I kapitel 5 konstaterade jag att tillit tycks ha olika dimensioner och att tilliten varierar mellan människor i olika åldersgrupper. I nästa steg går jag nu vida-re för att försöka se vilka faktovida-rer kopplade till livsfas och erfavida-renhet som kan ha betydelse för människors tillit i de olika avseendena, alltså det som jag betecknat som dimensioner. Frågeställningen lyder således: Vilka sam-band framträder mellan olika dimensioner av tillit och personliga egenska-per och erfarenheter? Frågan kommer att besvaras med hjälp av enkätmate-rialet i detta kapitel, medan kapitel 7 försöker ge en fördjupande bild med hjälp av de kvalitativa intervjuerna.
Jag inleder med en presentation av analysens upplägg som inkluderar en genomgång av de valda oberoende variablerna.117 Sedan redovisar jag resul-taten av regressionerna för var och en av tillitsdimensionerna. Mot slutet av kapitlet jämförs de fullständiga modellerna för de olika dimensionerna med varandra och med tidigare forskning.
Analysens upplägg och val av oberoende variabler
Det är rimligt att anta att olika faktorer både påverkar tillit och påverkas av tillit samtidigt (Delhey & Newton 2003, s. 102; Putnam 2000, s. 137). Efter-som jag enbart har tvärsnittsdata att tillgå kan jag inte testa huruvida olika variabler står i en kausal relation till varandra. I min konstruktion av de sta-tistiska modellerna utgår jag från att tillit är den beroende variabeln och re-dogör för sambandens riktning och vilken relativ betydelse de har i förhål-lande till övriga samband.
De beroende variablerna skapades genom att bilda medelvärdena av sva-ren på de olika delfrågorna som ingick i respektive dimension. Varje bero-ende variabel motsvarar då en tillitsdimension. I stället för att i varje regres-sionsmodell enbart välja de oberoende variabler som bidrar med störst så kallat förklaringsvärde, testar jag hela uppsättningen oberoende variabler i modellerna för var och en av tillitsdimensionerna. Detta gör jag för att kunna
117 Eftersom jag redan i kapitel 3 skrivit om de olika studier som ligger till grund för mitt val av variabler begränsar jag dessa referenser i föreliggande kapitel.
jämföra olika faktorers inverkan på de olika dimensionerna. Jag använder mig av en hierarkisk regressionsmodell där de oberoende variablerna förs in blockvis.
Låt mig alltså kort beskriva de faktorer som jag kommer att analysera närmare samt fundera kring hur de kan tänkas samverka med tillit. (För en mer teknisk beskrivning av de använda oberoende variablerna se tabell 6.1).
Jag koncentrerar mig på de individuella faktorer som enligt tidigare forskning har visat sig ha betydelse samt sådana som relaterar till mina teo-retiska utgångspunkter kring livslopp. Till att börja med inkluderade jag de gängse bakgrundsvariablerna ålder, kön, härkomst, utbildning och inkomst-nivå som en beskrivning av människors socioekonomiska och sociodemo-grafiska bakgrund och predisposition utifrån yttre omständigheter (block 1).
Ålder, etnicitet118 och utbildning har efter kulturell kontext enligt tidigare studier avgjort störst betydelse både för generaliserad och partikulär tillit där hög ålder, att vara vit och att ha förhållandevis hög utbildning sammanfaller med hög tillit (se t.ex. Uslaner 2002, s. 133).
Här får man komma ihåg att mycket tillitsforskning har bedrivits i en amerikansk kontext, där rasbegreppet, alltså en indelning utifrån människors hudfärg och historiska geografiska härkomst, är rätt vedertaget och okontro-versiellt. I stället för etnicitet, som vi inte har särskilt tillförlitliga uppgifter om, har jag valt att använda mig av födelseland. Jag drar skiljelinjen mellan Norden och länder utanför Norden, eftersom de nordiska länderna brukar ha liknande tillitsnivåer (Delhey & Newton 2005; Kumlin & Rothstein 2005;
Pichler & Wallace 2007; Rothstein & Stolle 2003a). Utöver att man kan vara färgad av den kultur man är uppvuxen i, kan det att ha invandrat till Sverige också innebära andra typer av erfarenheter än de som människor födda i Norden har. Sådana erfarenheter kan vara själva uppbrottet från hemlandet och, om det inte varit frivilligt, eventuella svåra omständigheter man tvingats lämna. Antagligen har dessa erfarenheter många gånger varit negativa, vilket skulle kunna bädda för lägre tillit. Att inte vara född i Sverige kan också tänkas påverka vilka offentliga organisationer man kommer i kontakt med.
