Här presenteras de slutsatser som dras i denna studie och förslag ges till vidare forskning.
Frågeställningen om hur små revisionsbyråer arbetar för ett oberoende och om detta arbetssätt skiljer sig från stora byråer, besvaras genom vår första slutsats om att oberoendeanalysen skiljer sig åt beroende på om det är en liten eller stor byrå, där de stora byråerna arbetar utefter mer utvecklade program som är utformade för att passa det egna företaget. De stora byråerna har även egna policys som behandlar
oberoendet, vilka de anställda ska följa.
I Sverige arbetar revisorerna efter svensk lagstiftning och ISA vid upprätthållandet av oberoende. Vår slutsats är att det är viktigt för byråerna att bevara ett synligt
oberoende, där omvärlden uppfattar dessa som opartiska för att inte riskera byråns rykte. Tänkbara orsaker till att de stora byråerna använder sig av egenutformade oberoendeanalyser är för att de ska kunna “styra” så att de anställda revisorerna arbetar för ett oberoende enligt byråns policys samt upprätthålla sitt goda rykte. Medan de små byråerna har lättare att göra detta eftersom de anställda revisorerna enbart är ett fåtal alternativt att det enbart finns en revisor på byrån.
Arbetssättet handlade mycket för både små och stora byråer om att gå “in i sig själv” och känna efter om ett hot mot oberoendet existerar eftersom det är ett svårgripbart område. I grund och botten är det en känsla där revisorn måste känna sig oberoende, om revisorn inte känner sig oberoende är revisorn inte det.
Det historiska perspektivet som denna studie efterfrågar besvaras genom slutsatsen att det har lagts mer fokus på dokumentation, där det har blivit viktigare att dokumentera oberoendeprocessen, vilket gör att det synliga oberoendet har blivit mer
uppmärksammat. Gällande det faktiska oberoendet skulle detta kunna ses som oförändrat eftersom det tidigare också har varit fokus på att revisorn ska känna att denne är oberoende vid revisionen.
Hur revisorer arbetar på små byråer och hur arbetssättet skiljer sig från stora byråer besvaras vidare utifrån de faktorer som den framtagna analysmodellen behandlar; Teorin om att storleken på byrån påverkar tiden som revisorn tillbringar med klienten hittar vi inget direkt stöd för i denna studie, vilket gör att slutsatsen i detta fall är att storleken på byrån inte påverkar denna faktor. Alla respondenter yrkar på att deras samarbeten med klienten i regel är långvariga. Att tiden som revisorn tillbringar med klienten påverkar utvecklandet av vänskap stöds däremot. I empirin framgår det tydligt att vid längre samarbeten kan relationer mellan revisor och klient utvecklas till en mer vänskaplig karaktär. En mer vänskaplig relation kan ha både negativa och positiva effekter på oberoendet. Det som är positivt är att man lättare kan
49 kommunicera med varandra och kan vara mer öppna med vad som är bra och dåligt i samarbetet. Det negativa är att om vänskapsbandet blir för starkt kan revisorn handla partiskt.
Genom empirin framgick det att små byråer arbetar mer med ägarledda företag än stora byråer, med undantag av en stor revisionsbyrå som nischar sig på de ägarledda företagen. När revisorerna arbetar med ägarledda företag ger de förutom revision även mer konsultationer, vilket skulle kunna göra att det finns fler förutsättningar att
vänskapsband skapas. Revisorerna är vid dessa tillfällen noga med att påpeka var gränsen går för vilka rekommendationer de kan ge utan att oberoendet hotas. Det gör att slutsatsen dras att storleken på byrån påverkar vänskapsbanden.
Att storleken på byrån påverkar revisorsarvodet i förhållande med byråns totala intäkter framkommer inte direkt genom empirin, eftersom det inte framkommer hur stor del av byråns intäkter som enskilda kunder står för. Dock kan slutsatsen dras utifrån det att små byråer arbetar med många, men små kunder att enskilda uppdrag inte står för någon större del av byråns totala intäkter. Däremot har stora byråer mer resurser än små och har därför förutsättningar för att hantera uteblivandet av kunder på ett bättre sätt. Det kan även tänkas att revisorerna på små byråer har ett
egenintresse av att behålla uppdrag då deras löner påverkas av byråns intäkter, medan det inte är så på de stora byråerna. En större trygghet finns hos revisorerna från de större byråerna eftersom lönen är fast och inte beror på antalet uppdrag, verkade vara en allmän uppfattning bland respondenterna från de större byråerna.
En annan sak som kan påverka är att stora byråer i första hand kan lämna över ett uppdrag till en kollega, medan det kan bli svårt för de små byråerna, vilket gör att de mindre byråerna förlorar intäkten som uppdraget genererar om de avsäger sig det. Detta gör att slutsatsen dras att små byråer löper större risk för ett arvodesberoende än stora byråer.
6.1 Förslag till fortsatt forskning
Ett förslag till fortsatt forskning kan vara att se hur revisionsbyråer arbetar för att upprätthålla ett oberoende med fokusering på andra faktorer än de som denna uppsats behandlar. Ett exempel på en sådan faktor kan vara kombiuppdrag, där exempelvis byrån ger både revision och redovisning till samma företag. Det skulle även vara intressant att mer ingående studera hur ortens storlek påverkar vänskapshotet. Där det skulle kunna jämföras stora byråer alternativt små byråer på små och stora orter. Vidare forskning skulle kunna vara att studera klienternas syn på om storleken på revisionsbyrån påverkar oberoendet. Det skulle även kunna vara intressant att göra en ny studie om det som denna studie behandlar i större omfattning, då det skulle kunna ge möjliggöra för generaliseringar.
