Faktorer som påverkar revisorers oberoende 44

5.4.1 Tiden som revisorn tillbringar med klienten

Teorin om att utbudet av klienter är färre för små byråer än för större byråer, som i sin tur leder till att kundkontakterna blir mer långvariga stöds inte i denna studie,

eftersom tiden som revisorn spenderar med samma klient inte visade sig skilja sig mellan mindre och större byråer. Utan samtliga hade i regel hade långvariga kundrelationer med inslag av nyare. Dock kan det vara så att eftersom de större byråerna arbetar med mer utvecklade program kan det leda till att det tar längre tid att utföra revisionen.

Att utbudet av klienter skulle vara färre för små byråer än för stora byråer går att diskutera. Eftersom vi fokuserade på små byråer på mindre orter var således utbudet begränsat för dessa vilket gjorde att byråerna som var verksamma på de allra minsta orterna även hade kunder utanför orten. Samtidigt som de mindre byråerna som figurerade på aningen större orter hade kunder som mestadels centrerades till orten. De stora byråerna hade kunder från staden, men även från övriga länet. Det gör att teorin om att storleken på orten påverkar utbudet av klienter inte stöds av empirin. Det faktum att de på mindre byråer hade som regel att inte åta sig ett uppdrag där det inte förelåg ett oberoende kan då tänkas begränsa utbudet ytterligare. Det kan då reflekteras över den oberoendeproblematik som kan uppstå i och med att detta då kan

45 bli en arvodesfråga. I teorin innebär det då att uppdrag utelämnas och därmed förloras intäkter, varpå det kan bli svårare för byrån att tacka nej till uppdraget.

Tiden som revisorn tillbringade med samma klient skiljde sig alltså inte från de små och stora revisionsbyråerna. Som framkom av datamaterialet var revisorsrotation inget som någon av byråerna tillämpade. Det långa samarbetet mellan kunden och revisorn kan då innebära ett hot mot oberoendet utifrån vänskapsperspektivet då en långvarig kontakt mellan dessa personer kan tänkas utvecklas till en mer vänskaplig relation. Det kan därför tänkas att rotation kan minska risken för att ett vänskapshot ska uppstå, vilket den amerikanska kongressen anser (Bakar et al, 2005), dock kan rotationen även medföra att kompetens förloras.

Vad gäller klienterna fanns det dock en skillnad mellan de små byråerna och de stora, där de mindre byråerna arbetade i regel med små- och medelstora företag medan de stora arbetade även med större företag. Som tidigare nämnt tog Gul upp i sin studie att karaktärsdragen för småföretag och dess natur tenderar att skapa en närmre relation mellan företaget och byrån (Gul, 1989), som då kan tänkas vara problematiskt för de mindre byråerna där majoriteten av kunderna bestod av småföretag som verkade på mindre orter. Detta i kombination med långvariga samarbeten kan då innebära att fler förutsättningar för att en mer djupgående relation kan skapas. Som Mohamed och Habib (2012) säger kan det ge med sig nackdelar såsom att revisorn kan bli för insatt i företaget där denne skapar en relation med företaget som sådant som i sin tur kan påverka omdömet och i sin tur oberoendet. Det kan även tänkas leda till att när en relation skapas kan revisorn lita mer på klienten och då gå mindre djupgående in på revisionen. (Mohamed, Habib, 2012) I värsta fall skulle det således kunna göra att revisorn värnar om klienten och vill att det ska gå bra för denne, som i sin tur kan leda till att revisorn ser mellan fingrarna. Dock visade det sig i denna studie att revisorer på mindre byråer har 100-200 uppdrag varje år. Det kan då tänkas att varje uppdrag är relativt litet och att det därmed minskar risken för att en relation mellan kunden och revisorn uppstår, genom att varje uppdrag varken kräver alltför mycket kontakt med kunden eller att alltför mycket tid läggs ner.

De mindre revisionsbyråerna arbetar i huvudsak med ägarledda företag, där ägaren sköter företagets förvaltning, vilket även en av de större byråerna riktar in sig på. Det framkom att i ägarledda företag är det lättare att utveckla en vänskapsrelation med klienten eftersom revisorn då också kan fungera som rådgivare, och i ägarledda företag kan således råden påverka vinsten som då direkt påverkar ägaren, vilket kan leda till starkare band med klienten. Detta resonemang stödjer teorin om att mindre byråer lättare kan utveckla vänskapsrelationer till sina kunder än större byråer på så vis att mindre byråer främst arbetar med ägarledda företag. Dock arbetar de stora byråerna även dem till stor del med ägarledda företag, vilket gör att resonemanget försvagas.

