De resultat som erhållits från arbetet diskuteras nedan samt jämförs med de tidigare studier som studerats.
6.1.1
Byggnaderna - analys och jämförelse med tidigare studier
ETC:s byggnader är träpassivhus som är konstruerade som nollenergihus. De
simuleringsresultat som erhållits från programmet IDA ICE har påvisat att byggnaderna klarat de krav som behövts uppfyllas. Dessa krav har varit BBR-kraven för primärenergital och värmegenomgångskoefficient, som motsvarar 85 kWh/m2,Atemp respektive 0,40 W/m2,K. Byggnaden presterade värden på 24 kWh/m2,Atemp respektive 0,21 W/m2,K, och klarar således bägge kraven. Kravet för att uppnå FEBY18 Guld är ett värmeförlusttal på 14 W/m2,Atemp vilket även här nåddes med ett värde motsvarande 10,9 W/m2,Atemp.
Utifrån de erhållna resultaten från IDA ICE har fallstudiens byggnad visat sig lättare än den jämförda tidigare energiberäkningen på samma byggnad. Tidskonstanten för denna studie är 279,5 timmar och 460,8 timmar för den tidigare studien. Orsaken till den stora skillnaden tros främst vara på grund av förenklingen av innerväggar och materialval, som lett till en lättare byggnadskropp med sämre förmåga att lagra energi från uppvärmning. Detta kan vara en anledning till det högre energibehovet i detta arbete jämfört med tidigare.
Det tidigare examensarbetet som kopplats till ETC:s byggnader av Isvoosig & Öberg (2020) belyser som nämnts byggnadens miljöpåverkan. Utifrån detta har det konstaterats att en byggnad av KL-trä som denna byggnad släpper ut mindre växthusgaser jämfört med en konstruktion helt i betong. Grunden av klimatförbättrad betong resulterade även i 45% lägre klimatpåverkan än vid användandet av vanlig betong. Isvoosig & Öberg nämner även att det är viktigt att tänka på framställningen av materialen, eftersom detta kan skilja mellan olika leverantörer. Arbetet belyser även ekonomiska utmaningar av att använda klimatanpassade byggnadsmaterial eftersom dessa kan vara dyrare. Ekonomiska och miljömässiga aspekter ställs därför mot varandra där valet att bygga klimatsmart kan bidra till en kostnadsmässig ökning.
Det andra examensarbetet av Paramio & Ernstrand (2020) belyste olika energibesparingar för ETC:s byggnader. Primärenergitalet för studien resulterade i ett värde på
34,5 kWh/m2,Atemp till skillnad från denna studie där värdet blev 25 kWh/m2,Atemp. Arbetet resulterade i att energibehovet för fastigheten kommer täckas till ungefär 80% av solcellernas utvunna energi, medan denna studie visar att den utvunna energin beräknats leverera ett överskott. Utöver energitekniska perspektiv finns det en möjlighet att energianvändningen från de boende kommer bli lägre än förväntat, med anledning av att de boende har valts utefter sin miljömedvetenhet.
Att bygga ett flertal byggnader konstruerade på samma sätt som ETC:s träpassivhus skulle bidra till stora miljömässiga förbättringar främst då byggnaden är ett nollenergihus. Vilket medför att den inte förbrukar mer energi per år än vad som tillförs från solcellssystemet. Kanske kan det till och med komma att klassas som ett plusenergihus då solcellssystemet troligtvis kommer producera mer energi än vad som förbrukas. För att nå de uppsatta klimatmålen krävs det inte enbart att bygga energieffektivt utan även att effektivisera redan befintliga byggnadsbestånd. Ett behov finns därför att renovera äldre byggnader för att efterleva dagens krav på effektivitet och energianvändande. ETC:s byggnader kan här föregå med lämpliga exempel på vilka åtgärder som kan förbättra det äldre byggnadsbeståndet, som exempelvis bättre isolerade och tätade väggar eller återvinningen av varmvatten. Fokus bör ligga på att förbruka mindre, snarare än att producera mer.
