En utav felkällorna som har kommit upp är vissa antaganden som har beviljats. Detta är på grund av att det inte har funnits något specifikt värde.
- För exempelvis dörrar.
- Ett till antagande som har gjorts nämligen är läckaget som har satts upp till 0,1 omh/h detta är pga att det inte har funnits ett specifikt värde för det. Detta medför att
passivhuset har något högre luftläckning än det vanliga huset vilket förmodligen inte är exakt reflektion av verklighetetn då passivhuset tenderar att vara mycket luftätare än vanliga hus.
- Värden för dagtyp i staden Eksjö är ej givna vilket gör att det har tittats på den närmaste staden till Eksjö vilket är Västervik i det fallet.
- Latitud värden för både Eksjö samt Västerås är inte givna vilket har gjort att det har valts Gränna respektive Uppsalas värden istället.
- Temperatur värden för staden Eksjö finns inte, Jönköpings värden har använts istället. - Schablonvärde för köldbryggor.
- DUT20 som valdes för uträkningen av kraven för FEBY 2009 är valt från Karlsborg som ligger norr om Eksjö vilket kan resultera i en lägre temperatur. Även valet av temperaturen skulle kunna vara en faktor som påverkar detta resultat. Detta på grund av att det DUT20 är beroende på vilken typ av konstruktion som huset klassas som. DUT20 150 timmar är för en halvtung byggnad med platta på mark och har DUT20 på -12°C medan DUT20 300 timmar för en tung byggnad är -8.8 °C. Kravet för att klassas som en tung byggnad är utfackningsväggar samt bjälklag i betong. Byggnaden har inte något betongbjälklag men utfackningsväggar, detta gör bedömningen svår om den ska klassas som tung alternativt halvtung. Denna faktor skulle sänka resultatet och i kombination med eventuellt en högre passiv uppvärmning skulle huset klara kravet för FEBY 2009 (FEBY, 2009).
7
SLUTSATSER
Valet av materialen för respektive konstruktionsdel spelar en stor roll för de höga eller låga U-värden som fås fram vid beräkningarna. Passivhuset har lägre U-värde beroende på de valda materialen, kraven för luftläckage, ventilationsflödet osv. En annan viktig faktor är köldbryggorna. Husen med köldbryggor brukar ha högre energiförbrukning än husen utan köldbryggor. Men även placeringen av ett hus ligger den i Norra eller i södra Sverige,
placeringen i relation till solen är också viktiga faktorer för att kunna säga hur mycket energi varje hus behöver årligen. Även volymen samt antal personer som vistas i husen är en stor faktor i energiberäkningen.
Kraven på luftläckage i ett passivhus är 0,3 l/s vilket är fyra gånger så tätt som kraven för vanliga hus. Vid ventilation är kraven för passivhus ska det finnas en från och
tilluftsventilation med 85% värmeväxlare medan de vanliga husen kan tillämpa vilken ventilations sort som helst men inomhusluften ska omsättas en gång varannan timme med ny luft som kommer in utifrån. Även ljudkraven är olika men detta har inte tagits upp under arbetets gång. När det gäller material i olika konstruktionsdelar ska de vara delvis tjockare i passivhus än de vanliga husen. Oftast brukar isoleringen vara minst på 40 cm medan i de vanliga husen brukar isoleringen ligga mellan 20 - 30 cm istället.
Kraven för energin skiljer sig när det gäller passivhus eller vanliga hus. Samt kraven uppdateras konstant vilket med åren blir kraven hårdare särskilt för energismarta hus. Detta medför att vissa hus med tiden inte uppfyllda för de nya energikraven.
