Under arbetets gång har vissa antaganden och förenklingar gjorts, främst gällande simuleringarna, vilket kan ha bidragit till felmarginaler i resultaten. De detaljer som ignorerats under modelleringen av byggnaden har antagits obetydliga för de slutliga resultatet, men kan ändå bidragit till en marginell felkälla.
En felkälla som upptäckts är att förenklingen av byggnaden medförde att byggnadens tidskonstant blev väsentligt mycket lägre än i den tidigare energiberäkningen. Att inte placera ut samtliga väggar medförde att byggnaden blev lättare, och kunde därför inte lagra energi lika effektivt i simuleringen. Detta kan innebära att energiförbrukningen är betydligt lägre i realiteten än vad som beräknats fram, men ytterst sannolikt inte högre. Då byggnaden klarar av samtliga byggnadsmässiga krav samt kraven för den undersökta certifieringen FEBY18, även med den då troligtvis högre energiförbrukningen, påverkar det inte slutsatserna som kunnat dras från resultatet.
Simuleringarna av solcellssystemet kan även innehålla viss felmarginal, eftersom
väderförhållandena som solcellsmodulerna utsätts för. Även effekterna av skuggning från intilliggande objekt är svåra att utvärdera utifrån simuleringsprogrammen och kan bidra med en negativ effekt på resultatet. Däremot erhålls ett ungefärligt resultat som kan ge en god uppfattning, men hänsyn bör tas till att resultaten kan vara lägre än beräknat i denna studie. Utöver simuleringsresultaten har även beräkningar gjorts för att besvara frågeställningarna. Beräkningarna innehåller mindre avrundningar som kan påverka resultatet. De förenklingar som gjorts i beräkningarna kan också bidra till ett annat utfall.
En annan felkälla är underlaget av litterära källor. Användning av ett större antal källor hade gett ett bredare underlag för arbetets resultat, som kanske kunnat skilja från det nuvarande. Även de underlag som erhållits över byggnaderna har varierat i datum och versioner. En felkälla kan därför varit att någon revidering av dokumenten har genomförts under arbetets gång eller att äldre dokument tillhandahållits vilket kan ha påverkat resultaten.
7
SLUTSATSER
Utifrån arbetets syfte samt frågeställningar har ETC:s byggnad utvärderats och påvisat flertalet fördelar utifrån solcellssystemets energiutvinning och energibesparing samt en positiv påverkan på levnadsstandarden. Utmaningarna som påvisats har främst varit kopplade till gemensamt delade transportmedel, där tillgången till alternativa
transportalternativ beräknas bli en avgörande faktor för valet att avstå egen bil.
Solcellsmodulernas energiutvinning motsvarar 61 401 kWh per hus och år, vilket förväntas täcka såväl byggnadens som de boendes energianvändning på totalt 43 452 kWh med ett överskott på 17 949 kWh tillgängligt för lagring eller försäljning. Förslagsvis används detta överskott till att ladda de tilltänkta eldrivna transportmedlen.
Genom att ersätta de fossildrivna fordonen mot eldrivna har stora ekonomiska, energi- samt miljömässiga fördelar påvisats. Energibesparingen förväntas bli ca 50 000 kWh per hus och år vid en total övergång från fossil- till eldrift, med en kollektiv kostnadsbesparing för drivmedel motsvarande 83 000–136 000 kr per år och en minskning av koldioxidutsläpp på 20–25 ton CO2 per år. Genom att även införa en elfordonspool kan dessa besparingar öka ytterligare kopplat till förväntat kortare körsträckor motsvarande 28–45%.
För de boende förväntas de flesta av de klimatsmarta valen ha en positiv inverkan på
levnadsstandarden då de boende antas vara miljömedvetna individer. De får även möjlighet att själva styra hur självförsörjande de vill vara med exempelvis odlingslådorna på
balkongerna samt på gemensamma områden vilket kan gynna levnadsstandarden. Även ett behagligare inomhusklimat utan drag och kallras förväntas ha en positiv inverkan på de boende.
De generella slutsatserna som kan dras utifrån sociala, ekonomiska och miljömässiga aspekter är att denna typ av klimatsmarta byggnader med gemensamt delade förnybara resurser ger en positiv inverkan på den upplevda levnadsstandarden och framtiden.
8
FÖRSLAG TILL FORTSATT ARBETE
Eftersom byggnaderna i fallstudien är nyproducerade har en del förslag till fortsatt arbete kunnat tas fram baserat på de data som i framtiden kommer finnas tillgängliga.
Ett av förslagen är främst att utvärdera samt jämföra de reella resultaten från de
klimatpositiva byggnadernas energisystem med resultaten från simuleringar. Detta arbete var inte möjligt i detta fall, eftersom nyproduktionen inte har stått färdig under en längre tid. De andra förslaget är att se över möjligheterna till lagring av energi för byggnaderna. Detta kan vara av intresse främst eftersom möjligheterna kring lagring av energi i dagsläget är ett omtalat ämne inför framtiden. Här kan exempelvis det föreslagna batterilagret undersökas och utvärderas.
