Lindbom, Hans Modig, Paula Uddman & Olof Wärneryd
Lokalerna – var höll man hus?
Vid starten 1964 rymdes inte mindre än sju av fakultetens institutioner, nämligen företagsekonomi, internationell ekonomi, nationalekonomi I och II, statistik, sociologi och statskunskap1 i Gamla seminariet på Getingevägen 8. Sociologi hade dessutom några rum på Stora Magle kyr- kogata. Kulturgeografi och ekonomisk geografi höll till på Sölvegatan 13 och ekonomisk historia hade sin vackra villa på Finngatan 16. Handelsrätt låg i anslutning till Juridicum på Allhelgona kyrkogata. Pedagogik hade lokaler i Kungshuset med filialer på Bredgatan och Stora Södergatan. Slutligen hade psykologi en central placering på Mårtenstorget 13.
Över de gångna decennierna har emellertid de flesta institutionerna flyt- tat några gånger och efterhand fått bättre och för tiden mer ändamåls- enliga lokaler. De ekonomiska ämnena har samlats till Holger Crafoords ekonomicentrum dit också informationsbehandling/ADB och handelsrätt flyttade. Sedan mitten av 80-talet är merparten av de samhällsvetenskapliga institutionerna samlade i kvarteret Paradis. De f.d. sjukhusbyggnaderna har byggts om och renoverats i omgångar sedan slutet av 70-talet. Det är företrädesvis de beteendevetenskapliga ämnena som har haft sin tidiga hemvist där. Eden byggdes 1984 och gav då även plats till statsvetare och jurister. Kansliet flyttade in till Eden först när juristerna lämnade 1996.
Utanför kvarteret låg Socialhögskolans lokaler på Bredgatan 13 och kulturgeografi och ekonomisk geografi, som fanns utspridda i fyra olika hus på Sölvegatan, bl.a. i den vackra patriciervillan den s.k. Carlquistska villan, Sölvegatan 6. Socialhögskolan är fortfarande kvar på Bredgatan. De har i decennier varit trångbodda och personalens arbetsplatser finns spridda i flera hus. Förberedelser pågår för att Socialhögskolan ska ta över ”Gamla köket”, som teologerna lämnat, i den norra delen av kvarteret. Kulturgeografi och ekonomisk geografi inryms sedan början av 2000-talet i Geocentrum I. Sedan 2009 har fakulteten två institutioner på Campus Helsingborg.2
65
Engberg de Carvalho, Jerneck, Lindbom, Modig, Uddman & Wärneryd
Gamla barnsjukhuset, en av de vackraste byggnaderna i kvarteret, togs över av det nybildade social- och beteendevetenskapliga biblioteket 1999 några år efter att juristerna flyttat ut. Nu rymmer huset fakultetens sam- lade biblioteksverksamhet: Samhällsvetenskapliga fakultetens bibliotek.3 Den universitetsgemensamma förvaltningen valde att lämna Gamla ki- rurgen 2012 och därmed fick fakulteten tillgång till ytterligare en byggnad. Kansliet som under 15 år haft sin placering i Eden flyttade dit. Några av de gamla sjukhussalarna i Gamla kirurgen används som kontorslandskap medan andra på nytt fungerar som lärosalar som på 1970- och 1980-talen. Lokaler – vart är vi på väg?
Lokalfrågan är högprioriterad för fakulteten. Nya tider ställer nya krav på standard och utformning, inte minst gäller det behov av studiemiljöer. Den fina parkmiljön med byggminnesmärkta byggnader ger fantastiska förutsättningar för ett campus men innebär också begränsningar. Edens renovering 2013 var ett första resultat av det pågående arbetet för att om- vandla kvarteret Paradis till modernt campus med attraktiva lokaler, med god arbetsmiljö både för studenter och anställda. Den genomgripande re- noveringen av Eden öppnade upp huset, ytor frigjordes för studiemiljöer och vi fick ett café med mötesplatser för studenterna. Ett välkommet till- skott men långt ifrån tillräckligt.
