Familljehemligheter samt medberoende

Ifall barnet inte har någon att prata med finns det risk för att problemen inom familjen inte kommer fram (Holmila m.fl., 2011). I studien av Mackrill m.fl. (2012) framkommer att hela 38% har aldrig berättat för någon över huvud taget. 20% har bara talat med en förälder eller syskon. 14% har bara talat med någon utanför familjen.

Hemligheter inom familjen kan ta sig till uttryck på många olika vis. Ibland spelar barn, föräldrar med skaldligt bruk av alkohol eller andra familjemedlemmar en roll för att dölja utåt vad som sker hemma genom att bete sig så “normalt” som möjligt. (Tinnfält m.fl., 2018;

Werner & Malterud, 2016; Holmila m.fl., 2016). Barn kan även ta sig an rollen hemma och dölja sina känslor för att inte göra någon upprörd (Tinnfält m.fl. 2018; Werner & Malterud).

Föräldern med skadligt bruk av alkohol kan exempelvis hålla sig nykter utanför hemmet, bete sig helt annorlunda och bli väldigt duktig på att ljuga sig ur situationer genom att exempelvis skylla på andra och hitta på ursäkter (Werner & Malterud, 2016).

Den nyktra föräldern kan beskrivas som kontrollerad av föräldern med skadligt bruk av alkohol. Den nyktra föräldern ljuger för den andres räkning och kommer på bortförklaringar. När den nyktra föräldern ständigt tar den beroende förälderns parti kan barn känna sig svikna och ensamma. (Werner & Malterud, 2016).

Social isolering i familjen är vanligt. Sociala band och vänskaper kan komma att påverkas negativt, en del barn kan känna folkskygghet och vågar inte lita på andra. Barnen kan dra sig undan och vill inte träffa andra utan klara sig själva. Det kan även finnas en rädsla för att bjuda hem vänner för att man inte vill avslöja problemen. (Holmila m.fl, 2011; THL, 2015;

Alexanderson & Näsman, 2017b; Werner & Malterud, 2016). Barn kan vara rädda för vad vänner och andra ska tycka ifall problemen kom fram. Det kan finnas rädsla för att förlora vänner och bli ensam. (Holmila m.fl., 2011; Werner & Malterud, 2016). Ifall konflikter uppstår mellan föräldrarna medan vänner är på besök kan barnet välja att dra sig undan i

stället för att ropa och skrika på föräldrarna. Ibland vill barnen dölja beroendet från vännerna av den orsaken att de är rädda för att ordet skall spridas till alla. (Tinnfält m.fl., 2018).

Barn kan även vara rädda för att inte bli trodda och därför hålla tyst. Barn kan även avstå från att kontakta myndigheter om de inte vet vad de skall säga. (Werner & Malterud, 2016). Många barn är även rädda för vad familjen skall tycka om de berättade (Holmila m.fl., 2011; Werner & Malterud, 2016; Tinnfält m.fl., 2018). En flicka i Holmila m.fl. (2011) studie berättar hur en person berättat om hennes pappas alkoholproblem till någon utomstående. Pappan blev väldigt arg på personen. Nu är flickan rädd att säga något överhuvudtaget och pratar inte med någon. Det kan helt enkelt finnas en rädsla för hur föräldrarna skulle reagera. Barnet kan även tro att det skulle förvärra situationen att berätta. (Werner & Malterud, 2016).

Att ljuga om familjens problem blir ett inlärt beteende när föräldrarna ständigt uppmanar till att ljuga och dölja problemen för andra (Werner & Malterud, 2016; Holmila m.fl., 2011).

Detta kan leda till att barn slutar lita helt på vuxna och andra barn (Holmila m.fl., 2011).

Orsaken till att inte berätta kan vara att man inte vill besvära någon och “förstöra” deras liv med bekymmer och oro (Werner & Malterud, 2016).

I studien av Mackrill m.fl, (2012) framkom att hos 20% av deltagarna visste endast föräldrarna och syskonen om problemen. Dock visste, hos majoriteten av deltagarna (66%), även släktingar som inte hör till hushållet om problemen. Endast ungefär en tredjedel av deltagarna menar att vänner och grannar känner till problemen. I endast 24% av fallen var skolan medvetna om problemen. Endast 17% berättar att socialen visste om problemen.

15% av deltagarna svarar att förälderns arbetsplats var medveten. (Mackrill m.fl, 2012).

Tid att känna efter, få satsa på eget liv, jobba med sina egna känslor och en chans att vara tonåring igen uttrycker barn och vuxna barn till föräldrar med skadligt bruk av alkohol en önskan om. Föräldern får all uppmärksamhet och barnen kan glömma sina egna basala fysiska behov. (Alexanderson & Näsman, 2017a; Holmila m.fl., 2011). Föräldern med skadligt bruk av alkohol tar inte ett tillräckligt ansvar för sina uppgifter och det kan råda kaos i vardagen (THL, 2015). Den fysiska och emotionella omvårdnaden av barnen kan försummas och om föräldraskapet inte fungerar, påverkas barnen negativt (Park & Schepp, 2015).

Diverse exempel på medberoende hittas i flertalet artiklar (Werner & Malterud, 2016; Hill, 2014; Alexanderson & Näsman, 2017a, 2017b; Holmila m.fl, 2011) det berättas om barn

vars skolgång försummats på grund av att barnet känt sig tvunget att stanna hemma och ta hand om förälder eller syskon (Hill, 2014; Alexanderson & Näsman, 2017b).

Barn som lever med föräldrar med beroende tvingas ofta växa upp fort och bli självständiga. Barnen blir helt enkelt föräldrar till sina egna föräldrar. Ansvar tas för hushållssysslor som städning och matlagning samt omsorg av syskon och ibland även förälders hygien och klädombyte. (Alexandersson & Näsman, 2017a, 2017b; Holmila m.fl, 2011). Ibland tar barnet till och med ansvar över ekonomin. Barn väntar även upp sent på att föräldern skall komma hem och lägga sig och vakar sedan vid sängen för att ha uppsikt över föräldern. Barn har blivit tvungna att göra första hjälpen och ringa ambulans vid exempelvis en överdos. En förälder hade förberett sitt barn men lapp med telefonnummer som hen kunde ringa ifall någonting gick snett. (Alexanderson & Näsman, 2017b).

Resultat av delstudie 2

Resultatet från den kvalitativa innehållsanalysen delas med läsarna i detta kapitel. Materialet från den kvalitativa innehållsanalysen har fått fem kategorier med tre till fyra subkategorier som alla behandlar barnens upplevelser och känslor av att växa upp i en familj med skadligt bruk av alkohol.

De fem kategorierna som presenteras är: Stulen barndom, otrygghet, svek, vilja av att känna sig älskad och slutligen kroppsliga negativa händelser i barndomen.

Subkategorierna i analysen är: Ansvar, skuld, skam, oro, rädsla, ovisshet, hot, lögner, besvikelse, osynlig, till lags, trygghet/kärlek, hopp, sexuella övergrepp, våld/slagsmål och slutligen fysisk smärta. Subkategorierna skrivs i texten med en kursiv stil så det är lättare för läsaren att få en uppfattning om vad som behandlas i texten.

Figur 1. Kategorier och subkategorier