KANDIDATUPPSATS I BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP AKADEMIN FÖR BIBLIOTEK, INFORMATION, PEDAGOGIK OCH IT
2020
Fanfiction-aktiviteter på bibliotek:
motiv och aktivitets-utformning från bibliotekariernas perspektiv
Emely Toiva
© Emely Toiva
Svensk titel: Fanfiction-aktiviteter på bibliotek: motiv och aktivitets-utformning från bibliotekariernas perspektiv
Engelsk titel: Fanfiction-Activities at Libraries: The Motives and activity-design From a Librarian’s Perspective
Författare: Emely Toiva
Färdigställt: 2020
Abstract: Fanfiction is a widely known phenomenon and has been
researched in different disciplines other than library and information science. Such studies explain that fanfiction is popular among young people (Olin-Scheller & Wikström, 2010). However, there’s a lack of research within the field of library and information science that brings attention to
fanfiction activities at libraries. This thesis aims to shed some light on the reasons behind fanfiction activities at libraries. Eight semistructured interviews with librarians who have held or planned a fanfiction activity for young people were conducted. The interview material was analyzed through a qualitative contentanalysis and coding based on The Four
Space Model by Jochumsen, Hvenegaard and Skot-Hansen
(2012) and brought to light by previous relevant research. The empirical results show that the librarians were familiar with fanfiction previous to arranging the activities. The results also show that the librarians conducted the activity either based on their own personal interests or because it was requested by young library users. The fanfiction activities were usually focused on the writing aspect of fanfiction or that they could attract young people to the library. The results explain that the activities simulate reading and creativity, but fanfiction activities can also encourage participation, making the library work as a meeting place that encourages both reading and writing for young people.
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 1
1.1 Problemformulering... 2
1.2 Syfte och frågeställningar ... 3
2. Bakgrund ... 3
2.1 Fanfictions historia ... 3
2.2 Statistik för aktiviteter och arrangemang på svenska folkbibliotek för unga ... 4
3. Litteraturgenomgång om fanfiction och fanfiction-aktiviteter på bibliotek ... 5
3.1 Fanfiction och fanfictionläsning ... 5
3.2 Uppsatsstudier om fanfiction - läsning och skapande ... 7
3.3 Lustfylld läsning och bibliotekets perspektiv på läsning ... 8
3.4 Det läsfrämjande arbete som genomförts eller kan genomföras på bibliotek ... 9
3.5 Fanfiction inom biblioteksverksamhet och som aktivitet ... 10
4. Insamlingsmetod – semistrukturerade intervjuer ... 12
4.1 Urval och genomförandet av intervjuerna ... 13
4.2 Analysmetod av intervjuerna - tillvägagångsättet ... 15
4.3 Analytiskt ramverk – introduktion till Fyrfältsmodellen och dess koppling till studien ... 16
4.3.1 Fyrfältsmodellen – en kodningsram ... 18
5. Intervjuresultat och analys ... 19
5.1 Presentation av intervjurespondenterna och deras fanfiction-aktivitet ... 20
5.2 Fanfiction-aktivitet som en del av inspirationsrummet ... 22
5.3 Fanfiction-aktivitet som en del av läranderummet ... 25
5.4 Fanfiction-aktiviteter och biblioteket som mötesplats ... 29
5.5 Fanfiction-aktivitet som del av performativrummet ... 32
6. Diskussion och slutsatser ... 34
6.1 Fanfiction-aktivitetens innehåll och underlag ... 34
6.2 Arbeta med fanfiction på bibliotek utifrån fyrfältsmodellen ... 36
6.2.1 Fanfiction uppmuntrande till skapande och läsning ... 36
6.2.2 Fanfictions möjlighet till deltagande i biblioteket ... 38
6.3 Slutsatser ... 40
7. Reflektion och förslag till fortsatta studier ... 41
Källförteckning ... 43
Bilaga 1. Informationsmejl till eventuella intervjudeltagare ... 46
1
1. Inledning
Biblioteket försöker ständigt utveckla och anpassa verksamheten för att kunna upprätthålla sin relevans i samhället, men exakt hur biblioteken uppnår detta kan variera. Exempel på detta är att anordna aktiviteter på biblioteken som användarna tycker är intressanta. Det kan vara bokcirklar eller andra läsfrämjande aktiviteter enligt det Andersson lyfter fram i en rapport om läsfrämjande metoder på bibliotek (2015). När det kommer till att locka ungdomar till bibliotek och att stimulera läsning kan biblioteket behöva sätta andra möjligheter i fokus. Det blir framförallt viktigt för biblioteken att försöka nå ut till dem eftersom barn och unga är en prioriterad användargrupp enligt Bibliotekslagen (SFS 2013:801). Däremot återstår frågan vad biblioteken kan göra för att upprätthålla ungas intresse för både biblioteket och läsning.
Bibliotek har en fantastisk möjlighet att uppmuntra läsning och kreativt skapande eftersom verksamheten är byggd på läsfrämjande och personlig kunskapsutveckling. Detta innebär dock att deras fokus också behöver utvecklas med tiden och det som unga finner är intressant. Ross, McKechnie och Rothbauer (2006) förklarar i sin bok om läsningens betydelse att unga idag faktiskt intresserar sig för annan läsning än enbart fysiska böcker, exempelvis läsning och skapande av fanfiction. Detta innebär att det blir viktigt för biblioteken att hålla sig uppdaterade om vad ungdomar är intresserade av och hänga med i utvecklingen, delvis för att kunna utveckla biblioteksaktiviteter, men även för att synliggöra det som unga tycker är intressant.
Fanfiction är berättelser som är skapade av individer där de tagit avstamp ur redan existerande verk, detta är som Schwabach (2011) förklarar i sin bok, inte något nytt. Författaren klargör att fanfiction har en lång historia, men att det har utvecklats och expanderats under de senaste 20 åren i och med den digitala utvecklingen. Fanfiction behöver inte vara berättelser utan kan bland annat vara konst eller spel skapade av engagerade individer utifrån ett originalverk. Fanfictionberättelserna sprids och delas också oftast på digitala plattformar. Varför denna gruppen är intressant för just bibliotek uppmärksammar Olin-Scheller och Wikström (2010, a) i sin intervjustudie där de belyser grunden bakom fanfictionläsning. De intervjuade 31 svenska fanfictionförfattare mellan 12 och 28 år och resultatet visade bland annat att de läser fanfiction på grund av att de har ett intresse för ett originalverk och söker efter mer stoff. Olaussons genomför en intervjustudie med fanfictionförfattare i sin magisteruppsats (2008) och resultatet visar exempelvis att läsning av fanfiction och författande av fanfiction blir ett samspel, då individen oftast gör båda. Det som Olausson beskriver är intressant för biblioteken, eftersom det visar att det finns en grupp ungdomar som både läser fysiska verk,
fanfiction och skriver fanfiction. Samtliga studier som beskrivs ovan är publicerade för ca 9–10 år sedan och digitala verktyg har utvecklat mycket sedan dess.
Hur biblioteken kan arbeta för att vara lockande för unga kan ta form på olika sätt, men Ross et al. (2006) poängterar att det är upp till biblioteken att försöka belysa ungas intresse. Här förklarar de i samband med annat att synliggöra ungdomars intresse för exempelvis fanfiction som en möjlighet som biblioteket kan arbeta med. Varför
2
möjliggöra aktiviteter och evenemang för ungdomar som tar plats på biblioteket (Kungliga biblioteket, 2018).
1.1 Problemformulering
Det blir mer lockande att diskutera hur biblioteken kan arbeta med fanfiction genom biblioteksaktiviteter, eftersom fanfiction uppmuntrar läsning och skapande av berättelser (Olin-Scheller & Wikström, 2010, b). Patrik Wikström (2012) reflekterar exempelvis i ett antologikapitel utifrån sin enkätstudie med Olin-Scheller (Olin-Scheller & Wikström, 2010, b) att de ungdomar som läser fanfiction, också läser fysiska böcker. Han lyfter också fram att fanfiction inte skulle existerat utan litterära verk.
Fanfictionläsare som blev intervjuade i Lundqvists (2017) masteruppsats gav
exempelvis också intrycket att ha fanfiction-aktiviteter på bibliotek som något roligt. Att få upp ögonen för fanfiction i anknytning till biblioteksfältet blir därmed av intresse och skulle kunna vara användbart för personer involverade i biblioteksvärlden. Tidigare forskning som Ross et al. (2006) och Olin-Scheller och Wikström (2010, a & b) utfört om ungas uppfattning av fanfiction, visar att det finns ett intresse för fanfiction hos bland annat även ungdomar. Bibliotekslagen (SFS 2013:801) uppmärksammar barn och unga som en särskilt prioriterad användargrupp och Kungliga biblioteket (Kungliga biblioteket, 2018) har konstaterat att aktiviteter har blivit mer populära på biblioteken, främst aktiviteter som är riktade mot barn och unga.