Är man då inte särskilt integrerad i det svenska samhället kan det exempelvis innebära starkare beroendeförhållanden än för människor som är uppvuxna i Sverige eller Norden, vilket i sin tur skulle kunna påverka tilliten negativt.
Både utbildning och inkomst/förmögenhet, brukar traditionellt ingå i ope-rationaliseringar av klassbegreppet och blir då klassiska faktorer att ta hän-syn till när man studerar människors åsikter och handlingsmönster. Genom att skaffa sig en utbildning kommer man också i kontakt med fler människor som är olika en själv, vilket skulle kunna göra att man inser att de männi-skorna förtjänar ens tillit på samma sätt som människor man brukar umgås med. Utbildning kan leda till högre tolerans och därmed större tillit, på ett annat sätt än vad högre inkomst gör (Uslaner 2002, s. 34f.).
118 Eller kanske snarare att tillhöra en underpriviligerad minoritetsgrupp, som tidigare nämnts.
Vidare visade det sig i de explorativa intervjuerna att det kan ha betydelse för tilliten om man har någon funktionsnedsättning. Kopplingar till tillit kan tänkas framträda på olika sätt. Dels kan det ha betydelse för hur tillfreds man känner sig med livet, vilket i sin tur sägs påverka tilliten (se t.ex. Uslaner 2002, s. 97). Dels tenderar man att exponeras för kontakter med olika väl-färdsaktörer oftare än personer som inte har någon funktionsnedsättning och har därmed andra erfarenheter än människor utan sådana svårigheter. Att vara begränsad i sin vardag kan också innebära en ökad sårbarhet såväl fy-siskt som psykiskt genom att vara hänvisad till andra människors välvilja (Pain 1997; Sandstig 2009). För att uppmärksamma det sistnämnda skilde vi i enkätkonstruktionen mellan att ha en funktionsnedsättning utan att behöva hjälp i sin dagliga livsföring och att ha en funktionsnedsättning där hjälp är nödvändig. Vid närmare analys visade sig dock skillnaden i tillit mellan att inte ha någon begränsning alls och att ha en funktionsnedsättning vara större än den mellan att behöva hjälp och att inte behöva hjälp.
När det gäller erfarenheter av social natur är ett sätt att resonera att man under livets gång kommer i kontakt med människor på olika sätt, vilket tas hänsyn till genom block 2. Intensiteten i de sociala kontakterna ringas in indirekt genom två frågor om hur ofta man pratar eller umgås med vänner och grannar. Att umgås intensivt med redan kända personer, som till exem-pel vänner, skulle kunna främja tillit till kända personer, alltså ett mer sam-manbindande tillitsmönster, medan frekvent kontakt med mer ytligt kända personer såsom grannar skulle kunna tänkas främja tillit till okända, alltså mer överbryggande tillitsmönster.
I block 3 för jag in variabler som rör erfarenheter samt upplevelsen av händelser i barndomen och i vuxenlivet. En oberoende variabel rör då pri-märsocialisering. Den konkreta frågan lyder hur ofta man har fått rådet av sina föräldrar att inte lita på vissa typer av människor under sin uppväxt. Att inkludera denna variabel svarar mot idén om att den generalisera-de/moraliska tilliten på något sätt förmedlas i barndomen genom föräldrarna.
Att ha blivit varnad skulle då vara förknippat med en tendens att inte lita på (okända) människor (Uslaner 2002, s. 110).
