När samhällsvetenskapliga fakulteten inrättades 1964, som en avknopp- ning från den historisk-filosofiska sektionen inom filosofisk fakultet, läste 3800 studenter samhällsvetenskapliga ämnen.1 Lunds universitet var då inne i en kraftig expansionsfas. Tio år tidigare uppgick antalet studenter vid hela universitetet till totalt 4000. Studentantalet fortsatte att växa under 60-talet. Kulmen inom samhällsvetenskapen uppnåddes jubileums- året 1968, med 8500 studenter.2 När fakulteten etablerades utgjorde sam- hällsvetarna nästan 35 % av alla aktiva studenter vid Lunds Universitet och hösten 1968 var de drygt 41 %. Andra fakulteter hade också fortsatt att växa, men inte lika kraftigt.
Efter 1970 påbörjades en allmän nedgång i studentantalet, en nedgång som varade decenniet ut.3 Inom Samhällsvetenskapliga fakulteten var ned- gången 20 %.4 Främst demografiska faktorer och brist på arbeten för den växande akademikergruppen låg bakom.
I nedanstående diagram kan vi följa de inledande årens generella ut- veckling för Lunds universitet som en helhet såväl som för den samhälls- vetenskapliga fakulteten. Lunds tekniska högskola (LTH) med dess tek- nologer knöts till universitetet 1969.
0 5 000 10 000 15 000 20 000 25 000 ht 76 ht 75 ht 74 ht 73 ht 72 ht 71 ht 70 ht 69 ht 68 ht 67 ht 66 ht 65 ht 64 Samhällsvetare Samhällsvetare inkl. forskarstud Lunds universitet Lunds universitet inkl. forskarstud
Olof Nelsson 95
Före 1969 läste studenterna betyg i olika ämnen. Genom 1969 års studie- ordning infördes istället ett poängsystem med studiekurser om 5–60 poäng (där varje poäng ansågs motsvara ungefär en veckas studier). Utbildningen organiserades i linjer med riksgiltiga normalstudieplaner. Här återfanns bl.a. spärrad5 psykologlinje och ekonomlinje samt utbildningslinjen för of- fentlig förvaltning. De enstaka kurserna fortfor att vara den dominerande studieformen inom fakulteten.6 Högskolereformen 1977 accentuerade yt- terligare linje-/programstudierna medan huvuddelen av studenterna ändå fortsatte att läsa på fristående kurser.
Denna reform innebar också att ett integrerat universitetet skapades. Det skedde genom att Lärarhögskolan och de konstnärliga utbildningarna i Malmö liksom Sjukgymnastinstitutet införlivades med Lunds univer- sitet. Socialhögskolan i Lund knöts samtidigt till Samhällsvetenskapliga fakulteten. Program som tillkom var Samhällsvetarlinjen med möj- lighet till fördjupning inom de samhällsvetenskapliga ämnena och Beteendevetenskapliga linjen, som sedermera omvandlats till Program för personal- och arbetslivsfrågor.
0 10 000 20 000 30 000 40 000 50 000 2012/13 2007/08 2002/03 1997/98 1992/93 1987/88 1982/83 1977/78
Figur 2. Antal aktiva studenter vid Lunds universitet 1977/78–2013/14.7 Under 80-talet är studentantalet stabilt men börjar öka runt decennie- skiftet 1989/90. Utbyggnaden på nationell nivå fortsätter sedan fram till 2010, med en viss försvagning i mitten på 00-talet. Lunds universitet drab- bades också av en nedgång i studentantalet strax före sekelskiftet. Denna hänger främst samman med att Lärarhögskolan och Odontologiska fa- kulteten i Malmö då övergick till den nybildade Malmö Högskola, men är också en följd av en anpassning av utbildningsvolymen till uppdraget från regeringen, som i korthet gick ut på att minska ”överproduktionen”.