Fanfiction som begrepp är relevant samt lockande för biblioteksvärlden i och med att äldre studier som Olin-Scheller och Wikström (2010, b) visat att det har varit ett intresse hos ungdomar för fanfictionberättelser. Studenter har i uppsatser också uppmärksammat att ett intresse för fanfiction har hållit i sig (se exempelvis Lundqvist, 2017; Bönnemark & engelin, 2019). Fanfiction är dessutom ett outforskat område, vilket märks i och med biblioteksfältets få publicerade vetenskapliga studier kring fanfiction-ämnet, något som uppmärksammats i Price och Robinsons (2017) online undersökning med
bibliotekariestudenter samt i Lundqvists (2017) masteruppsats intervjuer med
folkbibliotekarier. Båda studierna (Price & Robinson, 2017; Lundqvist, 2017) har en biblioteksinriktning och konstaterar att fanfiction inte är något nytt för omvärlden, men problematiserar att fanfiction är relativt nytt för biblioteksvärlden. Båda förklarar att det kan vara intressant för biblioteksfältet att lyfta fram detta mer. När det kommer till hur biblioteket kan arbeta med fanfiction förklarar Lundkvist i sin masteruppsats från 2017 att fanfiction-aktiviteter kan ta plats som arrangemang i biblioteken. De som blev intervjuade i Lundqvists studie är folkbibliotekarier som huvudsakligen inte genomfört en fanfiction-aktivitet själva, utan syftet med författarens studie var att anknyta
fanfiction-fenomenet till bibliotekariernas åsikter. Det framkommer i resultatet att bibliotekarierna är osäkra på hur de skulle kunna arbeta med fanfiction, även om de noterat att fanfiction kan stimulera läsning och skrivande (Lundqvist, 2017).
3
verksamhet för att vara relevanta för biblioteksanvändarna. Det har även identifierats bibliotek som genomfört fanfiction-aktiviteter på svenska biblioteket de senaste 10 åren, trots detta verkar inte biblioteksfältets forskning synliggjort trenden eller
uppmärksammat hur bibliotekarier kan arbeta med fanfiction på bibliotek.
Sammanfattningsvis finns det ett växande intresse för fanfiction hos ungdomar (Olin-Scheller & Wikström, 2012, a, b). Fanfiction kan agera som en läsfrämjande metod som även stimulerar kreativt skapande hos ungdomar (Ross et al., 2006; Olausson, 2008). Att bibliotekarier erbjuder läsfrämjande möjligheter efter användares behov är något som biblioteket också ska göra enligt Bibliotekslagen (SFS 2013:801) men hur de möjliggjort detta eller motivationen bakom saknas i studier. Därför finns ett intresse att kunna fråga bibliotekarier om hur de åstadkommit en aktivitet om fanfiction. Det har dessutom identifierats att fanfiction-aktiviteter har genomförts på bibliotek sedan 10 år tillbaka. Biblioteksstatistikens rapport (Kungliga biblioteket, 2018) förklarar att
aktiviteter är ett användbart sätt att locka ungdomar, men det blir svårt för bibliotekarier att veta hur i och med att det inte finns mycket forskning kring hur bibliotek kan
tillhandahålla aktiviteter om fanfiction till ungdomar (Lundqvists (2017).
1.2 Syfte och frågeställningar
Studiens syfte är att belysa bibliotekariers resonemang bakom fanfiction-aktiviteter på bibliotek genom semistrukturerade intervjuer med bibliotekarier där de har genomfört eller planerat en fanfiction-aktivitet på folkbibliotek. Intervjuerna ska försöka bidra till att skapa kunskap om hur och varför bibliotekarier utformat fanfiction-aktiviteter för att förstå hur bibliotekarier uppfattar fanfiction-aktiviteter som en naturlig del av
bibliotekets fysiska verksamhet. För att uppfylla syftet har de konkretiserats i följande forskningsfrågor:
• Hur arbetar bibliotekarier på svenska folkbibliotek med fanfiction?
• Hur motiveras arbetet med fanfiction-aktiviteter av bibliotekarierna i förhållande till Jochumsen et al. (2012) fyrfältsmodell?
2. Bakgrund
I detta avsnitt ges först en kort historik om fanfiction för att ge läsaren en överblick om vad fanfiction är och hur det har utvecklats genom åren. Den andra delen går ut på att belysa hur användningen av aktiviteter ser ut på biblioteken i Sverige idag för att sedan kopplas till tidigare forskning och litteratur om fanfiction och aktiviteter som hålls på bibliotek.
2.1 Fanfictions historia
Fanfiction ett verk som är producerad av individer som tagit avstamp eller inspiration från ett originalverk. Olin-Scheller och Wikström (2010, b) konstaterar att trots att fanfiction befinner sig i den moderna historien kan man hitta liknande fenomen som är närbesläktade redan under 1600-talet. Då återberättade människan muntliga historier på ett sätt som efterliknar hur fanfiction skrivs och delas idag. Fanfiction har också
4
böcker att de började ändra om berättelsen, eftersom de ville ha alternativa slutversioner och skrev därmed istället sina egna slut.
Olin-Scheller och Wikström (2010, b) förklarar att fanfiction-begreppet kopplas till berättande historia redan under 1920-1930-talet då man spred tidskrifter som kallades fanzines som kom till på grund av science-fictionfans. Begrepp fan och fandoms förklarar författarna (Olin-Scheller & Wikström, 2010, b) härstammar från en mycket senare tid, men är centrala begrepp för att förstå fanfiction. Begreppet fan innebär att personen är hängiven någon eller något. Begreppet dök upp i England på 1980-talet. Fandom är ett annat begrepp som är relativt modernt och tog avstamp redan under 1990-talet och betyder den specifika kulturen kring ett verk eller textvärld. Schwabach (2011) förklarar dock ett övergripande begrepp hos fanfictionvärlden och det är
fanwork. Det innebär alla typer av återskapande av ett verk som är gjorda av fans oavsett vilket medium som använts. Schwabach förklarar att fanfiction är en del av fanworks.
Författarna Olin-Scheller och Wikström (2010, b) belyser att startpunkten hos det moderna fanfiction-fenomenet som människor tänker på numera härstammar från fanfictionsberättelserna av Star Trek fansen på 1960-talet. Genom den digitala
utvecklingen och uppkomsten av internet blev det enklare för fans att sprida fanfiction till ett stort antal intresserade och det gjordes via specifika plattformar. Olin-Scheller och Wikström förklarar även att användarna på dessa fanfiction-plattformar oftast går under smeknamn, vilket skapar svårigheter att veta vem och hur gamla personerna är. Däremot finns det ofta en möjlighet att beskriva sig själv på sin plattformsprofil.
Schwabach (2011) instämmer att majoriteten av fanfiction som läggs ut idag sker online och oftast inte i kommersiellt syfte. Dessa publiceras även utan godkännande från originalförfattaren till verket och är till för fans som är intresserade av samma sak. Olin-Scheller och Wikström (2010, b) förklarar att en anledning till varför fans befinner sig på fanfiction plattformar online numera är för att hitta likasinnade personer. Den digitala utvecklingen har även givit fansen möjligheter att skapa alternativa sätt att kombinera kreativt skrivande, exempelvis med bilder och musik.
Den digitala utvecklingen har både påverkat spridningen av fanfiction och skapat en möjlighet till en stark gemenskap inom fandoms, men trots de positiva delarna finns det element inom fanfiction som har blivit problematiska. Schwabach (2011) belyser nämligen i sin bok om fanfiction och dess upphovsrättigheter, samspelet mellan fanfictionförfattarna, fanfictionberättelsen och originalverket samt dess författare. Schwabach förklarar att det kan bli komplicerat när det gäller rättigheter och vem som äger vad och vem som har rätt till vad. Det är inte alltid att originalförfattare uppskattar fanfictionberättelserna och har olika åsikter om hur fansen skriver om sitt verk.
Schwabach (2011) hävdar att fansen och fandomen kan vara bärande i hur bra det går för verket och lyfter fram att Harry Potter inte skulle varit så populär som den är om det inte vore för fanfiction som skrivits.
2.2 Statistik för aktiviteter och arrangemang på svenska folkbibliotek
för unga
5
skrivande av fanfiction. Att använda sig av aktiviteter har blivit mer aktuellt för
biblioteken, Kungliga biblioteket genomförde en rapport för 2018 (Kungliga biblioteket, 2018) där det framkommer att 59% av alla aktiviteter som svenska folkbibliotek
genomför är riktade mot barn och unga och den siffran fortsätter att öka. Rapporten förklarar dessutom att enligt bibliotekslagen kan antalet aktiviteter som är speciellt riktade till barn och unga hänga ihop med bibliotekslagen om att folkbiblioteket ska prioritera målgruppen barn och unga samt fokusera på deras lässtimulans. Rapporten informerar att biblioteken genomför olika aktiviteter som bland annat stimulerar och informerar biblioteksanvändare för att kunna uppfylla biblioteksuppdraget.