Eftersom detta arbete även innefattade upplevd levnadsstandard gällande dagliga
bekvämligheter som är kopplat till att bo i ett klimatpositivt trähus, kan man som fortsatt arbete undersöka hur dessa bekvämligheter påverkats för just denna nyproduktion när de boende är inflyttade. Även utvärdera levnadsstandarden gällande bilpoolsanvändning för detta boende och om den nuvarande bilpoolen behöver förändras för att kunna uppnå dess efterfrågan.
Man kan även studera effekterna av att bygga storskaligt på sättet beskrivet i denna studie och vilka konsekvenser det skulle ha ur ett exempelvis kommunalt, regionalt eller nationellt perspektiv. Och dessutom undersöka djupare ekonomiska analyserna som kan göras utifrån detta projekt. Exempelvis i kombination med storskaligt byggande.
För att få ett bredare och noggrannare resultat kan man även jämföra flera
simuleringsprogram med varandra och utvärdera resultatens pålitlighet utifrån denna och vidare studier på objekten i detta arbete.
Ett annat område att undersöka är effekterna av boendets odlande utifrån vilka ekonomiska och miljömässiga fördelar detta kan medföra mer konkret. Det kan även göras mer utförliga ekonomiska analyser av exempelvis transportfrågan.
REFERENSER
Boverket. (2021). Energideklarationens innehåll.
https://www.boverket.se/sv/energideklaration/energideklaration/energideklarationens-innehall/ Boverket. (2018). Vad innebär det omarbetade EU-direktivet EPBD?
https://www.boverket.se/sv/byggande/bygg-och-renovera-energieffektivt/nyheter-inom- energiomradet/vad-innebar-det-omarbetade-eu-direktivet-epbd/
Emilsson, E. & Dahllöf, L. (2019). Lithium-Ion Vehicle Battery Production.
https://www.ivl.se/download/18.14d7b12e16e3c5c36271070/1574923989017/C444.pdf Energimyndigheten. (2020). Solceller.
http://www.energimyndigheten.se/fornybart/solenergi/solceller/ Energimyndigheten. (2021). Stöd som du kan få vid investering.
https://www.energimyndigheten.se/fornybart/solelportalen/vilka-stod-och-intakter-kan-jag-fa/stod- vid-investering/
Energimyndigheten. (2021). Energiläget i siffror 2021. (Exceldokument).
http://www.energimyndigheten.se/statistik/energilaget/?currentTab=0#mainheading ETC Bygg AB. (u.å.). ETC bygger klimatsmarta boenden.
https://etcbygg.se/etc-bygg-klimatsmarta-boenden/ ETC Bygg AB. (2021). Känslan av trä sitter i väggarna. https://etcbygg.se/hyreshus/kanslan-av-tra-sitter-i-vaggarna/ ETC Bygg AB. (2021). Så bygger vi tysta trägolv.
https://etcbygg.se/hyreshus/sa-bygger-vi-tysta-tragolv/
ETC Bygg AB. (2021). Snart är det dags för inflyttning i Västerås. https://etcbygg.se/hyreshus/snart-ar-det-dags-for-inflyttning-i-vasteras/ EQUA. (u.å.). IDA Indoor Climate and Energy.
https://www.equa.se/se/ida-ice
European Commission. (2020). Clean energy for all Europeans package.
https://ec.europa.eu/energy/topics/energy-strategy/clean-energy-all-europeans_en European Commission. (2019). Energy performance of buildings directive.
https://ec.europa.eu/energy/topics/energy-efficiency/energy-efficient-buildings/energy- performance-buildings-directive_en
European Commission. (u.å.). nzeb
https://ec.europa.eu/energy/content/nzeb-24_sv European Parliament. (2012). Directive 2012/27/EU
https://eur-lex.europa.eu/legal-content/EN/TXT/?uri=celex%3A32012L0027 EU Science Hub. (2021). Photovoltaic Geographical Information System. https://ec.europa.eu/jrc/en/pvgis
Forum för Energieffektivt Byggande. (2018). Kravspecifikation för energieffektiva byggnader. https://www.feby.se/files/2019-01/kravspecifikation-feby18.pdf
Hällfors, A. (2020). Drivmedel för personbilar ur miljö- och konsumentperspektiv.
https://www.theseus.fi/bitstream/handle/10024/341169/H%c3%a4llfors%20Axel.pdf?sequence=2&i sAllowed=y
Isvoosig, E. & Öberg, F. (2020). Materialval för klimatvänligt byggande. https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1449979/FULLTEXT01.pdf
Kamp, S. (2013). Sveriges potential för elproduktion från takmonterade solceller. FULLTEXT03.pdf (diva-portal.org)
Landbris, M. & Thunqvist, H. (2018). Solcellers funktion och effektiviten beroende på dess geometri. https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1239395/FULLTEXT04.pdf
Larsson, M. O., Persson, M., Romare, M., Kloo, H. (2020). Hållbar elektromobilitet. https://www.ivl.se/download/18.7342a03f17582337c2813ca/1604672654610/C552.pdf Lejestrand, A. (2021). Solceller och solenergi. Energiföretagen.