Det passivhus som har studerats under detta arbete har uppfyllt de energikraven som var krävdes år 2006. Numera med all uppdateringar och ändringar är kraven inte uppfyllda längre. Energikraven har sjunkit från att det har varit 110 kWh/m2Atemp till 80 kWh/m2Atemp. Enligt de utförda energiberäkningarna har huset 109 kWh/m2Atemp som energianvändningen på ett år. Uppdateringen av kraven för passivhus gör också att det blir svårare att uppfylla dessa krav. En stor skillnad mellan FEBY 2009 och 2012 var att istället för att ta hänsyn till passiv uppvärmning och använda dimensionerande utetemperatur bytte man till att använda
En slutsats har tagits är vid nybygge av passivhusen bör det tänkas långsiktigt, att det ska kunna genomföra ett hus som går att uppfylla kraven för ett bra tag. Det undersökta huset har legat nära till det maximala värdet något som bör tas i hänsyn vid nästa byggnationer att försöka ligga någorlunda en bit ifrån maxvärdet.
Detta arbete har gjort en jämförelse med vanliga respektive passiv småhus, där resultatet visar tydligt det betydelset för att bygga energismarta hus. Med att bygga energismart hus handlar det inte bara om mindre energiförlust för förbrukaren utan dess påverkan för miljön är mindre samt mycket mer ekonomiskt när man tänker långsiktigt. Med energismarta hus kommer Sverige att kunna lätt nå upp de klimatmålen som är uppsatta för 2045. (Edström & Eriksson, 2017)
8
FÖRSLAG TILL FORTSATT ARBETE
Examensarbetet har främst handlat om jämförelse av två olika byggnader med liknande karaktär, genom att beräkna deras energiförbrukning. Förslag till fortsatt arbete baserat på detta kan vara att istället fördjupa sig i ekonomin och fördelar samt nackdelar för att bygga passivhus eller vanliga småhus. Det skulle även kunna vara av intresse att se vilka metoder som kan användas för att sänka energiförbrukningen för en äldre befintlig byggnad genom till exempel renovering, utbyte av fönster, tilläggsisolering eller byte av värmesystem.
- Att jämföra med hus som ligger i samma stad
- Att jämföra med hus som är byggda vid samma period - Jämföra med den riktiga energiförbrukningen i dagsläge - Titta på husens drift och underhåll
REFERENSER
Aalto, M. (2011). Ventilationsalternativ för passivhus. (Examensarbete, Novia yrkeshögskola). från: https://www.theseus.fi/bitstream/handle/10024/33296/Aalto_Matias.pdf?sequence=1 Andersson, N. (2016). Energieffektivisering av byggnad med enkla medel - en fallstudie på Hofors mödravårdcentral. (examensarbete, Högskolan i Gävle). Nerladdad från:
https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1073603/FULLTEXT01.pdf
BFS 2017:6 BEN 2. Boverkets föreskrifter och allmäna råd om fastsällande av byggnadens energianvändning vid normalt brukande och ett normalår, BBR. Karlskrona: Boverket.
BFS 2011:6. Boverkets byggregler: Föreskrifter och allmänna råd, BBR. Karlskrona: Boverket.
Byggipedia. (2020) Köldbryggor. Nerladdad 2020-11-24, från: https://byggipedia.se/byggnadsfysik/varme/koldbryggor/
Edström, N. & Eriksson, V. (2017) Energieffektivsering av flerbostadshus: En historisk översikt av energikrav, energianvändning och byggteknisk utveckling. (Kandidatuppsats, Kungliga Tekniska Högskolan) Nerladdad 2020-12-05 från: http://www.diva-
portal.org/smash/get/diva2:1119029/FULLTEXT02.pdf
Ekström, T. (2017) Passive house renovation of Swedish single-family houses from the 1960s and 1970s: evaluation of cost-effective renovation packages. (EBD-T--17/22). Lunds
Universitet. Nerladdad 2020-11-26 från:
http://www.ebd.lth.se/fileadmin/energi_byggnadsdesign/publications/Licentiate_thesis_- _Tomas_Ekstroem_-_Webb.pdf
Energy.extweb. (u.å) Fakta om fönster. Nerladdad 2020-11-24, från: http://energy.extweb.sp.se/ffi/fakta_fonster.asp
Engberg, H. (2012). Minimikrav på luftväxling: Utgåva 9. ISBN 978-91-633-9815-5
FEBY (u.å) FEBY-Skolan. Nerladdad 2020-10-13, från: https://www.feby.se/FEBY-skolan
FEBY (2009-06-01). FEBY Kravspecifikation för Passivhus. Nerladdad 2020-10-14 från:
https://www.feby.se/files/2019-02/kravspecifikation-passivhus-version-2009-oktober.pdf
FEBY. (2012-01-01) Kravspecifikation för nollenergihus, passivhus och minienergihus. Bostäder. Nerladdad 2020-10-14 från: https://www.feby.se/files/rapporter/kravspecifikation-feby12-bostader- jan.pdf
FEBY. (2019-12-01) . Kravspecifikation för energieffektiva byggnader. Bostäder och lokaler. Nerladdad 2020-10-01 från: https://www.feby.se/files/rapporter/2019-12-12-kravspecifikation- feby18.pdf.
