Samtliga besökta och intervjuade vårdenheter har mer eller mindre utvecklade rutiner för fallriskbedömningar av äldre patienter. På så sätt kan uppmärksamheten fångas på de fall-benägna och framför allt de mest fallfall-benägna patienterna. Bedömningarna utgår från checklistor och genomförs vid inskrivningstillfället.
Vid samtliga vårdenheterna sker detta av sjuksköterskor som vid vissa enheter komplette-ras med bedömningar av sjukgymnast och arbetsterapeut.
Avd 41 vid Sunderby sjukhus nyttjar för närvarande en äldre enklare typ av checklista, framtagen av företaget Liko.
Avd 43 vid Sunderby sjukhus använder för närvarande det tidigare inom landstinget van-liga ”Cardexformuläret” som nyttjas för att fånga uppgifter om patienterna vid inskrivning till sluten vård och för fortsatta noteringar av omvårdnadsinsatser under vårdtillfället.
Enhetscheferna vid avdelningarna 41 och 43 uppger att man för närvarande arbetar med att utforma och införa en ny variant av checklista för riskbedömning i samband med att avdelningarna utvecklar ett åtgärdsprogram kring fallskador. Arbetet beräknas pågå under våren 2007.
Det finns en typ av checklista, utformad vid Medicin- och rehabkliniken vid PÄS, som av landstingets strokeprojekt föreslås användas för fallriskbedömningar av alla strokepati-enter (bilaga 1). Övriga granskade sjukhusenheter, frånsett avdelningarna 41 och 43 ovan, använder denna checklista, dock med vissa tillägg inom verksamhetsområde Medicin vid Sunderby sjukhus och Medicin- och rehabkliniken vid Kiruna sjukhus (Kiruna, bilaga 2).
Tilläggen gäller ytterligare områden att undersöka vid riskbedömningar och ytterligare åtgärder som bör genomföras för den enskilde patienten som anses vara fallbenägen.
Mellan de granskade vårdcentralerna finns ingen enhetlighet i utformning av check-listorna.
Överkalix vårdcentral använder ingen speciell för fallrisk utformad checklista, utan i stället det nämnda tidigare vanliga ”Cardexformuläret”.
Jokkmokks vårdcentral utgår från ett antal kriterier för att patienten ska fallriskbedömas;
Brister i rörelseförmågan, syn- och hörselnedsättning samt brister i orienteringsförmåga.
Därefter finns en checklista som delvis liknar den beskrivna för strokepatienter.
Arjeplogs vårdcentral har i projektform utvecklat en mer omfattande rutin och dokumen-tation för fallriskbedömningar, inklusive efterföljande åtgärder (bilaga 3). I dokumentet
”Rutiner för fallriskförebyggande åtgärder” nämns att fallriskbedömning ska ses som ett teamarbete, där det är viktigt att flera yrkeskomponenter representeras för att få en så ny-anserad och komplett bild som möjligt.
En omfattande checklista ska alltid gås igenom vid en förstagångsbedömning av patienten.
Utöver det ska en fallanalys genomföras, vilket är en sammanställning av tidigare fall och dess konsekvenser samt vilka åtgärder det medfört. I rutinbeskrivningen anges också att för vissa patienter ska en balanstest genomföras, vilket sker genom att patienten får gå ett antal meter på tid. Testen sker två gånger, och vid den andra ska patienten hålla ett glas vatten under gången. När sammanställning av fallrisken pekar på ökad fallrisk ska ansva-rig personal genomföra beslutade fallriskreducerande åtgärder.
Vårdcentralens checklista används också för bedömning av patienter vid egna hem och kommunens särskilda boenden.
Till respektive checklista knyts en ytterligare checklista med möjliga åtgärder per patient som kan vidtas med anledning av genomförd riskbedömning. Exempel på åtgärder som ingår i de flesta checklistorna:
Plexiglasbord till rullstol
Tvärslå till toalettstol
Extra lång säng
Låg säng
Sänggrind
Sängens långsida mot vägg
Safe-hip höftskydd. (En höftskyddsbyxa med insydda hårda skydd vid höfterna. Används för vissa personer med benskörhet och för fallbenägna personer för att förhindra höftfrakturer)
Larmmadrass. (Känner av när den belastas och avger larm om sängen lämnas)
Larmmatta. (Larmar när någon stiger på den. Brukar placeras vid patientens säng)
Tätare tillsyn
Nikotinplåster
Tänt på toalett
Ringklocka
3.4.1.1 Hur uppgifter om fallrisker samt åtgärder mot fallrisk journalförs
Uppgifter om genomförda fallriskbedömningar och eventuellt genomförda åtgärder är framför allt omvårdnadsinformation och uppgifterna ska journalföras. Därför ska uppgif-terna noteras i enhetens omvårdnadsjournal. Detta sker idag på olika sätt. Vid våra inter-vjuer finns uppfattningen att landstingets omvårdnadsjournal ännu inte är integrerad i
VAS, men att utvecklingsarbeten kring detta pågår. Därför noteras och förvaras dessa journaluppgifter nästan uteslutande i pappersform. Om ett patientfall medför en svårare skada som innebär läkarbedömning- och vård noteras uppgifterna i VAS-journalen.
