakt med hälso- och sjukvården, vilket de ansåg förenklade tillgängligheten för vård och skapade en känsla av säkerhet samt lugn. Även deltagarna i Vergouw et al. (2020) diskuterade den ökade tillgängligheten och ansåg att anledningen till detta var på grund av möjligheten att kunna använda e-hälsoapplikationerna varsomhelst och närsomhelst samt att de fick tillgång till e-filer och e-labb. Enligt deltagarna skapade denna ökade tillgänglighet och åtkomst ett
13 oberoende av vårdpersonal (Vergouw et al., 2020).
“I love the fact that I can communicate with the doctor or any of the other doctors. I get complete descriptions on blood work and what happens with that” (Portz et al., 2019, s. 7).
I en studie från Sverige av Nymberg et al. (2019) deltog 15 personer i åldrarna 65–80 år. Syftet var att utforska äldres övertygelser, attityder, erfarenheter och förväntningar för att förstå faktorer som påverkas deras användning av nya verktyg för e-hälsa. Deltagare såg fördelar med att använda sig av e-hälsotjänster för att öka tillgängligheten till vård, då de var missnöjda med hälso- och sjukvården idag och menade att e-hälsa kunde vara lösningen. Vidare förmedlade deltagarna att e-hälsa gav en möjlighet att kunna boka möten online och ha videosamtal, vilket bidrog till att slippa stå i långa telefonköer och undvika att befinna sig i väntrum vid influensa- tider (Nymberg et al., 2019). Även deltagare från studien av Portz et al. (2019) uppgav att de sparade såväl tid som pengar genom att boka möten online samt betraktade det som en effektiv väg för att få tillgång till vård. Uppfattningar av fördelar med tillgänglighet upplevdes också av deltagare i en studie från Danmark av Disler et al. (2019), där tio personer i åldern 65 år och äldre deltog med syftet att förstå äldre patienter med kronisk obstruktiv lungsjukdoms (KOL) perspektiv på online metoder för vård. Deltagare uttryckte fördelar med online metoder av vård då det bidrog till en förenklad tillgänglighet av vård dygnet runt. Dessutom betraktades e-hälsa förenkla tillgängligheten av vård för personer boende på landsbygden (Disler et al., 2019), vilket även framkom av deltagarna i studien av Nymberg et al. (2019) samt en deltagare från studien av Portz et al. (2019). Liknande åsikter framkom i Barken et al. (2017), där deltagarna upplevde telemedicin som nära trots distansen, framförallt ansågs möjligheten till videokontakt i realtid som viktig och medförde en ökad tillgänglighet av vård trots avstånd.
“People in regional areas have very little access to anything. . They could be sick, but they really need to speak to somebody” (Disler et al., 2019, s. 843).
4.1.4 Bidrar till kompetensutveckling
Deltagarna i studien av Hseih et al. (2018) upplevde att fallriskappen gav dem möjlighet till lärande om deras risk för att ramla samt hur de kunde utveckla ett säkerhetstänk, vilket var något som de uppskattade. Såväl i studien av Göransson et al. (2017) lyfte deltagarna att appen de använde hade stimulerat deras motivation samt vilja att lära sig digital teknik och om deras hälsoproblem. Vidare beskrev deltagarna appen som en lärprocess, vilket de liknade med att
“gå i skolan” (Göransson et al., 2017). Möjligheterna att lära sig om sina hälsoproblem uttrycktes även av deltagarna i studien av Barken et al. (2017) som använde telemedicin. De menade att de dagliga mätningarna av syrenivå och hjärtfrekvens bidrog med ökade kunskaper om deras hälsotillstånd samt stärkte deras självförtroende och skapade engagemang. I ytterligare en studie från USA av Aponte och Nokes (2017) där 20 deltagare i åldern 68–85 år deltog, återfanns liknande åsikter. Syftet med studien var att undersöka erfarenheterna från äldre latinamerikaner med typ 2-diabetes när de använde internet för diabetes hantering.
