Faktorer som påverkar grossistpriset på el

Ovan diskuterades hur utbud och efterfrågan tillsammans bestämmer priset på el. I verkligheten påverkas utbud och efterfrågan i sin tur av många olika faktorer. Nedan redogörs för några av de viktigaste.

Efterfrågan på el

Som på alla marknader med marknadsprissättning bestäms priset utifrån utbud och efterfrågan, se Figur 5.

Eftersom utbudet i hög grad bestäms av fysiska faktorer, såsom vilka

produktionsanläggningar som finns tillgängliga för tillfället, blir det ofta efterfrågan som i slutändan sätter priset. Man kan dela upp vad som påverkar efterfrågan i faktorer som påverkar efterfrågsambandet, det vill säga att vi kalla vinterdagar efterfrågar mer el än

15 Se även avsnitt 1.10.1.

I4001, W-4.0, 2014-01-31

en varm sommardag, och i faktorer som påverkar hur snabbt vi justerar förbrukningen som svar på exempelvis prisförändringar. För efterfrågans priskänslighet, se avsnitt 1.3.2.

Vad gäller efterfrågesambandet gäller generellt att ju dyrare en vara är, inklusive el, desto mindre efterfrågar vi den varan. På liknande vis gäller att ju högre inkomst desto högre efterfrågan på el. Denna effekt är indirekt och går via efterfrågan på elektriska produkter. Det innebär att i takt med att inkomsten stiger i ett land eller område förväntar man sig att efterfrågan på el ökar, eftersom efterfrågan på fler produkter som använder el ökar. En delvis motverkande effekt är att fler och fler apparater är mer och mer energieffektiva, det vill säga även om efterfrågan på apparater ökar så ökar inte efterfrågan på el lika mycket som om apparaterna varit mer energislukande. När det är kallt ute är efterfrågan på el högre än när det är varmt ute (om det inte är så varmt att det förbrukas stora mängder luftkonditionering). De faktorer som har störst effekt på total efterfrågan på el är således pris, inkomst och väder.

Figur 5. Utbud och efterfrågan på el i Sverige

Produktionskällornas sammansättning

Figur 5 visar produktionskällornas bidrag till kraftbalansen tillsammans med vilka marginalkostnader varje produktionsslag har. Svensk elproduktion har historiskt dominerats av vattenkraft i Norrland och kärnkraft i södra Sverige. Under senare år har vindkraftens bidrag ökat för att 2014 motsvara cirka 8 procent av Sveriges elanvändning.

Alla dessa tre produktionsslag är i ett internationellt sammanhang relativt billiga, vilket gjort att Sverige i ett internationellt perspektiv har haft relativt låga elpriser.

En trend på både nordisk och europeisk nivå är en ökande andel väderberoende kraft, till exempel vind- och solkraft. Dessa kraftkällor har låga marginalkostnader och får i många fall också särskilt stöd, i Sverige genom exempelvis elcertifikatssystemet. Resultatet har blivit lägre priser på grossistmarknaden, men också mer rörliga priser genom att

produktionen i större utsträckning påverkas av rådande väderlek. Vattenkraften får i och med den skiftande produktionen från de väderberoende produktionsslagen en allt

I4001, W-4.0, 2014-01-31

viktigare roll som balanskraft. Genom att styra mängden producerad el från de stora vattenmagasinen i Norge och Sverige kan till exempel stora mängder vindkraft tas om hand i södra Sverige och Danmark.

Hydrologisk balans

Vattenkraften har den egenskapen att det går att spara energi i form av vatten i stora magasin.¹⁶ Eftersom magasinen inte har oändlig kapacitet att lagra vatten måste kraftproducenten, utifrån magasinens fyllnadsgrad och förväntad framtida tillrinning, göra en bedömning om vattnet ska sparas eller om det ska användas för att producera el.

Bedömningen baseras på en analys av vattnets alternativkostnad, det vill säga den förlorade intäkt som den alternativa användningen att producera vid ett senare tillfälle, hade gett. Eftersom producenten vill ha kompensation för denna förlorade intäkt prissätts el från vattenkraft idag med det alternativa pris som den kunde fått vid ett senare tillfälle. Om producenten inte får ersättning för alternativkostnaden kommer den inte att producera, utan istället spara vatten.