Samhällsvetenskapliga fakulteten har det bästa läget i Lund men flera av byggnaderna har aldrig anspassats till vad ett modernt universitet be- höver. Eden är ett undantag. Fakulteten har under flera år arbetat för att kunna bygga ett nytt modernt samhällsvetenskapligt centrum i kvarteret – där studenter, forskare och allmänhet kan mötas. Ett samhällsveten- skapligt centrum kommer att ge fakulteten ett ansikte utåt och erbjuda en entré till fakultetens verksamheter. Visionen är att skapa en öppen sam- hällsvetenskaplig arena med en flexibel lärande- och en forskningsmiljö som inbjuder till samverkan. En arbetsplats inte bara för studenter och forskare – utan även ett forum för allmänhet och alumni där fakulteten kan inbjuda till Debatt i Lund m.m.4 Biblioteket och ett café kommer att utgöra husets nav.
Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet
Professorn och företagsekonomen Nils Västhagen var den samhälls- vetenskapliga fakultetens förste dekanus.5 Till sin hjälp hade han 1:e
Fakultetsledning, administration och lokaler
66
byråsekreterare Göran Melander6 och kontoristen Brita Mannersten. Kansliet var beläget på Kyrkogatan 19, 3 vån, där institutionen för konst- vetenskap i många år hade bedrivit delar av sin verksamhet. I övrigt sköt- tes fakultetens administration av universitetets utbildningsbyrå. Chef för utbildningsbyrån var då professorn i teologi, sedermera universitetsrek- torn och universitetskanslern Carl-Gustaf Andrén. 1967 ersattes han av Gunnar Bergendahl, senare rektor för Lärarhögskolan i Malmö.
Tjänstemännen vid utbildningsbyrån var oftast inte fast knutna till någon speciell fakultet utan delade på arbetsuppgifterna som fakultets- sekreterare. Det är därför inte helt lätt att avgöra, vem som under dessa första år fungerade som stöd för just den samhällsvetenskapliga fakul- teten. Vi vet dock att Elisabeth Ljunge var en av de första sekreterarna på utbildningsbyrån som var knuten till administrationen av den sam- hällsvetenskapliga utbildningsnämnden, som hade ansvar för fakultetens grundutbildning.
I samband med UKAS-betänkandet från Universitetskanslerämbetet 1968 om förändrad studieordning inom högre utbildning inrättades vid landets fem universitet nya tjänster som utbildningsledare vid de filosofiska fakulteterna.7 Funktionerna knöts till en början administrativt till univer- sitetets utbildningsbyrå. För att komma ifråga för en sådan tjänst måste man ha anställning som lärare vid universitetet inom något av fakultetens ämnen. Det ansågs angeläget att kunna föra ihop institutionerna och för- valtningen och säkra den för kansliet viktiga institutionsanknytningen.8
Kerstin Lindbom, som kom från en lärartjänst på psykologiska institu- tionen blev 1970 utbildningsledare för de beteendevetenskapliga ämnena. Redan ett år tidigare hade statistikern Göran Angsmark fått tjänsten som utbildningsledare för de samhällsvetenskapliga och ekonomiska ämnena. Angsmark övergick senare (1977) till en tjänst som akademisekreterare vid rektors kansli; Kerstin Lindbom blev då samtidigt det nyinrättade, fri- stående kansliets första chef.
Ett fristående kansli bildas
1977, då Lunds universitet som det enda lärosätet i Sverige inrättade för- valtningsnämnder9 och den samhällsvetenskapliga utbildningsnämnden ersattes av ett antal linjenämnder, samlades administrationen för det sam- hällsvetenskapliga området i ett från centraladministrationen vid Lunds universitet fristående kansli. Utöver förvaltningsnämnderna där lärare och studenter men också företrädare för arbetslivet satt med, och som innebar
67
Engberg de Carvalho, Jerneck, Lindbom, Modig, Uddman & Wärneryd
”en extra nivå i hierarkin”,10 inrättades också s.k. fakultetsnämnder. I och med denna nyordning försvann den enhet benämnd fakulteten, som samt- liga professorer hade ingått i.11 I fakultetsnämnden satt förutom dekanus och prodekanus ett begränsat antal valda representanter för institutio- nerna men också för doktoranderna. Fakultetsnämndens främsta uppgift var att sköta forskning och forskarutbildning.