Något om studentgruppens utveckling före och efter delningen
96
Studentantalet vid Samhällsvetenskaplig fakultet – fristående kurser och program
I detta avsnitt tecknas konturerna av studentantalets utveckling vid fakul- teten under perioden. De organisatoriska förändringar som skett sedan 1964 skapar i detta sammanhang en del problem när det gäller redovis- ningen. Jag har valt att i möjligaste mån ta min utgångspunkt i de insti- tutioner, som fakulteten består av idag och försöker ge en bild av hur dessa delar utvecklats över åren. Det innebär att de ekonomiska ämnena är med fram till 90-talet. Därefter har de särredovisats i den interna sta- tistiken. Socialhögskolan ingick inte före 1977, men dess studenter re- dovisas här ändå. Utbildningarna i Service Management och Strategisk Kommunikation i Helsingborg redovisas här inom samhällsvetenskaplig fakultet trots att de organisatoriskt inte fördes dit förrän 2005 respektive 2012.
Med dessa utgångspunkter redovisas i nedanstående diagram den gene- rella utvecklingen vid fakulteten.
0 2 000 4 000 6 000 10 000 8 000 12 000 ht 14 ind ht 04 ind ht 94 ind 84/85 hst ht 74 ind ht 64 ind Ekonomi Både S och E Endast Samhällsvetenskap Skattning till individer Socialhögskolan
Samhällsvetenskap inkl ekon
Figur 3. Antalet aktiva studerande i samhällsvetenskap i 10-årsintervall höstarna 1964–2014.8
Samhällsvetenskapliga studier innebar länge att studierna bedrevs inom vad som kallades fristående kurser. På 60-talet gavs i huvudsak en grundkurs per ämne. Därefter har kursutbudet utvidgats genom diversifiering. Under 70-talet tillkom ett antal yrkesinriktade kurser, t.ex. i Administrativ teknik, Hälso- och sjukvårdsadministration, Socialpolitik, Undervisningsteknologi och U-landsfrågor med biståndsteknik. Utvecklingen representerade en allmän trend: kurser av den typen utvecklades också inom ekonomi och humaniora.9
Olof Nelsson 97
Efter 1977 tillkom många kurser med mer begränsat omfång, 5–10 poäng, vissa riktade till särskilda yrkesgrupper, medan andra var mer allmänt orienterande. Medan några ämnen bara hade en eller två start- kurser, som t.ex. var fallet med informationsteknik, psykologi, social- antropologi och statskunskap, hade andra ett helt batteri av kurser på nybörjarnivå; här finner vi ämnen som rättssociologi, samhällsgeografi, pedagogik och sociologi. I t.ex. ett litet ämne som rättssociologi fanns förutom den allmänna kursen (1–20 p) också flera olika fempoängskur- ser i t.ex. rättens roll i socialpolitiken och kvinnans rättsliga och soci- ala ställning. I psykologi skedde differentieringen av kurserna istället på påbyggnadsnivån.10
Det samhällsvetenskapliga kursutbudet har fortsatt att förändras, men i varierande riktning. Inom några ämnen har utbudet reducerats, t.ex. rätts- sociologi medan det i andra diversifierats ytterligare t.ex. psykologi och socialantropologi.11
Studenterna på Socialhögskolan har nästan genomgående gått pro- gramutbildningar. I övrigt är det främst utbildningarna till psykolog, och senare psykoterapeut, som utgjort rena yrkesprogram.12 1984–2004 var antalet program inom fakulteten (exkl. ekonomi) 9–11 stycken. Förutom tidigare nämnda hade bl.a. ett Pol. mag program tillkommit. Efter Bolognareformen 2007 har många program utvecklats. Antalet som leder till yrkesexamen är oförändrat tre, men det finns nu 13 program på grundnivå och hela 23 på mastersnivå; två tredjedelar av dessa är på engelska. Många mastersprogram utgör utifrån en gemensam bas en för- djupning i något av de samhällsvetenskapliga huvudområdena – t.ex. Kulturgeografi, Media- och kommunikationsvetenskap, Pedagogik, Socialt arbete, Sociologi och Statsvetenskap.13
Den expansion som startade under senare delen av 80-talet har resul- terat i att den dåvarande Samhällsvetenskapliga fakulteten (som även in- kluderade EHL) nu har lika stor del av universitetets utbildning som när fakulteten grundades 1964, d.v.s. 35 %. Ekonomerna borträknade är det 21 % som studerar vid samhällsvetenskaplig fakultet.
