Telefon Växel 020 614 21 Fax 020 614 2589
E-post förnamn.efternamn@keva.fi Hemsida www.keva.fi
Tjänstetid 8.00–16.00
Pensionsrådgivning för kommunalt anställda 020 614 2837 Må 8.00–17.00
Ti – fr 8.00–16.00
Pensionsrådgivning för kyrkans anställda 020 614 2849 Må – fr 8.00–16.00
Registerrådgivning Registerutdrag 020 614 2573
Kontaktpersoner till medlemssamfunden 020 614 2858 Blankett- och broschyrbeställningar
www.keva.fi/Publikationer fax 020 614 2587 tfn 020 614 2334
Till läsaren
Lagen om kommunala pensioner, KomPL, gäller största delen av tjänsteinnehavarna och arbets- tagarna i anställning hos kommuner och andra medlemssamfund i Kommunernas pensions- försäkring. Denna guide har sammanställts med tanke på pensionsombudsmännen och övriga tjänsteinnehavare som har hand om pensionsärenden i kommunerna, förtroendemännen på arbetsplatserna, Folkpensionsanstaltens personal och andra som sköter pensionsrådgivning.
Guiden redogör för grundlinjerna i pensionsskyddet enligt KomPL, i den form som gäller 1.1.2010. För den som vill söka fram den exakta ordalydelsen hänvisas till lagen om kommunala pensioner (KomPL ... § ... mom.) och till lagen om införande av lagen om kommunala pensioner (Inf KomPL…§…mom).
Tjänsteinnehavare och arbetstagare har samma pensionsskydd, oberoende av anställningens art. Alla går i guiden under den gemensamma benämningen ”arbetstagare”. Kommunernas pensionsförsäkrings medlemssamfund går under benämningen ”kommun”. Kommunernas pensionsförsäkring har också hand om beviljande och utbetalning av pensioner med stöd av vissa andra lagar.
Kommunernas pensionsförsäkring ger också ut mindre omfattande broschyrer och meddelanden som är avsedda för kundernas behov, för personalutbildning och andra liknande ändamål. Dessa kan beställas från Kommunernas pensionsförsäkring. Nedan följer en förteckning över de pen- sionsbroschyrer som finns tillgängliga. Synpunkter och önskemål som gäller pensionsguidens och broschyrernas innehåll kan riktas till Kommunernas pensionsförsäkrings informatör.
• Ålderspension och förtida ålderspension
• Deltidspension
• Familjepension
• Alterneringsledighet och kommunal pension
• Uppskatta beloppet av din kommunala pension
• Jag fortsätter att arbeta
• När arbetsförmågan försvagas
• Yrkesinriktad rehabilitering – Möjlighet att fortsätta i arbete
• Yrkesinriktad rehabilitering – Arbets
prövning stöder fortsatt förvärvsarbete
• Yrkesinriktad rehabilitering – Nytt yrke genom studier
• Rehabilitering på arbetsplatsen lönar sig
• Framgångsrikt i arbete efter lång sjuk frånvaro
• Framgångsrikt i arbete efter depression
• Delinvalidpension
• Ekonomiskt stöd
• Kommunarbetsgivarens pensionsavgifter 2010
• Kommunerna lägger ut sina tjänster – Vad händer med pensionsavgifterna och pensionerna?
Broschyrerna finns även på Kommunernas pensionsförsäkrings internetsidor, där de också kan skrivas ut. Också den kommunala pensionsguiden finns på nätet (www.keva.fi) samt dessutom cirkulär, meddelanden m.m. aktuell information som pensionsanstalten har gett ut.
6 Det totala pensionsskyddet 6 Arbetspensionslagarna
6 Principen om s.k. sista anstalt 6 Arbetspensionsrådgivning
7 Det kommunala pensionssystemet 7 Lag om kommunala pensioner 8 Kommunernas pensionsförsäkring 8 Vem gäller KomPL
8 Övre och undre åldersgräns 9 Vem gäller KomPL inte
9 Arbetstagare som omfattas av en annan pensionslag än KomPL 9 Statens pensionssystem 10 Rätten att välja gällde 10 Självständiga företagare 10 Pensioner och andra förmåner 11 De kommunala pensionerna i korthet 12 Ålderspension
12 I pension från kommunal tjänstgöring 12 Fortlöpande anställning
12 Fortlöpande anställning fram till 31.12.2004 13 Fortlöpande anställning
fr.o.m. 1.1.2005
13 Den kommunala tjänstgöringen har upphört redan tidigare 14 Den s.k. utlösningsprincipen
på den offentliga sektorn 14 Förstatligande av kommunala
funktioner eller kommunalisering av statliga funktioner
14 Ålderspensionen börjar 15 Arbete under tid med pension 15 Ålderspensionens belopp 15 Tjänstgöring som ska beaktas
i pensionen fram till 31.12.2004 15 Kommunal tjänstgöring 15 1. Åldersgräns 23 år
15 2. Tillräcklig inkomst eller arbetstid 16 3. Anställningens längd
16 Kommunal KAPL-tjänstgöring 17 Familjevårdare
17 Närståendevårdare
17 Kommunala förtroendevalda 17 Avbrott i anställningen under tiden
1.1.1996–31.12.2004 18 Förlängd tjänstgöringstid på
grundval av pensionsåldern 19 Tid med pension
19 Pensionstillväxten fram till 31.12.2004 19 Anställningar som har börjat
före 1.1.1993
19 Anställningar som har börjat 1.1.1993 eller senare 20 Pensionslönen fram till 31.12.2004
20 Vad ingår i pensionslönen 20 Vad ingår inte i pensionslönen 21 Basfribrev
21 Fribrevsteknik 31.12.1994 och 31.12.2004
22 Tekniskt avbrytande 23 Arbetspensionstillägg 24 APL-index åren 1962–2004 24 Pensionstillväxten fr.o.m. 1.1.2005
25 Pension av inkomsterna under vart och ett år
26 Tid med pension 26 Lönekoefficient
26 Pension av oavlönade perioder 27 Pension för tiden för vård av
barn och för tiden för studier 28 Pensionens maximibelopp
29 Skyddsandel
29 Övriga pensioner och ersättningar 29 Övriga arbetspensioner som har
tillvuxit för en arbetstagare fram till 31.12.2004
29 Övriga pensioner och ersättningar fr.o.m. 1.1.2005
30 Uträkning av maximibeloppet på nytt
30 Livslängdskoefficient
30 Exempel på hur pensionen bestäms 33 Förtida ålderspension
33 Den förtida ålderspensionens belopp 34 Deltidspension
34 Villkor för att få deltidspension 35 Deltidspensionens belopp
36 Deltidspensionstagarens inkomster 36 Från deltidspension till ålderspension 36 Yrkesinriktad rehabilitering 37 Villkor för yrkesinriktad rehabilitering 37 Rehabiliteringsansökan
37 Rehabiliteringsplan 37 Rehabiliteringsformer 38 Rehabiliteringsförmåner
38 Rehabiliteringspenning 38 Partiell rehabiliteringspenning
38 Rehabiliteringsförhöjning 38 Rehabiliteringsunderstöd 38 Rehabiliteringskostnader 39 Beslut som gäller yrkesinriktad
rehabilitering 39 Ändringssökande 39 Invalidpensioner
39 Villkor för att få invalidpension 39 1. Arbetsoförmåga för det egna yrket och s.k. allmän arbetsoförmåga
40 2. Långvarig arbetsoförmåga 40 Rehabiliteringsstöd
40 Delinvalidpension 40 Invalidpensionens belopp
41 Tid med pension
42 Invalidpensionens maximibelopp 42 Delinvalidpensionens belopp 42 Livslängdskoefficient 42 Engångsförhöjning
42 Invalidpension börjar och upphör 43 Invalidpensionstagares förvärvsarbete 43 Behandlingen av invalidpensions-
ärenden vid pensionsanstalterna 44 Arbetslöshetspension
44 Villkor för att få arbetslöshetspension 44 Arbetslöshetspension börjar och upphör 45 Indexjustering av beviljad pension 45 Familjepension
45 Förmånstagare 45 Efterlevande make 46 Barn
46 Familjepensionens belopp
46 Minskning av efterlevandepension 47 Grund för minskning av
efterlevandepension 47 Grund för minskningen när
den första minskningen görs 1.1.2010 eller senare 48 Grund för minskningen när
förmånslåtaren har avlidit före år 2010
49 Familjepension börjar och upphör 49 Ekonomiskt stöd
49 Vem gäller det ekonomiska stödet 50 Förmånstagare
50 Ersättningens belopp 50 Ansökan om ekonomiskt stöd
52 Ansökan om KomPL-pension 52 Elektronisk ansökan 52 Ansökan med blankett 53 Bilagor till pensionsansökan 53 När är det skäl att lämna in ansökan 54 Ansökan som gäller andra pensioner 54 Utbetalning av pension
samt beskattning
54 Betalningsdag för regelbunden pension 55 Uppgifter om pensionsbetalnings-
förbindelser
55 Pensionsbetalningen inleds 55 Betalning av dröjsmålsförhöjning 55 Betalning av pension till utlandet 55 Beskattning av pension
55 Personlig uppgift om förskotts- innehållning på pension 56 Användning av skattesats för lön
när pensionen börjar
56 Personlig förskottsinnehållnings- uppgift saknas för pension 56 Utbetalning av pension som en
engångsbetalning
56 Beskattningen av pension till pensionstagare som är permanent bosatt utomlands
57 Utredning om utbetald pension 57 Ändring av pensionsbeslut 57 Besvär
57 Besvär över Kommunernas pensionsförsäkrings beslut 58 Besvärstiden
58 Besvär över beslut av besvärsnämnden för arbetspensionsärenden 58 Rättande av pensionsbeslut 59 Övriga beslut och tjänster 59 Förhandsbeslut
59 Registerutdrag
60 KomPL-pensionsavgifterna 60 Den lönebaserade avgiften
60 Den pensionsutgiftsbaserade avgiften 60 Den förtidspensionsutgiftsbaserade
avgiften
61 Alfabetiskt sakregister 62 Adresser
62 Pensionsanstalter 62 Andra adresser
Det totala pensionsskyddet
Alla löntagare och företagare i Finland har ett på arbete baserat lagstadgat arbetspensions- skydd som kompletteras av folkpensionen. Det totala pensionsskyddet för en person som har varit i arbete består av antingen en eller flera arbetspensioner eller av arbets- och folkpension.