Majoriteten av deltagarna i studien ansåg att internet var en relevant källa, där de fick information om sjukdomen och biverkningarna i relation till deras diabetes hantering. Denna information som de fick från internet om sin diabetessjukdom betraktades av några deltagare som en möjlighet för att bättre hantera sjukdomen samt förbättrade deras livsstilsbeteende (Aponte & Nokes, 2017).
“I think this [the app] would be helpful for me because I wasn’t too steady. This helps me think about balance exercises when I go to the gym” (Hseih et al., 2018, s. 6).
I en studie från Sverige av Blusi et al. (2013) deltog 31 deltagare i åldern 65–85 år, där syftet
14 var att belysa betydelsen av IKT-baserat vårdgivarstöd och hur det upplevdes av äldre familjevårdare som bor i stora landsbygdsområden och tog hand om en make hemma. I studien framkom att deltagarna ansåg att kompetensutvecklingen om datorn som de fick via det IKT- baserade vårdgivarstödet bidrog till tillfredsställelse samt resulterade i en ökad självkänsla.
Vidare upplevde familjevårdare att kompetensutvecklingen om sjukdomar och behandlingar som de fick via IKT-stödet medförde en bekräftelse av att de gav rätt vård till deras makar (Blusi et al., 2013). Kompetensutveckling gällande sjukdomar och behandlingar lyftes även av deltagare i en studie från England av Moult et al. (2018), där 18 personer deltog i åldrarna 65–
91 år, med syfte att utforska internets roll i hur äldre personer själva hanterar svåra situationer.
Några deltagare förklarade att de betraktade internet som användbar, då de fick information om sjukdomar och behandlingar, vilket bidrog till ökade kunskaper (Moult et al., 2018).
Snarlika åsikter lyftes fram av deltagare i studierna av Portz et al. (2019), Göransson et al.
(2020) och Herrmann et al. (2020) där deltagarna fick information och självvårdsråd för sin individuella hälsa, något som de upplevde hade stimulerat och ökat deras kunskaper genom de olika e-hälsotjänsterna som de använde.
“I’ve been doing this for many years, without really knowing anything about how one should do. Now I found out I have been doing it right, it feels very good and relieving” (Blusi et al., 2013, s. 196).
Nackdelar med användningen av e-hälsotjänster
4.2.1 Ouppfyllda förväntningar, missnöje samt bristande funktioner och tillgänglighet I både studien av Nymberg et al. (2019) samt i studien av Vergouw et al. (2020) fann deltagare att e-hälsotjänsterna hade bristande funktioner. Dels upplevde dem det svårt att få hjälp på ett enkelt sätt, men också svårigheter med att få tag i viktig information (Nymberg et al., 2019;
Vergouw et al., 2020). Vidare uttryckte deltagare i Nymberg et al. (2019) också ett missnöje med e-hälsolösningars funktioner, exempelvis textmeddelanden för hälsoövervakning och livsstilsråd, varpå de menade att det bidrog till en ökad ångest. Missnöje med e-hälsolösningar sågs även av deltagare i studien av Herrmann et al. (2020), då de ansåg att utbildning av sjukdom ska ges av läkare och inte via digitala lösningar. Anledningen till detta var att de hade mest förtroende för sina läkare samt beskrev att de inte ville ha för mycket kunskaper om sina sjukdomar, vilket de menade att de skulle få via digitala lösningar till skillnad från sin läkare.
Överväldigande information skapade enligt deltagarna ett slags hypokondri. De förmedlade också att konstant övervakning bidrog till att sjukdomen förvärrades, då de menade att det skapade en förstärkt känsla av att vara sjuk (Herrmann et al., 2020). Ett annat missnöje med e- hälsolösningar som deltagare upplevde i studien av Nymberg et al. (2019) var att en bristande kommunikation mellan hälso- och sjukvårdsorganisationer i IT-systemet förekom. De menade att ingen organisation var uppdaterad med all information, vilket skapade en låg tilltro till e- hälsotjänsterna (Nymberg et al., 2019).