50
Källförteckning
Artsberg, K. (2005) Redovisningsteori – policy och praxis. Upplaga 2:2. Malmö: Liber AB
Australian Government - Auditing and Assurance Standards Board. (2012) Applying the Auditing Standards on Audits of Smaller Entities in Australia and New Zealand. Hämtat den 21/11-13 från:
http://www.auasb.gov.au/admin/file/content102/c3/AUASB_Bulletin_Audits_of_Sma ller_Entities.pdf
Bakar, N.B.A et al. (2005) Factors influencing auditor independence: Malaysian loan officers’ perceptions. Managerial Auditor Journal. Vol. 20, häfte 8. Hämtad från: http://www.emeraldinsight.com.db.ub.oru.se/journals.htm?articleid=1515025&show= abstract
Bryman, A., Bell, E. (2003) Företagsekonomiska forskningsmetoder. Upplaga: 1:2. Malmö: Liber AB.
Cervenka,A. 18 jan 2002. Enron-skandalen kan knäcka Anderson - Affärsvärlden. Hämtad den 11/11-13 från:
http://www.affarsvarlden.se/hem/nyheter/article2572427.ece
Christensen, L., Engdahl,N., Grääs, C. & Haglund,L. (2010) Marknadsundersökning - en handbok. Upplaga: 3. Lund: Studentlitteratur AB
Craswell,A., Stokes, DJ., & Laughton,J. (2002) Auditor independence and fee dependence, Journal of accounting and economics.Vol. 33, häfte 2. Hämtad från: http://www.sciencedirect.com.db.ub.oru.se/science/article/pii/S0165410102000447 Diamant, A. (2004) Revisors oberoende - Om den svenska oberoenderegleringens utveckling, dess funktion och konstruktion. Uppsala: Iustus Förlag
Eisenhardt, K.M. (1989) Agency Theory: An Assessment And Review.The Academy of Management Review. Vol. 14, häfte 1. Hämtad från:
http://www.jstor.org.db.ub.oru.se/stable/258191
FAR. 15 dec 2009. ISA 200 Den oberoende revisorns övergripande mål samt utförandet av en revision enligt International Standards on Auditing. FAR-Online. Hämtad 20/11-13 från:
51 Financial Stability Board (FSB), 2008. International Standards on Auditing.
Worldbank. Hämtad 14/11-2013 från:
http://www.financialstabilityboard.org/cos/cos_021001b.htm
Financial Times Lexicon. Definition of auditor independence. Hämtad den 11/11-13 från: http://lexicon.ft.com/Term?term=auditor-independence
Gul, F.A. (1989) Bankers’ Perceptions of Factors Affecting Auditor Independence. Accounting, Auditing & Accountability Journal. Vol. 2, häfte 3. Hämtad från: http://www.emeraldinsight.com.db.ub.oru.se/journals.htm?issn=0951-
3574&volume=2&issue=3
Hassan, H. (2010) The Auditing Profession in Egypt. Kairo: KPMG. Hämtad 20/11- 13 från: https://www.kpmg.com/EG/en/IssuesAndInsights/Documents/Issues- Insights%20PDFs/Auditing%20Profession%20in%20Egypt-Final.pdf
Johansson, S-E., Häckner, E. & Wallerstedt, E. (2005) Uppdrag revision - revisorsprofessionen i takt med förväntningarna? Stockholm: SNS Förlag.
Malaysian Auditing Manual (2009) Using Malaysian Standards on Auditing in the Audits of Small- and Medium-sized Entities. Hämtat 21/11-13 från:
http://www.mia.org.my/new/downloads/professional/audit/knowledge/the/man.pdf Mostafa Mohamed,D. & Hussien Habib,M. (2013) Auditor independence, audit quality and the mandatory auditor rotation in Egypt. Education, Business and Society:
Contemporary Middle Eastern Issues. Vol. 6, häfte 2. Hämtad från:
http://www.emeraldinsight.com.db.ub.oru.se/journals.htm?articleid=17097069&show =abstract
Nationalencyklopedin (2011). Hämtad från:
http://www.ne.se/static/useful/samlingar/storstader.jsp
Red. Johansson,S-E., Häckner,E. & Wallerstedt, E. (2005) Uppdrag revision-
Revisorsprofessionen i takt med förväntningarna. Upplaga: 1. Stockholm: SNS Förlag Revisors Samfundet SRS. (2002) Vägledning för revisorer - Analysmodellen.
Upplaga: 2. Stockholm: Revisors samfund SRS
TT. 20 nov 2007. Fakta: Enronskandalen - Privata Affärer. Hämtad den 11/11-13 från: http://www.privataaffarer.se/nyheter/fakta-enronskandalen-52098
Wines,G. (2012) Auditor independence - Shared meaning between the demand and supply sides of the audit services market? Managerial Auditing Journal. Vol. 27, häfte 1. Hämtad från: http://search.proquest.com.db.ub.oru.se/docview/906071603
52