Arbetspensionslagarna omfattar nästan alla personer i förvärvsarbete. Den offentliga och den privata sektorn har sina egna arbetspensionslagar. Parallellt med arbetspensionssys- temet fungerar folkpensionssystemet, som garanterar en minimiutkomst för den som aldrig har förvärvsarbetat eller vars arbetspension är mycket liten. Pensionsformerna är likartade inom de olika systemen. Både arbetspensionerna och folkpensionen ger skydd vid ålderdom, arbetsoförmåga, arbetslöshet och familjeförsörjarens död.
Om en arbetstagare har arbetat eller bott både i Finland och i något annat land som har anslutit sig till EESavtalet eller i ett land som är medlem i Europeiska Unionen eller i ett land med vilket Finland eller EU har ingått avtal om social trygghet, kan arbetstagarens totala pensionsskydd också inbegripa pension för denna tid. Följande länder har anslutit sig till EESavtalet eller till Europeiska Unionen: Belgien, Bulgarien, England, Spanien, Holland, Irland, Italien, Grekland, Luxemburg, Portugal, Frankrike, Tyskland, Danmark, Island, Österrike, Liech- tenstein, Norge, Rumänien, Sverige, Estland, Lettland, Litauen, Polen, Tjeckien, Slovakien, Ungern, Slovenien, Malta och Cypern. Australien, Förenta Staterna, Chile, Israel, Kanada och Schweiz har ingått avtal om social trygghet med Finland eller med EU.
Arbetspensionslagarna
På följande sida finns en förteckning över de viktigaste arbetspensionslagarna med uppgifter om vilka arbetstagare de omfattar, enligt typ av arbetsgivare.
Principen om s.k. sista anstalt
Principen om s.k. sista anstalt tillämpas inom pensionssystemen för de anställda hos kom- muner, staten, den privata sektorn, evangelisk-lutherska kyrkan samt Folkpensionsanstaltens personal. Detta innebär att den pensionsanstalt som arbetstagaren sist har omfattats av ger en beslutssammanställning över samtliga pensioner från de ovan nämnda systemen och också sköter om utbetalningen av pensionerna.
Arbetspensionsrådgivning
Arbetspensionsanstalterna lämnar information om pensionerna som de sköter. I frågor som gäller arbetspensioner kan man också vända sig till Pensionsskyddscentralen, Folkpensions- anstaltens lokalbyråer och försäkringsbolagen. Dessa tillhandahåller också broschyrer och ansökningsblanketter och kan hjälpa till med att fylla i pensionsansökan.
Information om arbetspensioner hittar du också på webbtjänsten www.tyoelake.fi Pensionsanstalternas adresser och webbadresser finns i slutet av denna guide.
Pensionslag Lagen omfattar KomPL
Lag om kommunala pensioner
De anställda hos Kommunernas pensionsförsäkrings medlemssamfund (med undantag)
StaPL
Lag om statens pensioner
De anställda hos staten
KyPL
Pensionslag för evangelisk-lutherska kyrkan
De anställda hos den evangelisk- lutherska kyrkan och dess församlingar ArPL
Lag om pension för arbetstagare
De anställda hos privata arbetsgivare
FöPL
Lag om pension för företagare
Företagare
LföPL
Lag om pension för lantbruksföretagare
Lantbrukare, renskötare och fiskare
SjPL
Lag om sjömanspensioner
Personer inom utrikestrafiken i arbeten som avses i pensionslagen
Det kommunala pensionssystemet
Lag om kommunala pensioner
Lagen om pension för kommunala tjänsteinnehavare och arbetstagare (KTAPL) trädde i kraft 1.5.1964. Detaljerade bestämmelser om pensionsförmånerna fanns i den kommunala pensionsanstaltens pensionsstadga (KPS). Innan lagen och pensionsstadgan trädde i kraft be- stämdes pensionsförmånerna för de kommunala tjänsteinnehavarna och arbetstagarna enligt kommunernas egna pensionsstadgor. Såväl KTAPL som KPS har upphävts och bestämmelser- na som ingick i dem har överförts till lagen om kommunala pensioner (KomPL) och lagen om införande av lagen om kommunala pensioner (Inf KomPL), vilka trädde i kraft 1.8.2003. De bestämmelser och pensionsförmåner som ingår i lagen är samma för såväl tjänsteinnehavare som arbetstagare. KomPL gäller dock inte personer som är födda före 1940, utan på dessa tillämpas fortfarande KTAPL och KPS.
Kommunernas pensionsförsäkring
Kommunernas pensionsförsäkring är den kommunala pensionsanstalt som avses i KomPL, som både beviljar och betalar ut pensionerna enligt KomPL. De kommunala arbetsgivarna är medlemssamfund i pensionsanstalten. Kommuner och samkommuner är medlemssamfund direkt med stöd av lag. Till medlemmar kan dessutom på ansökan antas sådana föreningar, vilkas medlemmar är enbart kommuner eller andra medlemssamfund i pensionsanstalten samt sådana aktiebolag, vilkas samtliga aktier ägs av medlemssamfund i Kommunernas pen- sionsförsäkring. Också sådana aktiebolag och stiftelser där medlemssamfund i Kommunernas pensionsförsäkring har bestämmande inflytande som avses i 1 kap. 5 § i bokföringslagen, kan på vissa villkor ansluta sig som medlemssamfund till Kommunernas pensionsförsäkring.
Pensionerna som Kommunernas pensionsförsäkring betalar ut finansieras med avgifter som tas ut hos medlemssamfund och arbetstagare samt med pensionsanstaltens övriga inkomster. Sådana övriga inkomster är bl.a. avkastningen av den placeringsverksamhet som bedrivs av Kommunernas pensionsförsäkrings pensionsansvarsfond.
Vem gäller KomPL
(KomPL 3 §)KomPL omfattar de personer i tjänste- eller arbetsförhållande hos ett medlemssamfund i Kommunernas pensionsförsäkring, vilka inte omfattas av någon annan arbetspensionslag (se sid. 9 ).
KomPL omfattar dessutom familjevårdare (fr.o.m. 1.7.1992), som i sitt hem ger sådan familjevård som avses i 25 § i socialvårdslagen. Med familjevård avses ordnande av vård, fost- ran eller annan omvårdnad av en person dygnet runt utanför hans eller hennes eget hem i ett privathem. Familjevårdare ska med kommunen ingå ett sådant uppdragsavtal som föreskrivs i 1 § familjevårdarlagen.
KomPL omfattar också personer (fr.o.m. 1.7.1993) som lyfter vårdarvode enligt 5 § i la- gen om stöd för närståendevård och som med kommunen har ingått ett vårdavtal enligt 8 § i förenämnda lag (till 31.12.2005 27 § i socialvårdslagen). Med närståendevård avses ordnande av vård för åldringar, handikappade och sjuka i hemförhållanden med hjälp av en närstående person.
Också en annan än en ovan nämnd person som har ingått ett konsult- eller uppdragsavtal med en kommun, omfattas av KomPL, i fall han eller hon inte verkar som företagare.
Kommunala förtroendevalda har fr.o.m. 1.1.1993 omfattats av pensionsskyddet enligt KomPL. Pension tillväxer av ersättningar för inkomstbortfall och separata arvoden som beta- lats för viss tid. Av mötesarvoden tillväxer ingen pension.
Övre och undre åldersgräns (KomPL 5 §)
Fr.o.m. 1.1.2005 omfattas en arbetstagare av KomPL från början av den månad som följer på den då han eller hon fyller 18 år.
En arbetstagare omfattas av KomPL till utgången av den månad under vilken han eller hon fyller 68 år.
Vem gäller KomPL inte
En del av arbetstagarna i kommunal anställning står utanför KomPL.
Arbetstagare som omfattas av en annan pensionslag än KomPL Statens pensionssystem
Personer i anställning hos en kommun som lärare eller rektor vid grundskola, gymnasium eller vuxengymnasium samt vissa andra personer som omfattas av lagen om statens pensioner (StaPL), övergår fr.o.m. 1999 gradvis till att omfattas av KomPL.
