Verksamheten 2003-2006 – överlämnandehandling
överlämnandekonferens 8-9 februari 2007 på Hjortviken, Hindås
Blickar tillbaka – och framåt
Jan Hallberg hälsar välkommen genom att konstatera att Göteborgsregionen nu går en ny era till mötes, väl förberedd genom den goda samverkan som byggts upp. Framöver väntar ansvarskommitténs förslag om framtidens regioner och kommuner. Vi har dessutom en ny planering för infrastrukturen där GR kommer att spela en aktiv roll. Rådslagsomgångarna i medlemskommunernas fullmäktigeförsamlingar har lett fram till beslutet om Uthållig tillväxt – mål och strategier med fokus på hållbar regional struktur. Nu ska detta beslut implementeras; en viktig del också i genomförandet av Vision Västra Götaland.
Jan Hallberg presenterar även kort GRs historia, organisation och uppgifter. Stefan Svensson fortsätter med att presentera VästKom (Västsvenska
Kommunförbundens samorganisation) samt GRs roll som kommunalförbund
och kommunförbund. Dessutom beskrivs några viktiga styrelseaktiviteter
under mandatperioden 2003-2006 kring t.ex. Hälso- och sjukvårdsavtalet, FoU i Väst och Nordisk seminarieserie.
Bo Pettersson beskriver verksamheten i den sociala styrgruppen under mandatperioden. Styrgruppens möten har turnerat runt i kommunerna vilket har gett ständigt nya intryck. En viktig satsning har varit VästBus – insatser kring barn- och ungdomspsykiatri. Här har de s.k. Miltonpengarna bidragit. Ett betydelsefullt nyckeltalsarbete har bedrivits kring bl.a. LSS, Äldreomsorg och IFO. Ett antal mötesplatser för olika verksamheter har ägt rum. Inför den nya mandatperioden riktas blickarna mot fortsatt regional samverkan och
utveckling samt uppföljning och utvärdering. Viktiga fokusområden är
personal inom äldreomsorgen men också den sociala dimensionen i processen Uthållig tillväxt.
Elver Jonsson rapporterar från styrgruppen för arbetsmarknad.
Kännetecknande för GRs arbete har varit samverkan i god harmoni. Här har GR kommit längre än andra delar av landet. Inför framtiden är det viktigt att
genom effektiv matchning anpassa både validering och utbildning efter
efterfrågan och behov på arbetsmarknaden. Det krävs tvärpolitiska insatser för att klara jobben. Den funktionella arbetsmarknaden blir förhoppningsvis central i kontakt med AMS och den lokala nivån. Satsningar på validering och unga arbetslösa blir väsentligt.
Frank Andersson presenterar Utbildningsgruppens arbete. Förutom
styrgruppens möten har utbildningspolitiska forum hållits två gånger per år. Utbildningsgruppens presidium har turnerat runt och träffat skolpolitiker i alla de 13 medlemskommunerna. Gymnasieöverenskommelsen innebär att ca 35 000 gymnasieungdomar i Göteborgsregionen kan söka till omkring 60 skolor och 300 utbildningar. Det är glädjande att konstatera att
Göteborgsregionen har den lägsta kostnaden för gymnasieskolorna i landet och samtidigt den högsta andelen behöriga elever samt flest som fullföljer. Inför mandatperioden 2007-2010 siktar GR mot att vårda och fördjupa samverkan samt utveckla den vad gäller kluster, vuxnas lärande och gymnasieintagningen. Leif Johansson informerar från styrgruppen för regional planering (numera miljö- och samhällsbyggnad). Styrgruppen har yttrat sig över kommunernas översiktsplaner i ett regionalt perspektiv. Processer kring kollektivtrafik och bostadsbyggande har varit andra viktiga diskussionsområden. Styrgruppen har fungerat som Västtrafiks delregionala ägarråd för Göteborgsregionen.
Luftvårdsprogrammet har varit delegerat till styrgruppen och diskussionerna kring hur man ska genomföra miljökvalitets- och partikelnormen har inletts. Grusförsörjningen har också varit en betydelsefull fråga. Många av
styrgruppens frågor har varit större frågor som beretts till förbundsstyrelsen. Ordföranden Jan Hallberg poängterar att miljön är en viktig utgångspunkt framöver samt att dialog mellan styrgrupper och styrelse blir fortsatt central i det gemensamma arbetet. Han fortsätter med att presentera processen kring kommunernas och VG-regionens gemensamma vision – Vision Västra Götaland – Det goda livet.