Vissa erfarenheter kan betraktas som positiva eller negativa per definition, medan andra händelser är svårt att bedöma utifrån sett. En fråga rörde hur man tycker att man blivit bemött av personalen som arbetar åt den kommun man bor i. Att ha blivit bra bemött antas då vara förknippat med större tillit och förtroende. Omvänt skulle dåligt bemötande kunna inverka negativt på tillit och förtroende. Två frågor med liknande logik när det gäller tilliten och förtroendet handlar om huruvida man har känt sig kränkt eller orättvist be-handlad det gångna året av en annan privatperson eller en myndighet alterna-tivt företrädare för myndigheter. Genom att variera frågan med olika aktörer blir det förhoppningsvis möjligt att kunna ge mer nyanserade svar om tilli-tens ursprung.
Vidare inkluderar jag frågor om erfarenhet av fem olika brottstyper som man själv eller någon närstående har utsatts för de senaste fem åren. Att man själv eller någon i ens närhet har varit utsatt för brott kan antas ha negativ betydelse för tillit och förtroende utifrån grundtanken att ens förväntningar om att slippa bli skadad inte blivit uppfyllda. Olika typer av brott kan uppfat-tas som olika grova och vara mer eller mindre integritetskränkande. Således har de antagligen varierande innebörd för olika tillitsdimensioner, varför jag väljer att inkludera olika brottstyper, från skadegörelse till våldsbrott.
I block 4 återfinns tre andra variabler som knyter an till attributionsstil och upplevelse av kontroll. Utöver att sådana aspekter i tidigare enkätstudier har visat sig ha betydelse för tillit på individnivå (Rothstein 2008, s. 109f.;
Uslaner 2002, s. 95), menar jag att de har relevans utifrån mina livsloppsteo-retiska utgångspunkter. Attributionsstil, då den kan vara inlärd och därmed föränderlig (M.E.P. Seligman 1991) och kontroll, eftersom den tar upp män-niskans handlingsutrymme.
En optimistisk hållning förväntas då sammanfalla med hög tillit. Den för-sta frågan jag inkluderat som förklarande variabel avser huruvida man tror att man själv kommer att ha det bättre om tio år och tangerar då mer individ-nivån. Den andra frågan rör sig på en mer samhällelig nivå, nämligen huru-vida man tror att människor i dag litar mer eller mindre på varandra jämfört med för tjugo år sedan.
När det kommer till kontroll handlar en fråga om huruvida man vet vart man ska vända sig för att påverka ett beslut. Den kan då, utöver att ses som en indikator för känslan av kontroll, betraktas som en resursindikator med kopplingar till exempelvis utbildning, och kallas därför också ibland för civicness (sv: politisk kunskap alt medborgerlig färdighet, min översättning).
Eftersom ålder också är kopplad till etablering kontrollerar jag för tre va-riabler som kan betraktas som indikatorer för att man är etablerad i konven-tionell bemärkelse:119 arbete, partnerskap och barn. Eftersom det mycket sällan framträder några statistiska samband med dessa variabler, tas dessa i upp i presentationen av resultaten.
Även ett antal andra variabler kontrollerar jag enbart för utan att närmare gå in på resultaten eftersom de faller utanför ramen för avhandlingens fokus.
Jag kontrollerar för fyra aspekter som ligger på kommunnivå, men som jag behandlar på individnivå.120 Dessa variabler är desamma som styrde valet av de kommuner som skulle ingå i enkätstudien (se även enkätstudiens urval i metodkapitlet) och beskriver kommunernas positioner i förhållande till eko-nomisk jämlikhet, etnisk homogenitet, religiositet och laglydig-het/normorientering.
119 Jag är medveten om att det finns lika många livsskisser som det finns människor. Och att det finns alla möjliga tänkbara skäl till att man inte behöver vara mindre vuxen för att man inte lever i ett förhållande, inte har ett förvärvsarbete eller inte har barn.