En arbetstagare som 1.1.1999 har omfattats av lagen om statens pensioner, kvarstår inom StaPL så länge som hans eller hennes anställning fortgår. När en anställning som har varit i kraft 1.1.1999 upphör, och om en ny kommunal anställning börjar, kvarstår arbetstaga- ren fortfarande inom statens pensionssystem om han eller hon är född före 1970 och verkar huvudsakligen i undervisnings- eller elevhemsföreståndaruppgifter enligt lagen om grundläg- gande utbildning eller gymnasielagen. Om däremot minst hälften av uppgifterna är andra än ovan nämnda uppgifter, t.ex. sådana som hör till yrkesundervisningen, omfattas anställningen av KomPL om den har börjat 1.1.1999 eller senare.
En arbetstagare som är född 1970 eller senare, som 1.1.1999 eller därefter har trätt i en ny kommunal anställning i undervisnings- eller elevhemsföreståndaruppgifter enligt lagen om grundläggande utbildning eller gymnasielagen, kommer att omfattas av KomPL.
En arbetstagare, som 1.1.1999 eller därefter har trätt i annan uppgift än undervisnings
eller elevhemsföreståndaruppgift, kommer att omfattas av KomPL, oberoende av ålder.
Lagändringarna som gäller förskoleundervisning trädde i kraft 1.8.2000, förskoleun- dervisningen stöder sig på lagen om grundläggande utbildning. En person som har trätt i anställning hos en kommun före 1.8.2000 och vars anställning har fortgått oavbruten, kvarstår inom KomPL även om hans eller hennes arbetsuppgifter ändras så att de huvudsakli- gen består av förskoleundervisning. Om en person 1.8.2000 har omfattats av StaPL, kvarstår han eller hon på motsvarande sätt inom StaPL så länge som anställningen fortgår oavbruten.
När en ny arbetstagare anställs som förskollärare, kommer han eller hon att omfattas av StaPL om han eller hon är född före 1970 och uppgifterna huvudsakligen består av undervisnings- uppgifter enligt lagen om grundläggande utbildning eller gymnasielagen. Om däremot minst hälften av uppgifterna är andra än sådana som avses i dessa lagar, omfattas arbetstagaren av KomPL. I de fall där en ny arbetstagare som anställs i uppgifter bestående av förskoleunder- visning är född 1970 eller senare, omfattas han eller hon alltid av KomPL.
Pensionsförmånerna för de anställda vid vissa statliga och privata inrättningar som över- gått i kommunal ägo samt vissa kommunala inrättningar som överförts till staten har reglerats genom speciallagar. Enligt dessa har de som i övergångsskedet varit anställda vid inrättningen fått välja mellan pensionsskydd antingen enligt StaPL eller enligt KomPL. Pensionen beviljas av Kommunernas pensionsförsäkring eller av statskontoret.
Rätten att välja gällde
• (dåvarande) kommunala hälsosystrar och barnmorskor i tjänst när folkhälsolagen trädde i kraft (lagen om införande av folkhälsolagen 67/1972),
• personalen vid statliga vårdanstalter (lag 1060/1975) och sjukhus (lag 777/1966) vilka övergått i kommunal ägo,
• personalen vid vissa privata anstalter vilka övergått i kommunal ägo (lag 988/1975 och lag 417/1968),
• personalen vid Etelä Hämeen keskusammattikoulu, vilken övergått i ett kommunalförbunds ägo (lag 18/1972),
• personalen vid folkhälsoinstitutets regionalinstitut (lag 1142/1983),
• personalen vid det till Helsingfors stad överlåtna Barnmorskeinstitutet (lag 1057/1985).
(i ovan nämnda fall beviljas pensionen av Kommunernas pensionsförsäkring)
• personalen vid magistraterna, ordningsrätterna och städernas exekutionsverk som överförts till staten (lag 344/1976),
• till statsanställning överförd personal vid indragna stadshäkten (lag 346/1976),
• personalen vid de till staten överförda rådstuvurätterna och städernas åklagarväsen (lag 353/1976).
(i dessa fall beviljas pensionen av Statskontoret) Självständiga företagare
Personer som i egenskap av självständiga företagare utför kommunalt arbete ska för sig själva teckna en pensionsförsäkring enligt FöPL och för sina anställda en försäkring enligt ArPL.
Huvudregeln är att om en person utför förvärvsarbete, men inte har ett arbetsavtals- eller tjänsteförhållande, ska han eller hon själv teckna sig en försäkring enligt lagen om pension för företagare. Frågorna i anslutning till ordnandet av pensionsskyddet bör alltid utredas re- dan i det skede då man ingår avtal om arbetet som ska utföras. Det rekommenderas att man ingår ett skriftligt avtal, av vilket framgår huruvida det är fråga om ett arbetsavtalsförhållande och vem som ska ordna pensionsskyddet. Personen i fråga ska reda ut hos Pensionsskydds- centralen om han eller hon är skyldig att ordna arbetspensionsskydd för sig själv (t.ex. olika stödpersoner, konsulter).
Pensioner och andra förmåner
En arbetstagare som omfattas av KomPL har rätt att få ålderspension på grundval av sin ålder, eller förtida ålderspension.
En äldre arbetstagare kan få deltidspension om han eller hon övergår från heltidsarbete till deltidsarbete.
Pensionsanstalten kan bekosta rehabilitering av en person som har blivit eller håller på att bli arbetsoförmögen för sitt yrke eller för en person som fortfarande arbetar, men som hotas av arbetsoförmåga.
Om en arbetstagare blir arbetsoförmögen på grund av sjukdom, lyte eller skada, har han eller hon rätt till invalidpension eller delinvalidpension. Också individuell förtidspension kan bli aktuell i fråga om vissa personer.
En äldre arbetstagare som blivit arbetslös har rätt till arbetslöshetspension.
När en familjeförsörjare avlider kan de anhöriga få familjepension. Likaså kan de få en engångsersättning som kallas ekonomiskt stöd och motsvarar grupplivförsäkring.
De kommunala pensionerna i korthet
Av denna tabell framgår pensioneringsalternativen för de kommunala arbetstagarna samt de grundläggande villkor som från 1.1.2010 gäller för de enskilda pensionerna
Pensionsslag Anställningar som börjat före 1.1.1993
Anställningar som börjat efter 31.12.1992 Ålderspension Ålder 63–68 år
eller lägre yrkesbaserad pensionsålder
Ålder 63–68 år
Förtida ålderspension
Eget val och ålder minst 62 år/eller 3 år under den personliga pensions- åldern *)
Eget val och ålder minst 62 år
Deltidspension Eget val, övergång till deltidsarbete och ålder minst 58 år
Eget val, övergång till deltidsarbete och ålder minst 58 år
Invalidpension Arbetsoförmåga Arbetsoförmåga Delinvalidpension Partiell arbetsoförmåga Partiell arbetsoförmåga
Arbetslöshets pension
**)
Arbetslöshet och ålder minst 60 år
Arbetslöshet och ålder minst 60 år
Familjepension Arbetstagarens död Arbetstagarens död
*) Före 1960 födda kan på vissa villkor gå i förtida ålderspension före fyllda 62 år, se sid.33.
**) Rätt till arbetslöshetspension har endast de som är födda före 1950.
Ålderspension
En arbetstagare kan gå i ålderspension när som helst i åldern 63–68 år. Om arbetstagaren har valt det gamla yrkesbaserade pensionsålderssystemet där pensionsåldern för ålderspension är under 63 år, kan han eller hon gå i ålderspension i denna lägre pensionsålder. (KomPL 11 § 1 mom., KomPL ikraftträdandebest. 27 mom.)
I pension från kommunal tjänstgöring
En arbetstagare som är född före 1960 och som har inlett sin kommunala tjänstgöring före 1993 har en personlig ålder för ålderspension, uträknad så att den infaller i åldern 63–65 år.
Till den personliga åldern för ålderspension har hört rätt till en före 1995 intjänad tilläggspen- sionsandel, som är 1–6 procent av pensionslönen. För tid i tjänstgöring före 1995 har tillvuxit grundpension med 2,0 procent per tjänstgöringsår och tilläggspension med 0,2 procent per tjänstgöringsår. Rätten till tilläggspensionsandel kvarstår endast i det fall att arbetstagaren fortsätter i det kommunala arbetet fram till sin personliga pensionsålder eller längre, och den kommunala tjänstgöringen har varit fortlöpande. (KomPL ikraftträdandebest. 19 mom.)
Om man går i ålderspension före sin personliga pensionsålder, omvandlas pensionen till att motsvara 63 års ålder så att grundpensionens tillväxtprocent för tiden före 1995 är 1,8 i stället för 2,0 och ingen rätt till tilläggspension föreligger. Pensionen blir alltså mindre än vad den hade varit om arbetandet hade fortgått fram till den personliga pensionsåldern. (Dessa bestämmelser gäller inte dem som är födda 1960 eller senare.) (KomPL ikraftträdandebest.
17 mom.)
Fortlöpande anställning (KomPL ikraftträdandebest. 26 mom.)
Villkor för att en före 1995 intjänad tilläggspensionsandel ska kvarstå är att den kommunala anställningen varit fortlöpande fram till den personliga åldern för ålderspension. Att kravet på fortlöpande anställning uppfylls utreds separat för tiden fram till 31.12.2004 och för tiden från och med 1.1.2005.