6.1.2
Solenergi - analys och förutsättningar
Eftersom byggnadens totala energianvändning beräknas bli 43 452 kWh förväntas solenergin med sina 61 401 kWh årligt utvunnen energi att täcka hela det behovet. Anläggningen klarar således av att täcka hela byggnadernas elbehov utslaget på en årsbasis, dock kommer stora delar av solelen att antingen behöva säljas eller lagras under sommarhalvåret medan kompletterande el behöver köpas in under vinterhalvåret när anläggningen inte utvinner tillräckligt om inte lagringsalternativet väljs. Den köpta elen bidrar sannolikt med såväl högre klimatavtryck som kostnad än den egenproducerade, vilket gör att lagring är ett
fördelaktigare alternativ ur flera aspekter. De finns även en plan på att överskottet
transporteras till ETC solpark som i sin tur kan transportera tillbaka energin till byggnaden vid behov, vilket nämns från en tidigare intervju gjord av Paramio & Ernstrand (2020). För att öka egenanvändningen kan överskottet av solel användas till att ladda fastighetens eldrivna fordon i mobilitetsstationen. Överskottet har beräknats till 17 949 kWh/år, vilket skulle täcka energibehovet för hushållens elbilsbrukande på 17 122 kWh/år förutsatt att samtliga går med i bilpoolen samt följer det beräknade övre värdet för minskade körsträckor på 45%. Väljer hushållen att behålla sina nuvarande körvanor kan den egenproducerade elen fortfarande täcka en betydande andel motsvarande 57,7% av energibehovet för de
48,9 kWh/m2,Atemp och den tidigare energiberäkningen för byggnaderna som studerats redovisar ett värde på 38,2 kWh/m2,Atemp. Hur energiberäkningens resultat beräknats är dock inte känt. De olika värdena ger högst olika utfall på en årlig basis, vilket kan vara intressant att utreda vidare när ett känt resultat erhålls från verkliga mätningar, vilket lämnats som ett förslag till fortsatta arbeten.
Vad beträffar skuggning verkar det i dagsläget inte finnas några omkringliggande byggnader som kan tänkas skugga solcellsmodulerna på ETC:s byggnader. Eftersom Öster Mälarstrand är en stadsdel som är tätt bebyggt i övrigt samt utökas med flertalet nyproducerade
byggnader kan detta komma att påverka i framtiden, beroende på vad de finns för utbyggnadsplaner i närområdet. Något att tänka på är också om husets eget tak medför skuggbildning på de horisontellt monterade solcellspanelerna på balkongtaken samt om de närliggande träden kan medföra skuggbildning. På grund av begränsade möjligheter att ta hänsyn till denna aspekt i PVGIS kan skuggning antas ha en negativ påverkan på det erhållna resultatet och utfallet kan komma att bli lägre vid verkliga mätningar.
Utifrån jämförelsen av väderstreck påvisade även resultatet att den årligt utvunna solenergin hade varit mer fördelaktig i ett strikt öster/västerläge då 64 000 kWh erhölls i stället för 61 401 kWh som för det verkliga nordväst/sydostläget. Sämst utfall erhölls vid strikt
norr/söderläge. Skillnaden är dock inte av större betydelse, men vid framtida projekteringar kan takytornas väderstreck vara värda att utvärdera om inte detta redan görs i dagsläget. En nackdel för de horisontellt placerade solcellsmoduler är risken för snötäckning under vinterperioden vilket kan påverka solenergin under dessa månader. Påverkan på den totala energin bör däremot inte förändras drastiskt i Sverige då större delen av årsenergin
produceras under varmare månader.
6.1.3
Transporter - potential, besparingar och förslag
Utifrån drivmedelskostnad, energiförbrukning och miljöpåverkan har resultatet påvisat att eldrivna bilar givit lägre värden för samtliga tre poster jämfört med fossildrivna fordon. Den beräknade energibesparingen uppskattas vara drygt 50 000 kWh per år och byggnad genom att gemensamt övergå till eldrivna fordon. Skulle samtliga hushåll i bägge byggnader
kollektivt välja att övergå till eldrift och dessutom ändra sina körvanor skulle
energibesparingen kunna uppgå till 115 000–125 000 kWh/år. De ekonomiska fördelarna kopplat till detta har enbart utretts utifrån drivmedelskostnad och skulle behöva en djupare analys för att ge ett fullgott resultat. Men de kollektiva drivmedelsrelaterande kostnaderna skulle, under förutsättningen att samtliga hushåll övergick till eldrift med samma körvanor, minska med drygt 135 000 kr/år för hushållen per byggnad. Detta förutsätter dock att den egenproducerade elen brukas till uppladdning av fordonen.
Besparingar relaterade till transporter har undersökts för två olika scenarion. För scenario 1 var besparingen relaterad till att alla boendes privatägda fossilbilar byttes ut till elbilar. Det andra scenariot undersökte besparingar då samtliga hushåll övergick till användning av en elbilspool. Ett införande av bilpool förväntas minska hushållens körsträcka med 28–45%, vilket nämnts i föregående avsnitt. Utifrån en minskning på det övre värdet 45% resulterar
scenario 2 i en besparing motsvarande detta för drivmedelskostnad, energiförbrukning och koldioxidutsläpp mot de redovisade i scenario 1.