Aktiviteterna som genomförs på biblioteket räknas av bibliotekspersonalen och genomförs ofta av samma bibliotekspersonal. Däremot förklarar rapporten också att folkbibliotek framförallt har aktiviteter som fokuserar på läsfrämjande och ger förslag på några av aktiviteterna som genomförts på folkbibliotek. Det finns olika versioner av aktiviteter som bland annat boksamtal, skrivarkurser, sångstund och bokcirklar. Detta är dock aktiviteter som är skapande eller läs-fokuserade. Av alla aktiviteter nämnda
tidigare har samtliga fått en minskning mellan 2017–2018 förutom bokcirklar som stigit med en ökning med 3%. Däremot har samtliga folkbiblioteksaktiviteter sedan år 2015 stigit stadigt.
3. Litteraturgenomgång om fanfiction och
fanfiction-aktiviteter på bibliotek
Litteraturen som lyfts fram i detta kapitel är relaterad på något sätt till fanfiction eller fanfiction-aktiviteter. I problemformuleringen förklaras att det finns få studier från biblioteksfältet som belyser fanfiction-aktiviteter. De få som finns tar för det mesta upp läspraktikerna hos fanfictionläsare i anknytning till biblioteksvärlden. Studier har därmed inte alls ofta ett fokus på fanfiction som aktivitet, men kan ge en överblick om bibliotekets förhållningssätt till fanfiction. Det finns däremot ett flertal uppsatsstudier om fanfiction som har en anknytning till biblioteksfältet, som i detta fall blir en
värdefull samt relevant kunskapskälla. Valet att använda studentuppsatser och litteratur som har utförts för flera år sedan har hållits i åtanke, men eftersom det finns få studier kring fanfiction, både internationella och svenska har de oavsett varit relevanta för att rama in fanfiction och fanfiction i biblioteksvärlden. Studentuppsatser kan nämligen ha vissa kvalitetsbrister, exempelvis vid Peer Review där de inte granskats på samma sätt som andra vetenskapligt publicerade studier har, men även studentuppsatsers resultat är användbar och kan rama in studiens fokus. Nackdelen med att inkludera äldre studier är att de inte är uppdaterade med den utveckling som skett, därför hålls siffror vid statistik exempelvis i åtanke. Första avsnittet ramar in fanfiction och vilka som läser fanfiction, därefter lyfts biblioteksarrangemang och det läsfrämjande arbetet som biblioteket har. Sist lyfts biblioteksvärldens förhållningssätt till fanfiction.
3.1 Fanfiction och fanfictionläsning
Bakgrunden för fanfictionläsning har berörts i tidigare studier som exempelvis Olin-Scheller och Wikströms (2010, b) studie från 2008 där ca 1000 svenskar mellan 14–26 år tillfrågades i en enkät om fanworks och fanfiction. Där kommer de fram till att 30% känner till begreppet fanworks och 20% känt till begreppet fanfiction. Däremot fanns det en skillnad mellan könen, exempelvis dominerade tjejer de populära
6
olika åldrar och utspridda geografiskt. Olin-Scheller och Wikströms studie (2010, b) är utförd för mer än 10 år sedan och synen på fanfiction kan ha förändrats, däremot lyfter studentuppsatser upp fanfiction-intresset i senare studier (se stycke 3.2). Samma författare Patrick Wikström (2012) hänvisar senare i ett antologikapitel om läsningen i en digital tidsålder till sin studie med Olin-Scheller från 2010. Här reflekterar han att fanfiction kan ses som en balansgång för litterära medium, eftersom resultatet från enkätdeltagarna visat att de som läste mest fanfiction även var storkonsumenter av fysiska böcker. Wikström hävdar att fanfiction inte skulle kunna existera utan litterära verk som drivkraft hos dem som producerar fanfiction.
De plattformar som fanfiction publiceras på har bidragit till en gemenskap hos de som är intresserade, ett tema som Olin-Scheller och Wikström (2010, a) har noterat i en senare studie och uppföljning av sin enkätstudie (se Olin-Scheller & Wikström, 2010, b). I artikeln Literary Prosumers: Young People’s Reading and Writing år 2008 kontaktade forskarna 81 personer gällande en intervju. De efterlyste intervjupersoner som skrivit svenska fanfictionberättelser via fanfictionforum och fick svar från 31 stycken i åldrarna 12–28 år. Frågorna som ställdes i de semistrukturerade intervjuerna var bland annat att respondenterna blev ombedda att förklara hur de bidragit till
fanfictionsidor, hur fanfiction påverkat dem som utvecklande läsare och författare, deras intressen och motivationer samt erfarenhet från läsning och författande i skolan.
Intervjuresultatet visade bland annat att anledningen till att respondenterna läser fanfiction är på grund av att de har en strävan efter att läsa något mer om något som de tycker om, exempel på detta är Star Wars och Harry Potter. Olin-Scheller och Wikström (2010, a) förklarar också att användargruppen lär sig att utveckla sin läsning och
skrivkunnighet av varandra genom den positiva återkoppling som de får på fanfictionforumen. Olin-Scheller och Wikström framhäver fanfiction och fanfictionsplattformarnas påverkade ungdomars identitetsskapande genom den
anonymitet som finns på fanfictionplattformarna och via fanfictions relationsfokuserade innehåll som kan tämja på gränserna. Det framkommer att fanfictionförfattare ser en möjlighet att utveckla sina berättelser utifrån specifika karaktärer eller universum. Det uppmuntras att fanfictionförfattarna både replikerar, samt håller sig till originalverket, men ifall de gör överkorsningar med andra verk och universum är det också uppmuntrat. Den positiva återkopplingen som Olin-Scheller och Wikström (2010, a) belyser finns mellan fanfictionförfattare och fanfictionläsare är något som Magnifico, Curwood och Lammers (2015) försökte framhäva i sin internationella artikel genom att analysera kommunikationen hos fanfictionberättelser både kvalitativt och med kvalitativ
lingvistisk kodning. De baserar studien utifrån tidigare forskning av Curwood från 2014 där resultatet visade att fanfiction uppmuntrar unga vuxna till att läsa mera litterära texter och att interaktionen mellan läsarna och författarna har en stor betydelse i skapandet av fanfiction. Forskarna försöker i denna studie skapa en bild i hur kommunikationen sker genom att kolla på kommentarer på en Hunger Games fanfictionsberättelse från både Fanfiction.net och Figment. Syftet för studien
7
kommer fram till att instruktioner i exempelvis skolan i hur man ger konstruktiv kritik kan stödja detta. Studien diskuterar sedan att det verkar finnas få fanfiction-grupper online där författare kan få konstruktiva tips i det de skrivit, men lyfter fram ännu en gång vikten att kunna tala om det man läser om bland annat i workshops-aktiviteter eftersom det har sett en positiv uppfattning om läsning.
En äldre internationell studie från Patrelli och Wright (2009) försöker i sin artikel On
The Writing, Reading and Publishing Of Digital Stories förklara hur digital skrivande
ser ut år 2009, där bland annat fanfiction ingår i begreppet digitala berättelser. De grundar sin forskningsstudie utifrån en tidigare studie från 2006, där forskarna noterat att digitala texter inte finns på topplistor och att digitala texter inte publiceras i den mån av större författare samt att läsare föredrar böcker i fysisk form. Trots detta belyser de att antalet författare och läsare som befinner sig online har ökat. Pattreli och Wrights studie går ut på att ta reda på varför det är så här, genom 13 semistrukturerade intervjuer och intervjudeltagare består av en blandning av digitala läsare, författare av publicerade verk och digitala författares åsikter. Samtliga intervjuer tog plats i juli-augusti 2006. Forskarna kommer fram till att författarna tycker att det finns en skillnad i att skriva berättelser online istället för i fysisk form och att det är en möjlighet för framtiden ifall man skulle kunna experimentera med olika format när det sker online. När det kommer till fanfiction så ser de fyra intervjudeltagarna möjligheten i Patrelli och Wrights studie att kunna få återkoppling från den online gemenskap som fanfictionplattformarna bidrar till. Något som det uppmärksammas i en senare studie av Olin-Scheller och Wikströms (2010, a) studie tycker intervjudeltagarna som deltog i Patrelli och Wrights (2009) studie att det är positivt hur enkel interaktionen är mellan författare och läsare som är intresserade av samma sak när det sker online. Däremot verkar det finnas en
övergripande inställning hos dem alla att det fysiska formatet inte kommer att försvinna från marknaden, utan det kommer bli ett samspel mellan det som går att läsa digitalt och i fysisk form. När det kommer till motivationen av att läsa fanfiction online beror det på berättelsen och intresset för ett verk och strävan av att få något mer utav den.
