5.9.1 Ventilation
Som tidigare redovisat finns det sex olika ventilationsaggregat och en frånluftsfläkt. Utöver detta sitter det frånluftsfläktar vid produktionsmaskinerna. Remsfläktar som suger spillmaterial, enligt flödesmätning av IYT suger varje remsfläkt 2000 m³/h. Antalet remsfläktar totalt i maskinhallen är fem stycken. Värmeenergin som försvinner ut med de fläktarna är relativt hög då återvinning knappast existerar.
Bild 5 visar tilluftsaggregat tillverkat 1966- aggregatet betjänar varmlager.
Av de sex ventilationsaggregaten är det endast två som är FTX-aggregat (till och frånluft med värmeåtervinning). De övriga fyra aggregat är utan värmeväxlare och därför måste luften värmas enbart med hjälp av eftervämningsbatterier. Det sitter eftervärmningsbatterier i alla sex aggregaten men det är endast fem som värms med vatten-glykolblandning. Det lilla FTX- aggregatets eftervärmningsbatteri får värme av en liten elpatron som skjuter till värme när växlaren inte klarar att värma tilluften med frånluftsvärmen.
De flesta lokalerna i fastigheten värms med hjälp av uppvärmd tilluft. Värmebehovet under ett år kan variera beroende på var i landet fastigheten är placerad. Industrifastigheten jag har undersökt har ett värmebehov på 5800h av hela årets timmar som är 8760h. Den effekt som tidigare har redovisats är inte direktverkande eleffekt som går åt att driva aggregatet. Effekten
51
som går åt till att driva fläktarna heter SFPv och är en förkortning på specifik fläkteleffekt. SFPv redovisas för varje enskilt aggregat här nedanför. SFPv är ett antaget värde.
Tilluftsaggregat – nya maskinhall: SFPv ~2 kW/m³/s
Tilluftsaggregat – vån 1-3: SFPv ~ 2,5 kW/m³/s
Tilluftsaggregat- Packsal: SFPv ~ 2,5 kW/m³/s
Tilluftsaggregat – varmlager: SFPv ~ 2,5 kW/m³/s
Frånluftfläkt – vån 1-3: SFPv ~ 2 kW/m³/s
FTX-aggregat – gamla maskinhall & färgkök: SFPv ~ 3 kW/m³/s
FTX-aggregat- kontor vån 4: SFPv ~ 2 kW/m³/s
SFPv varierar över de olika aggregaten beroende på ålder, storlek och underhållsnivå. När underhållet av aggregaten minskar och nedsmutsning sker ökar snabbt SFPv, där är de antagna värdena högre än vad som är rekommenderat av Boverket De aggregat med värdet 2 kW/m³/s är relativt nyinstallerade och har därför ett lägre antaget värde. FTX-aggregatet som förser gamla maskinhall och färgkök är gammalt och innehåller tre fläktar totalt. SFPv blir därför högre då man brukar ha ett värde på 1 kW/m³/s per fläkt.
Enligt BBR är specific fan power (SFP) 2,0 kW/m3 s för ett nytt FTX-system.36
För att räkna ut effekten på fläktarna används SFP-värdet som i sin tur multipliceras med volymflödet. Därefter multipliceras effekten med antalet timmar fläktarna är igång under ett år. Eftersom fläktarna är igång året om bli energiåtgången enligt nedan:
Följande formel används för att räkna ut fläktenergin Q = SFP * V *timmar Tilluftsaggregat – nya maskinhall: Q= 49056 kWh/år
Tilluftsaggregat – vån 1-3: Q= 15921 kWh/år Tilluftsaggregat- Packsal: Q= 65700 kWh/år Tilluftsaggregat – varmlager: Q= 65700 kWh/år 36 BFS 2006:12
52
Frånluftfläkt – vån 1-3: Q= 12930 kWh/år
FTX-aggregat – gamla maskinhall & färgkök: Q= 204984 kWh/år
FTX-aggregat- kontor vån 4: Q= 1402 kWh/½ år
Q= 876 kWh/½ år
5.9.2 Principskiss–FTXaggregat
X2009 Luftbehandlingssystem BF1 Flödestryckgivare
G1 Tilluftsfläkt Wing BF2 Flödestryckgivare
G2 Frånluftsfläkt Wing BP1 Filtertryckgivare
V1 Tilluftsfilter BP2 Filtertryckgivare
V2 Frånluftsfilter R6 Värmeväxlarspjäll
E1 Plattvärmeväxlare MG6 Spjällställdon
P1 Handterminal R1 Uteluftsspjäll
K1 Styrenhet IQnomic R2 Avluftsspjäll
K6 Funktionsmodul MG1 Spjällställdon, fjäderretur
53
T2 Frekvensomriktare E2 Värmebatteri, vatten
BT1 Temperaturgivare kanal BT8 Dyktemperaturgivare
BT2/BM2 Temperatur-/fuktgivare kanal VVX MF1 Ventilställdon
BT3 Temperaturgivare kanal E3 K ylbatteri, vatten
BT6 Temperaturgivare värmeväxlare MF2 Ventilställdon
BT20 Temperaturgivare kanal MG7:1 Spjällställdon
BT30 Temperaturgivare kanal 5.9.3 Principskiss – T-aggregat 1 H2O 2 1580 800 95 95 1200 190 990 500 245 245 1200 210 990 990 1980
Bildförklaring till bilden i mitten. Uteluften tas in via spjällen på vänster sida och förs vidare till filtret som renar luften. Efter filtret värms luften vid behov i eftervärmningsbatteriet och sedan blåser fläkten vidare den värmda luften ut i kanalsystemet.