Eftersom majoriteten av kunderna på de små byråerna samt på en av de stora är ägarledda företag, och därmed inte har en separat förvaltning blir revisorns

46 huvudsakliga syfte att kontrollera att skyldigheterna gentemot de principaler som innefattas av andra intressenter än ägarna upprätthålls.

Respondenterna på de små byråerna sa att de fick sina klienter främst genom kontakter, vilket skulle kunna ha påverkan på vänskapsbanden mellan revisor och klient. Även det faktum att respondenter som arbetade på mindre byråer uttryckte att det skapades personliga förbindelser till både banker och företag kan då ses som ett hot mot oberoendet, då det kan tänkas att dessa personliga förbindelser kan övergå till att vara av mer vänskapligt slag. Detta i kombination med att mindre byråer inte har lika utvecklade och utförliga oberoendeanalyser kan då tänkas vara en orsak till varför tidigare forskning menar att byråns storlek påverkar oberoendet. Dock framgick det av en av respondenterna på en av de mindre byråerna att det ofta förekom kontakt med klienter via telefon, vilket minskar de personliga mötena, och kan i sin tur leda till att risken att ett vänskapshot bildas reduceras.

Det går även att diskutera om storleken på orten påverkar vänskapsbanden. Genom intervjuerna går det inte att urskilja om det är på det viset, men det går att spekulera i huruvida personer som kommer från samma lilla ort har gemensamma värderingar och likartade upplevelser som kan tänkas påverka utvecklandet av en förståelse för den andra parten och utvecklandet av vänskapsrelationer. Det skulle även kunna vara så att på mindre orter där klientutbudet är litet finns det större chans att revisorn har någon sorts tidigare relation med klienten, såsom släktskap, att de har träffats i sociala sammanhang, att klienten är “vän till en vän” som i sin tur kan hota oberoendet.

5.4.2 Revisorsarvode

Ett förhållande som skiljde sig var att de stora byråerna i första hand kan lämna över uppdraget till en kollega om denne anser att klientrelationen påverkar dennes

handlande och att det därmed uppstått ett vänskapshot som hotar oberoendet, medan det på små byråer enbart finns en eller ett fåtal revisorer där detta inte är möjligt i samma utsträckning. Då de stora byråerna enbart behöver lämna ifrån sig uppdraget till en konkurrent ifall upprätthållandet av oberoendet hotas av byrån i sig, och inte av den enskilda revisorn. Det leder i sin tur till att de större byråerna inte nödvändigtvis behöver mista uppdraget till en konkurrent utan kan i första hand behålla det inom byrån, medan detta kan bli svårt för de mindre byråerna. Eftersom byråerna vill behålla arvodet från sina klientuppdrag kan en problematik uppstå för de som är mindre, där dessa ställs inför problematiken att avsäga sig uppdraget och förlora intäkten eller behålla uppdraget, medan de större byråerna i första hand inte behöver förlora intäkten. Det kan tänkas vara så att de mindre byråerna har ett mindre antal uppdrag totalt på byrån än de större, vilket skulle kunna göra att dessa blir mer beroende av att behålla sina klienter än de stora.

En annan faktor som kan ha påverkan på om revisorn väljer att behålla uppdraget trots att denne känner att oberoendet är hotat är att på mindre revisionsbyråer kan

47 påverkan på lönen. Detta gäller inte för de stora byråerna, där revisorernas löner inte påverkas av om de avsäger sig ett uppdrag. Med utgångspunkt i detta kan slutsatsen dras att egenintressehotet kan vara större på mindre byråer, då det personliga intresset och vinningen av att behålla sina kunder kan vara större.

De små byråerna har dock mestadels en kundkrets bestående av företag som inte utgör en så stor andel av intäkterna för byrån, vilket kan göra att dessa inte blir direkt

beroende av en enskild kunds arvoden. Men även de mindre revisionsbyråerna har en del lite större företag i kundbasen vilket talar emot detta resonemang. De stora byråerna hade också en hel del mindre företag, men även en hel del större och

medelstora. Detta gör att det går att diskutera hur beroende byråerna blir av intäkterna från sina största kunder och hur viktiga dessa då blir för byrån

Att Gul (1989) menar att revisorsarvodet blir större i proportion till revisionsbyråns totala intäkter för mindre byråer stöds inte genom empirin på så vis att de små byråerna inte arbetar med några större företag som de stora byråerna gör. Dock förkastas det följaktligen inte heller eftersom dessa stora företag inte utgör en alltför stor del av de större byråernas intäkter. Både små och stora byråer är väl medvetna om att de inte får bli för beroende av ett företags genererade intäkter, och arbetar därför efter att inte åta sig kunder som riskerar att byrån blir för beroende. Byråerna står därför inte och faller med en kund som var fallet vid Enronskandalen.

48