Under en period, från 1977 och fram till 1984, hade kansliet emel- lertid också ansvar för nämndena inom den juridiska fakulteten. Skälet var att samhällsvetarna delade förvaltningsnämnd med juristerna. Kerstin Engstrand, utbildad jurist, var sekreterare för den juridiska utbildningen och tillhörde samtidigt det samhällsvetenskapliga kansliet. Dekanus Lennart Jörberg, ekonomisk historia, fungerade både som ordförande för förvaltningsnämnden och fakultetsnämnden.
Det skulle dröja ända till 1993 innan fakultetsstyrelsen, i linje med universitets långtgående decentraliseringsambition,12 fick ett samlat an- svar för både grundutbildning och forskning/forskarutbildning, något som stärkte fakultetsnivån ytterligare. Under tiden då grundutbildningen inom det samhällsvetenskapliga området fortfarande hanterades av den sam- hällsvetenskapliga utbildningsnämnden respektive av de senare linjenämn- derna och av förvaltningsnämnd II var många av fakultetens lärare enga- gerade där. Bland dessa kan nämnas: kulturgeografen Olof Nordström, sociologen och prefekten Rune Persson, företagsekonomen Lars Olof Andersson, i vardagslag kallad LOA, och Rune Bunte från ekonomisk his- toria. Samtliga dessa fanns med i nämndernas arbete under lång tid. Även statsvetaren Paula Uddman, som sedan blev prodekan, hade flera uppdrag. Uddman var ordförande i den samhällsvetenskapliga linjenämnden som hanterade samhällsvetarlinjen och fristående kurser i bl.a. statsvetenskap och sociologi och satt även i P-linjens linjenämnd när det programmet byggdes. Professorn i handelsrätt Boel Flodgren var ordförande; en annan färgstark ledamot var pedagogen Daniel Kallos, som sedan flyttade till en professur i Umeå.
Till skillnad från t.ex. Uppsala, där den centrala förvaltningen skötte de administrativa kanslifunktionerna och där kanslichefen stund- tals kunde hamna i lojalitetskonflikter mellan beslutsnivåerna, har Samhällsvetenskapliga fakulteten i Lund sedan reformen 1977 haft en egen, självständig kanslistab; det har heller knappast rått någon tvekan om var lojaliteten skulle ligga: kanslichefen arbetade – och arbetar än i dag – för fakulteten på dekanens uppdrag.13
Fakultetsledning, administration och lokaler
68
Kanslichefen var föredragande i fakultetens viktiga tjänsteförslags- nämnd. Som ansvarig för protokoll och hantering av sökandes skrif- ter fungerade först Greta Jonsson under många år och senare Gunborg Bengtsson. Båda blev kansliet trogna till sin pensionering. Lars Andrae, som hade ett förflutet på utbildningsdepartementet, var budgethandläg- gare under lång tid och jobbade i par med Britt-Marie Eriksson. Övriga tjänstemännen på kansliet kom även vid den här tiden ofta direkt från institutionerna. Som fakultetssekreterare tjänstgjorde t.ex. Urban Svahn och Ulf Westerlund, båda statsvetare, den senare även disputerad, samt Sten Wennerström från ekonomisk historia. Som ny utbildningsledare för samhällsvetenskaperna efter Göran Angsmark fungerade docenten och kulturgeografen Knut Norborg, som kom från en tjänst som universitets- lektor vid högskolan i Växjö.
Den mångåriga traditionen att rekrytera fakultetskansliets personal pri- märt från de samhällsvetenskapliga och beteendevetenskapliga institutio- nerna upphörde i och med tillsättningen av de nya kanslicheferna 2004. Men redan ett drygt decennium tidigare hade traditionen att bara anställa i Lund utbildade kanslipersoner brutits, om än tillfälligt.