Nedan redovisas hur de samhällsvetenskapliga studenterna (exkl. EHL) fördelar sig på program resp. fristående kurser.14 Som framgår har studier på fristående kurser dominerat fram till Bologna reformen 2007.
Något om studentgruppens utveckling före och efter delningen 98 0 1 000 2 000 3 000 5 000 4 000 6 000 2014 2004 1994/95 Andra program Fristående kurser Egna S Program Figur 4. Samhällsvetenskapliga helårsstudenter fördelade på program och fristå- ende kurser 1994–2014.
Under samma period fördelade sig EHL:s studenter på följande sätt:
0 1 000 2 000 3 000 5 000 4 000 6 000 2014 2004 1994/95 Andra program Fristående kurser Egna S Program Figur 5. EHL:s helårsstudenter fördelade på program och fristående kurser 1994–2014
De senaste två decennierna har utbildningsvolymen på de samhällsveten- skapliga institutionerna (exkl. EHL) ökat med cirka 40 %, främst genom att programstudierna mer än fördubblats samtidigt som studierna på fri- stående kurser är i avtagande. Ämnena som nu ingår i EHL har de senaste tjugo åren minskat sin utbildningsvolym. Liksom inom samhällsveten- skap är det de fristående kurserna som fått stryka på foten till förmån för programstudierna.
När studentunderlaget har sviktat har nya utbildningar, kurser och stu- dieformer utvecklats.
Olof Nelsson 99 0 500 1 000 1 500 2 500 2 000 3 000 Distans Deltid Heltid dag 2014 2004 1994/95 1984/85
Figur 6. Undervisningsformer och studietakt på fristående kurser, samhälls- vetenskaplig fakultet 1984/85–2014.
1984/85 bedrevs över 40 % av studierna på fristående kurser på deltid eller distans (29 % resp. 12 %).15 Trots utbyggnaden av utbildningarna i början på 90-talet minskade kurserna på deltid och på distans. När reger- ingen satsade särskilda medel på utvecklingen av nya kurser på IT-distans i mitten på 00-talet fick detta ett tydligt genomslag, medan den övriga deltidsutbildningen fortsatte att minska. Vi vet att programutbildningarna i dagsläget har ökat på bekostnad av de fristående kurserna, men vi kan också konstatera att deltids- och distansstudenterna sammantaget numera bara utgör en fjärdedel av studenterna på dessa fristående kurser.
Studentantalet vid Samhällsvetenskaplig fakultet – kvinnor och män
Vi har möjlighet att följa utvecklingen av andelen kvinnor och män som studerat vid fakulteten sedan starten.
0 20% 40% 60% 80% 100% Samhällsvetenskaplig fakultet inkl. ekon inkl. Socialhögskola Samhällsvetenskaplig fakultet exkl. ekon inkl. Socialhögskola ht 14 ind ht 04 ind ht 94 ind 84/85 hst ht 74 ind ht 64 ind
Något om studentgruppens utveckling före och efter delningen
100
Andelen kvinnor är idag densamma, oberoende om man ser till antalet individer eller helårsstudenter. Män och kvinnor läser alltså ungefär lika många poäng per person. Som framgår av diagrammet, så ökar andelen kvinnor väsentligt mellan 1974 och 1984, vilket till stor del kan förklaras av att Socialhögskolan inkorporerades i fakulteten 1977. När EHL lämnade samhällsvetenskapliga 2004 steg andelen kvinnor ytterligare, eftersom männen är i majoritet på EHLs utbildningar. Samhällsvetenskaplig fakultet rekryterar 2014 71 % kvinnor vil- ket innebär att den könsmässiga sammansättningen är den mest skeva inom hela Lunds universitet. LTHs snedrekrytering är i detta avseende något lägre, men i motsatt riktning; där är det 66 % män. Som jämförelse kan noteras att universitetet sammantaget har en relativt jämn könsbalans när det gäller rekry- teringen, 53 % kvinnor och 47 % män. Policymässigt ska fördelningen män/ kvinnor inom Lunds universitet helst ligga inom intervallet 40 %–60 %.
