Fanfiction-aktiviteter och biblioteket som mötesplats

Som tidigare diskuterat så har majoriteten av intervjudeltagarna tänkt på ungdomarnas intressen eller perspektiv, trots att inslag av eget intresse har påverkat beslutet när de skapat sina fanfiction-aktiviteter. De har som även tagits upp att intervjudeltagare tänkt på hur fanfiction-aktiviteten kan stimulera skrivande och lyfta fram ungdomars

intressen, vilket är en del inom inspirationsrummet och speciellt läranderummet, men även det som Jochumsen et al. (2012) beskriver bidrar biblioteket med hjälp av aktiviteten som en mötesplats. Intressant nog har samtliga respondenter riktat sina fanfiction-aktiviteter till just målgruppen ungdomar. Majoriteten av respondenterna jobbar dock för antingen barn-och ungdomsavdelning och är antagligen fokuset för aktiviteter för just den målgruppen. Att locka ungdomar med hjälp av aktiviteter som fokuserar på skapande eller läsning hänger dessutom även ihop med biblioteksnormen som Kungliga biblioteket (2018) observerat, nämligen att det förekommit i mer utsträckning aktiviteter på bibliotek för just barn och unga.

Att använda fanfiction riktad mot barn verkar också passande då flera studier (se exempelvis: Olausson, 2008; Olin-Scheller & Wikström, a, b, 2010; Bönnemark & Engelin, 2019) har noterat att ungdomar hittat fanfiction eller finner det intressant när de befinner sig i tonåren. Varför inga av intervjudeltagarna valt att rikta aktiviteterna till äldre eller yngre målgrupper kan reflektionen från Intervjudeltagare 6 vara en

anledning. Hen anser att fanfiction kan ha olämpligt material som inte är passande för barn och syftar på det explicita innehållet som kan finnas i fanfiction. Däremot är fördelen med aktiviteten enligt flera intervjudeltagare att biblioteket kan med hjälp av aktiviteterna nå ut till ungdomar i olika åldrar och locka dem till att komma och träffas på biblioteket. Ett tankesätt som både Andersson (2011), Sandin (2011) samt Farmer och Stricevic (2011) uppmuntrat bibliotek att ha för att upprätthålla sin relevans, något som biblioteket kan göra via intresseväckande aktiviteter.

Detta här blir ett sätt att nå ut till dom unga, de i ungdomsrummet, att få hit dem och att dem ska känna att detta är en plats för dem att vara, för då kan man ju tillslut locka in dem i det man håller på med till andra saker. (Intervjudeltagare 1)

Hur intervjudeltagarna kontaktade ungdomarna för att väcka intresse för fanfiction-aktiviteten på biblioteket såg olika ut. Dock fanns det en strävan hos dem alla att få allmänhetens ungdomar att komma till biblioteket. Efter de flesta intervjudeltagare noterat ett intresse för fanfiction, vände exempelvis Intervjudeltagare 1, 2, 6 och 7 sig först och främst till personer som vanligtvis kommer till biblioteksaktiviteter och kontaktade dem via sms. Att vända sig till enbart de som säkerligen kommer till

30

aktiviteterna betyder inte att biblioteket kan agera som en mötesplats för alla i samhället (Jochumsen et al., 2012), detta passar exempelvis som tidigare belyst in i flera andra rum eftersom de utgått från ungdomarnas intresse. Eftersom intervjudeltagarna främst försöker nå ut till dem som vanligtvis kommer kan ungdomar som har andra intressen falla bortom ramarna. Däremot är inte alla aktiviteter som sker på bibliotek för alla i allmänheten, ofta sker flera olika typer av aktiviteter på bibliotek. Dessutom försökte majoriteten av intervjudeltagarna sprida information om fanfiction-aktiviteten på andra sätt med, för att nå ut till flera ungdomar. Syftet är därmed bland annat att hela tiden försöka locka nya användare till biblioteket. Intervjudeltagare 3, 4 och 5 annonserade aktiviteten via affischer i biblioteket för att locka deltagare. Intervjudeltagare 3 och 5 publicerade även annonser i tidningar. Frågan är dock om det är passande och

användbart att använda sig av en aktivitet som handlar om fanfiction för att locka nya användare till biblioteket, ifall det främst lockar ordinarie biblioteksanvändare.

Intervjudeltagare 4 beskriver dock att det är inte alltid hur många som kom till

aktiviteten som är av betydelse och utifrån Intervjudeltagare 5 citat kan biblioteket trots allt även locka nya användare genom att synliggöra aktiviteter som ungdomar kan tycka är intressant.

Jag tyckte också att det var roligt, jag fick en känsla av att ”fasen vad gött att man har ett utrymme att man kan göra en sån här grej”, det måste inte alltid komma jätte många på det man anordnar, utan det kan komma några stycken som verkligen kände sig sedda liksom, som fick sitta och skriva och prata och tramsa och nörda och fantisera tillsammans. Det kändes kul. (Intervjudeltagare 4)

Jag kommer inte ihåg nu, men jag tror man kunde förboka biljetter [till aktiviteten] men sen så var det också dropp-in och det var så himla många under dagen så jag kan tänka mig också att någon kom och var nyfiken på vad våran var för något. (Intervjudeltagare 5)

Trots tanken att använda fanfiction-aktiviteter för att locka ungdomar till biblioteket finns det vissa utmaningar. Intervjudeltagare 5 anser att den största utmaningen med att hålla i aktiviteter likt sin fanfiction-aktivitet är nämligen också att få ungdomar att komma till biblioteken. Intervjudeltagaren förklarar att det är få ungdomar som besöker biblioteken och att det är ett ständigt problem som biblioteket brottas med inom

biblioteksvärlden.Att nå ut till nya deltagare är dock inte alltid enkelt, något som även

Intervjudeltagare 8 förklarar i sitt mejl: ” Utmaningen var att sprida ut ordet.