Personskiften
1992, efter fem år som kanslichef för det samhällsvetenskapliga området, lämnade Kerstin Lindbom chefskapet för en nybildad enhet med ansvar för samtliga studentfrågor inom universitetet, den s.k. Studerandeenheten. Med följde Lars Andrae som biträdande enhetschef. Lindbom hade då, om man också räknar in tiden som utbildningsledare, verkat under fem dekaner och fem prodekaner. Efter ett kort interregnum14 fick kansliet en ny chef i uppsaliensaren Hans Modig, som började sin tjänst i Lund i juni 1993. Modig var både akademiskt och administrativt välmeriterad; han var docent i ekonomisk historia och kom ursprungligen från en ut- bildningsledartjänst inom det samhällsvetenskapliga området i Uppsala, men hade innan han kom till Lund också de facto tjänstgjort som chef för samhällsvetarnas kansli.
Under 1990-talet stabiliserades den nya organisationen med en ge- mensam fakultetsstyrelse och ledningsgrupper för utbildningslinjerna. Ett sammanhållande kitt blev studierektorsmötena och internaten. Decentraliseringen, som pågått sedan Westlings tid som rektor, hade vid den här tiden nått vägs ände. På 1990-talet handlades pensionsfrågor på kanslinivå, något tjänstemännen inte hade kompetens för. Därtill var
69
Engberg de Carvalho, Jerneck, Lindbom, Modig, Uddman & Wärneryd
ärendena mycket få. Även löneutbetalningarna för hela fakulteten hante- rades på fakultetskansliet. När det universitetsgemensamma lönekontoret skapades blev det en lättnad för alla parter.
Efter att Modig 2001 efter åtta år lämnat samhällsvetarna för pos- ten som akademisekreterare vid rektorsämbetet – han följde i reali- teten Angsmark i spåren – gick fakulteten in i en period med kortare kanslichefsanställningar.
Tarmo Haavisto från nationalekonomiska institutionen efterträdde Modig men lämnade posten i samband med att Ekonomihögskolan blev egen fakultet efter delningen 2004 och rekryterades, liksom sin företrä- dare Kerstin Lindbom, som chef för Studerandeenheten vid den gemen- samma förvaltningen.
Delningen av fakultetskansliet skedde inte samtidigt som delningen av fakulteten. Förändringen skedde gradvis, inte abrupt, men återspeglar de underliggande, centrifugala krafter, som slutligen ledde fram till ekonomer- nas definitiva uppbrott. En första administrativ kanslifunktion med place- ring på Holger Crafoords Ekonomicentrum kom redan 1993 och avsåg utbildningsfrågor. Därefter byggdes administrationen successivt ut på eko- nomicentrum och en administrativ chef tillsattes 2001. De nya kansliche- ferna rekryterades internt från kanslierna när väl delningen var ett faktum. Torun Forslid blev chef för samhällsvetenskapliga fakultetens kansli och Mattias Brattström blev den första kanslichefen på Ekonomihögskolan.
Torun Forslid satt endast i två år och valde sedan att gå över till natur- vetenskapliga fakulteten, i samma funktion. Hennes efterträdare, Malou Engberg de Carvalho, har tjänstgjort desto längre. Hon tillträdde som kanslichef våren 2006 och innehar fortfarande denna befattning. Engberg de Carvalho, som har en lång tjänstgöring inom universitetet, rekryterades direkt från planeringsavdelningen vid centrala förvaltningen där hon var controller för verksamhetsuppföljning.
Ser man till antalet kvinnor och män som har haft tjänsten som sam- hällsvetarnas kanslichef har kvinnorna hittills varit i majoritet. Det skall i det här sammanhanget också nämnas att humanisternas nuvarande kans- lichef Gunnel Holm var vikarierande kanslichef under nio månader 2000 när Hans Modig var tjänstledig för ett utredningsuppdrag för utbildnings- departementet där Modig tog över som huvudsekreterare i en utredning om högskolans styrning, SOU 2000:82.
Mot bakgrund av befordringsmönstret för de tidigare kanslicheferna och chefstjänstemännen vid Samhällsvetenskapliga fakulteten finns det
Fakultetsledning, administration och lokaler
70
nog visst fog för påståendet att kansliet fungerat som en plattform för de ledande befattningshavarna i deras fortsatta chefskarriärer vid Lunds universitet.