54
Bild 6. Förklaring – Modernt tilluftsaggregat placerat på taket. De två rören som syns är framledning och returledning till eftervärmningsbatteriet.
5.9.4 Värmeproduktion
Varmvattenproduktionen sker med hjälp av två gamla oljepannor som är konverterade till gasol. Pannorna förser såväl tappvarmvatten till duschar, toaletter och pentryn som det slutna vatten-glykolblandade systemet till eftervärmningsbatterierna med varmvatten. Gasolförbrukningen år 2008 var 52 ton. Värmevärdet för gasol är 12800 kWh/ton. Omräknat i kilowattimmar blir det 665600 kWh/år. Pannornas verkningsgrad enligt tillverkare ligger mellan 91-93%. Då pannorna är gamla kan man anta en verkningsgrad på 80%. Verkningsgraden är hur mycket av den köpta energin som man kan tillgodogöra sig av totala förbränningen. Vid ett köp av 52 ton gasol används endast 532480 kWh. Då har 133120 kWh av den köpa energin gått förlorad i förbränningsprocessen. Gasolförbrukningen som är redovisad är endast till varmvattenberedning med hjälp av pannorna.
Uträkning – Värmepannor
665600x80%= 532480 kWh
665600-532480= 133120 kWh
5.9.5 Elförbrukning
Fastighetsinstallationerna är många och väldigt varierande beroende på ålder och prestation. Elförbrukningen år 2008 var 2 415 613 kWh/år. Den totala elförbrukningen skall egentligen skiljas åt mellan verksamhetsel och fastighetsel, men det här är svårt då all elförbrukning registreras av samma mätare. Den största andelen el går till produktionsmaskinerna och den övriga verksamheten. Även onödigt stark belysning och överdimensionerat värmesystem förbrukar en stor mängd elenergi. Detta problem var inget jag tittade närmare på utan koncentrerade mig den energin som fastighetsinstallationerna konsumerar.
55
6 Analys
Hur mycket energi kan en äldre industrifastighet egentligen spara genom olika investeringar och åtgärder?
Det finns många och stora besparingsmöjligheter med de installationer som finns idag. Alla åtgärder kräver investeringar i olika storlekar. Vissa av investeringar har korta återbetalningstider som ett år medan andra ligger på 10-15 år innan investeringen har betalat sig. Det är först när investeringen är betald som fastighetsägaren tjänar pengar och i slutändan kan det handla om stora belopp som kan sparas in.
6.1 Ventilation
Den största energislukaren av alla fastighetsinstallationer är ventilationen. Energimängden kan minskas på flera sätt, beroende på hur mycket pengar företaget vill investera. Det värmebehov som redovisas för alla aggregaten är väldigt högt då det sällan är extrema väderförhållanden. Den verkliga summan kan antas vara hälften av den totala värmeenergi som redovisats. Om alla aggregat hade varit FTX med en hög återvinningsgrad hade behovet av värmetillförsel minskat markant under eldningssäsongen. Det totala värmebehovet för alla ventilationsaggregat med enbart tilluft är idag 1 278 570 kWh/år vid extrem utomhustemperatur. Om man skulle byta ut dem mot FTX-aggregat med verkningsgraden 80 % skulle värmebehovet bli 255 714 kWh/år. Den omfattande besparingen blir 1 022 856 kWh/år. Investeringskostnaden för utbytet av ventilationsaggregaten skulle också bli stor. Ett uppskattat värde för de fyra aggregaten som skulle behövas bytas hamnar på 1 miljon kronor grovt räknat.