Skolbibliotekarierna informerade i skolan men jag tror att många uppfattade det som ett skolprojekt snarare än något kul man kan göra i fritiden.” Jochumsen et al. (2012) modell förespråkar bibliotek att upprätthålla en relevans som en fysisk plats, vilket intervjudeltagare 5 förklarar att man kan göra genom att tillhandahålla aktiviteter som vanligtvis sker online till det fysiska biblioteket. Alltså finns det en kombination hos intervjudeltagarna att behålla de ungdomar som läser och skriver hemma samt kommer till biblioteksaktiviteter, men via dessa aktiviteterna kunna eventuellt locka till sig flera nya ungdomar till att komma till biblioteket.

Trots att majoriteten av aktiviteterna hade deltagare finns det en viss svårighet att locka ungdomar till fanfiction-aktiviteter, Intervjudeltagare 5 förklarar att de som sitter och skriver fanfiction, sitter på sitt rum vid sin dator och skriver och det är dem som man vill få till biblioteket. Detta är inget oväntat då all forskning kring fanfiction (se

31

litteratur i avsnitt: 3.1.-3.2) beskriver fanfiction som något som befinner sig online. Jochumsen et al. (2012) modell belyser bibliotekets relevans dock både fysiskt och icke-fysiskt. Med icke-fysiskt skulle det kunna vara att tillgängliggöra aktiviteten online, där ungdomarna verkar befinna sig. Intresseväckande är det bara en av intervjudeltagarna som haft idén att ta sig an en fanfiction-aktivitet online.

Vi har ju pratat om att göra saken digitalt och ifall man skulle kunna göra någon fanfiction-berättelse, som jag sa innan, att man har någon typ av Google dokument eller något där man ska kunna skriva någon slags stafett-fanfiction berättelse.

(Intervjudeltagare 2)

Att få ungdomar att känna sig inkluderade, delaktiga och genom att lyfta fram

gemensamma intressen är delar som Jochumsen et al. (2012) fyrfältsmodell förespråkar inom mötesplatsrummet ramar och är något samtliga intervjudeltagare försökt uppnå, men detta behöver inte ske inom det fysiska rummet. Istället för att få de som skriver eller läser fanfiction men inte kommer till biblioteket, kan biblioteket försöka nå ut till dem via exempelvis fanfiction-verkstäder på Google-dokument. Dessa ger också möjligheten för biblioteken att ytterligare främja delaktighet och kunskapsutveckling som Jochumsen et al. (2012) belyser att flera rum samt biblioteket som mötesplats kan förespråka. Alla fanfiction-aktiviteter har försökt uppmuntra ungdomarna till att vara delaktiga i bibliotekets verksamhet, främst genom att synliggöra ett intresse hos en grupp som intervjudeltagare vet har ett specifikt intresse. Intervjudeltagare 4 ger exempel på detta när de fick beskriva hur aktiviteten gick.

Positivt, dom tyckte det var roligt och skoj om man får säga så, vi hade väldigt, väldigt roligt, det var högt i tak och man fick samsa och jag upplevde att de tyckte det var väldigt roligt att träffa andra som hade samma, som de tyckte, väldigt smala intressen. Det tyckte jag var häftigt. (Intervjudeltagare 4)

Ungdomar är dessutom en prioriterad målgrupp enligt Bibliotekslagen (SFS 2013:801). Synsättet hänger ihop samt krockar med Jochumsen et al. (2012) beskrivning av

biblioteket som en mötesplats, en plats för alla i allmänheten oberoende ålder, bakgrund och kön. De tre andra rummen i modellen förespråkar dock att biblioteket kan erbjuda metoder där personer kan komma och dela sina intressen med andra som har samma intressen, något som de flesta intervjudeltagarna fokuserat på. Att intervjudeltagarna lockat ungdomar med samma intresse verkar har lyckats någorlunda och Andersson (2015) och Sandin (2011) förklarar att poängen med att erbjuda aktiviteter på bibliotek är att inkludera användargrupper, men även att de kan känna sig inkluderade och välkomnade till biblioteket. Däremot har inga av intervjudeltagarna skapat en aktivitet som är riktade för alla i allmänheten, vilket inte var syftet med aktiviteten heller. Å andra sidan är verkar fanfiction-aktiviteter vara en rätt så ovanlig aktivitet på bibliotek (Lundqvist, 2017) och med stor sannolikhet erbjuder samtliga biblioteken flera

aktiviteter som eventuellt lockat andra användargrupper och på så sätt upprätthåller de biblioteket som en plats för allmänheten (Jochumsen et al., 2012). Att hålla i en aktivitet

32

som fokuserar på enbart fanfiction kanske inte är så lämpligt om man som tidigare diskuterat här att poängen är att locka flera deltagare och användare till biblioteket. Att begränsa sig till bara fanfiction kan vara en nackdel är något som exempelvis

Intervjudeltagare 7 belyst har sina brister i ett mejl.

Oavsett om vi har framgångsrika eller misslyckade aktiviteter så är det alltid positivt att ha aktiviteter i biblioteket för att skapa valmöjligheter hos våra unga invånare. Många som inte visste vad FF var, fick reda på det. Just under det tillfället hade vi inga som deltog men idag har vi många som skriver egna texter (ej FF). Jag tror att begränsningen, att det bara handlade om FF var ett misstag. (Intervjudeltagare 7)