• No results found

Familjepensionens belopp (KomPL 85 och 86 §)

In document Kommunernas pensionsguide (Page 46-49)

Familjepensionens belopp bestäms på grundval av den pension som den avlidne fick eller hade intjänat (den invalidpension som förmånslåtaren fått om han eller hon hade blivit arbetsoförmögen på sin dödsdag). Familjepensionernas belopp bestäms som andelar av förmånslåtarens pension. Andelarna är beroende av antalet barn som är berättigade till familjepension, på följande sätt:

Barn 0 1 2 3 4 eller flera

Efterlevande-

pension 6/12 6/12 5/12 3/12 2/12

Barnpensioner

sammanlagt 0 4/12 7/12 9/12 10/12

Familjepensioner

sammanlagt 6/12 10/12 12/12 12/12 12/12

Barnpensionerna fördelas jämnt mellan barnen. Beloppet som betalas ut kan påverkas av förmåner som beviljats med stöd av trafik- eller olycksfallsförsäkringslagen (KomPL 87 §) och av den efterlevande makens egna arbetspensioner. Familjepensionen som betalas ut uppdelas i den efterlevande makens och barnens andelar enligt ovanstående bråktal.

Minskning av efterlevandepension (KomPL 88 och 89 §)

I efterlevandepension görs en minskning som kan leda till att efterlevandepensionen minskar eller att det inte betalas ut någon efterlevandepension alls. Finns det inte i den efterlevande makens och förmånslåtarens hushåll sådana barn under 18 år som har rätt till familjepension, görs en minskning (KomPL 88 § 2 mom.)

• från början av den kalendermånad som följer på dödsfallet om den efterlevande maken vid förmånslåtarens död hade fyllt 65 år eller var pensionerad, eller

• när sex månader har förflutit från dödsfallet om den efterlevande maken inte är pensionerad (till dess betalas efterlevandepensionen oförminskad i form av s.k. omställningspension).

Finns det barn som avses ovan, görs minskningen när det yngsta barnet har fyllt 18 år.

Minskningen räknas ut på nytt när den efterlevande maken beviljas annan arbetspension än deltidspension.

Minskningen av efterlevandepensionen påverkar pensionen som betalas ut så att från efterlevandepensionen som beräknats enligt ovanstående tabell dras av hälften av skillnaden mellan den efterlevande makens egna inkomster och grunderna för minskningen (KomPL 89 § 2 mom.). Schematiskt kan detta framställas på följande sätt:

Den beräknade efterlevandepensionen – 1/2 x (de egna inkomsterna – grunden för minskningen) = efterlevandepension som betalas ut

Såsom den efterlevande makens egna inkomster beaktas i allmänhet hans eller hennes egna arbetspensioner (kalkylerad arbetspension om han eller hon inte är pensionerad). Om den ef-terlevande maken inte är pensionerad, kan man i stället för en kalkylerad arbetspension beakta hans eller hennes genomsnittliga förvärvsinkomster (60 procent av förvärvsinkomsterna, på dessa baserade förmåner såsom arbetslöshetsdagpenning i sin helhet). En förutsättning är att de bättre motsvarar den efterlevandes ekonomiska ställning och är minst en fjärdedel lägre än den kalkylerade pensionen. Såsom den efterlevandes inkomster i en sådan exceptionell situation beaktas (KomPL 90 §).

• arbetsinkomster (också arvoden för förtroendeuppdrag)

• dagpenning enligt sjukförsäkringslagen och arbetslöshetsdagpenning

• delinvalidpension, deltidspension och avträdelsepension

• dagpenning eller pension med stöd av lagen om olycksfallsförsäkring

• fortlöpande ersättning med stöd av trafikförsäkringslagen och

• livränta med stöd av lagen om skada, ådragen i militärtjänst.

Grund för minskning av efterlevandepension

Grunden för minskningen bestäms enligt det totala beloppet av förmånslåtarens arbetspen-sioner. Om förmånslåtaren vid sitt frånfälle inte var pensionerad, bestäms grunden för minsk-ningen enligt beloppet för förmånslåtarens kalkylerade arbetspensioner vid dödstidpunkten.