Intervjudeltagarna som läser fanfiction förklarar att de generellt inte läser mindre för att de läser digitalt, utan det blir till och med mer men på ett annat sätt. Det framkommer att de tycker att det är enklare att få tag i material när det sker online.
3.2 Uppsatsstudier om fanfiction - läsning och skapande
Tre studentuppsatser av Olausson (2008), Stenberg (2012) och Bönnemark och Engelin (2019) berör fanfictionsläsare eller fanfictionförfattare samt motivationen för läsning eller skrivande av fanfiction. I Stenbergs (2012) svenska kandidatuppsats genomförs en digital enkätstudie med enbart öppna frågor på både svenska och engelska, engelska eftersom det är det språk som domineras på fanfictionsidorna. Frågorna publicerades på fanfictionsplattformen LiveJournal och 15 personer svarade på enkäten. Respondenterna som svarade befinner sig mellan 18-54 år men hälften av dem som svarade var mellan 20-30 år. Däremot framkommer det inte i Stenbergs studie vilken ålder som
8
diskussionsforum där Harry Potter fanfiction publiceras. Förhoppningen med studien förklarar författaren är att biblioteksvärlden kan få mer kunskap om fanfiction och lyfta fram fanfiction som ett verktyg för att främja skrivintresse hos unga. I resultatet lyfter Olausson upp engagemanget som deltagarna skapat på fanfiction-forumen genom det gemensamma intresset för Harry Potter. Olausson belyser också att läsning av fanfiction och författande av fanfiction sker oftast interaktivt. Samtliga intervjupersoner i
Olaussons studie skriver fanfiction och läst fanfiction i 4-6 år. I sin masteruppsats undersöker Bönnemark och Engelin (2019) hur fanfictionförfattare söker efter information utifrån teorin Serious Leisure Perspective. De fick tag på sina 8
intervjudeltagare utifrån bland annat fanfiction-plattformen Archive of Our Own och Facebook-grupper. Resultatet visar bland annat att intervjudeltagarna hittade fanfiction innan eller under puberteten och många gjorde det utan att inse att det var fanfiction utan bara för att de var intresserade av ett verk. Intervjupersonerna skriver
fanfictionberättelser för avslappningen eller nöjets skull och upplevde att det var enklare att skriva utifrån ett ramverk eller redan existerande verk. Ifall fanfictionförfattare håller sig till originalverket eller vill ändra saker och ting medan de skriver ansåg
intervjudeltagarna var en personlig uppfattning. Även här läggs stor vikt vid relationen som skapas mellan läsare och författare på fanfictionsidorna.
3.3 Lustfylld läsning och bibliotekets perspektiv på läsning
Ross et al. (2006) uppmärksammar att bibliotekarier, lärare och forskare är överens om att läsning är identitetsskapande, både för individens personlighet och för sociala plan. Detta blir viktigt för unga vuxna att ta del av. De förklarar att läsning kan ske i olika former exempelvis film, serier, dataspel och musik. Det blir problematiskt för
biblioteken att dra gränsen för vad som ska räknas som läsning eller inte, eftersom det finns olika format och medier. Författarna framhäver argumentet tydligt i citatet nedan:
There are several reasons we should pay attention to the multimedia text that young people use and to the ways in which they use them. It does not matter if we call this engagement with alternative text “reading” or if we call it something else. What does matter is that young people are engaging with texts in ways that are meaningful, pleasurable and voluntary. (Ross et al., 2006, s.113)
Ross et al. (2006) förklarar också att det finns en uppfattning hos vuxna att unga inte läser och att de läser mindre idag än vad de gjort förr, forskning pekar däremot att unga vuxna faktiskt fortfarande läser och fortfarande för nöjets skull och inom områden unga tycker är intressanta. Författarna ger exemplet på fanfiction när de diskuterar
multimedia texter och att fanfiction agerar som en utgångspunkt med flera delar där unga använder sin fantasi för att kunna fylla i slutet på en serie eller ett verk. Detta innebär att de är kreativa, har roligt och övar på sin fantasi samtidigt som de kan skapa vänskap genom olika fandoms online. De belyser också att när unga läser olika litterära former innebär att de upprätthåller en litterär nivå som de nya formaten kräver. Ross et al. (2006) uppmärksammar att folkbiblioteken i detta fall kan anpassa sig till det som unga finner är relevant för att upprätthålla deras intresse, samt för att synliggöra så det inte hamnar i glömska.
Synen på fri läsning och lässtimulans poängterar Ross et al. (2006) är viktigt för
9
eller kan inspireras av sammanfattas. Det förklaras att bibliotek kan arbeta med
läsfrämjande eller lässtimulerande metoder som bland annat kan bidra till uppmuntring av läsning och läslust hos biblioteksanvändare. Exempel på läsfrämjande metoder är bokcirklar eller aktiviteter som uppmuntrar eget berättande. Precis som Ross et al. (2006) framhävs även av Andersson (2015) vikten att läsning sker av fri vilja och för njutningens skull leder till mer ökning av frivillig läsning. Det argumenteras att läsning dessutom är grundläggande för ungas språkutveckling och läsförståelse, men att mycket i hur utvecklingen tar grund ligger hos individens läsmotivation och deras inställning till läsning. De som har en positiv inställning läser mer medan de som inte läser.
IFlAs rapport (2011) av Farmer och Stricevic uppmanar bibliotek till att använda forskning för att uppmärksamma eller införa läsfrämjande metoder i sin
biblioteksverksamhet. De talar inte mycket om den lustfyllda individuella läsningen som Andersson (2015) gör, men instämmer att nöjesläsning har en viktig roll i
personers läsutveckling. Rapporten ger däremot råd om vad biblioteket kan göra för att anpassa olika typer av metoder i biblioteket för biblioteksanvändare och
icke-användare. I syfte för att kunna locka dem till biblioteket samtidigt som biblioteket upprätthåller det som biblioteket ska bland annat göra, tillhandahålla aktuellt material för allmänheten. Författarna förklarar även att mindre lyckade försök vid
implementering av nya metoder blir lärorika för bibliotekets utveckling. Rapporten nämner ett antal framgångsrika läsfrämjande metoder som bibliotek har använt sig av, exempelvis kommunikationsmetoder i form av nyhetsbrev, bokrecensioner till
användarna samt uppmuntra deltagande i aktiviteter som bokcirklar eller
diskussionsgrupper. Dessa aktiviteter kan både ske på plats eller online. Rapporten betonar starkt att bibliotekarien har en viktig roll i hur man förhåller sig till detta och ifall man implementerar nya läsfrämjande metoder kan det leda till bättre
biblioteksservice och framhäva bibliotekets status. Farmer och Stricevic (2015) lägger mer vikt på att utveckla biblioteken med hjälp av läsfrämjande metoder än Ross et al. (2006) och Andersson (2015) där de fokuserar på vad bibliotek kan göra för att främja individers läsutveckling.
3.4 Det läsfrämjande arbete som genomförts eller kan genomföras på
bibliotek
10
Sandin (2011) belyser i sin bok Barnbibliotek och lässtimulans: delaktighet,
förhållningssätt, samarbete i uppdrag för projektet Läskonster att läsning ska i en
bibliotekskontext vara frivillig och lustfylld. Som tidigare nämnt är nöjesläsning något som Ross et al. (2006) samt Andersson (2015) förespråkar starkt. I boken refererar däremot Sandin till ett projekt Folkbildning för småfolk som skapades i syfte att öka läslust hos specifikt barn och inte ungdomar kring tonårsåldern som denna studie riktar sig mot. Projektet genomfördes under 2007–2008 på Tranemo bibliotek i samarbete med skolan. Där utformade de aktiviteter utifrån barns intressen, dock med ett fokus på faktaböcker. De ville få biblioteket att agera som en mötesplats där barn kan vara delaktiga och skapa. Det lyfts fram att barn har åsikter om aktiviteter och vill gärna vara med och påverka aktiviteter. Barns engagemang frodas ur att känna sig delaktiga. Den delaktighet som Sandin belyser kan tillämpas till andra åldersgrupper. Exempelvis ungdomar, eftersom delaktighet är något som förespråkas av i bibliotekslagen (SFS 2013:801). Genom att ge barnen möjligheten att inhämta kunskap efter deras egna intressen var också något som var viktigt för projektet, eftersom det enligt Sandin (2011) kunde bidra till kunskapsutveckling. Trots att fokuset här är på barn hänger detta ihop med det som Andersson (2015) kommit fram till i sin rapport och det som förespråkas av Farmer och Stricevic (2011), att biblioteken kan gynnas av att vara lyhörda för sina biblioteksanvändare och forma projekt därefter. Slutligen förklarar Sandins (2011) i sin bok skillnaden mellan skolans uppdrag och biblioteket, nämligen att i skolan har elever krav och mål att uppnå och att i biblioteken ska förutsatta krav inte finnas. Detta måste förtydligas i vissa fall, trots att de båda använder sig av läsfrämjande metoder och ett fokus på läsning.