120 Jag är medveten om att en flernivåanalys skulle kunna ge andra resultat.
Tabell 6.1. Oberoende variabler i regressionsanalyserna Variabel Förklaring/frågornas formulering i enkäten
Block 1 Bakgrund
Ålder Födelseår hämtat från folkbokföringen minus 2009
Kön Uppgift hämtad från folkbokföringen. Kvinna utgör referenskategori Härkomst Födelseland respektive -region. Åtta svarsalternativ där Sverige och
Övriga Norden är referenskategori
Utbildning Högsta genomförda utbildning, tre alternativ, två dummyvariabler har bildats. Grundskola är referenskategori
Gymnasium: gymnasieskola, folkhögskola eller realskola Högskola: universitets- eller högskoleutbildning
Inkomst Månatlig inkomst, sex intervaller där 33 499 kr eller mindre är referens-kategori
Funktions-förmåga
Tre alternativ där att inte ha någon funktionsnedsättning är referenskate-gori
Block 2 Socialt umgänge Informellt
um-gänge (grannar)
Hur ofta brukar du prata med eller umgås med dina grannar?
Fem alternativ där mer sällan än någon gång i veckan är referenskategori Informellt
um-gänge (vänner)
Hur ofta brukar du umgås med vänner och bekanta?
Fem alternativ där mer sällan än någon gång i veckan är referenskategori Block 3 Erfarenheter
Föräldrastil Hur ofta rådde dina föräldrar dig att inte lita på vissa typer av männi-skor under din uppväxttid?
Fyra alternativ (inkl. ”minns inte” som kodats som bortfall) där sällan eller aldrig är referenskategori
Bemötande (kommun-personal)
Hur brukar du bli bemött av de som arbetar åt din kommun?
Fem alternativ (inkl. ”vet inte eller har ingen åsikt” som kodats som bortfall) där ganska dåligt och mycket dåligt är referenskategori Erfarenhet av
kränkning
Har du under de senaste 12 månaderna känt dig kränkt eller orättvist behandlad av…?
Två delfrågor: privatperson och myndighet/företrädare för myndighet Fyra alternativ (inkl. ”minns inte” som kodats som bortfall) där nej, aldrig är referenskategori
Erfarenhet av brott
Har du eller någon i ditt hushåll under de senaste fem åren drabbats av..?
Fem delfrågor: inbrott i bostaden, inbrott i bilen, våldsbrott, hot eller rån, bedrägeri, skadegörelse på egendom
Fyra alternativ (inkl. ”minns inte/inte aktuellt” som kodats som bortfall) där nej är referenskategori
Tror du att det är fler eller färre svenskar som litar på varandra i dag, jämfört med hur det var för 20 sedan?
Fyra alternativ (inkl. ”vet inte, ingen åsikt” som kodats som bortfall) där mer eller lika mycket är utfallskategori och mindre är referenskategori Kontroll
(när-samhälle)
Vet du vart du ska vända dig för att påverka ett beslut i din kommun?
Tre svarsalternativ där nej är referenskategori
Slutligen kontrollerar jag för bredd i nätverk med anledning av att männi-skors umgängeskrets också kan beskrivas som en form av sociala
erfarenhe-ter (Delhey & Newton 2003; Freitag & Traunmüller 2009, s. 791). Konkret handlade frågorna om huruvida man hade vänner som skiljer sig från en själv i fråga om utbildningsnivå, religiös tradition, rättsuppfattning, ekono-misk nivå och typ av samhällsdeltagande.
Jag inkluderar de olika variabeluppsättningarna stegvis för att kunna stu-dera hur den förklarade variansen påverkas av införandet av ytterligare vari-abelblock. Den första enklaste modellen betecknas då som modell 1, medan den fullständiga modellen betecknas som modell 4. Regressionskoefficien-terna anges i standardiserad form för att kunna få en uppfattning om deras relativa betydelse i den sammantagna modellen.
I presentationen nedan beskrivs de samband som är statistiskt signfikanta.
Eventuella förklaringar diskuteras tillsammans med det kvalitativa materialet längre fram (kapitel 8). För översiktlighetens skull konstaterar jag också enbart paralleller med tidigare forskning. Exakta referenser går att finna i kapitel 3, i inledningen samt i avslutningen till föreliggande kapitel.