Minskningsgrunden är olika beroende på när förmånslåtaren har avlidit och när minskningen av efterlevandepensionen görs.

Grund för minskningen när den första minskningen görs 1.1.2010 eller senare Grunden för minskningen är 615,50 euro/mån. (år 2010). Den efterlevandes inkomster jämförs med minskningsgrunden. Om den efterlevandes inkomster är mindre än 615,50 e/mån. minskar efterlevandepensionen inte. Om åter den efterlevandes inkomster överstiger 615,50 e/mån. dras hälften av överskridningen av från efterlevandepensionen.

Obs!

Minskningsgrunden är 615,50 euro/mån (år 2010) om förmånslåtaren har avlidit i december år 2009 eller senare eller om det yngsta barnet fyller 18 år i december 2009 eller senare. Om åter förmåns-låtaren har avlidit i juni–november 2009 och minskningen av efterlevandepensionen görs första gången efter begynnelsepensionen under tiden 1.1.2010–1.6.2010, är grunden för minskningen 597,56 euro/mån (år 2010).

Exempel 1:

Då mannen avlider 1.1.2010 eller senare är hustrun på ålderspension. Mannens pension som ligger till grund för efterlevandepensionen var 1000 e/mån. varav beloppet för efterle-vandepensionen blir hälften, alltså 500 e/mån.

Den efterlevandes egen arbetspension uppgår till 550 euro/mån. Grunden för minskningen av efterlevandepensionen är 615,50 euro. Efter-som den efterlevandes egen pension (550 €) är mindre än grunden för minskningen, minskar efterlevandepensionen inte.

Exempel 2:

Då hustrun avlider 1.1.2010 eller senare efterlämnar hon en arbetande make, makarna har inte barn under 18 år. Hustruns kalkylerade pension som ligger till grund för efterlevande-pensionen är 780 euro/mån., varav efterlevan-depensionens belopp utgör hälften, alltså 390 euro/mån. Eftersom den efterlevande inte är pensionerad, betalas till honom i sex månaders tid en efterlevandepension på 390 euro.

Minskningen av efterlevandepensionen görs sex månader efter hustruns död. Den

efter-levandes kalkylerade arbetspensioner uppgår totalt till 1600 euro/mån. Grunden för minsk-ningen av efterlevandepensionen är 615,50 euro. Den efterlevandes egen pension (1600 euro) överstiger grunden för minskningen:

1600 e – 615,50 e = 984,50 e, så minskningen av efterlevandepensionen utgör hälften av överskridningen, alltså 984,50:2 = 492,25 e.

Eftersom minskningen av efterlevandepensio-nen är större än efterlevandepensioEftersom minskningen av efterlevandepensio-nen (390 e), utbetalas ingen efterlevandepension alls.

Grund för minskningen när förmånslåtaren har avlidit före år 2010 och minskningen av efterlevandepensionen har gjorts första gången före år 2010

Om minskningen av efterlevandepensionen görs före år 2010, påverkas minskningen av efter-levandepensionen förutom av den efterlevandes egna arbetspensioner även av det totala be-loppet av förmånslåtarens arbetspensioner. På basis av detta totala belopp bestäms grunden för minskningen av efterlevandepensionen. Vid bestämningen av grunden för minskningen används här som förmånslåtarens arbetspension samma pension som vid bestämningen av familjepension.

Grunden för minskningen av efterlevandepensionen bestäms på basis av förmånslåtarens pension enligt följande:

• om förmånslåtarens pension uppgår till högst 387,13 euro per månad (enligt nivån år 2009), är minskningsgrunden 387,13 euro

• om förmånslåtarens pension överstiger 774,43 euro, är minskningsgrunden 774,43 euro (enligt nivån år 2009)

• om storleken av förmånslåtarens pension ligger mellan dessa belopp, används som grund för minskningen förmånslåtarens pensionsbelopp.

När efterlevandepensionen justeras används samma grund för minskningen av efterlevan-depensionen som vid den första minskningen av efterlevanefterlevan-depensionen. Fram till utgången av 2009 är grunden för minskningen antingen förmånslåtarens pension eller den övre eller undre gränsen för minskningsgrunden.

In document Kommunernas pensionsguide (Page 46-49)

Related documents