Fortlöpande anställning fram till 31.12.2004
Om den kommunala tjänstgöringen har inletts före 1993, har den bort fortgå utan avbrott under tiden 31.12.1992–31.12.2004. Har anställningen emellanåt varit avbruten, så har av- brottet fått vara högst en månad långt. Ett villkor är dessutom att anställningen före och efter avbrottet har fortgått minst sex månader. Om t.ex. en kommunal anställning har upphört 15.1.2000, så har följande anställning bort inledas senast 16.2.2000 (avbrottets längd alltså 16.1–15.2). Avbrott i anställningen såsom t.ex. tjänstledighet, moderskapsledighet el. dyl.
bryter inte anställningen, om arbetstagaren efter avbrottet har återgått till arbetet. (se sid. 17)
Exempel
En arbetstagare uppnår sin personliga pensionsålder 2011 och han eller hon önskar ta ut alterneringsledighet innan dess. Om arbetstagaren tar ut alterneringsledighet 2010 så länge att minimiinkomstgränsen inte uppnås det året, bibehåller han eller hon sin
pensionsförmån i fall det kommunala tjänste- eller arbetsavtalsförhållandet fortgår tills den personliga pensionsåldern uppnås. För det år då pensionsåldern uppnås (2011) gäller ingen inkomstgräns.
Fortlöpande anställning fr.o.m. 1.1.2005
Fr.o.m. 1.1.2005 betraktas kommunal tjänstgöring som fortlöpande om inkomsten av det kommunala arbetet under varje kalenderår som föregår året då pensionsfallet inträffat når upp till ett minimibelopp, som år 2010 är 7 386 euro. Om denna minimigräns inte uppnås alla år, kvarstår pensionsförmånerna dock i fall personen i fråga har ett kommunalt arbetsavtals- eller tjänsteförhållande som är i kraft ända fram tills pensionsåldern uppnås.
Den kommunala tjänstgöringen har upphört redan tidigare
Om en persons kommunala tjänstgöring har upphört redan före pensioneringen får han eller hon efter fyllda 63 år ålderspensionen som intjänats på basis av den kommunala tjänstgör- ingen. Om pension har tillvuxit före 1995, omvandlas den delen av pensionen till att motsvara 63 års ålder. (se sid. xx: I pension från kommunal tjänstgöring). Efter fyllda 65 år får personen den kommunala pensionen oomvandlad. (Denna bestämmelse gäller inte dem som är födda 1960 eller senare).
Exempel
Då en kommunal funktion privatiseras och arbetstagaren övergår från det kommunala pensionssystemet till ett privat pensionssys- tem, förlorar arbetstagaren i sin helhet den tilläggspensionsandel som tillvuxit före 1995.
Om han eller hon går i ålderspension från en
tjänstgöring inom den privata sektorn före 65 års ålder och samtidigt ansöker också om sin kommunala pension, omvandlas den grundpension som intjänats före 1995 till att motsvara åldern 63 år.
Ålderspensionen börjar
Man kan fortsätta i arbete och pension tillväxer fram till fyllda 68 år. Man kan fortsätta att arbeta ännu efter fyllda 68 år, men om detta måste man komma överens med arbetsgivaren.
Pensionstillväxten upphör dock när arbetstagaren fyllt 68 år. (KomPL 50 §)
Ålderspension beviljas när arbetstagaren har avgått från sin tjänstgöring hos kommunen.
Pensionen börjar tidigast vid ingången av månaden som följer på den under vilken arbets- tagaren har fyllt 63 år, retroaktivt kan ålderspension beviljas för tre månader.
(KomPL 11 § 2 mom.)
Om pensionen börjar senare än från början av den månad som följer på den då personen fyller 68 år, höjs pensionen med 0,4 % för varje månad med uppskov.
fortgått fram till pensioneringen. Den person- liga åldern för ålderspension kvarstår lika som den hade varit i tjänstgöring hos staten och i den åldern får han eller hon såväl pension från staten som från kommunen.
Exempel
När en yrkesläroanstalt som ägts av staten har kommunaliserats och läraren samtidigt har övergått från statens pensionssystem till det kommunala systemet, bibehåller han eller hon sitt pensionsskydd enligt StaPL, sådant det hade varit om tjänstgöringen hos staten hade
Den s.k. utlösningsprincipen på den offentliga sektorn
En arbetstagare kan få pension enligt KomPL, där tilläggspensionsandelen är med, även om den kommunala tjänstgöringen har upphört före pensioneringen. Villkoret är att han eller hon enligt statens pensionssystem eller något annat pensionssystem för den offentliga sektorn har rätt till en sådan pension som innefattar före 1995 intjänad tilläggspension.
(KomPL 12 § 1 mom.)
Förstatligande av kommunala funktioner eller kommunalisering av statliga funktioner (t.ex. personalen inom rättshjälpsväsendet som överförts till staten)
När en arbetstagare övergår från tjänstgöring hos en kommun till tjänstgöring hos staten samtidigt som någon av kommunens funktioner har överförts till att skötas av staten, bibehål- ler han eller hon sitt pensionsskydd som baserar sig på den kommunala tjänstgöringen sådant det hade varit om han eller hon hade fortsatt i tjänstgöring hos kommunen fram till pensions- fallet. Villkoret är att tjänstgöringen hos staten är fortlöpande fram till pensionsfallet (KomPL ikraftträdandebest. 20 mom.). Den personliga åldern för ålderspension kvarstår lika som den hade varit i tjänstgöring hos kommunen och i den åldern får han eller hon såväl kommunal pension som pension från staten.
Likaså, om en arbetstagare övergår från tjänstgöring hos staten till kommunal tjänstgör- ing samtidigt som den statliga funktionen överförs på kommunen, bibehålls den tilläggspen- sion som baserar sig på tjänstgöringen hos staten, ifall arbetstagaren fortsätter i fortlöpande kommunal anställning fram till pensionsfallet.
Arbete under tid med pension
Förvärvsinkomster under tid med ålderspension påverkar inte beloppet av redan beviljad pension. Av arbete som utförts under tid med pension tillväxer ytterligare pension, om pen- sionstagaren är under 68 år. Om en löpande ålderspension har beviljats på basis av kommunal tjänstgöring, fås den nya pensionen som tillvuxit av arbete som utförts under tiden med pension vid fyllda 68 år. Om ålderspensionen har beviljats på basis av annan än kommunal tjänstgöring och arbetet som utförts under tiden med pension är kommunalt, fås den nya pensionen som tillvuxit därav när arbetet upphör (tidigast dock i 63 års ålder).
(KomPL 11 § 3 mom.)
Ålderspensionens belopp
KomPL-pensionen räknas separat för tiden i tjänstgöring fram till 31.12.2004 och för kommunala anställningar efter detta datum. På beloppet av den pension som intjänats fram till 31.12.2004 inverkar:
• längden hos den tjänstgöring som berättigar till pension (se sid. 16)
• pensionens tillväxttakt (se sid. 19)
• pensionslönen, dvs. inkomsterna av anställningarna (se sid. 20)
• begränsning av pensionernas eller pensionens maximibelopp (se sid. 28).
Fr.o.m. 1.1.2005 påverkas pensionsbeloppet av de inkomster enligt KomPL, som intjänats under vart och ett år samt av tillväxtprocenten. Fr.o.m. 2005 tillväxer pension också av sociala förmåner.
Tjänstgöring som ska beaktas i pensionen fram till 31.12.2004
Kommunal tjänstgöring
Sökanden räknas till godo för pension enligt KomPL sådan kommunal tjänstgöring som upp- fyller nedanstående villkor i fråga om ålder, arbetsinkomster och tjänstgöringens längd. När det gäller anställningar som har upphört före 1.1.1998 räknas tjänstgöringsperioderna med en månads (30 dagars) noggrannhet. Under tiden 1.1.1998–31.12.2004 tillväxer pension också av månader som inte är hela.
1. Åldersgräns 23 år (KomPL 51 § 1 mom. före 1.1.2005)
Den till pension berättigande tjänstgöringstiden räknas arbetstagaren till godo från och med den dag då han eller hon har fyllt 23 år.
2. Tillräcklig inkomst eller arbetstid (Inf KomPL 5 § 2 mom.)
Tjänstgöring som har upphört före 1.5.1966: huvudsyssla (24 t/vecka eller personen har fått sin huvudsakliga utkomst av detta arbete).
• tjänstgöring som upphört under tiden 1.5.1966–31.12.1988: tillräcklig månadsinkomst (se tabell nedan) eller en arbetstid om minst 20 t/vecka.
• under tiden1.1.1989–31.12.1997: tillräcklig månadsinkomst, se tabell på sid. 16
• under tiden 1.1.1998–31.12.2004: ingen inkomstgräns.
3. Anställningens längd (Inf KomPL 5 § 2 mom.)
• Tjänstgöring som har upphört före 1.7.1971: minst 4 månader.
• Tjänstgöring som har upphört under tiden 1.7.1971–31.12.1997: minst en månad.
• Under tiden 1.1.1989–31.12.1997 beaktas anställningar som fortgått kortare tid än en månad på följande villkor:
• arbetstagaren har arbetat minst tre, fr.o.m. 1.1.1996 minst två kalendermånader i en följd
• arbetet har skett i tjänstgöring hos en och samma kommun
• samtliga anställningar har fortgått kortare tid än en månad
• inkomstgränsen har uppfyllts under varje kalendermånad
• arbetstagaren har varit i arbete under minst tre dagar av varje enskild kalendermånad
• Under tiden 1.1.1998–31.12.2004 tillväxer pension av varje arbetsdag.