https://www.energiforetagen.se/energifakta/elsystemet/produktion/solceller/ Miljöfordon. (2020). Miljöpåverkan.
https://www.miljofordon.se/bilar/miljoepaaverkan/
Naturvårdsverket. (2020). Bränsleanvändning för bensin och dieselbilar.
https://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Statistik-A-O/Bransleanvandning-for-bensin--och- dieselbilar/
Naturvårdsverket. (u.å.). Frågor och svar om bilskrotning. https://www.naturvardsverket.se/Stod-i-
miljoarbetet/Vagledningar/Avfall/Producentansvar/Bilar/Fragor-och-svar/
Nematchoua, M.K., Nishimwe, A.M-R., Reiter, S. (2020). Towards nearly zero-energy residential neighbourhoods in the European Union: A case study
https://reader.elsevier.com/reader/sd/pii/S1364032120304883?token=FB9A61636E35F318FCFF1D F3503337DBEA341804CDDB8BE00B9524CB241FFE4B8DA3C4ED6A668F716FF6ADDFF590AE49 &originRegion=eu-west-1&originCreation=20210421070329
Paramio E. & Erstrand, P. (2020) Undersökning av energiförbrukning i ett flerbostadspassivhus. https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1460671/FULLTEXT01.pdf
Research Institutes of Sweden AB (RISE). (2019). Marknadsöversikt för solcellsmoduler, växelriktare, infästningsanordningar och kompletta system. Energimyndigheten.
https://www.energimyndigheten.se/globalassets/tester/marknadsoversikt-for-solcellsmoduler- vaxelriktare-infastningsanordningar-och-kompletta-system-191121-signerad.pdf
RVU Sverige. (2017). Den nationella resvaneundersökningen 2015–2016.
https://www.trafa.se/globalassets/statistik/resvanor/2016/rvu_sverige_2016-reviderad-7-juli.pdf? SBUF. (2019). Hushållsel i nybyggda flerbostadshus.
https://vpp.sbuf.se/Public/Documents/ProjectDocuments/fc05f047-decc-4d87-b1f5- 4676a321efc7/FinalReport/SBUF%2013627%20- %20Hush%C3%A5llsel%20i%20nybyggda%20flerbostadshus.pdf SCB. (2018). Hushållens boende 2017. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/hushallens-ekonomi/inkomster-och- inkomstfordelning/hushallens-boende/pong/statistiknyhet/hushallens-boende/
SMHI. (2021-02-23). Klimatindikator – globalstrålning.
https://www.smhi.se/klimat/klimatet-da-och-nu/klimatindikatorer/stralning-1.17841
Statens offentliga utredningar. (2017). Från värdekedja till värdecykel - så får Sverige en mer cirkulär ekonomi.
https://www.regeringen.se/49550d/contentassets/e9365a9801944aa2adce6ed3a85f0f38/fran- vardekejda-till-vardecykel-2017_22.pdf
Statens offentliga utredningar. (2020). Motorfordonspooler – på väg mot ökad delning av motorfordon.
https://www.regeringen.se/499124/contentassets/d9ef6c9441734a369cf11292e6b1259b/motorfordon spooler--pa-vag-mot-okad-delning-av-motorfordon-sou-202022.pdf
Stridh, B. (2020). Förbättrad beräkning av solelproduktion i Sverige. Energimyndigheten, Solkompaniet.
Slutrapport Förbättrad beräkning av solelproduktion i Sverige.pdf (mdh.se) Stridh, B. (2013). Hur påverkar lutning och väderstreck produktionen av solel?
https://bengtsvillablogg.info/2013/04/12/hur-paverkar-lutning-och-vaderstreck-produktionen-av- solel/
Stridh, B. (2017). Solkartor ny sida. https://bengtsvillablogg.info/tag/pvgis/
Svensson, M. (2020). Elbilen och vardagen: En etnologisk studie av vardagliga interaktioner mellan människa, elbil och elektricitet.
FULLTEXT01.pdf (diva-portal.org) Trafikanalys. (2020). Körsträckor.
https://www.trafa.se/globalassets/statistik/vagtrafik/korstrackor/2020/korstrackor-2020.pdf? Trafikanalys. (2019). Resvanor i Sverige.
https://www.trafa.se/globalassets/statistik/resvanor/2019/resvanor-i-sverige-2019.pdf? Trafikanalys. (2020). Fordon 2020.
https://www.trafa.se/globalassets/statistik/vagtrafik/fordon/2021/fordon_2020.pdf?
Västerås stad. (2021). Västerås stad utvecklar kollektivtrafiken. Västerås stad utvecklar kollektivtrafiken - Västerås (vasteras.se)
Zhang, K., Guo, H., Yao, G., Li, C., Zhang, Y., Wang, W. (2018). Modeling Acceptance of Electric Vehicle Sharing Based on Theory of Planned Behavior