Utmaningar som bibliotek och anställda står inför vid den digitala utvecklingen i samband med barns läsaktiviteter förklarar Sandin (2011) i sin bok. Författaren belyser att den digitala utvecklingen påverkar ungas läsning, kommunikation och producering av innehåll. Författaren hävdar att här har institutioner som bland annat bibliotek en viktig roll att erbjuda tillgång till datorer och nätverk till ungdomar som inte har samma förutsättningar. Texten belyser dessutom att när biblioteken väl utformar aktiviteter ska det ske efter ungdomarnas egna intresse och att vuxna inte styr aktiviteterna. Att
ungdomarna själva får bestämma vad de vill göra främjar deras lärande, kunskap och självständighet. Sandin (2011) belyser även att ungdomar som inte gärna läser böcker, läser böcker som är i annat medieformat än den fysiska boken. Även här lyfter
författaren fram de ungdomarna önskat att biblioteken möjliggör aktiviteter som inte enbart fokuserar på fysiska böcker och hävdar att många lässtimulerande aktiviteter på biblioteken gör precis just detta. Ifall biblioteken erbjuder digitala medier kopplat till lässtimulans och populärkultur kan biblioteket även fånga intresset hos ungdomar som inte tycker om läsning i fysiskt format. För att biblioteken ska vara relevanta för dessa barn behöver biblioteken erbjuda möjligheten till att utforska, skapa och upptäcka via olika medier. Däremot ska de digitala ramarna som erbjuds vara flexibla för att kunna upprätthålla stimulerande intresse, skapande och lärande.
3.5 Fanfiction inom biblioteksverksamhet och som aktivitet
11
utbildningsfältet där forskare förespråkat fanfiction i undervisningssyfte, se exempelvis Chandler-Olcott och Mahar (2003) text där de beskriver hur en lärare hör talas om fanfiction i kommunikation med elever och uppmärksammar fanfiction som läsning samt vilket förhållningssätt till fanfiction som skolor kan ha.
Det finns ett par studier som talar om fanfiction i förhållande till biblioteksverksamhet och en av dem är Lundqvists (2017) masteruppsats där författaren har fokuserat på fanfictionläsarnas åsikter men även folkbibliotekets arbete och bibliotekariernas tycke om fanfiction i biblioteksarbetet. Lundqvist utförde 12 intervjuer med bibliotekarier och 13 med fanfictionläsare samt använde sig av en webbenkät och en mejlenkät till bibliotekarier. Där framkommer det att majoriteten av bibliotekarierna är bekanta med eller har stött på fanfiction från sina barn. Bibliotekarierna har noterat att de själva har sett att det finns ett stigande intresse för fanfiction hos unga. Definitionen av begreppet fanfiction är något majoriteten av intervjudeltagarna hade gemensamt. Flera av bibliotekarierna verkar positiva inför att arbeta med fanfiction på folkbibliotek och flera av dem anser att fanfiction skulle kunna vara en del av biblioteksuppdraget eftersom det uppmuntrar till kreativt skapande och läsning. Det finns en övergripande osäkerhet hos bibliotekarierna över fanfiction och upphovsrätt. Men bibliotekarierna i Lundqvists studie understryker att ett intresse borde finnas hos användarna innan man planerar en fanfiction-aktivitet, trots detta lyfter Lundqvist fram att det finns en osäkerhet hos bibliotekarierna i hur man lägger upp en sådan aktivitet.
I Lundqvist (2017) masteruppsats intervjuas även 13 fanfictionläsare mellan 13-39 år. Fanfictionläsarna blev tillfrågade om deras åsikter kring att erbjuda fanfiction-aktiviteter på bibliotek. Resultatet visade att majoriteten av de intervjuade verkar stå positivt till sådana aktiviteter på bibliotek, men att det inte är något de har funderat på. Aktiviteter som föreslås av läsarna är bland annat skrivcirklar, läsecirklar, workshops, skrivarövningar och diskussionskvällar. Här uppmärksammar de intervjuade möjligheten att få kunna träffa likasinnade. Dock är även fanfictionläsarna som blivit intervjuade i Lundqvists (2017) studie osäkra på hur biblioteket ska kunna ta ställning till explicit fanfiction-material samt att det finns en anonymitet på fanfiction-plattformar som kan bli utpekande på ett negativt sätt om biblioteket bestämmer sig för att inkludera fanfiction i biblioteksbeståndet.
12
För övrigt har Lundqvist (2017) också gjort en kort översikt som kartlägger några fanfiction-aktiviteter som gjorts på svenska folkbibliotek de senaste åren. Det nämns ett fåtal bibliotek som genomfört skrivarverkstäder och workshops riktade mot barn och unga, där fokus har legat på produktionen av fanfiction. Fokus på författandet av fanfiction är något som Lundqvist hävdar är det som förekommer mest hos
folkbiblioteken. På workshopparna verkar aktiviteterna utgå från specifika böcker, som exempelvis Harry Potter-serien. Lundqvist nämner också folkbibliotek som haft
tävlingar genomförda där barn och unga uppmuntras till att skriva fanfiction med ytterligare Harry Potter-tema eller utgått från andra specifika böcker.
4. Insamlingsmetod – semistrukturerade intervjuer
Det fanns ett intresse i att undersöka bibliotekariernas åsikter och motivation bakom att genomföra och planera fanfiction-aktiviteter, och inte enbart undersöka vilken sort aktivitet som genomförts på biblioteket. Detta är på grund av att litteraturen (se:
Lundqvist, 2017; Price & Robinson, 2017); Olin-Scheller & Wikström, 2010, a, b) inte ofta förklarar motivationen bakom aktiviteten eller varför bibliotekarier strukturerar en fanfiction-aktivitet samt hur aktiviteten går till och varför. Här blir intervjuer en användbar metod för att lyfta fram personers ställningstagande. Dessutom kan semistrukturerade intervjuer framhäva bibliotekariernas ställningstagande till
Jochumsen et al. (2012) fyrfältsmodellen, eftersom intervjupersonernas motivationer kan framhävas. Semistrukturerade intervjuer blir därmed ett passande upplägg för att kunna få svar på studiens två frågeställningar (Bryman (2011). Respondenterna i detta fallet blev åtta bibliotekarier som planerat eller genomfört en fanfiction-aktivitet på bibliotek. De semistrukturerade intervjuerna genomfördes via telefon och intervju via mejl. En intervjuguide (se: bilaga 2) med följdfrågor användes som stöd och
formulerades utifrån intresset av att undersöka motivationen bakom aktiviteterna och belysa bakgrundsfakta om olika fanfiction-aktiviteter som bibliotekarierna haft på biblioteken. Frågorna i guiden blev därmed brett formulerade för att kunna ge en vidgad bild och samtidigt rama in det fokuserade ämnet. Intervjuguiden grundas utifrån råd från Kvale, Brinkmann och Torhell (2014) samt Bryman (2011) där de förklarar att guiden ska rama in de ämnen som intervjun ska täcka, samt ge utrymme till eventuella
följdfrågor.
Att genomföra intervjuerna både genom telefonsamtal och mejl-kommunikation var givande eftersom det gick att nå ut till flera intressanta respondenter som befann sig på en annan geografisk plats i Sverige, vilket blir till fördel med just telefonintervjuer enligt Bryman (2011). Intervjuer via telefon och mejl var även en fördel, eftersom sökandet efter intervjupersoner inträffade under den rådande covid-19 pandemin och därmed skulle fysiska intervjuer vara mindre lämpligt att använda som
insamlingsmetod. De två intervjuerna som skedde via mejl genomfördes på
respondenternas begäran då en muntlig intervju för dem inte var möjlig. Dock ville de ställa upp på intervjun på ett annat sätt och föreslog mejl som intervju-alternativ. Att använda asynkrona intervjuer som skedde skriftligt online och inte i realtid, var effektivt eftersom respondenterna kunde svara på intervjufrågor när de hade tid. Detta är även något som Bryman (2011) belyser är fördelar med intervjuer som sker via mejl. Dock skulle detta sätt vara problematiskt ifall någon av intervjudeltagarna tog för lång tid på sig att svara, men det är inget som behöver uppmärksammas i detta fall.
