Den tidigare forskning som presenterats styrker författarens analys av industrifastigheten. En kommersiell byggnad och den industribyggnad som undersökt är relativt lika. De innehåller liknande typer av installationer och liknande undersökning och analys kan utföras.
67
7 Slutsatser
I analysen kan man dra slutsatser att det finns många åtgärder som skulle kunna genomföras med stor genomslagskraft som följd. Tidigare forskning visar att det inte bara är i Sverige som energieffektiviseringen sker. Även andra länder har börjat titta på sina möjligheter till energibesparing. Klimatfrågan har slagit igenom med stor kraft när till och med Kina visar att de bryr sig. I teorin tar jag upp förslag på olika energibesparingsåtgärder men vissa är mer effektfulla än andra. Att åtgärda klimatskalet är en stor kostnad som lämpar sig bäst vid en tänkt fasadrenovering, annars så blir kostnaden svår att räkna hem under ett relevant tidsperspektiv.
Tekniska system Frånluftsvärmepump
Det finns mycket energi att spara genom olika investeringar och åtgärder av de tekniska installationerna. Att ta tillvara på den värmeenergi som finns i frånluften genom installation av frånluftsvärmepump är en effektiv åtgärd som kan spara stora mängder energi under ett år. Besparingen i svenska kronor blir 255048 kr.
Fläktar och motorer
I teorin redovisas flera exempel på energibesparing genom olika åtgärder. Då installationerna är gamla kan man anta att vissa fläktar är överdimensionerade. Vid utbyte av gamla fläktar kan 592032 kr under en 15-års period sparas. Verkningsgraden mellan en gammal och ny fläkt är ganska stor, om effektiviteten ökar minskar kostanden för driften.
Styr och reglerteknik
Idag finns det väldigt lite styr och reglerteknik installerad på värmesystemen. Det mesta styrs manuellt och inte efter behov som är det optimala. Enligt företaget CentraLine kan 70 % av energin till fläktmotorer och pumpar sparas in med hjälp av frekvensomformare. Den siffran kan endast uppnås på överdimensionerade installationer och när ett stort varierat flöde kan
68
användas. CentraLines påstående kan styrkas med det diagram jag tidigare har redovisat med hjälp av Siemens frekvensomformare. Det visar att stora energibesparingar är möjliga. Om det är människor i alla lokaler dygnet runt är det svårt att minska luftflödena utan negativa effekter. I analysen har jag använt mig av Siemens dataprogram Easy Save. Med hjälp av det har en årlig besparing kunnat räknas ut vid installation av deras frekvensomformare. Avkastningsperioden på de större motorerna är bara en till två månader. När investeringen är betald är energibesparingen som sker ren vinst för företaget. Besparingen enligt den körning jag har projekterat är 229 318 kr.
För att kunna få en styrning av systemen behövs ytterligare installationer. Den övriga utrustningen är en nödvändig investering för att kunna installera frekvensomformare exempelvis. Företaget Geamatic har tagit fram en kostnad för installation och montage av ett helt styr och reglersystem. Totala kostnaden för det är 475 000 kr. Avkastningsperioden för hela installationen jämfört med energibesparingen för frekvensomformare är lite drygt två år.
Ventilation
Det effektivaste ventilationssystemet är FTX-systemet. Aggregatet tar tillvara på den värmeenergi som finns i frånluften och det resulterar i minskat behov av köpt energi. Investeringskostanden för att nytt FTX-aggregat kan bli stor beroende på kapacitet. Aggregatet företaget Fläktwoods och jag projekterade har ett inköpspris på 500 000 kr. I det priset ingår även styr och reglerutrustning. Värmebehovsskillnaden mellan det gamla och nya aggregatet är 440352 kWh/år och det resulterar i 400720 kr/år. Skillnaden i värmebehov är rejält stor. En bidragande orsak är att jag tidsbestämde luftflödet. Halva dygnet sänks luftflödet med 30 % då det är färre människor i lokalen på nattskiftet.
En billig men effektiv åtgärd är ökat underhåll och rengöring av ventilationsaggregaten. Vid nersmutsning och igensättningar minskar verkningsgraden markant. Detta är inte undersökt utan en rekommendation till fastighetsägaren.
Värmeproduktionen
Den totala varmvattenproduktionen är mycket större än vad jag trodde. Gasolpannorna förser båda tappvarmvattenbehovet och värmebehovet till eftervärmningsbatterierna. Pannorna är gamla och jag antar att underhållet är lika dåligt skött som ventilationen. Verkningsgraden som finns angiven räknade jag ner till 80 %, alltså är det 20 % av den köpta energin som
69
försvinner i uppvärmningsprocessen. Totalt 2008 använde Stenqvist 52 ton gasol och omräknat till energi blir det 665600 kWh/år. Vid en installation av en frånluftsvärmepump minskar den köpta energin till 261900 kWh/år. Besparingen som blir i minskad gasolförbrukning är 403700 kWh/år, i pengar resulterar det i 367367 kr/år.
Forskningsfrågorna
Svaret på huvudfrågan, hur mycket energi kan man bespara genom energieffektiviseringar
och investeringar för en äldre industrifastighet?
Total energibesparing -
- Byte av FTX-aggregat 440352 kWh/år
- Byte av fläktar 43372 kWh/år
- Installation av frånluftsvärmepump 194460 kWh/år
- Installation av frekvensomformare 208679 kWh/år
- Minskat användning av gasol 403700 kWh/år
Vilka besparingar kan göras? Ja det som är mest effektivt och slår igenom snabbast är byte av
fläktar, installation av frånluftvärmepump och styr och reglerutrustning. Med dessa åtgärder sparas både värmeenergi och köpt el. Det finns fler lösningar och åtgärder men som är mer långsiktiga investeringar. Utbyte av ventilationsaggregaten börjar bli dags då de äldsta är byggda 1966. Efter ett sådant byte kommer energikonsumtionen minska ytterligare men avkastningstiden är lite längre jämfört med de tidigare nämnda investeringarna. Andra åtgärder som jag har tagit upp i teorin är isolering av värmesystemets rör, den befintliga isoleringen är gammal och har minskad isolerförmåga. Det är en åtgärd som sparar energi då rören inte tappar värme ute i systemet. Effekten av det kan kännas liten men på lång sikt kan den totala besparningen bli stor.
Vad kostar investeringar som medför förbättringar? Vad kostnaden blir beror lite på vad och
70
installationer. Många av de åtgärderna betalar sig relativt snabbt. Utbyte av FTX-aggregatet är en stor investering som skulle kunna betala sig på några år om man jämför de siffror jag har presenterat tidigare. Investeringskostnaden för ett nytt aggregat har ett budgetpris på 500 000 kr. De andra besparingsåtgärderna är billigare men har stor påverkan av den totala energiförbrukningen. Kostnaden för en ny fläkt har jag räknat med 18 000 kr, men besparingen som den åstadkommer under en 15- års period är betydligt större. Resterande investeringskostnader för besparingsåtgärder framgår av produktens diagram eller redovisade uträkningar. Med ett undantag för frånluftsfläkten, jag har inte fått en kostnad från IVT när uppsatsen sammanställs.