Tillit till kända
Låt oss börja med tillit till kända personer. Som en påminnelse vill jag näm-na att det som ingår här är tillit till familj, släkt, vänner, arbetskamrater, grannar och de som bor samma område som man själv bor i.
Bakgrundsfaktorerna tycks ha stor betydelse för tillit till kända. Som framgår av tabell 6.2 spelar födelseland en stor roll för tillit till kända, och dess betydelse kvarstår även när man för in övriga förklaringsfaktorer. Män-niskor som är födda utanför Norden är mindre benägna att ha tillit jämfört med nordbor. Att ha högskoleutbildning och att ha hög inkomst innebär ofta större tillit till kända. Personer med funktionsnedsättning tenderar att ha lägre tillit till kända personer jämfört med människor med full funktionsför-måga.
Båda variablerna som beskriver umgänge faller ut. Att ofta umgås med grannarna sammanfaller med större tillit och har relativt stor betydelse bland alla bestämningsfaktorer. Men också umgänge med vänner samvarierar med tillit till kända i positiv riktning. Att människor tenderar att ha tillit till dem de umgås framträder också i tidigare forskning med tanke på att tillit till kända går att likna vid partikulär tillit.
När det gäller erfarenheter innebär att ha blivit varnad, att ha upplevt sig kränkt av en privatperson samt att ha varit utsatt för våldsbrott mindre tillit till kända personer.
Tabell 6.2. Tillit till kända. OLS.# Standardiserade regressionskoefficienter och signifikansnivåer
Modell 1 Modell 2 Modell 3 Modell 4 BAKGRUND
Ålder (år) .06 .05 .01 .01
Man -.01 -.01 -.01 -.01
Född utanför Norden -.14*** -.13*** -.14*** -.13***
Gymnasium .01 .03 .03 .02
Högskola .10** .12** .11** .09*
Hög inkomst .09** .08** .08** .07*
Har funktionsnedsättning -.12*** -.11*** -.07** -.07**
UMGÄNGE
Pratar m grannar minst en ggr/v .15*** .15*** .14***
Umgås m vänner minst en ggr/v .09** .08** .07**
ERFARENHETER
Blivit varnad av föräldrar -.09*** -.08**
Bra bemött av kommunpersonal .07** .07**
Kränkt av privatperson -.10*** -.10***
Kränkt av myndighet -.03 -.03
Inbrott i bostad .02 .02
Inbrott i bil -.02 -.02
Våldsbrott -.08** -.08**
Bedrägeri -.02 -.02
Skadegörelse -.04 -.04
ATT.STIL OCH KONTROLL
Optimistisk .03
Tror att människor litar mer i dag .05
Vet hur påverka .09**
R² 0.11 0.14 0.18 0.20
Adjusted R² 0.09 0.13 0.17 0.18
# Kontrollerad för kommunegenskaper, arbete, barn och partner samt olika sorters vänner
*p<0.05, ** p<0.01, ***p<0.001
Till sist etablerar också känslan av kontroll ett signifikant samband i positiv riktning när det gäller tilliten till kända. Talar man om kontroll i mer allmän-na termer stöds detta samband också av tidigare forskning.
Tillit till okända
Nu vill jag gå över till tillit till okända personer (tabell 6.3). Här ingår tillits-objekten människor som bor i samma kommun, människor i Sverige, männi-skor med annan religion och med annan nationalitet samt männimänni-skor man träffar för första gången.