13
Alltså skedde ett par intervjuer även skriftligt via flera mejl och inte enbart genom telefonintervjuer. Däremot finns det en tydlig skillnad mellan insamlingsmetoderna som måste uppmärksammas. Som David och Sutton (2016) och Bryman (2011) belyser finns det många fördelar med att ha semistrukturerade intervjuer via mejl, det tydligaste exemplet är att svaren blir övervägda på ett sätt som gör att respondenterna kan svara tydligt och genomtänkt. Vilket också märkte lite vid materialhanteringen, de två
respondenterna som svarade på mejl-intervjuerna svarade mer koncist på frågorna än de som deltog i telefonintervjuerna. Respondenterna som deltog i mejl-intervjuerna har haft mer tid att fundera ut svar på intervjufrågorna än vad
telefonintervjun-respondenterna hade. Dessutom var det lättare att be telefonintervjun-respondenterna förtydliga svar vid telefonintervjuerna än vid mejl-intervjuerna eftersom det skedde i real-tid. Bryman (2011) och David och Sutton (2016) förklarar en gemensam svaghet hos både
telefonintervjuer och mejl-intervjuer, nämligen att personen som håller i intervjun inte kan observera respondenternas kroppsspråk. Att inte kunna observera respondenternas kroppsspråk är inte något som jag har uppfattat som ett hinder för att kunna genomföra intervjuerna eller något som har påverkat svaren. Däremot skulle det vara av intresse att observera hur själva aktiviteten genomfördes i person för att själv bilda en uppfattning av hur aktiviteten läggs upp. Att studien haft två olika intervjumetoder har övergripande inte påverkat svaren något betydligt eftersom den skillnad i intervjuinnehållet inte har påverkat resultatets svar. Däremot hölls metoderna i åtanke vid analys av
intervjumaterialet.
Etiska ställningstaganden har följt med i alla studiens steg, exempelvis vid hantering och insamling av empiriskt material samt det sätt som respondenterna blev kontaktade på. Samtliga respondenter som deltog i en telefonintervju blev informerade om att intervjun blev inspelad och oavsett insamlingsmetod blev respondenterna informerade om syftet med studien, att deltagandet var frivilligt och hur personuppgifter samt materialet kommer att hanteras. Det bifogas också en samtyckesblankett som beskriver hantering av material av persondata närmare. Det som beskrivs ovan innefattar
innehållet i både konfidentialitetskrav, samtyckeskrav, nyttjandekrav och
informationskrav som Bryman (2011) förklarar är viktiga delar hos forskning som involverar individer under intervjuerna samt hantering av materialet efteråt. David och Sutton (2016) uppmärksammar att det är speciellt viktigt vid intervjuer som sker via mejl att vissa åtgärder tas vid kontakt och formulering av mejl-intervjuerna, för att se till att etiska principer upprätthålls.
4.1 Urval och genomförandet av intervjuerna
14
särskilt användbar ifall respondenterna är svåra att få kontakt med. Svårigheterna att få tag i intervjudeltagare är även anledningen till olika typer av aktiviteter kopplat till fanfiction i studien. Däremot kommer detta att hållas i åtanke när det kom till analys av empirin och dess generaliserbarhet (Bryman, 2011, s.369).
Trots svårigheter att få tag i intervjudeltagare, identifierades och tillfrågades över 45 bibliotek och anställda att delta i intervjustudien både via mejl och telefon. I vissa fall kontaktades flera personer från samma bibliotek för att säkerställa någon typ av svar. På grund av viss svårighet i att få tag i intervjupersoner sattes ingen gräns för antal
deltagare. Det slutliga antalet som accepterade att delta på en intervju när det passade dem var åtta bibliotekarier. Många av biblioteken som tillfrågades nekade och
hänvisade till att de inte har tid att medverka, inte genomfört en sådan aktivitet eller att personen i fråga som hållit i aktiviteten inte längre arbetar på biblioteket. Eftersom det inte fanns en avgränsning på när aktiviteten i fråga hölls, kontaktades även bibliotek som haft en fanfiction-aktivitet som genomfördes för över 5 år sedan.
Kvale et al. (2014) förklarar att antalet intervjuer i kvalitativa studier ofta riskerar att bli för många eller för få. Problemet som uppstår ifall kvalitativa studier har för få
intervjuer är att generaliserbarheten som studien försöker uppnå blir låg, men allt faller på syftet med undersökningen och innehållet i det empiriska intervjumaterialet.
Eftersom det inte går att identifiera att det genomförts många fanfiction-aktiviteter på svenska bibliotek i tidigare studier än Lundqvist (2017) korta forskningsöversiktavsnitt i sin masteruppsats kan empirin från de 8 intervjuerna vara användbar för att skapa en bild av hur fanfiction-aktiviteter utformas och bibliotekariernas motivation bakom aktiviteten. Syftet med intervjuerna är inte att empirin ska generaliseras till en population utan ge en bild av hur fanfiction-aktiviteter kan hanteras kopplat till det teoretiska ramverket (Bryman, 2011).
Som tidigare belyst efterfrågade två av respondenterna att få svara på intervjufrågorna via mejl istället för muntligt eftersom en telefonintervju inte var möjlig för dem. Samtliga frågor som ställdes i de asynkrona mejl-intervjuerna blev anpassade utifrån innehållet i intervjuguiden. Samtliga respondenter kontaktades ett flertal gånger för följdfrågor eller för att få tydligare och specificerade svar. Därmed skedde det aktiv kommunikation mellan mig och respondenterna som upprätthåller en semistrukturerad intervjumetod (Bryman, 2011) eftersom följdfrågorna krävdes hos dem
båda. Resterande sex som intervjuades, intervjuades via telefon när det passade
respondenterna. Intervjun tog mellan 20–30 minuter och spelades in för att sedan kunna transkriberas, detta var samtliga intervjudeltagare medvetna och tillfrågade om
(Bryman, 2011).
15
bibliotekets anpassning till folkhälsomyndighetens råd. En annan respondent planerade en fanfiction-aktivitet men hade inga deltagare. Eftersom respondenterna i fråga redan hade planerat och annonserat för aktiviteten, bedömde jag att de antagligen hade en motivation och bakgrundstanke till aktiviteten, vilket jag ansåg vara tillräckligt intressant för att genomföra en telefonintervju. Som Farmer och Stricevic (2011) förklarade, en misslyckad aktivitet kan också bidra till användbar kunskap.
4.2 Analysmetod av intervjuerna - tillvägagångsättet
Vid analysen och arbetet med intervjumaterialet måste min förförståelse inom bibliotek- och informationsvetenskap (B&I) samt mitt egna intresse för fanfiction hållas i åtanke vid bearbetningen av intervjuempirin. Tidigare kunskap inom B&I-fältet och om fanfiction underlättade observationen av begrepp som skulle kunna vara intresse. Däremot söktes relevanta centrala teman ur det insamlade intervjuinnehållet i syfte till att svara på studiens frågeställningar. Analysen av det insamlade intervjumaterialet är därmed en kombination av både ett induktivt och deduktivt förhållningssätt (Bryman, 2011). Den tidigare kunskapen används som grund men det huvudsakliga som beskrivs i resultatet kommer ifrån intervjuinnehållet och kopplas till Jochumsen et al. (2012) fyrfältsmodell och tidigare litteratur.
Efter de åtta intervjuerna genomfördes blev telefonintervjuerna transkriberades i turordning. Samtliga telefonintervjuer blev ordagrant nedskrivna av mig utifrån
intervjuinspelningarna, medan mejl-intervjuerna blev införda i ett separat dokument för att skilja intervjumetodernas textinnehåll åt. Det blev dock tydligt att det inte var någon större skillnad mellan telefonintervjuerna och mejl-intervjuerna när intervjuinnehållet blev jämfört. När intervjudeltagare sagt eller formulerat sig på ett annat sätt när de tänker på begreppet fanfiction skrevs det ut som fanfiction förutom när det är i citat. Detta gjordes för att minska förvirring och oklarhet. Begreppet fanfiction finns nämligen beskrivet med olika förkortningar i tidigare forskning, exempel på detta ger Olin-Scheller och Wikström (2010, b) och Schwabach (2011) som ”fanfic”, ”FF” eller ”fic”.
Eftersom syftet med studien var att främst att framhäva bibliotekariernas åsikter och motivationer kopplat till Jochumsen et al. (2012) modell användes en kvalitativ innehållsanalys med kodning för att lyfta fram det centrala i intervjuerna. Kvalitativ innehållsanalys med kodning förklarar David och Sutton (2016) är passande för
intervjuer för att få fram det väsentliga i materialet, vilket är huvudsaken att få fram hos intervjuerna. Det som användes för att analysera intervjumaterialet var en kodningsram med systematiska koder. Denna skapades innan samtliga intervjumaterialet
analyserades, för att försöka garantera att intervjutexterna blir hanterad på rätt sätt och lyfter fram det som ska lyftas fram. Det kodningssätt som användes för att säkerställa innehållet ur Jochumsen et al. modell och intervjumaterialet är något som David och Sutton (2016) förklarar heter systematiska koder, en metod som kan användas vid kvalitativ innehållsanalys. Kodningssättet innebär att en person, i detta fall jag, går igenom texterna och plockar ut det som anses är centrala teman i materialet och därefter se mönster växa fram. Dessa koder och centrala begrepp presenteras i tabellen i avsnittet 4.3.1.