Kvinnornas andel har alltså fördubblats under den aktuella perioden, från 35 % 1964 till 71 % 2014. Dels beror detta på nämnda organi- satoriska förändringar, dels på att Service Management och Strategisk Kommunikation tillkommit. Dessa nya ämnen har t.o.m. en större andel kvinnor än de redan etablerade. Dessutom har kvinnor i allt högre grad valt att bedriva universitetsstudier. Vart männen tar vägen och hur de ska lockas till fakulteten, tycks vara en fråga att i framtiden diskutera.
0 200 400 600 1 000 800 1 400 1 200 Män Kvinnor Gra duat e Sc hool Servi ce m anag emen t Rät tssoc iolo gi Stra tegi sk k om mun ikat ion Stat svet ensk ap Med ie- oc h ko m. Soc ialhö gsko lan Gen usve tens kap Psyk olog i Soc iolo gi Peda gogi k Lum id Soc ialan trop olog i Hum anek olog i Kul turg eogr ./eko n ge ogr.
Figur 8. Antal aktiva studenter på resp. institution/ämne ht 2014 fördelade på kön.16
Antalet aktiva individer ger en god bild av utbildningens omfattning. Mätt i helårs- studenter är dock Socialhögskolan större än psykologi, följd av Service management, statsvetenskap och sociologi.
Olof Nelsson 101
2014 är kvinnor mest överrepresenterade på program (73 %) och deltids- och distanskurser (68 %), men andelen kvinnor på fristående kurser på heltid är något lägre (64 %). Andelen kvinnor är högre på yrkesprogram- men (81 %) än på kandidat- (71 %) och de allmänna masterprogrammen (67 %). Mindre än 15 % av studenterna är män på program som Equality and Diversity Management (genusvetenskap) och motsvarande masters- program. På grundnivå är andelen kvinnor lägst på Kandidatprogram i Logistics inom Service Management (49 %). På masternivå är det pro- grammen i Global Studies och European Affairs som har den jämnaste könsfördelning, med 52 respektive 53 % kvinnor. På masterprogrammen i samhällsgeografi, socialantropologi och statsvetenskap är endast 44, 47 respektive 44 % kvinnor. På programmen på grundnivå är – förstås – studenterna överlag (23 år) yngre än de på mastersnivå (27 år) i genom- snitt. Genomsnittligt yngst är studenterna i Freds och Konflikt (drygt 20 år). Under 23 år är också studenterna på politices kandidatprogram, sam- hällsplanering – urban och regional utveckling, service management och Equality and Diversity Management, medan studenterna på programmet för personal- och arbetslivsfrågor är något äldre. Äldst är studenterna på psykoterapeutprogram (47 år). På de fristående kurserna är studenternas medelålder 27 år, yngst är de i genusvetenskap och service management (24 år), och äldst på Socialhögskolan (38 år).