Personalstyrkan
Vid nystarten 2004 hade det samhällsvetenskapliga fakultetskansliet sex anställda, inklusive kanslichefen. Organisationen har sedan dess växt med fyra-fem anställda15 men alltjämt är kansliet universitetets minsta, rela- tivt omsättning, antal anställda och studentvolym. En utökning med en fakultetskoordinator gjordes i samband med att samhällsvetarna 2009 tog över de verksamheter som styrelsen för Campus Helsingborg haft det samlade ansvaret för. Under tioårsperioden 2004–2014 har fakultetens totala omsättning ökat från 368 miljoner till 594 miljoner kronor, d.v.s. med 62 %. För att hantera denna expansion, kombinerat med nya och högre ställda krav på administrationen på fakultetsnivå, har det varit – och är fortfarande – nödvändigt att ständigt prioritera och effektivisera arbetet. Trycket på administrationen på fakultets- och universitetsgemen- sam nivå ökade rejält när universitetet på Göran Bexells tid (2003–2008) fick vicerektorer med egna ansvarområden och idéer. Under senare år har den höga ambitionsnivån hos universitetsledningen ställt nya krav ute i organisationen.
Generationsväxlingen inom kansliet har varit total och i början av 2010 pensionerades den sista ”trotjänaren”, fakultetsekonomen Britt- Marie Eriksson. En ny generation välutbildade tjänstemän sköter idag kanslifunktionen. Fortfarande är fakultetens nämnder och råd, där flera har representation från alla institutioner, en viktig sammanhållande fak- tor, men de har kompletterats med nya nätverk för alla olika administra- tiva personalkategorierna på institutionerna, utöver de viktiga nätverken för prefekter och studierektorer. Via nätverken, för exempelvis ekonomer, webbredaktörer och personalvetare, underlättas kompetensöverföringen från kansliet och erfarenhetsutbytet mellan institutionerna, och det ger möjlighet att effektivisera genom att införa gemensamma arbetssätt på fakultetens institutioner. Alla medarbetare i kansliet har egna ansvarsom- råden och de gamla titlarna har försvunnit och ersatts av nya som t.ex. in- formationsansvarig, internationell koordinator, rekryteringsansvarig, per- sonalansvarig, fakultetskoordinator. En titel som har fått en renässans är ”utbildningsledare” som nu återfinns på de flesta fakultetskanslier.
71
Engberg de Carvalho, Jerneck, Lindbom, Modig, Uddman & Wärneryd
än vad man i förstone skulle tro eftersom det utöver kanslifunktionen också inrymmer två fakultetsgemensamma, administrativa avdelningar, Graduate School och Institutionsservice. Verksamheter som till sin natur snarare tillhör institutionsnivån.
Inom Graduate School16 organiseras sedan 2007 fakultetens institu- tionsövergripande och tvärvetenskapliga program och kurser på avan- cerad nivå. Utbildningsadministrationen utgör en egen avdelning inom kansliet med tre administratörer och leds av en studierektor, för närva- rande Mikael Sundström från statsvetenskapliga institutionen. Graduate School samordnar också andra aktiviteter för fakulteten som exempelvis Graduation Ceremony för masterstudenter som tar examen och en gemen- sam Master’s Thesis Conference.
Institutionsservice är en egen avdelning inom kansliet som hanterar budget, bokslut samt ekonomi- och personaladministration för flera av fakultetens institutioner och enheter, inkl. kanslidelens löpande ekonomi- och personaladministration. Avdelningen startade i liten skala 2006/2007 med Sofie Magnusson som ensam ekonom. Efterhand har avdelningen expanderat till sex anställda ekonomer, personalvetare och ekonomiassis- tenter och servar ett antal institutioner på fakulteten. Institutionsservice fyller en funktion för samtliga institutioner och fakultetskansliet genom att ge uppbackning vid sjukdom och personalförändringar. Genom denna support blir fakulteten mindre sårbar i viktiga administrativa processer. Dekanerna – den politiska ledningen
Hur många dekaner har passerat revy sedan fakulteten bildades 1964? Och vilka ämnen har de tillhört? Och var kommer de ifrån? Har de alla utbildats i Lund? Under de drygt femtio år som samhällsvetenskapliga fa- kulteten existerat har elva dekaner och tretton prodekaner,17 samt två vi- cedekaner suttit i ledningen för fakulteten. Några har haft båda huvudpos- terna – dock icke samtidigt! Förutom Västhagen, som endast var verksam under en tvåårsperiod (1964–65), och som avgick vid pensioneringen, har flertalet dekaner haft mandatperioder om tre år.18 Flera har dessutom först varit prodekaner innan de tagit steget upp till den högsta nivån – det gäller statsvetarna Nils Stjernquist (en period) och Lars-Göran Stenelo (två pe- rioder), liksom statistikern Carl-Erik Quensel (en period), företagsekono- men Curt Kihlstedt (en period), professorn i handelsrätt Axel Adlercreutz (en period), nationalekonomen Göte Hansson (tre perioder, varav den första var fyraårig) samt professorn i socialt arbete, Sune Sunesson (två
Fakultetsledning, administration och lokaler
72
perioder, varav den sista var ettårig). Personer som endast varit prodeka- ner eller vicedekaner är pedagogen Sven Edlund, kulturgeografen Olof Nordström, psykologerna Gudmund Smith och Britta Liljegren, liksom statsvetarna Paula Uddman och Ole Elgström.