Uthållig tillväxt
Inga-Lill Andersson informerar om rådslagsprocessen som har lett fram till beslutet om Uthållig tillväxt. Det gemensamma arbetet har varit
grundläggande; hellre bör det stå GR än partibeteckningar bakom våra namn. Vi är en liten, men starkt växande region i Europa. Den gemensamma
arbetsmarknadsregionen är en styrka. Materialet om Uthållig tillväxt är sprunget ur Vision Västra Götaland, rådslagen i medlemskommunerna, tillväxtstudier, Hur 2050 och K2020.
Centralt i det arbetsmaterial som har diskuterats och antagits av
förbundsstyrelsen i maj 2006 är att vi ska sikta mot en stark och långsiktigt hållbar regional struktur med en stark kärna och en befolkningsmässig balans mellan nord och syd inom den funktionella arbetsmarknaden. Ett viktigt mål är att minst 40 procent av invånarna ska färdas kollektivt år 2025. Viktiga
satsningar för att uppnå detta är hamnbanan, järnväg till Landvetter,
Marieholmsförbindelsen, Västlänken och Götalandsbanan. Statlig finansiering är en förutsättning. En återkoppling av processen Uthållig tillväxt görs till fullmäktigeförsamlingarna via ett gemensamt seminarium på biograf Draken den 29 mars.
Stefan Svensson kompletterar med att betona kärnans betydelse för tillväxt. Att antalet branscher når över 700 i kärnan är av betydelse även för
kranskommunerna. I en glesbefolkad region behövs fler kostnadsbärare – därför krävs förtätning i hela regionen.
I den efterföljande diskussionen lyfts bl.a. följande aspekter fram:
- Kärnan är viktig, men även satsningar på ekrarna och delregionala centrum behövs.
- Före genomförandet av målen i materialet Uthållig tillväxt krävs konsekvensanalyser mot bakgrund av hållbar utveckling och dess tre dimensioner social, ekonomi och miljö.
- Göteborgs ÖP följer temat Uthållig tillväxt.
- Kärnans roll är att vara lokomotivet som drar utvecklingen framåt. - Tillväxt bygger på välfärd.
- Tillväxt är viktig mot bakgrund av att Göteborgsregionen slåss med övriga regioner i Europa om jobben.
- I diskussionerna om tillväxt bör vi samtidigt vara medvetna om de trender som råder samt kunna ifrågasätta dem.
- Återkoppling till fullmäktige är viktigt, men i slutändan är det kommunikationen med medborgarna som avgör.
- Infrastrukturen är avgörande.
- Det är inget märkvärdigt med att söka sig mot kärnan – centrumbildningar har alltid funnits.
Bostadsbyggandet i Göteborgsregionen
Bo Aronsson presenterar ett förslag till fortsatta uppdrag för att nå uppsatta mål kring Uthållig tillväxt. Nu är det viktigt med stärkt analys och
kunskapsuppbyggnad för att skapa åtgärder för att nå de uppsatta målen. Diskussion kring hur uppföljning och utvärdering av målen ska ske är också en central fråga. Hållbarhetsmodellen med dess tre dimensioner – social, ekonomi
och miljö som beskrivs i Vision Västra Götaland är grundläggande för hela arbetet. Strukturbilden kommer att hänga samman med såväl bostadsbyggande som mark- och infrastrukturfrågor. Skapandet av en uthållig tillväxt med stärkta regionala kvaliteter ger också en befolkningsökning, vilket leder till en effektivare mobilitet och en stärkt regional struktur.
Per Kristersson informerar om bostadsbyggandet i Göteborgsregionen som håller på att bli en alltmer integrerad bostads- och arbetsmarknadsregion. Regionförstoringen pågår. Den funktionella arbetsmarknaden består idag av 17 kommuner med 931 500 invånare. Ser vi på kommuninvånarna arbetar ungefär 50 procent i hemkommunen. Man jobbar allt mindre i den egna kommunen och allt mer i annan kommun. Detta mönster gäller även Göteborg.
Hur människor arbetar och bor kan avläsas i tydliga mönster – man reser till Volvo, Östra sjukhuset, centrala Göteborg osv. Mönstren är ganska lika; oavsett i vilken kommun man bor finns en gemensam bostads- och arbetsmarknad.
Göteborg har 550 branscher idag, vilket kan jämföras med Öckerös 94. Däremot har alla kommuner ungefär lika många branscher representerade bland invånarna i kommunen. Men många av dessa invånare pendlar till en annan kommun för att arbeta.