Studenternas sociala bakgrund
Den sociala snedrekryteringen till Lunds universitet är påtaglig jämfört med andra lärosäten. En högre andel av ungdomarna som påbörjar stu- dier här har högutbildade föräldrar (mer än treårig högskoleutbildning). Detta gäller såväl program som fristående kurser. De senaste tio åren har andelen från sådana hem vid Lunds universitet ökat från 42 % till 53 %, medan motsvarande uppgifter för hela landet varit 29 % till 37 %.17 De äldre nybörjarna har oftare en mer varierad bakgrund. En granskning av uppgifter från 200418 visade en stor variation i rekryteringen till program inom universitetet. Inom samhällsvetenskap utmärkte sig psykolog- och pol.mag. programmen för extra hög andel nybörjare från hem med minst treårig universitetsutbildning. Bara på tre program var akademikerbarn underrepresenterade. Två av dem fanns inom samhällsvetenskap och det gällde socionomprogrammet och programmet för fritidsarbete och fritids- kultur (numera nedlagt). Förläggningen av utbildningar till Helsingborg
Något om studentgruppens utveckling före och efter delningen
102
(och Landskrona) tycktes bädda för bredare rekrytering. Hela 66 % av samhällsvetarna runt 2009 hade vuxit upp i hem med någon form av högskoleerfarenhet. De fristående kurserna inom samhällsvetenskap har jämfört med övriga fakulteter/områden en något bredare rekrytering. I den senaste Studentbarometern i samhällsvetenskap bekräftas denna bild. Till socionomprogrammet, särskilt i Helsingborg, och psykoterapeutpro- grammet, med äldre nybörjare, kommer oftare studenter från hem utan akademisk bakgrund.19
För 10 år sedan var omkring 15 % av hela högskolans nybörjare an- tingen födda utomlands eller hade utländska föräldrar (internationella studenter ingår inte i dessa grupper). Nu har andelen i riket ökat till 19 %. Samtidigt har andelen nybörjare med utländsk bakgrund vid Lunds uni- versitet bara ökat några enstaka procentenheter till 15 %, d.v.s. riksnivån för 10 år sedan (se fotnot 14). De lokala uppgifterna om nybörjarna på socionomutbildningen visar att rekryteringen ligger på genomsnittsnivå för hela universitetet vad gäller utländsk bakgrund, medan psykologut- bildningen i mycket begränsad utsträckning hade sådan bakgrund, vilket också tycktes gälla för pol.mag.- och personal- och arbetslivsprogrammen, där mindre än 10 % hade annat modersmål än svenska. Kursstudenter på sociologiska institutionen tycks i högre grad ha utländsk bakgrund än övriga institutioner (fotnot 19). Noteras bör att ungdomar med utländsk bakgrund i nästan lika hög utsträckning som övriga studenter kommer från hem med högskoleerfarenhet. Den sociala bakgrunden är alltså mer avgörande för valet av högre utbildning än den etniska härkomsten (se fotnot 18).
Internationellt utbyte
Allt fler internationella studenter söker sig till Lunds universitet och de samhällsvetenskapliga institutionerna. Det senaste decenniet har samti- digt studentutbytet ökat generellt, och de inresande studenterna är nu fler än de utresande. De utbytesstudenter som bara läser de kurser som är avsedda för utbytesstudenter inom fakulteten har dock minskat. Efter Bolognareformen återfinns istället de internationella studenterna i huvud- sak på de engelskspråkiga mastersprogrammen, men också på kandidat- programmet i utvecklingsstudier, Bachelor in Development Studies (BIDS).
Olof Nelsson 103 0 100 200 300 500 400 600 2014 2004 Internationella stud Kurser för int stud Inresande Utresande
Figur 9. Internationellt utbyte, kurser för internationella studenter och internatio- nella studenter ht 2004 och ht 2014. Antal individer.
Som framgår finns en obalans i sammansättningen av studenter. I uni- versitetets strategiska plan för 2012–2016 (sid. 11) står bl.a. följande: ”Mångfald bland studenter och anställda är en förutsättning för att skapa hög kvalitet i universitetets alla verksamheter”.
En breddning har tydligt skett vad gäller internationella studenter, men dessa kommer liksom övriga studenter vanligen från hem med högskole- erfarenhet. En jämnare könsfördelning på flertalet program och kurser bör eftersträvas vilket betyder att fler män behöver rekryteras, särskilt till de utbildningar där de snarast lyser med sin frånvaro. Fler äldre studerande kan vara ett annat sätt att bredda mångfalden inom fakulteten, vilket också kan tillföra ytterligare nya perspektiv.
Noter
1. Weibull Jörgen 1968, Lunds universitets historia IV. 1868 – 1968 CWK Gleerup
Lund.
2. Se vidare Gunnar Olofssons bidrag i denna volym.
3. SCB 1975, Högskolestatistik I Nyinskrivna, närvarande och examinerade vid uni-
versitet och högskolor 1962/63–1971/72. Pm från SCB Nr 1975:2, Mars 1975. Tabell 11. Närvarande studerande vid universitet och högskolor fördelade efter läroanstalt, studieinriktning och kön.
4. SCB 1980, Utbildningsstatistisk årsbok 1979. Sveriges officiella statistik, SCB,
Stockholm. Tabell 8 A.12 Bruttoantalet närvarande studerande vid universitet och högskolor fördelade efter studieinriktning, läroanstalt och kön.