When I was at the hospital…they didn’t know what’s going on here at the PHCC…’Oh, I said, can’t you check on the computer?’ ‘No, they said, we don’t have access there…’…and then they asked about medicines and stuff like that…It should be accessible for them, otherwise I could sit there and talk a lot but maybe missing something… (Nymberg et al., 2019, s. 46).
En deltagare i studien av Christiansen et al. (2020) var kritisk mot användningen av appar för sin smärta, då deltagaren menade att appar inte kunde bota smärtan och därmed inte uppfyllde dennes förväntningar. Även i studien av Moult et al. (2018) framkom att de flesta deltagare inte var nöjda med internet som en källa för hälsoinformation gällande hantering av svåra
15 situationer, då de menade att det inte uppfyllde deras förväntningar. Likväl upplevde serviceanvändarna i studien av Airola et al. (2020) att telefon- och videokonferenstjänsten inte tillgodosåg deras behov och förväntningar, då de förklarade att de inte klarade av att hantera tjänsten på egen hand.
It is alright sending people to the Internet like to [my wife] they've said just check such and such thing on the Internet, like exercises for a bad back and things like that, more what you'd call physical I guess but not stuff like that (Moult et al., 2018, s. 5).
Andra nackdelar med e-hälsotjänster framkom i studierna av Barken et al. (2017), Glomsås et al. (2021), Berge (2017) och Disler et al. (2019). Deltagarna i Barken et al. (2017) uttryckte att när tekniken för telemedicin strular så skapade det en minskad tillgänglighet av vård samt stöd, vilket medförde att deltagarna fick mer negativa upplevelser av telemedicin än positiva. Vidare påpekade flera deltagare i studien av Glomsås et al. (2021) att välfärdsteknologitjänsterna inte var skräddarsydda efter äldre personers hälsoutmaningar, vilket medförde att vissa inte kunde nyttja dessa. Liknande upplevelser hade deltagare i studien av Berge (2017), då de uppfattade att tekniken för televård inte matchade deras behov samt aktivitetsförmåga. Nackdelen som deltagare beskrev i studien av Disler et al. (2019) handlade om att online metoderna för vård hade begränsningar på grund av långa väntetider och att det uppstod problem utanför de tillgängliga telefontiderna.
” ... it doesn’t work with me. I never wear it on me. I can’t wear anything heavy around my neck. I am very sore in all my muscles and body ... in my skin” (Glomsås et al., 2021, s. 6).
4.2.2 Teknologin skapar beroende och är ett hot för självbestämmandet
I studien av Herrmann et al. (2020) poängterade deltagarna nackdelar med digitala lösningar och förklarade att för mycket beroende av digitala lösningar kan skapa för lite oberoende samt att det är ett hot för självbestämmandet. Några deltagare som använde välfärdsteknologi i studien av Glomsås et al. (2021) upplevde även de ett minskat självbestämmande, då de upplevde att sjuksköterskorna kontrollerade dem för mycket.
“Digitisation can’t be stopped, but you have to be careful not to lose your independence if you rely too much on digital solutions” (Herrmann et al., 2020, s. 3).
Vidare uttryckte deltagarna en nackdel med smarttelefonbaserade lösningar, då de menade att det kan resultera i ett beroende av teknologin och att det bidrog till en distraktion från verkligheten (Herrmann et al., 2020). Liknande uppfattningar framhölls i studien av Christiansen et al. (2020), där de äldre oroade sig över att bli beroende av teknik som krävde konstant användning, då de menade att det skulle skapa ett beroende av teknologin. Även vissa deltagare i studien av Berge (2017) kände oro över att televård skulle störa deras vardagliga liv. Såväl i studien av Holender et al. (2018) var hälften av deltagarna försiktiga med att göra tekniken till en för stor del av deras liv, baserat på tidigare negativa erfarenheter av tekniken.
Därav fann de inget förtroende för tekniken och ville inte vara beroende av den (Holender et al., 2018). Några deltagare i studien av Barken et al. (2017) beskrev att de hade blivit beroende av telemedicin och förklarade att det hade medfört en försämrad livskvalitet.
“...so I’m one of these guys who’s lost confidence in technology” (Holender et al., 2018, s.