16
grundläggande innehållet i Jochumsens et al. modells fyra rum, med avseende för att kunna användas för att kunna få fram betydelsefulla teman ur intervjumaterialet med utgångspunkt ur fyrfältsmodellen. Jochumsens et al. (2012) modell var lättare att strukturera upp i nyckelord och begrepp, eftersom i författarnas artikel presenterar dem rummen separat. Kodningen av intervjumaterialet utifrån kodningsramen blev däremot en långsam process, men kodningsramens innehåll hjälpte till att lyfta fram nyckelord, termer och uttryck ur textintervjun, som sedan kunde placeras under fyrfältsmodellens fyra rum. Den systematiska kodningen användes därmed även vid intervjuanalysen för att notera teman som identifierades från intervjumaterialet i förhållande till
fyrfältsmodellen (Jochumsen et al., 2012). Intervjuinnehållet presenteras utifrån modellen under avsnittet resultat och analys (se avsnitt 5). Exempel på begrepp som framträdde ur intervjumaterialet med hjälp av fyrfältsmodellens kodningsram var exempelvis läsfrämjande, läsning, delaktighet, kreativt skapande, skrivande och ungdomar. Flera teman passade dessutom naturligt in med varandra exempelvis
gemenskap och delaktighet och kunde därför placeras under Jochumsens et al. rum om biblioteket som mötesplats. Poängen med innehållsanalysen och kodningen var att underlättade framhävningen av övergripande teman i empirin och fyrfältsmodellen (Jochumsen et al., 2012) som sedan underlättar i att besvara studiens frågeställningar. David och Sutton (2016) och Bryman (2011) belyser dock en svaghet som hållits i åtanke vid kodning, delar som presenteras i resultatet är formade utifrån det som jag finner är relevant för studien och som står i Jochumsen et al. (2012) modell och anser är värt att lyfta fram ur intervjuinnehållet. Därför kan annat som intervjupersonerna sagt falla bort samtidigt som metodens reliabilitet kan bli otydlig. Detta hade kunnat undvikas ifall materialet jämförts med en forskningspartner, men eftersom studien använder en kodningsram (se stycke nedan) som stöd så struktureras empirin tydligare efter modellens innehåll. Dessutom kopplas det insamlade empiriska materialets med andra studier som presenteras i litteraturgenomgången för att kunna diskutera
intervjudeltagarnas åsikter.
4.3 Analytiskt ramverk – introduktion till Fyrfältsmodellen och dess
koppling till studien
Fyrfältsmodellen är mer känd som Four Space Model och utvecklats av Jochumsen, Havenegaard Rasmussen och Skot-Hansen (2012). Modellen är en utveckling av Andersson och Skot-Hansens (2012) tidigare modell där de fokuserar på folkbiblioteket som ett kultur-, kunskaps-, informations- och socialt centrum. Idén för modellen
grundas på den snabba digitala utvecklingen och biblioteksverksamhetens anpassning i samhället.
Enligt Jochumsen et al. (2012) modell kan bibliotek fokusera på nedanstående delar för att kunna utveckla biblioteket och upprätthålla relevans:
1.Upplevelse 2.Involvering
3.Empowerment också förklarad som; egenmakt 4.Innovation
17
och innovation är viktiga för bibliotek för att skapa syfte och ha något att sträva efter och förklarar att biblioteket kan bidra med det genom att agera som en mötesplats där allmänheten kan lära sig skapa, träffa varandra och uttrycka sig på ett kreativt sätt. De förklarar att detta inte behöver ske på en fysisk plats utan även virtuellt.
Jochumsen et al. (2012) framhäver att biblioteken ska erbjuda användare möjligheter att uppleva, delta, skapa, främja egenmakt och upptäcka. Dessa fyra delar går ofta in i varandra och vägs upp varandra. Biblioteken kan därmed agera inom fyra områden som:
1. Inspirationsrum: upplevelser som förändrar uppfattningar, genom berättelser och annan media, kulturmönster och genrer. Detta förklarar Jochumsen et al. (2012) att biblioteken redan arbetat med i åratal i och med bibliotekets kunskapsfokus eller användarnas behov av underhållning och intressen.
2. Läranderum: läranderummet är tyngdpunkten för upplevelse och egenmakt. Rummet fokuserar på kunskapsutveckling genom fri åtkomst till information och kan ske genom lek, konstnärlighet, kurser och andra aktiviteter. Bibliotek ska kunna via kommunikation erbjuda individuellt anpassad kunskapsutveckling för användares behov och önskningar i en kontrollerad miljö. Jochumsen et al. (2012) betonar dock att bibliotek behöver förbise utmaningen att unga behöver och kräver mer kunskap genom lek, kommunikation och sociala händelser. De förklarar att biblioteket har en bidragande faktor och fått ett tydligare fokus på kunskapsutveckling de senaste årtionde för att samhället fått upp ögonen för att kunskap och kreativitet kan leda till innovation som är positivt för
samhällsutvecklingen.
3. Mötesplats: biblioteket ska agera som en mötesplats. Jochumsen et al. (2012) förklarar att mötesplatsen ska vara öppen för allmänheten och efterliknar ett vardagsrum för allmänheten där alla, oberoende vilken sorts bakgrund, ålder, kön och etnicitet man har, kan träffas och umgås med folk som har olika åsikter och intressen. Mötesplatsen ligger till grund för egenmakt och delaktighet.
4. Performativrum: performativrummet är grundpelaren till delaktighet och innovation. Rummet syftar till att vara en plats där användare kan interagera med andra och bli inspirerade att skapa och få nya artistiska uppfattningar i kontakt med konst och kultur, detta genom exempelvis skapande aktiviteter som spel, skrivande, ljud och video. Detta kan ske via workshops, med professionella artister inom ämnet. Jochumsen et al. (2012) uppmärksammar också att
biblioteket kan arbeta som en plats som kan uppmuntra andra artister i deras arbetsprocess.
18
arbeta med fanfiction samt om det ska vara en del av den framtida biblioteksverksamheten eller inte.
Från litteraturgenomgången (se: avsnitt 3) om användandet av fanfiction och
bibliotekets läsfrämjande roll skulle Jochumsen et al. (2012) fyra rum kunna kopplas till de planerade och genomförda fanfiction-aktiviteterna som denna studie undersöker. Jochumsen et al. (2012) fyra rum tar bland annat upp bibliotekets främjande roll för delaktighet, kunskapsutveckling, stimulas via aktiviteter samt att använda biblioteket som mötesplats, vilket i litteraturen (se: avsnitt 3.4-3.5.) nämner att biblioteken kan göra via aktiviteter. Däremot finns det inget i litteraturgenomgången som använt eller
refererat till delarna till Jochumsen et al. (2012) fyra rum, till aktiviteter eller hur bibliotekarier har resonerat kring att hålla en aktivitet på bibliotek, vilket kan vara av intressant att se eftersom de går hand i hand.
Eftersom denna studie har ett fokus på planerade och genomförda fanfiction-aktiviteter blir det därmed intressant att observera hur bibliotekarierna resonerat kring fanfiction-aktiviteter och koppla det till Jochumsen et al. (2012) fyrfältsmodellen och dess fyra rum. Inspiration till detta kommer bland annat ifrån Holmer masteruppsats från 2018 där hen genomfört en deltagande observation på en biblioteksavdelning kallad Kanini samt dess tillhörande styrdokument för avdelningen. Holmer använde en tematisk analys av materialet och lyfte fram innehållet utifrån fyrfältsmodellen. Modellen användes som ett teoriramverk för att beskriva hur biblioteksavdelningen och
biblioteksmaterial användes och hur detta förhåller sig till Jochumsens et al. fyra rum. Holmers studieresultat utifrån modellen lyfter främst fram bibliotek som mötesplats och dess deltagande aspekter som biblioteksavdelningen kan bidra med. Modellen räckte inte till för att få viss djupförståelse av varför biblioteket användes som det gjorde eftersom hen inte intervjuade biblioteksanvändarna.