Hur ser dekanernas bildningsgång ut? Det absolut största flertalet har både utbildats i och gjort karriär i Lund. Undantagen är Curt Kihlstedt, som kom från Handelshögskolan i Stockholm, Olof Wärneryd som har sin bakgrund i Göteborg och kulturgeografiska institutionen där, samt Sune Sunesson, disputerad vid Stockholms universitet.19 Man bör till ska- ran även räkna den nuvarande prodekanen Christofer Edling, som liksom Sunesson har en avhandling i sociologi från Stockholm.
En sorts naturlig rotationsprincip mellan ämnena har tillämpats, men inte fullt ut. Institutionerna är trots allt ojämnt representerade när det gäl- ler att besätta dekanatet; det är t.ex. noterbart att sociologi, liksom peda- gogik, aldrig haft en dekanus och det är först från och med 2015 som en sociolog, den från Stockholm via Bremen rekryterade Christofer Edling (2011), fått uppdraget som prodekan. Möjligen skulle man kunna hävda att sociologi varit representerat indirekt genom Sune Sunesson, som vis- serligen kom från Socialhögskolan när han gick in i fakultetsledningen, men som är sociolog i botten och som var verksam vid sociologen i Lund när han blev professor i socialt arbete. I övrigt har alla de ursprungliga institutionerna vid fakultetens bildande vid någon tidpunkt innehaft något av dekan- eller prodekanämbetena.
Den grupp som dominerar är statsvetarna. De har varit dekaner under sexton år och prodekaner under drygt tjugo av de femtio år som förflutit sedan fakulteten bildades. Ser man till individerna, intar Nils Stjernquist och hans efterträdare som professor Lars-Göran Stenelo en särställning. Stjernquist var prodekan i tre år, dekan i sex år och universitetsrektor i tre (1980–83). Stenelo hade centrala ledningsfunktioner i fakulteten under drygt ett och ett halvt decennium, med sina sex år som prodekan och tio ef- terföljande år som dekan. Hans ämbetsperiod sammanföll med de reformer i början av 1990-talet som ytterligare stärkte fakultetsnivån vid Lunds uni- versitet. Stenelos andreman och parhäst var hela tiden Göte Hansson, som sedan själv blev dekan under fyra år (2000–2003; 3+1 år) och som var med om att fatta det definitiva, men oundvikliga och för somliga smärtsamma och andra välkomna beslutet om en delning av fakulteten.
Sune Sunesson tog 2004 över dekanatet tillsammans med prodekanen Paula Uddman; de valdes för en tvåårsperiod, men blev sedan omvalda
73
Engberg de Carvalho, Jerneck, Lindbom, Modig, Uddman & Wärneryd
för ytterligare en mandatperiod. Sunesson och Uddman hade båda varit prodekaner under Hansson och hade haft det besvärliga jobbet att hantera konsekvenserna av den splittring av fakulteten som då redan var ett fak- tum.20 Nu var de beredda att fullt ut ta hand om den delen av fakulteten, ibland kallad ”rest-fakulteten”, som var kvar sedan ekonomerna slutli-