Ett av målen i Uthållig tillväxt är att kärnan ska stärkas med 30 000 boende och övriga Göteborgsregionen med 90 000 boende fram till år 2020. En
befolkningsmässig balans mellan nord-syd med älven och Säveån som mittaxel ska också skapas. Idag finns det bostadsplaner som omfattar byggandet av 95 000 lägenheter i Göteborgsregionen. Det finns dock fortfarande en tendens att bygga mer söder om älven. Obalansen förstärks därmed, enligt Per
Kristersson. (Se OH)
Spår 2050
Birgitta Hellgren, Banverket, informerar. Spår 2050 är ett samverkansprojekt mellan tjänstemän från olika organisationer som startade i ett antal workshops 2005. Rapporten Spår 2050 har producerats. När vi idag talar om det hållbara transportsystemet är järnvägen mycket viktig. Bostadsbyggande längs med järnvägsstråken blir då väsentligt. För att klara tillväxten krävs parallella system med pendeltåg på olika avstånd och olika täta avgångar samt
regionaltåg med få stopp. Idag klarar inga stråk i Göteborgsregionen sådana parallella system. Det måste skapas spårkapacitet.
Viktiga slutsatser blir därför att samordna planering av bebyggelse, trafiksystem och infrastruktur. Kommunerna har ett stort ansvar här. Kopplingen mellan järnvägen och Göteborgs lokaltrafik är också mycket viktig.
En ny inriktningsplan för 2010-2019 håller på att tas fram och ska ut på remiss i juni till augusti 2007. En översyn av rådande investeringsplan har visat att det återstår färre miljoner att bygga för än planerat. Det blir därför svårt att klara alla planerade projekt i länet. I mars fattas beslut om vilka projekt som ska prioriteras. Ett av dessa projekt är fyrspår förbi Lerum, där det bara är den längre sträckningen Aspen-Floda som är aktuell för Banverket. Den sträckning som föreslagits av en ideell förening betraktas som alldeles för dyr och är inte ett alternativ. GR har sagt ja till Banverkets förslag medan Lerums kommun har sagt nej. Med tanke på prioriteringsdiskussion i mars är det osäkert hur det blir med fyrspår genom Lerum, enligt Birgitta Hellgren.
K2020 – fortsatt process
Jan Gustafsson och Stenerik Ringqvist ger en lägesrapport från K2020 – fas 2. (Se OH) Undersökningar visar att 22 procent av medborgarna som tillfrågats väljer bort kollektivtrafiken av subjektiva skäl. Det är denna grupp som kan påverkas genom ett bättre, enklare, snabbare och tryggare trafikutbud. K2020 talar om funktionella ”Kom”. KomFort handlar om framkomlighet och samverkan mellan färdmedel. Tanken är att Göteborgsregionens regionala struktur bygger på järnväg i fem stråk som bildar s.k. komfortstråk med prioriterad framkomlighet. Det är viktigt att göra ständiga förbättringar för att motivera människor att åka kollektivt.
I diskussionen framkommer att det är angeläget att fortsätta satsa på
tillgänglighet och förbättringar, särskilt av kollektivtrafiken inne i Göteborg där resandet ofta bromsas upp. Kolla-projektet nämns som ett bra exempel på ökad tillgänglighet för äldre och funktionshindrade; kanske kan det komma fler till del.
K2020 – lokalt
I huvudprojektet K2020 hanteras de större regionala trafiklösningarna men i K2020 lokalt ute i kommunerna pågår mer konkreta diskussioner. Efter diskussioner med tio av de 12 kommuner som deltar står det klart att alla är med på principerna i K2020. Alla vill och kommer att lämna förslag på
KomNära- och KomTill-lösningar. Man ser också vikten av att arbetsresor från kärnan till lokala arbetsplatser kan integreras i de lokala lösningarna. De lokala
representanterna känner dock en oro för hur K2020 ska få en tillräcklig tyngd i konkreta planeringssituationer. (Se OH)
Förbundsstyrelsen betonar att ”K2020 lokalt” är en mycket viktig del av projektet K2020. För att uppnå målet med att 40 procent av resandet i Göteborgsregionen 2025 ska ske med kollektivtrafik är den lokala
hanteringen av K2020 betydelsefull, både vad gäller kollektivtrafiklösningar samt lokaliseringar av bostäder, verksamheter och service.
Förbundsstyrelsen ställer sig därför bakom det fortsatta arbetet i ”K2020 lokalt”.
Styrelseärende 2007-04-13