Enligt deltagare i landstingets term- och begreppgrupp1finns dock idag möjlighet att notera omvårdnadsuppgifter i nuvarande VAS-journal, men att detta inte verkar vara känt bland stora delar av landstingets omvårdnadspersonal.
I sammanhanget saknar de intervjuade ett sökord i det vårdadministrativa systemet VAS för fallskada och, enligt någon, även sökord för fallriskbedömning och fallolycka/incident.
Utifrån sådana sökord ska det vara möjligt att på ett systematiskt sätt registrera uppgif-terna, ta ut information om eventuellt tidigare fallincidenter samt nyttja uppgifterna för statistik i olika former.
Kommentarer
Enligt oss torde det vara möjligt för landstingets sjukhusenheter att nyttja en gemensam utformad checklista för fallriskbedömningar. Förutsättningarna mellan enheterna är unge-fär desamma vad gäller patientstocken och lokalernas utformningar. Här kan den check-lista som förordas av strokeprojektet vara utgångspunkten med tillägg från andra sjukhus-enheter som tidigare beskrivits.
Inom primärvården behövs möjligen en speciell utformad checklista, beroende på deras förutsättningar och kontakter med kommunernas socialförvaltningar/serviceboenden. Här kan Arjeplog vårdcentrals lista, som är mycket omfattande och som också används av kommunens socialtjänst, vara utgångspunkten.
Det vi saknar i samtliga checklistor är en markering om att all utrustning som används som stöd för dessa patienter är kontrollerade innan användning. Det gäller exempelvis kryckor, rullatorer, rullstolar och sängar.
Uppgifterna om genomförda fallriskbedömningar sparas främst i enheternas omvårdnads-journaler i pappersform. Vi noterar att nästan samtliga intervjuade inte känner till möjlig-heten att använda VAS-journalen för detta ändamål.
1Term- och begreppgrupp: En grupp bestående av representanter för samtliga divisioner som beslutar vilka
3.4.2 Lokalmässiga åtgärder
Vid våra arbetsplatsbesök får vi uppfattningen att lokalerna är tillfredsställande utformade för att förebygga fallolyckor och fallskador. Det gäller belysning och andra ljusförhållan-den, eliminering av snubbelrisk p g a trösklar, el- och antennsladdar, dubbla lås för dörrar som vetter mot trappor, ledstänger, i allmänhet möbleringar som ger så stora fria ytor som möjligt samt tydliga färgsättningar av dörrkarmar- och foder som avviker i färg mot övriga väggytor. Vissa brister har vi dock uppmärksammat:
Vid Sunderby sjukhus, avdelning 41, finns i korridorernas linoleummattor infattningar av stora fyrkanter men en mörkare färg som kraftigt avviker mot linoleummattornas ljusare färg. Enligt personalen där uppfattas dessa mörkare partier av vissa patienter (dementa, förvirrade, synskadade) som ”farliga områden” exempelvis som vattenpölar, hål eller gropar i korridorgolvet. Detta kan skapa förvirring hos dessa patienter och är en fallrisk, då man inte törs gå över dessa markeringar och vidare i korridorerna, man går osäkert eller rent av försöker hoppa över de misstänkta hindren.
På motsvarande sätt finns ”hinder” inom strokeenheten, Kiruna sjukhus. Här finns i korridorens linoleummattor längsgående, kraftigt färgmarkerade breda ränder som också avviker från linoleummattans ljusare grundfärg.
Synpunkter om dessa förhållanden finns även från verksamhetsområde Medicin vid Sunderby sjukhus.
Vid Sunderby sjukhus, avdelningarna 41 och 43 anges också att det i två-bäddsrum-men inte går att ställa bägge sängarna mot väggarna – en åtgärd för att förhindra fall-risken för vissa patienter.
Några toaletter i patientrummen inom obs-avdelningen vid Jokkmokks vårdcentral är trånga, vilket medför svårigheter för personalen att hjälpa patienterna vid toalettbesök.
Kommentarer
Vi ser det som tillfredsställande att lokalerna till största delen är utformade efter dessa patienters förutsättningar, något som också den intervjuade personalen anser.
Angående ”mörka hinder” i vissa avdelningskorridorer i form av mörkare färgnyanser för-står vi att ändra på detta är förenligt med betydande svårigheter. Vi noterar ändå detta med tillägget från några intervjuer: ”De som bestämde om utformning av lokalerna var inte in-satta i de äldre sjuka patienternas situation och problem”..”Lokalerna är inte utformade för denna patientgrupp”.
3.5 Information om patientens fallbenägenhet efter vårdtillfället