Med ovan nämnda inkomstgräns avses de genomsnittliga månadsinkomsterna av anställning- en, på vilka verkställs förskottsinnehållning. Under de enskilda åren ska inkomsten ha uppgått till minst följande belopp:
År …...…… € År …...…… € År …...…… €
1968 och tidigare …… 30,27 1969 ……… 38,68 1970 ……… 42,00 1971 ……… 46,05 1972 ……… 52,66 1973 ……… 29,21 1974 ……… 33,58 1975 ……… 40,83 1976 ……… 49,25 1977 ……… 55,86 1978 ……… 61,08 1979 ……… 64,81
1980 ……… 70,89 1981 ……… 79,41 1982 ……… 89,12 1983 ……… 97,54 1984 ……… 107,24 1985 ……… 115,98 1986 ……… 124,19 1987 ……… 130,58 1988 ……… 137,62 1989 ……… 147,85 1990 ……… 157,87 1991 ……… 170,02 1992 ……… 179,30
1993 ……… 179,94 1994 ……… 179,94 1995 ……… 182,50 1996 ……… 187,61 1997 ……… 190,92 1998 ……… 194,54 1999 ……… 199,12 2000 ……… 202,86 2001 ……… 211,17 2002 ……… 219,00 2003 ……… 224,22 2004 ……… 229,34
Kommunal KAPL-tjänstgöring (KomPL ikraftträdandebest. 23 mom.)
Om en arbetstagare har valt det gamla yrkesbaserade pensionsålderssystemet och pensions- åldern är lägre än 63 år, får han eller hon räkna sig till godo kommunal tjänstgöring under KAPL före 1.1.1993. Ett villkor är dessutom att tjänstgöringen har varit fortlöpande fram till pensionsåldern och att arbetstagaren går i ålderspension i sin pensionsålder. Härvid beaktas
sådana månader under vilka inkomsten har nått upp till minst den ovan nämnda inkomst- gränsen (den undre åldersgränsen 23 år tillämpas såsom för KomPL anställning). Om också ArPL pension betalas på basis av samma tjänstgöring, avdras från KomPL-pensionen den pension som intjänats av KAPL-tiden.
Familjevårdare
Tidigast från 1.7.1992 tillväxer för en familjevårdare (se sid. 8) pensionsberättigande tjänstgö- ringstid på grundval av ett uppdragsavtal. Tjänstgöring som familjevårdare före 1.7.1992 ger inte rätt till pension. Rätt till pension för tiden före 1998 uppkommer endast av ett uppdrags- avtal som har fortgått minst en månad och där lönen nått upp till minst ett gränsbelopp (se tabell på sid. 16). Fr.o.m. 1998 intjänas pension också av tjänstgöringstider som är kortare än en månad och där inkomsterna ligger under gränsbeloppet.
Närståendevårdare
För närståendevårdare (se sid. 8) tillväxer pensionsberättigande tjänstgöringstid från den tidpunkt då avtal har ingåtts enligt 5 § i lagen om stöd för närståendevård (tidigare enligt 27 b § i socialvårdslagen), tidigast från 1.7.1993. För tid före 1.7.1993 intjänas inte pension.
Rätt till pension för tid före 1998 uppkommer endast av ett vårdavtal som har fortgått minst en månad och där lönen nått upp till minst gränsbeloppet (se tabell på sid. 16) . Fr.o.m. 1998 intjänas pension också av tjänstgöringsperioder som är kortare än en månad och där inkoms- terna ligger under gränsbeloppet.
Kommunala förtroendevalda
För en kommunal förtroendevald betraktas såsom pensionsberättigande tjänstgöringstid varje sådant kalenderår då han eller hon har fått ersättning för inkomstbortfall eller separata arvoden för viss tid. Fr.o.m. 1.1.2002 tillväxer pension av ersättning för inkomstbortfall utan någon årlig undre gräns. De separata arvodena måste fram till 31.12.2004 nå upp till ett årligt gränsbelopp (2 752,08 euro år 2004). (KomPL 10 § 2 mom. före 1.1.2005).
Avbrott i anställningen under tiden 1.1.1996–31.12.2004 (KomPL 52 § 1 och 2 mom. före 1.1.2005, Inf KomPL 5 § 2 mom.).
Ett oavlönat avbrott om högst ett år (t.ex. tjänstledighet eller studieledighet) i en anställning, betraktas i allmänhet som tjänstgöringstid, om anställningen fortgår över avbrottet utan att brytas och arbetstagaren därefter återgår till arbetet. Villkoret är att arbetstagaren inte under avbrottstiden tar anställning i ett arbete som omfattas av någon annan pensionslag. Kortare avbrott dras av från tjänstgöringstiden om arbetstagaren under denna tid har haft arbete som omfattas av någon annan pensionslag eller fullgjort sin värnplikt. När anställningen upphör med ett oavlönat avbrott, beaktas avbrottstiden inte i pensionen.
Särskild moderskapsledighet, moderskaps-, faderskaps- och föräldraledighet är dock pensionsberättigande tjänstgöringstid till den del som arbetstagaren har lyft särskild moder- skapspenning, moderskaps-, faderskaps- eller föräldrapenning eller hade haft rätt till sådan.
Oavlönad vårdledighet dras av från tjänstgöringstiden, om den har inletts omedelbart efter moderskaps-, faderskaps- eller föräldrapenningsperioden och om den tillsammans med mo- derskaps-, faderskaps- eller föräldrapenningsperioden har fortgått över ett år. Om arbetstaga- ren har tagit ut sin semester efter moderskaps-, faderskaps- eller föräldrapenningsperioden och vårdledigheten har börjat efter semestern, dras vårdledigheten av från den pensionsbe- rättigande tiden endast om den har fortgått över ett år.
Om avbrottet har börjat före 1.1.1996 räknas som pensionsberättigande tid endast ett sådant avbrott vars längd är högst sex månader. Om avbrottet har fortgått över sex månader, räknas som pensionsberättigande tid endast den del av avbrottet under vilken har betalats lön. Ett oavlönat avbrott som fortgått över sex månader dras alltså av i sin helhet från den pensionsberättigande tiden. Undantag är dock särskild moderskapspenningsperiod, moder- skaps-, faderskaps- och föräldrapenningsperiod, som är pensionsberättigande tjänstgöringstid när det gäller den tid då till arbetstagaren har betalats moderskaps-, faderskaps- eller föräldra- penning eller han eller hon hade rätt till sådan. Vårdledighet efter moderskaps-, faderskaps- eller föräldrapenningsperiod dras av från tjänstgöringstiden om den tillsammans med ovan nämnda betalningsperiod är längre än sex månader.
Exempel 1:
En arbetstagare har varit moderskapsledig på följande sätt: moderskapsledighet med lön 19.8.1985–11.11.1985,
moderskapsledighet utan lön (moderskaps- penningsperiod) 12.11.1985–27.6.1986, semester 28.6.1986–1.8.1986, vårdledighet 2.8.1986–31.12.1986.
Pension har tillvuxit av övriga tider, med undan- tag av vårdledigheten.
Exempel 2:
En arbetstagare har varit moderskapsledig på följande sätt:
moderskapsledighet med lön 19.8.1997–
11.11.1997,
moderskapsledighet utan lön (moderskaps- penningsperiod) 12.11.1997–27.6.1998, semester 28.6.1998–1.8.1998, vårdledighet 2.8.1998–31.7.1999.
Pension har tillvuxit av hela tiden.
Som tjänstgöringstid räknas också sådan tid under vilken en person har fått rehabiliterings- penning med stöd av arbetspensionslagar eller ersättning för inkomstbortfall med stöd av bestämmelserna om rehabilitering enligt olycksfalls- eller trafikförsäkringen.
Fr.o.m. 1.1.2005 tillväxer pension också av oavlönade perioder enligt olika grunder, (se sid. 26).
Förlängd tjänstgöringstid på grundval av pensionsåldern
Om en arbetstagare som har valt det gamla pensionsålderssystemet har varit i ett sådant arbete där pensionsåldern varit 53 eller 55 år, räknas på denna tid i arbete en 20 procents förlängning. I arbeten där pensionsåldern är 57 eller 58 år är förlängningen 10 procent.
(Inf KomPL 5 § 2 mom.)
Tid med pension
En person som har lyft s.k. heleffektiv invalidpension (den återstående tiden har beaktats), men som återgått till arbetet, får i sinom tid i sin nya pension räkna sig till godo den tidigare tiden med pension. För tid med deltidspension räknas en egen separat pension (KomPL 51 och 59 §).
Pensionstillväxten fram till 31.12.2004
(KomPL 40 § före 1.1.2005) Fram till 31.12.2004 tillväxer arbetstagarens pension av tiden i anställning. Pensionens tillväxt- takt är beroende av personens ålder och tidpunkten när den kommunala anställningen började.Pensionen tillväxer på olika sätt beroende på huruvida den kommunala anställningen har börjat före 1993 eller 1.1.1993 eller senare.