Fossilfritt Sverige. (2018-10-17) Färdplan för fossilfri konkurrenskraft. Bygg- och anläggningssektorn. Nerladdad 2020-09-28, från: http://fossilfritt-sverige.se/wp-
Jensen, M. & Hörlin, J. (2014). Effekten av att bygga energisnåla flerbostadshus: En energijämförelse mellan lågenergihus och passivhus. (Kandidatuppsats, Linköpings universitet). Nerladdad från
http://www.diva-portal.se/smash/get/diva2:730097/FULLTEXT01.pdf
Sandin, K. (2010). Praktisk Byggnadsfysik. Lund: Studentlitteratur AB
Lågan. (2011-04-08). Villa Ingeborg Eek. Höreda-Förenäs 1:26 Eksjö kommun, Jönköpings län. Nerladdad 2020-10-14 från: http://marknad.laganbygg.se/buildings/view/141
Naturvårdsverket. (2020-08-18). Bygg- och fastighetssektorns klimatpåverkan. Nerladdad 2020-09-25, från: http://naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Klimat-och-luft/Klimat/Tre-satt-att-berakna-
klimatpaverkande-utslapp/Bygg--och-fastighetssektorns-klimatpaverkan/
Nystromcement. (u.å) Nya energikrav för småhus. Nerladdad 2020-10-12, från:
https://nystromscement.se/uplds/files/komplett_energi.pdf
Olsson, F. (2018). U-värde beräknat med schablonvärden eller köldbryggor: En jämförelse av huruvida en byggnads U-värde förbättras om beräkningar utförs med köldbryggor istället för schablonvärden. Karlstads Högskola. Nerladdad 2020-11-28 från: http://www.diva- portal.org/smash/get/diva2:1239031/FULLTEXT01.pdf
Passivhus info 2 (u.å.). Nerladdad 2020-10- 28,
från: http://www.passiivi.info/data.php?sivu=maarittely
Persson, J. (2012). Lufttäthetens inverkan på energiberäkningar för byggnader . (Examensarbete,
Umeå universitet). Nerladdad från: https://www.diva-
portal.org/smash/get/diva2:550800/FULLTEXT01.pdf
Samuelsson, M. & Luddeckens, T. (2009). Passivhus ur brukarens perspektiv. (Examensarbete, Växjö universitet). Nerladdad från: https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:220810/FULLTEXT01.pdf SMHI. (2017-11-07). Dataserier med normalvärden för perioden 1961-1990. Nerladdad 2020-12-05 från: https://www.smhi.se/data/meteorologi/dataserier-med-normalvarden-1.7354
Svan, A. (2009) Energikartläggning av en äldre industrifastighet. (Kandidatuppsats, Malmö Högskola. Nerladdad 2020-11-20 från: https://muep.mau.se/bitstream/handle/2043/103
85/C-uppsatsen.pdf?sequence=1
Tahan, P. (2016) Energieffektivitet hos fönster idag och i framtiden, Mälardalens högskola. Nerladdad från: http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:945536/FULLTEXT01.pdf
Tatauru, A C. & Stanci A, (2020). Study of the possibility of implementation in Finland of the Passivhaus concept in order to reduce energy consumption. Nerladdad 2020-11-01 från:
https://www.matec-
Box 883, 721 23 Västerås Tfn: 021-10 13 00 Box 325, 631 05 Eskilstuna Tfn: 016-15 36 00