Hellman och Larsson (2015) har gjort en annan studie som efterliknar Holmers studiestruktur, men de har i sin kandidatuppsats istället gjort en observation av ett specifikt bibliotek och analyserat bibliotekets olika avdelningar i zoner och lyft fram sitt studieresultat i förhållande till Jochumsen et al. (2012) fyrfältsmodell. Exempelvis belyser Hellman och Larsson i sitt studieresultat utifrån fyrfältsmodellen att
biblioteksaktiviteter kan bidra till biblioteksanvändarna är med om upplevelser samt att biblioteket kan agera som en mötesplats där användare kan träffas. Författarna
reflekterar dock en viss svårighet att skilja inspirationsrummet och performativrummet åt, eftersom de anser att det inte finns en tydlig gräns som skiljer rummen åt i
fyrfältsmodellen. På samma sätt som Holmer (2018) samt Hellman och Larssons (2015) använt Jochumsen et al. (2012) fyrfältsmodellen i förhållande till sitt studieresultat, kommer fyrfältsmodellens fyra rum att användas som ett teoretiskt ramverk i denna studie. Den kommer bland annat att användas för att förklara och lyfta fram hur intervjudeltagarna resonerat kring fanfiction-aktiviteter på bibliotek. Hur detta görs förklaras tydligare i stycket nedan.
4.3.1 Fyrfältsmodellen – en kodningsram
19
(2012) modell för hur en biblioteksverksamhet kan lyftas fram. Däremot går mycket av det som Jochumsen et al. nämnt i de fyra rummen in i varandra, något som författarna belyst själva och syns i kodningsramen nedan. Detta hölls även i åtanke vid analysen av intervjumaterialet, men innebär också att intervjuinnehållet eventuellt kunde passa in under flera av Jochumsen et al. fyrfältsrum. Intervjuinnehållet analyserades utifrån kodningsramen, materialet som framkom ur kodningen presenteras sedan under ett av de mest passande rummen i fyrfältsmodellen i resultat och analys-delen. Detta för att undvika upprepning och förvirring samt presentera intervjuinnehållet på ett tydligt sätt. Dock uppmärksammas likheter ur intervjumaterialet i resultatet kontinuerligt för att informera läsaren om intervjumaterialets koppling till de andra rummen. De mönster och upptäckter som framkom ur resultatet sammanfattas sedan i studiens diskussion och slutsats.
Kodningsrammen som är skapad för studien utifrån Jochumsen et al. (2012) fyrfältsmodell.
Inspirationsrum Upplevelse fokuserad,
förändra uppfattningar, olika medium och genre, utifrån underhållning och intresse.
Läranderum Upplevelse fokuserad, fokus
på ungdomar, personlig utveckling, fri tillgång till information,
kunskapsutveckling via aktiviteter, aktiviteter via önskning/ efterfrågan.
Mötesplats Agera som mötesplats, vara
ett vardagsrum, för allmänheten, träffas, uppmuntra gemenskap via intressen.
Performativrum Delaktighet, skapande,
tillsammans/enskilt, nya uppfattningar via artistiska-aktiviteter, uppmuntra kreativitet.
5. Intervjuresultat och analys
20
5.1 Presentation av intervjurespondenterna och deras
fanfiction-aktivitet
De åtta respondenterna som deltog i den semistrukturerade intervjustudien presenteras med siffror för att respektera deltagarnas anonymitet (Bryman, 2011). Samtliga deltagande respondenter är bibliotekarier, därav sex av bibliotekarierna har utfört fanfiction-aktiviteter på bibliotek medan två av respondenterna planerade på att hålla en fanfiction aktivitet, men som blev inställd eller inte fick några deltagare. Samtliga respondenter riktade fanfiction-aktiviteten till målgruppen ungdomar. Tabellen som presenteras nedan är till för att förtydliga vilken intervjudeltagare som höll i vad, vad fanfiction-aktiviteten handlade om, vilket år den utfördes samt vilken åldersgrupp aktiviteten var för.
Tabell över intervjudeltagare och dess fanfiction-aktivitet
Respondenterna Fokus hos fanfiction-aktiviteten
Aktiviteten utfördes
Åldersgrupp för aktiviteten
Intervjudeltagare 1 Bokcirkel med fanfiction (var en pågående aktuell aktivitet, men nu inställd) 11-12 år och uppåt.
Intervjudeltagare 2 Skriva fanfiction (ej genomförd – planerad för våren 2020)
13-16 år.
Intervjudeltagare 3 Skriva fanfiction År 2017 eller 2018
10-14 år.
Intervjudeltagare 4 Skriva fanfiction År 2017 13-18 år.
Intervjudeltagare 5 Skriva fanfiction År 2017 12 år och uppåt.
Intervjudeltagare 6 Diskutera och skriva fanfiction
År 2016 13 år och
uppåt.
Intervjudeltagare 7 (genomfördes via mejl)
Skriva eller teckna fanfiction utifrån specifikt utvalda böcker
År 2015 10-15 år.
Intervjudeltagare 8 (genomfördes via mejl)
Informationsträff om fanfiction samt fanfiction tävling År 2018 (Ej några deltagare) Ingen åldersgräns men barn och unga i fokus.
5.2 Bakgrund till fanfiction-aktiviteten och aktivitetens innehåll
21
inställd på grund av den rådande covid-19 pandemin, men intervjudeltagarens idén härstammar som för många andra av intervjudeltagarna, utifrån diskussion med sina biblioteksanvändare och deras intressen.
Jag har en fantasygrupp som är 13–16 år, de är väldigt intresserade av fantasy och jag vet att många av dem skriver mycket på fritiden. Det har kommit upp emellanåt när vi har pratat att de är ganska så intresserade av fantasy, fanfiction berättelser och hitta på egna sid-historier och skapa egna berättelser kring dem här karaktärerna. (Intervjudeltagare 2).
Intervjudeltagare 8 förklarade att trots att hen haft tidigare kännedom om fanfiction
blev hen inspirerad att hålla en skrivartävling om fanfiction via en artikel från
Biblioteksbladet och ansåg att det kan vara något som ungdomar finner intressant.
Tyvärr deltog inga aktiviteten, anledningen till detta diskuteras mer i ett annat stycke. Idén uppstod när jag läste en artikel om Fanfiction i Biblioteksbladet. Jag letade efter någon bra aktivitet för barn och unga som skolorna också kunde engagera sig i och då lät Fanfiction som en bra idé. Jag minns att artikeln belyste hur Fanfiction inte är så väl känt för många barn vilket var ytterligare en anledning att arbeta med FF, för att informera om att det finns. (Intervjudeltagare 8)
Innehållet i fanfiction-aktiviteterna hos flera av intervjudeltagarna berör mest
produktionen av fanfiction för ungdomar (se: tabell ovan över fanfiction-aktiviteter). Nedan framhävs citat där intervjudeltagare berättar hur aktiviteten utgått från deras egna intresse eller ungdomarna samt hur de utformat och planerat en fanfiction-aktivitet. Flera av intervjudeltagarna har ett tydligt fokus på fanfictionsförfattande via
skrivövningar som härstammat från originalverk som ungdomarna är bekanta med. Det finns därmed ett fokus på att skriva fanfiction, men intervjudeltagarna har en
medvetenhet om att ungdomarna som kommer till aktiviteten är läsintresserade eller gillar att skriva.
Som bibliotekarie bland annat för barn och ungdomar, och samtidigt personligen med stort läsintresse […] var fanfiction en högaktuell företeelse, kanske än mer för fem år sedan än nu. För vårt första Bibliotekskollo på [namn] bibliotek valde jag därför en urban fantasy-ungdomsbok att läsa gemensamt och inspireras av till att skriva och eller teckna fanfiction. Utgångspunkten var tre böcker av Mårten Melin i samlingsutgåvan
"Monsterskolan". (Intervjudeltagare 7)
Till skillnad från intervjudeltagaren ovan och andra intervjudeltagare sticker
Intervjudeltagare 1 ut i mängden, då de tillsammans med en grupp ungdomar läst
böcker som varit fanfiction och därefter diskuterat fanfiction och närmat sig produktionen av fanfiction. Här härstammar aktiviteten utformning och innehåll ur läsnings på ett sätt som skiljer sig från de andra aktiviteterna.
Jag har en bokcirkel med ungdomar och där vi läst böcker som varit fanfiction, sen har vi ju haft samtal kring fanfiction […] de berättat att de skriver på olika kanaler på sociala medier, det finns olika kanaler där ungdomar skriver sina egna fanfictionberättelser. Då har vi suttit och pratat kring dem sakerna och är hela orsaken till att jag över huvudtagen har bokcirkel med då inslag av fanfiction. (Intervjudeltagare 1)
När intervjudeltagarna fick förklara bakgrunden till aktiviteten och hur de planerade aktiviteten berättade bara ett fåtal av intervjudeltagarna att de behövde läsa på mer om fanfiction för att kunna hålla i sin fanfiction-aktivitet som de planerat, vilket kan hänga ihop med tidigare bekantskap med fanfiction. Trots tidigare bekantskap belyste