Tillverkningsprocessen för en elbil bidrar med större klimatpåverkan jämfört med fossilbilarna vilket tidigare nämndes av Hällfors (2020). Koldioxidutsläppen vid
tillverkningsprocessen motsvarar 61–106 kg CO2e/kWh för ett vanligt Li-jonbatteri enligt Emilsson & Dahllöf (2019), vilket motsvarar 6–10,6 ton CO2 för ett batteri på 100 kWh. Utifrån de beräknade resultatet kommer en fossilbil generellt släppa ut en större mängd CO2 under sin livslängd än vad en elbil kommer göra.
Ett alternativ för fastigheten för att öka tillgängligheten är att bygga en så kallad
mobilitetsstation för de boende. Utifrån det antagna medelvärdet av 7 bilar skulle det kunna införskaffas elcyklar eller elmopeder till stationen utöver dessa för att öka tillgängligheten. Denna mobilitetsstation skulle resultera i förbättrade möjligheter för hushållen att välja klimatsmarta färdmedel samt minska behovet av att äga egen bil då tillgången till kollektivtrafik kommer vara god i närområdet inom en snar framtid.
Bilpoolens tillgänglighet är en av de viktiga aspekterna som nämndes av Statens offentliga handlingar (2020) i sin rapport om motorfordonspooler. Eftersom nästan 50% av alla resor som genomförs är till skola och arbete som även ofta infaller under liknande tider, ökar bilpoolens behov av tillgänglighet. Det är dessutom inte möjligt att åka kollektivt till alla arbetsplatser vilket kan innebära att vissa har ett större behov av att bruka en bil dagligen. Utöver resor till arbetet förkommer även behovet av bil till fritidsaktiviteter eller shopping, som tillsammans motsvarar ca 40% av resorna, vilka också ofta infaller under liknande tider. För dem som har mer flexibla scheman som exempelvis pensionärer och studenter kan poolverksamhet vara lättare att få till ett fungerande koncept. Eftersom behovet av bil inte alltid infaller under de tider där efterfrågan är som störst för den arbetande befolkningen kan dessa grupper vara mer flexibla med tillgängligheten av fordon. Däremot är sannolikheten stor att efterfrågan från den yngre generationen är större än för den äldre, främst på grund av inblandad teknik så som appar för bokning. Utöver de personer med tidigare privatägda bilar kan en bilpool öka tillgängligheten för dem som saknar egen bil att kunna bruka en vid behov.
Även för de personer som använder sin egen bil relativt lite kan en bilpool vara till stor fördel, eftersom de stora kostnaderna av ägandet undviks samtidigt som möjligheten till en bil finns. Detta kan också medverka till att de hushåll som i dagsläget äger två eller fler bilar kan minska antalet och komplettera med ett bilpoolsmedlemskap.
Utifrån de presenterade resultaten finns goda möjligheter till införandet av en bilpool. Byggnaderna är placerade med ungefär 15 minuters gångavstånd till centralstationen och det införs även en direktbuss vid årsskiftet mellan Öster Mälarstrand och centralstationen. I närheten finns bland annat matbutiker, frisörer och restauranger som minskar behoven att ta
det medför ett mindre behov av laddstationer för de som äger el- eller hybridbilar samt minskar antalet fossila bilar som annars skulle ägas av de boende. 24% av bilarna i bruk i Sverige idag är av äldre modell (minst 15 år), med en bilpool skulle de boende sannolikt kunna bruka nyare och miljövänligare fordon än om de skulle ha egna privatägda fordon. Utifrån företagets vision med ett självförsörjande samt klimatsmart boende skulle bilpoolen bidra till att stödja detta.
6.1.4
Påverkan på upplevd levnadsstandard
En påverkan relaterat till den klimatpositiva byggnaden är den täta konstruktionen, som medför ett bekvämt inomhusklimat. Genom att konstruera en byggnad med låga
värmeförluster undviks problem som kallras och drag som annars kan upplevas negativt. Däremot kan det täta klimatskalet skapa en mer instängd inomhusmiljö, eftersom värmen inte tar sig ut lika lätt. Detta tas om hand av FTX-systemet och bör inte påverka de boendes levnadsstandard. Att använda trä som byggmaterial kan även bidra till ett luftigare
inomhusklimat jämfört med betongmaterialet och bidra med en högre levnadsstandard. De boende förväntas vara miljömedvetna individer då ETC själva ställt det kravet på sina utvalda hyresgäster. Detta resulterar troligtvis i att de lättare tar till sig och uppskattar de klimatpositiva val som medföljer ETC:s byggnader. Levnadsstandarden för de boende kan med detta höjas genom vetskapen av att bo i ett hem med dagens standard minimal påverkan på miljön.
En ekonomisk påverkan som kan uppstå för de boende är någon form av kostnadstillägg på hyran vid införande av nya resurser. Dessa tillägg borde däremot vägas upp mot de andra besparingarna som denna typ av boende kan medföra.