Något om studentgruppens utveckling före och efter delningen
104
5. Vilket innebar att endast en mindre grupp välmeriterade studenter kom in på
utbildningen.
6. Lunds universitet 1974, Lunds universitets katalog. Läsåret 1974/75. 1.
Undervisning Examination.
7. SCB 2014, www.scb.se/UF0205 http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-
efter-amne/Utbildning-och-forskning/Hogskolevasende/Studenter-och-examina- i-hogskoleutbildning-pa-grundniva-och-avancerad-niva. Registrerade studenter läsåren 1977/78–2013/14 efter universitet/högskola och kön.
8. Uppgifter avseende 1964 är hämtade ur SCB 1975, Högskolestatistik I
Nyinskrivna, närvarande och examinerade vid universitet och högskolor 1962/63– 1971/72. PM från SCB Nr 1975:2, Mars 1975. Tabell 11. Närvarande studerande vid universitet och högskolor fördelade efter läroanstalt, studieinriktning och kön. Inkl. forskarstuderande. (661 studenter på spärrad ekonomutbildning har här förts till Samhällsvetenskaplig fakultet.
Uppgifter avseende 1974/75 är hämtade ur SCB 1980, Utbildningsstatistisk årsbok 1979. Sveriges officiella statistik, SCB, Stockholm 1980. Tabell 8 A.12 Bruttoantalet närvarande studerande vid universitet och högskolor fördelade efter studieinriktning, läroanstalt och kön höstterminerna 1970–1976.
Uppgifter avseende 1984/85 är hämtade ur Lunds universitet 1985, Årskrönika läsåret 1984/85. Särtryck ur LUM 14/85. Individuppgifter saknas, men har upp- skattats utifrån antalet helårsstudenter.
Uppgifter avseende 1994/95, 2004 resp. 2014 är hämtade ur Lunds universitet, Ladoks låsta årsfiler för läsåret 1994/95 (9495F), kalenderåret 2004 (2004X) och kalenderåret 2014 (2014S).
Ladok-databaserna som legat till grund för årsredovisningarna resp. år. Utresande utbytesstudenter och uppdragsutbildning är exkluderade. Uppgifterna avser stu- denter på samhällsvetenskapliga institutioner.
9. Lunds universitet 1974, Lunds Universitets katalog. Läsåret 1974/75. 1.
Undervisning Examination. .
10. Styrelsen för Lund/Malmö högskoleregion 1984, Kurskatalog HT ’84. Södra
högskoleregionen., Lund.
11. I Lunds universitet 1994, Anmälningskatalog Lunds universitet. Kurser.
Höstterminen 1994.
II Lunds universitet 2004, Anmälan till kurser vid Lunds universitet. Anmälningskatalog hösten 2004.
III Samhällsvetenskapliga fakulteten 2014, http://www.sam.lu.se/utbildning/ hitta-utbildning/fristaende-kurser-pa-grund-och-avancerad-niva.
12. Se Martin Wolgasts och Helene Lahti Edmarks & Kerstin Svenssons bidrag i
denna volym.
Olof Nelsson 105
14. Informationen är hämtad ur de databaser som legat till grund för årsredovisning-
arna för respektive år.
15. Lunds universitet 1985, Årskrönika läsåret 1984/85. Särtryck ur LUM 14/85. 16. Uppgifter avser helårsstudenter på vårterminen 2014 + höstterminen 2014 exkl.
utresande utbytesstudenter och uppdragsutbildning.
17. Universitetskanslersämbetet 2014, http://uka.se/statistikuppfoljning/
statistikdatabasomhogskolan/nyckeltal/.
18. Nelsson Olof 2004, Utgångsläget för breddad rekrytering till Lunds universi-
tet. En statistisk genomgång. Utvärderingsenheten Rapport nr 2004:230. Lunds universitet.
19. Holmström Ola 2010, Student- och lärarbarometern Samhällsvetenskap.
Universitetsreformer och värnandet av ämnen och ämnesfördjupning
106