Anställningar som har börjat före 1.1.1993
Om arbetstagaren har varit i fortlöpande kommunal anställning 1.1.1993 och anställningen fortgår utan avbrott fram till pensionsfallet (se sid. 12), tillväxer pension på följande sätt:
• för tjänstgöringstid före 1.1.1995 är tillväxtprocenten 11/60 per månad, dvs. 2,2 procent per år
• för tjänstgöringstid efter 1.1.1995 är tillväxtprocenten 1/8 per månad, dvs. 1,5 procent per år
• från ingången av månaden som följer på den då arbetstagaren har fyllt 55 år är tillväxt
procenten 1/6 per månad, dvs. 2,0 procent per år
• också månader som inte är hela beaktas under tiden 1.1.1998–31.12.2004.
Om arbetstagaren går i ålderspension före sin personliga ålder för ålderspension, är tillväxt- procenten 1,8 för tjänstgöringstiden före 1.1.1995. (se sid. 13).
Anställningar som har börjat 1.1.1993 eller senare
Om arbetstagarens anställning har börjat 1.1.1993 eller senare, tillväxer pensionen med 1/8 procent per tjänstgöringsmånad, dvs. med 1,5 procent per år. När arbetstagaren har fyllt 55 år tillväxer pensionen med 1/6 procent per månad från början av månaden därpå, dvs. med 2,0 procent per år. Också månader som inte är hela beaktas under tiden 1.1.1998–31.12.2004.
Om arbetstagaren har haft kommunala anställningar som har upphört före 1.1.1993, tillväxer pensionen för deras del med 1/6 procent per månad, dvs. med 2 procent per år, i fall anställ- ningen är fortlöpande fram till 65 års ålder eller tills arbetsoförmåga inträder. Om personen går i ålderspension före 65 års ålder, är tillväxtprocenten 1,8 procent per år i anställningar som upphört före 1993.
Av arbete som familje- eller närståendevårdare tillväxer pension med 1,5 procent per år fram till 55 års ålder och därifrån vidare med 2 procent per år. Av arvoden för kommunala förtroende- uppdrag tillväxer pension med 1,5 procent per år.
Under tid med deltidspension tillväxer ålderspension med 2 procent per år såväl av deltids- arbetet som av nedgången i inkomsterna.
Pensionslönen fram till 31.12.2004
Pensionslönen är en kalkylerad lönesumma, på grundval av vilken den intjänade pensionen räknas ut. Pensionslönen räknas separat för varje anställning. En 1.1.2005 gällande an- ställning avbryts 31.12.2004 och pensionen som tillvuxit fr.o.m. 1.1.2005 räknas separat.
Pensionslönen räknas på de totala inkomsterna, vilka fastställs enligt samma grunder som vid förskottsinnehållning av skatt. (KomPL 68 § före 1.1.2005).
Vad ingår i pensionslönen
I pensionslönen beaktas förutom grundlönen jämte tjänstetillägg och andra tillägg bl.a.
• vikariatsarvoden
• söndags , övertids , beredskaps o.a. med dem jämförbara ersättningar
• arbetsspecifika specialtillägg
• semesterpenning
• arvode för ledande läkare
• arvoden för intyg
• avgifter som uppburits av patienter i specialavgiftsklass
• beskattningsvärdet för naturaförmåner
• dagtraktamenten, kostpenningar och måltidsersättningar, på vilka skatt har innehållits.
Sportler:
För vissa arbetstagare består arbetsinkomsterna helt eller delvis av avgifter och lösen som tas ut hos klienterna. Dessa inkomster beaktas i pensionslönen enligt de grunder som kommunen har fastställt. (KomPL 68 § före 1.1.2005).
Vad ingår inte i pensionslönen När pensionslönen räknas ut beaktas inte bl.a.
• dräktpenning
• rese , verktygs o.a. kostnadsersättningar
• mötesarvoden
• arvoden för föreläsningar och föredrag av engångsnatur
• semesterersättning som betalas när anställningen upphör
• upphovsrättsarvoden.
Om en arbetstagare har haft flera anställningar hos en och samma kommun, betraktas dessa som en enda anställning. (KomPL 63 § före 1.1.2005). Vid uträkningen av pensionslönen räknas inkomsterna av dessa anställningar samman.
Basfribrev (Inf KomPL 5 § 2 mom.)
KomPL-pensionen räknas ut separat för varje anställning som upphört 1.1.1989 eller senare (den s.k. fribrevstekniken). Anställningar som har upphört före 1.1.1989 räknas som pen- sionstid för den anställning som gällde 1.1.1989. För uträkning av pensionen uppgörs ett s.k.
basfribrev enligt följande principer:
• Om arbetstagaren hade en gällande anställning 1.1.1989, betraktas de tidigare tjänst- göringstiderna såsom pensionsberättigande tjänstgöringstider när pensionen av denna anställning räknas ut.
• Om arbetstagarens 1.1.1989 gällande anställning var en bisyssla, och han haft anställningar i huvudsyssla som upphört före 1.1.1989, fogas dessa tidigare upphörda anställningar i huvudsyssla till den sista tjänstgöringsperiod i huvudsyssla som upphörde före 1.1.1989.
• Om arbetstagaren inte hade en gällande anställning 1.1.1989, fogas de tidigare tjänstgö- ringstiderna i huvudsyssla såsom pensionsberättigande tjänstgöringstid till den sista anställ- ning i huvudsyssla som upphörde före 1.1.1989.
Fribrevsteknik 31.12.1994 och 31.12.2004 (Inf KomPL 5 § 2 mom., KomPL ikraftträdandebest. 5 mom.)
En kommunal anställning som har börjar före 1993 avbryts 31.12.1994 för uträkning av arbetstagarens pension. Om anställningen har fortgått över fyra år, räknas pensionslönen på inkomsterna under åren 1990–1993 så att året med de sämsta och året med de bästa inkomsterna utelämnas och pensionslönen är den genomsnittliga månadslönen av de två med avseende på inkomsterna mellersta åren. Om anställningen har fortgått i fyra års tid, räknas pensionslönen på inkomsterna under åren 1991–1994 genom att välja de två med avseende på inkomsterna mellersta åren. När det gäller en anställning som har fortgått tre år är pensionslönen den genomsnittliga inkomsten under de två med avseende på inkomsterna bästa åren och i anställningar som har fortgått två eller ett år de genomsnittliga inkomsterna under hela tjänstgöringstiden.
För uträkning av pensionen inleds en ny anställning 1.1.1995 som avbryts 31.12.2004.
Om arbetstagaren har varit hela tiden i samma anställning, är pensionslönen den genom- snittliga månadsinkomsten av alla dessa år. I anställningar som fortgått kortare tid än tio år är pensionslönen medeltalet av inkomsterna i anställningen. Från arbetsinkomsterna dras av ett belopp motsvarande arbetstagarens arbetspensionsavgift. Första gången görs detta avdrag från inkomsterna år 1996 och dess belopp fås genom att årsinkomsterna 1996 multipliceras med koefficienten 0,0343. Motsvarande koefficient för år 1997 är 0,045, för inkomsterna åren 1998–2000 är koefficienten 0,047, för inkomsterna år 2001 0,045, för inkomsterna år 2002 0,044 och för inkomsterna åren 2003 och 2004 är koefficienten 0,046. Efter avdraget justeras arbetsinkomsterna med APL-index till nivån för år 2004.
Vid uträkningen av pensionslönen för anställningar efter 1.1.1995 beaktas endast sådana år i vilka inte ingår oavlönad lagstadgad moderskaps- eller föräldraledighet eller vårdledighet eller minst en månads rehabiliteringstid enligt arbetspensionslagar. Av dessa år som tas med i uträkningen lämnas ytterligare bort de år under vilka inkomsterna har varit exceptionellt små.
Sådana år, då inkomsterna understiger 50 procent av medelinkomsterna under de år som är med i uträkningen, lämnas bort. Åren som lämnas obeaktade får utgöra högst en tredjedel av antalet år som är med i uträkningen, endast 1996 eller år därefter kan utelämnas. Om t.ex. en och samma anställning har fortgått från 1995 till 2004, kan högst tre års inkomster lämnas bort. I fall inkomsterna under något år inte kan utelämnas, även om de har gått ned, kan pensionslönen justeras. Justeringen verkställs om nedgången i inkomsterna har minskat pensionslönen med minst 7,5 procent.
När det gäller familjevårdare och närståendevårdare räknas pensionslönen på den lön som betalats till vårdaren. Ersättningar för omkostnader beaktas inte.
För arvoden av kommunala förtroendeuppdrag räknas inte någon separat pensionslön, utan pensionen som tillvuxit räknas på de ersättningar för inkomstbortfall och arvoden som betalats för viss tid, som under vart och ett kalenderår har betalats till den förtroendevalda.
(se gränsbeloppet sid. 17).
Tekniskt avbrytande (KomPL 65 § före 1.1.2005)
Från början av 1989 kan också en arbetsrättsligt enhetlig anställning för uträkning av pensio- nen spjälkas upp i flera separata anställningar om arbetstagarens arbetstid har ändrats och hans eller hennes inkomster samtidigt har minskat eller ökat (s.k. tekniskt avbrytande). Ett tekniskt avbrytande innebär att pensionen räknas ut separat för tiden före ändringen och för tiden efter ändringen, som om de varit olika anställningar.
Tekniskt avbrytande tillämpas om
• anställningen har fortgått minst tre år innan arbetstiden ändrades
• arbetstagaren har haft en arbetstid som bör betraktas som regelbunden
• arbetstagarens arbetstid eller arbetstidsarrangemang ändras och ändringen inte är avsedd att vara tillfällig
• arbetstagarens arbetsinkomster samtidigt minskat med minst en fjärdedel eller ökat med minst en tredjedel
• ändringen har skett 1.1.1989 eller senare.