En del av produktionen kommer däremot från kraftverk med inga eller små

vattenmagasin där vattnet inte kan sparas någon längre tid. Dessutom finns för varje kraftverk en vattendom som kan föreskriva miniminivåer på tappning, det vill säga produktion. Den sammanlagda magasinsvolymen i Norge och Sverige medför att vattenkraften har en avgörande roll vid prissättningen av kraft på den nordiska marknaden.

Dagens priser påverkas också av magasinens förmåga att hålla vatten. Om tillrinningen är så stor att magasinen inte räcker till riskerar producenterna att tvingas att släppa förbi vatten vid sina kraftverk i stället för att låta vattnet passera de turbiner som producerar el. Eftersom möjligheten att spara vatten är borta när magasinen är fulla finns det inte längre någon alternativkostnad för att producera el. Vid sådana tillfällen kan

vattenkraften istället sälja elen för sin marginalkostnad, som är mycket låg.

Vid svag hydrologisk balans är situationen den omvända. Möjligheten att lagra vatten är stor, eftersom magasinens fyllnadsgrad är låg och producenten vill ha full täckning för alternativkostnaden. Låg hydrologisk balans innebär också en ökad risk för knapphet och därmed drivs priset upp. Sammantaget innebär detta att under år med svag hydrologisk balans ökar priserna på el från vattenkraft, och omvänt under år med stark hydrologisk balans. I allmänhet är alternativkostnaden baserad på andra kraftkällors

marginalkostnader, till exempel kolkraft. Den aktuella hydrologiska balansen är viktig för prissättning av bland annat finansiella kontrakt som används vid exempelvis

prissäkring (terminer) på något års sikt. För längre tidshorisonter baseras terminspriserna på en situation med normal hydrologisk balans.

Överföringskapacitet

Eftersom den nordiska marknadsmodellen är uppbyggd så att två intilliggande elområden får samma pris så länge överföringskapaciteten mellan är tillräcklig, är överföringskapaciteten viktig vid prissättningen i respektive område. För Sverige innebär detta att priserna i de södra delarna som har ett underskott i produktionen är mycket

16 Möjligheten att lagra vatten med hänsyn till vattenmagasinens fyllnadsgrad brukar benämnas hydrologisk balans.

I4001, W-4.0, 2014-01-31

beroende av överföringskapaciteten i mellan de norra elområdena (SE1 och SE2) och de södra (SE3 och SE4) eftersom en stor del av kraftproduktionen är belägen i de norra delarna av Sverige¹⁷. Utan tillräcklig överföringskapacitet riskerar priserna att stiga kraftigt när efterfrågan är hög, särskilt i SE4. Dock medför de stora mängder vindkraft som byggs i Danmark och Tyskland att billig kraft flödar norrut vid blåsigt väder, med lägre priser i södra Sverige som följd.

Skatter och subventioner

Skatter och subventioner har en stor inverkan på det elpris som Sveriges elkunder betalar. Skatter på produktion ökar produktionskostnaderna och sänker lönsamheten för det produktionsslag som påverkas. På motsvarande sätt sänker subventioner

produktionskostnaderna och ökar lönsamheten för de produktionsslag som får subventionen.

Elcertifikatssystemet är ett exempel på subvention som ger incitament att bygga förnybar elproduktion, vilket inneburit stor tillförsel av vindkraft. Elcertifikatsystemet finansieras genom en kvotplikt på elanvändarna. För elanvändarna innebär därmed

elcertifikatsystemet en tillkommande kostnad. Samtidigt ökar utbudet av ny produktion med låg rörlig kostnad, vilket medför att priserna på grossistmarknaderna pressas nedåt, särskilt vid blåsigt väder. För detaljerad information om elcertifikatssystemet, se

Energimyndighetens webbplats.¹⁸

Effektskatten på kärnkraft är utformad så att det är reaktorns termiska effekt som beskattas, det vill säga dess förmåga att producera värme, och inte dess elektriska effekt.

Skatten tas ut oavsett om reaktorn är i drift eller inte, med möjlighet till avdrag om reaktorn inte producerat energi under en sammanhängande period om minst 90 dagar.

Vattenfalls beslut att stänga reaktorerna Ringhals 1 och 2 grundar sig enligt ett pressmeddelande på låga elpriser i kombination med höjning av effektskatten¹⁹ och resulterande minskande lönsamhet.