Tabell 6.3. Tillit till okända. OLS.# Standardiserade regressionskoefficienter och signifikansnivåer
Modell 1 Modell 2 Modell 3 Modell 4 BAKGRUND
Ålder (år) .10** .10** .05 .05**
Man -.02 -.02 -.03 -.03
Född utanför Norden -.06* -.05 -.05 -.03
Gymnasium .06 .07 .06 .03
Högskola .24*** .25*** .23*** .19***
Hög inkomst .09** .08** .08** .06*
Har funktionsnedsättning -.07** -.07* -.02 -.01
UMGÄNGE
Pratar m grannar minst en ggr/v .09** .09** .08*
Umgås m vänner minst en ggr/v .06* .05 .03
ERFARENHETER
Blivit varnad av föräldrar -.19*** -.17***
Bra bemött av kommunpersonal .08** .06*
Kränkt av privatperson -.07* -.07*
Kränkt av myndighet -.09** -.08**
Inbrott i bostad -.01 -.01
Inbrott i bil -.05 -.05
Våldsbrott -.05 -.05
Bedrägeri -.03 -.03
Skadegörelse .01 .00
ATT.STIL OCH KONTROLL
Optimistisk .10***
Tror att människor litar mer i dag .15***
Vet hur påverka .12***
R² .10 .11 .19 .23
Adjusted R² .09 .10 .17 .21
# Kontrollerad för kommunegenskaper, arbete, barn och partner samt olika sorters vänner
*p<0.05, ** p<0.01, ***p<0.001
Inte oväntat, med tanke på att det finns likheter med den allmänna tillitsfrå-gan och vad vi då vet från tidigare forskning, visar sig återigen utbildning, närmare bestämt högskoleutbildning, ha avgjort störst betydelse. Att ha tagit en universitetsexamen sammanfaller i regel med större tillit till okända. Men inte enbart högskoleutbildning ökar ens tillitsbenägenhet utan också hög inkomst. Vidare visar sig ålder ha ett positivt samband som kvarstår även om man för in de övriga oberoende variablerna. Frånvaron av signifikanta sam-band när det gäller härkomst stämmer däremot inte med vad vi vet från tidi-gare studier.
När man lägger till frågorna kring sociala kontakter korrelerar umgänge med grannar positivt. Också de som ofta umgås med vänner har högre vär-den i vär-denna dimension, men sambandet försvinner när man för in erfaren-hetsvariablerna. Positiva samband mellan informellt umgänge och generali-serad tillit har påvisats tidigare.
Av stor betydelse, efter högskoleutbildning, är också att ha blivit uppma-nad av sina föräldrar att vara försiktig i mötet med andra människor. Männi-skor med en sådan barndomserfarenhet tenderar i lägre utsträckning att ha tillit till okända. Med tanke på att det gäller just varningar för okända männi-skor och utifrån tidigare forskning är detta samband väntat.
Den som har erfarenhet av att bli bra bemött av människor som arbetar åt kommunen har i regel större tillit till okända än om man upplevt bemötandet som dåligt. Vidare faller att ha blivit kränkt av privatpersoner samt av myn-digheter och att ha varit utsatt för våldsbrott ut, med negativ riktning.
I det sista blocket ser vi att de båda attributionsstilsvariablerna etablerar signifikanta samband. Med andra ord tenderar optimister att känna större tillit till okända människor jämfört med pessimister. Även detta är väntat utifrån tidigare forskning där optimism sägs påverka generaliserad tillit, som liknar tillit till okända, positivt. Också variabeln för kontroll har stor betydel-se i den fullständiga modellen. Vet man vart man ska vända sig för att på-verka är man också benägen att ha förhållandevis stor tillit till okända.
Förtroende för lokala eliter
Nästa dimension handlar om förtroende för lokala eliter, det vill säga politis-ka partier, lopolitis-kala medier och det lopolitis-kala näringslivet (tabell 6.4).
Att ha tillgång till kulturellt och ekonomiskt kapital i form av hög utbild-ning och hög inkomst står i hög grad i relation till höga värden när det gäller förtroende för lokala eliter. Sambandet med gymnasieutbildning försvinner när man för in attributionsstil och kontroll men kvarstår för inkomst.
Att ha tillgång till kulturellt och ekonomiskt kapital i form av hög utbild-ning och hög inkomst står i hög grad i relation till höga värden när det gäller förtroende för lokala eliter. Sambandet med gymnasieutbildning försvinner när man för in attributionsstil och kontroll men kvarstår för inkomst.