Tekniskt avbrytande kan på ansökan av arbetstagaren tillämpas även på tiden före 1.1.1989, om pensionslönen av basfribrevet (se sid. 21) är minst 25 procent lägre än pensionslönen av den anställning som upphört därförinnan.
Tekniskt avbrytande kan bli aktuellt också då arbetstiden ändras gradvis, om arbetsin- komsterna till följd av detta har ändrats på ovan nämnda sätt inom högst tre år från den första ändringen.
Arbetsgivaren har anmält till pensionsanstaltens register att arbetstiden och inkomstnivån förändrats och anställningen avbryts på basis av dessa uppgifter.
Obs!
Tekniskt avbrytande verkställs inte längre på tjänstgöringsperioder efter 1.1.2005.
Arbetspensionstillägg (KomPL ikraftträdandebest. 5 mom.)
Pensionen höjs med ett arbetspensionstillägg om personen efter att anställningen upphört har fått inkomstrelaterad dagpenning enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa, förtjänst- stöd i samband med arbetskraftspolitisk vuxenutbildning, personligt stöd för frivillig yrkesin- riktad vuxenutbildning från utbildnings- och avgångsbidragsfonden eller rehabiliteringspen- ning och på basis härav beviljad ersättning för inkomstbortfall. Rätt till arbetspensionstillägg föreligger dock inte om dessa förmåner har betalats
• innan arbetstagaren har fyllt 23 år
• under det år då pensionsfallet inträffade
• för tiden före det kalenderår under vilket arbetstagaren har varit i sin första anställning eller sin första företagarverksamhet, på basis av vilken han eller hon har rätt till pension enligt en arbetspensionslag
• det kalenderår under vilket arbetstagaren började i sin första anställning som omfattas av en arbetspensionslag
• under ett sådant kalenderår då arbetstagaren hela året har varit i en sådan anställning som omfattas av en arbetspensionslag eller verkat som företagare, i fall hans inkomster inte under ett och samma kalenderår nått upp till gränsbeloppet enligt KAPL 5 § 2 mom.
Arbetspensionstillägg uppkommer inte längre av förmåner som betalas fr.o.m. 1.1.2005.
APL-index åren 1962–2004
Nedanstående tabell upptar de APL indextal som behövs för uträkningen av pensionslönen.
När man t.ex. räknar ut pensionslönen av en anställning som avslutats vid utgången av 2004 på inkomsterna under åren 1995–2004, höjs samtliga inkomster först till nivån år 2004.
Indexförhöjningen görs så att årsinkomsten multipliceras med 2004 års index och divideras med intjäningsårets index. Koefficienten invid indextalet är den siffra som respektive års lön ska multipliceras med så att lönen höjs till 2004 års nivå. När beloppet av den pension som tillvuxit fram till utgången av 2004 höjs till 2010 års nivå, använder man en lönekoefficient.
(se sid. 26).
År Index År Index År Index
1962 100 1976 462 1990 1 481
1963 106 1977 524 1991 1 595
1964 116 1978 573 1992 1 682
1965 130 1979 608 1993 1 688
1966 142 1980 665 1994 1 688
1967 152 1981 745 1995 1 712
1968 165 1982 835 1996 1 760
1969 182 1983 915 1997 1 791
1970 197 1984 1 006 1998 1 825
1971 216 1985 1 088 1999 1 868
1972 247 1986 1 165 2000 1 903
1973 274 1987 1 225 2001 1 981
1974 315 1988 1 291 2002 2 054
1975 383 1989 1 387 2003 2 103
2004 2 151
Pensionstillväxten fr.o.m. 1.1.2005
(KomPL 40 §)Fr.o.m. 2005 tillväxer pension av en persons samtliga arbetsinkomster i åldern 18–67 år.
Åldersgränsen 18 år tillämpas dock inte retroaktivt. Efter uppnådd 68 års ålder tillväxer pen- sion inte längre, men om man inte då ännu önskar bli pensionerad, höjs pensionen med en uppskovsförhöjning. (se sid. 14).
Pension av inkomsterna under vart och ett år
Pensionen räknas ut på arbetstagarens arbetsinkomster under vart och ett år. Fram till uppnådd 53 års ålder tillväxer pension med 1,5 procent av årsinkomsten, därifrån vidare till uppnådd 63 års ålder med 1,9 procent och från fyllda 63 år med 4,5 procent av årsinkoms- ten. För dem som är födda 1949 eller tidigare tillväxer pension dock fram till 63 års ålder med 2 procent av årsinkomsten.
Arbetsinkomsterna beaktas på samma sätt som när pensionslönen räknas ut (se sid. 20) förutom att pension fr.o.m. 2005 tillväxer också av semesterersättningar samt av föreläsnings- och föredragsarvoden. Från årsinkomsterna avdras ett belopp som motsvarar löntagarens pensionsavgift.
Obs!
Pension som tillvuxit av det år då anställ- ningen upphörde räknas dock på föregå- ende års inkomster. När arbetstagaren går i ålderspension eller förtida ålderspension år 2010 eller 1.1.2011, räknas den pension som tillvuxit av år 2010 på inkomsterna un- der år 2009. Om inkomsterna under år 2009 emellertid avviker med över 10 procent från medelvärdet av inkomsterna åren 2007 och 2008, räknas pensionstillväxten år 2010 på de faktiska inkomsterna under år 2010. Om ålderspensionen börjar år 2011 (1.2.2011 el- ler senare), räknas pensionstillväxten år 2011 Exempel:
Om en 52-årig person tjänar 24 000 euro/år, tillväxer pension med 1,5 procent, dvs. 360
euro och då blir månadspensionens belopp 30 euro.
på inkomsterna under år 2010. Om inkomster- na under år 2010 emellertid avviker med över 10 procent från medelvärdet av inkomsterna under åren 2008 och 2009, räknas pensionstill- växten år 2011 på basis av inkomsterna under år 2011.
Undantag! Om arbetstagaren under det sista året har fått någon sådan social förmån (se sid. 26) som beaktas i pensionen, räknas pensionstillväxten av det sista året alltid på de faktiska inkomsterna och på basis av den oavlönade tiden.
Också av arbete under tid med pension tillväxter pension fram till uppnådd 68 års ålder.
Tillväxtprocenten är dock härvid oberoende av åldern alltid 1,5 procent av årsinkomsten.
Under tid med deltidspension tillväxer ålderspension av inkomsterna av deltidsarbetet och för dem som är födda före år 1953 även av nedgången i inkomsterna. För dem som är födda 1946 eller tidigare är tillväxten av nedgången i inkomsterna 2 procent per år. För dem som är födda 1947–1951 tillväxer pension av nedgången i inkomsterna med 0,75 procent per år.
Men om arbetstagaren går i deltidspension först vid fyllda 60 år, tillväxer pension av nedgång- en i inkomsterna med 1 procent per år. För dem som är födda år 1952 tillväxer pension av nedgången i inkomsterna med 0,75 procent per år, för dem som är födda 1953 eller senare tillväxer ingen pension alls av nedgången i inkomster. Av deltidsarbete tillväxer ålderspension enligt samma grunder som av heltidsarbete. (se ovan)
Obs! Fr.o.m. 2005 är det möjligt att få ålderspension från privata arbetsavtalsförhållanden vid uppnådd 63 års ålder. Om den personliga, kommunala pensionsåldern är högre, och perso- nen önskar fortsätta i sitt kommunala arbete fram till dess, kan han eller hon vid fyllda 63 år ta ut sin pension som intjänats på privata sektorn. Då tillväxer pension av den fortgående kommunala anställningen med endast 1,5 procent av årsinkomsterna, då tillväxten annars är 4,5 procent.
Tid med pension
Om en person har varit på invalidpension, men återgått till arbetet, beaktas denna pensions- tid i ålderspensionen. För tiden med pension tillväxer ny pension med 1,5 procent av inkom- sten av invalidpensionens s.k. återstående tid. (Om inkomsterna under den återstående tiden utgörs av inkomster som lyder under flera olika pensionslagar, så beaktas KomPL-inkomster- nas relativa andel av inkomsterna under hela den återstående tiden.) (KomPL 40 §) Lönekoefficient (KomPL 71 §)
Fr.o.m. 2005 justeras inkomsterna under vart och ett år med en lönekoefficient till den nivå som var rådande när pensionen började. Lönekoefficienten för år 2005 är 1,028, för år 2006 är den 1,063, för år 2007 1,100, för år 2008 1,124, för år 2009 1,192 och för år 2010 är den 1,231. Om t.ex. ålderspensionen börjar år 2010, justeras beloppet av den pension som beräknats till utgången av år 2004 med lönekoefficienten till 2010 års nivå genom att multi- plicera den med talet 1,231. Inkomsterna under år 2005 justeras till 2010 års nivå genom att inkomsterna multipliceras med koefficienten för år 2010 och divideras med koefficienten för år 2005. Inkomsterna under år 2006 enligt 2010 års nivå är inkomsten multiplicerad med koefficienten för år 2010 och dividerad med koefficienten för år 2006 osv.