2763).
4.2.3 Bristande personlig kommunikation
En nackdel med online metoder för vård identifierades av deltagare i studien av Disler et al.
(2019), vilken var avsaknaden av möten ansikte mot ansikte och de föredrog de traditionella
16 mötena framför mötena via online metoderna för vård. Även i studierna av Jakobsson et al.
(2019) samt Christiansen et al. (2020) framförde deltagarna vikten av fysiska möten, då det bidrog till en mer personlig relation till vårdgivare. Några deltagare i studien av Vergouw et al.
(2020) uttryckte att de också föredrog en personlig kontakt med sina läkare, då det gav en känsla av trygghet. Deltagarna ansåg även att situationer som är akuta inte kan bedömas av läkare online. Vidare trodde deltagare att användningen av applikationerna skulle minska i framtiden på grund av ålder, med tanke på att behovet av en personlig kontakt ökar med stigande ålder. Dessutom hävdade tre deltagare att e-hälsa inte var användbart, utan istället föredrog att personligen besöka läkaren, detta då de menade att den personliga kontakten går förlorad (Vergouw et al., 2020).
“If I have limitations in daily functioning and I am alone, I think I will have no need for applications. Then I prefer to make a phone call, to have more personal contact” (Vergouw et al., 2020, s. 5).
I studien av Holender et al. (2018) oroade sig deltagarna över att tekniken skulle medföra en minskning av den fysiska interaktionen, vilket de menade kunde leda till en ökad sårbarhet hos den äldre befolkningen. Snarlika åsikter uppkom av vissa deltagare i studien av Glomsås et al.
(2021), där de kämpade med ensamhet och därmed föredrog fysisk kontakt och personliga besök, eftersom det ansågs bidra med en social kontakt från vårdpersonal. Bristen på fysisk kontakt med användningen av internetplattformen upplevdes även av deltagare i studien av Middelaar et al. (2017) hindra dem från att skapa en personlig kommunikation med vårdpersonal då de gick miste om kommunikation ansikte mot ansikte. Även deltagare med omfattande behov i studien av Karlsen et al. (2019) ansåg att televård inte kunde ersätta den personliga kommunikationen och besöken från hemsjukvården.
“If I had the choice, I would have chosen someone to come. I am alone a lot. I think it is nice when someone comes here and talks to me” (Glomsås et al., 2021, s. 7).
Faktorer som främjar användningen av e-hälsotjänster
4.3.1 Enkel och tydlig design
Deltagarna i Hsieh et al. (2018) uttryckte ett förtroende och acceptans för fallriskappen, då de menade att de kunde använda den på egen hand på grund av tydliga instruktioner, vilket bidrog till att den var enkel att följa. Snarlika åsikter återfanns i en studie från USA av Cajita et al.
(2018) bestående av tio deltagare i åldrarna 66–83 år, med syftet att undersöka uppfattningen hos äldre personer med hjärtsvikt angående användningen av mobilteknologi samt att identifiera underlättare och hinder för användningen av mHälsa. Majoriteten av deltagarna i studien ansåg att en enkel och tydlig design med få steg underlättade användningen av mHälsa (Cajita et al., 2018). Likaså tyckte deltagare i studien av Middelaar et al. (2017) som använde sig av en internetplattform att den enkla och tydliga designen underlättade deras användande.
Deltagarna i studien av Karlsen et al. (2019) som använde sig av televård och deltagarna från studien av Vergouw et al. (2020) som använde e-hälsoapplikationer antydde att även dessa var enkla att använda och därmed ansågs vara användbara.
“The instructions were clear and I could download this on my own phone and use it on my own” (Hsieh et al., 2018, s. 10).
Upplevelserna av enkelhet återspeglas även i studien av Holender et al. (2018), där deltagarna som använde sig av ISS-teknik (inbyggd sensor i medicin), menade att den var enkel att använda och krävde en liten förståelse för att kunna använda. Majoriteten av deltagarna i studien av Glomsås et al. (2021) som använde sig av välfärdsteknologi antydde även att de var