Pension av oavlönade perioder (KomPL 52 §)
Pension tillväxer av sådana oavlönade perioder, under vilka arbetstagaren har fått någon i lag bestämd inkomstrelaterad social förmån. Sådana förmåner är:
• moderskaps, särskild moderskaps, faderskaps och föräldrapenning samt partiell föräldra- penning
• sjukdagpenning och partiell sjukdagpenning
• specialvårdspenning
• rehabiliteringspenning enligt lagen om rehabiliteringspenning
• rehabiliteringspenning enligt arbetspensionslagarna
• ersättning för förlorad inkomst enligt lagen om olycksfallsförsäkring, trafikförsäkringslagen och lagen om olycksfall i militärtjänst
• inkomstrelaterad alterneringsersättning
• inkomstrelaterad arbetslöshetsdagpenning
• inkomststöd inom den arbetskraftspolitiska utbildningen
• inkomstrelaterad utbildningsdagpenning enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa
• vuxenutbildningsstöd
Huruvida arbetstagaren under den oavlönade perioden har ett gällande arbetsavtals- eller tjänsteförhållande saknar betydelse. Grunden för den pension som tillväxer av oavlönade perioder utgörs av den lön på basis av vilken förmånen under den oavlönade tiden hade räknats ut. Om t.ex. en person har fått alterneringsersättning räknas pensionstillväxten under tiden med alterneringsledighet på grundval av den lön på vilken alterneringsersättningen hade räknats ut. Pension tillväxer med 1,5 procent av grunden för förmånen, och de inkoms- ter som utgör grund för förmånen beaktas på följande sätt:
• 117 procent för den tid under vilken en person har fått moderskaps, särskild moderskaps, faderskaps- eller föräldrapenning och 17 procent för den tid under vilken förmånen betalats till arbetsgivaren
• 75 procent för den tid under vilken en person har fått inkomstrelaterad arbetslöshetsdag- penning
• 55 procent för den tid under vilken en person har fått alterneringsersättning
• 65 procent för den tid under vilken en person har andra, ovan uppräknade inkomstbase- rade förmåner
Av oavlönade tider tillväxer pension fr.o.m. 1.1.2005. Om en person har fått pension och ovan nämnda förmåner samtidigt, tillväxer inte pension av dessa. Fr.o.m. 1.1.2007 beaktas dock förmåner som erhållits under tid med deltidspension.
Pension för tiden för vård av barn och för tiden för studier
(Lag om pensionsersättning som ska betalas av statens medel för tiden för vård av barn under tre år eller för tiden för studier)
Pension tillväxer också av studietid, om den studerande avlägger högskole- eller yrkeshög- skoleexamen eller yrkesinriktad grundexamen. Dessutom förutsätts det att personen har arbetsinkomster totalt minst 15 470,09 euro (2010 års index) före det år då pensionsfallet inträffar. Pension tillväxer dock inte för en person under 18 år. Studietiden beaktas i enlighet med nivån på den examen som studierna gäller, dock högst fem år. T.ex. för avläggande av lägre högskoleexamen tillväxer pension för tre år och för avläggande av högre högskole- Exempel:
En arbetstagare har fått inkomstrelaterad ar- betslöshetsdagpenning under tiden 1.1.2005–
3.5.2005. Inkomsten som utgör grund för arbetslöshetsdagpenningen är 2 000 euro.
Antalet dagar för vilka arbetslöshetsdagpen- ning betalas ut är totalt 89 (21,5 dagar/mån.).
Dagslönen som utgör grund för dagpenningen
är 2 000/21,5 = 93,02 euro. När dagpen- ning har betalats för 89 dagar, är den inkomst som utgör grund för pensionen 89 x 93,02 = 8 279,07 euro, varav beaktas 75 procent, dvs.
6 209,30 euro. Pension tillväxer med 1,5 procent x 6 209,30, dvs. 93,14 euro, varvid månadspen- sionens belopp blir 7,76 euro (på 2005 års nivå).
examen fem år. Hur länge avläggandet av examen de facto har tagit saknar betydelse, utan nivån på den avlagda examen bestämmer tiden som beaktas för pensionen. Avlägger man flera examina så tillväxer pension ändå alltid för högst fem år. Också av examina som avlagts utomlands tillväxer pension om den studerande under studietiden fått studiestöd enligt lagen om studiestöd i Finland.
Också av tiden för vård av barn under tre år tillväxer pension för den förälder som vårdar barnet hemma och får hemvårdsstöd.
Av såväl barnavårdstid som studietid tillväxer pension med 1,5 procent av årsinkomsten och som inkomst vid uträkning av pensionen beaktas på 2010 års nivå 644,57 euro/mån.
Av studier och vård av barn tillväxer pension fr.o.m. 1.1.2005. Om man t.ex. har avlagt en högskoleexamen 2005, beaktas i pensionen tiden för avläggandet av examen fr.o.m.
1.1.2005. Studie- eller barnavårdstid beaktas inte under det år då pensionsfallet inträffade.
Exempel:
En arbetstagare har fått hemvårdsstöd under tiden 14.5.2005–15.8.2005. Stöd har betalats för totalt 77 dagar. Grunden för pensionen är 538,27 euro/mån., och då blir dagslönen 538,27/25 = 21,53 euro. När hemvårdsstöd
har betalats för 77 dagar, blir grunden för pen- sionen 77 x 21,53 = 1 657,81 euro. Pension tillväxer med 1,5 procent x 1 657,81 = 24,87 euro, varvid månadspensionens belopp blir 2,07 euro (på 2005 års nivå).
Pensionens maximibelopp
(KomPL ikraftträdandebest. 7, 9 och 10 mom.) För pension som tillväxer fr.o.m. 1.1.2005 gäller inget maximibelopp, men när det är fråga om kommunala pensioner finns det ett maximibelopp för pensioner som tillvuxit fram till ut- gången av 2004. Grundpensionernas maximibelopp är personligt och bestäms enligt födelse- datum. Maximibeloppet räknas ut på följande sätt: Först räknas hur många dagar som ligger mellan arbetstagarens 23-årsdag och utgången av 2004. Därefter räknas hur många procent det erhållna talet är av talet 14400. Sedan tas lika många procent av talet 60.Räkneformel: (23 år → 31.12.2004) x 60 % = gräns % 14 400
Om arbetstagarens pensionsålder är lägre än 63 år, fogas till maximibeloppet 1/8 % för varje månad som pensionsåldern ligger under 63 år. Maximibeloppet kan dock inte vara större än 60 procent.
Om en person har rätt till före 1995 tillvuxen tilläggspensionsandel, uppgår dess maximi- belopp till 1–6 procent och den beaktas inte när ovan nämnda maximibelopp räknas ut.
Maximibeloppet i euro räknas ut på den högsta pensionslönen av en sådan anställning
där pensionstiden är minst ett år. I detta fall kunde det alltså också bli fråga om pensionslön som räknats ut på basis av en annan anställning än en kommunal. Den kommunala pensio- nens maximibelopp räknas dock alltid på den högsta pensionslönen av en kommunal anställ- ning. Om arbetstagaren har haft flera samtidiga anställningar minst ett år, räknas pensions- lönerna samman och maximibeloppet bestäms på basis av detta.
Exempel:
En arbetstagare är född 6.1.1953. Han eller hon har fyllt 23 år 6.1.1976. Från detta datum fram till utgången av 2004 ligger 10 435 dagar. När detta antal divideras med talet 14 400, får man kvoten 0,72. När man multiplicerar 0,72 med talet 60, får man maximibeloppet 43,48 procent. Om arbets-
tagarens ålder för ålderspension är 60 år, höjs maximibeloppet med 1/8 procent x 36 mån., dvs. med 4,5 procent och maximibeloppet blir 47,98 procent. Om arbetstagaren har rätt till tilläggspensionsandel, beror dess storlek på hur lång kommunal anställning han eller hon har haft före 1995.
Skyddsandel (KomPL ikraftträdandebest. 15 mom.)
Enligt de regler som gällde före år 2005 uppgick grundpensionernas maximibelopp till 60 pro- cent. Om pensionen som räknats ut 31.12.2004 enligt det nya maximibeloppet tillsammans med den pension som tillvuxit fr.o.m. 1.1.2005 är mindre än pensionen enligt den gamla regeln hade varit, läggs skillnaden till pensionen.
Övriga pensioner och ersättningar
Vid uträkningen av pensionernas maximibelopp beaktas förutom KomPL-pensionen dessutom följande pensioner.
Övriga arbetspensioner som har tillvuxit för en arbetstagare fram till 31.12.2004
Övriga arbetspensioner är t.ex. ArPL-, FöPL-pensioner, kommunens egna pensioner, statens pensioner osv. Familjepension som arbetstagaren får beaktas inte i maximibeloppet för hans eller hennes egen pension.
Frivillig pensionsförsäkring eller olycksfalls- el.dyl. ersättning som beviljats som en engångsersättning inverkar inte på pensionens maximibelopp.
Övriga pensioner och ersättningar fr.o.m. 1.1.2005 (KomPL 76 §)
För arbetspensioner som tillväxer fr.o.m. 1.1.2005 gäller inget maximibelopp. Från arbetspen- sionerna avdras dock dagpenning och olycksfallspension enligt lagen om olycksfallsförsäkring och lagen om skada, ådragen i militärtjänst samt fortlöpande ersättning som betalas på grundval av trafikförsäkringen.
