Energiberäkning : En jämförelse mellan småhus och passivhus

ENERGIBERÄKNING

En jämförelse mellan småhus och passivhus

SANAN ALHILALI VIKTOR HOLOPAINEN

Akademin för ekonomi, samhälle och teknik

Kurs: Examensarbete Kurskod: BTA205 Ämne: Byggnadsteknik

Handledare: Allan Hawas Examinator: Amir Vadiee Datum: 2020-12-16

ABSTRACT

The energy questions has been increased the recent years, specifically when it comes to the energy smart houses. In Sweden the interest for building energy smart houses has been increased yet it is not really popular to build

passivhouses compairing with Germany but some people has started to understand the importance of building energy smart houses. It is possible to find some passivhouses around Sweden but yet it is hard to find new built passivhouses. This study is based on a comparison between passivhouses and regular little houses in Sweden. The Purpose: of the study is to lift up the difference of the energy requirements between respective houses. The Method: used to complete the study is literature study and object study. Information were taken of BBR, FEBY, other civil engineering related websites and it has even studied some bachelor thesis and scintefic articles. Results: this part is based on the energy calculations that has been done for both of the houses. The thermal transmittance and other concepts were taken on consideration.

Conclusion: this part is all about to take up the differences and the similarities of the energy requirements of the houses that has been studied. And the end of the study is about to make sure if the houses fullfills the requirements or not.

Keywords: Passive house, energy requirements, passive house in Finland, energy calculations, air leakage, thermal bridge.

FÖRORD

Detta examensarbete är den slutliga delen av högskoleingenjörsprogrammet – byggnadsteknik vid Mälardalens högskola i Västerås. Uppfattningen för detta arbete förekom av

energifrågorna som pågår konstant nu för tiden, detta ökade vår intresse samt nyfikenhet för detta ämne. Resan för att komma fram till vad specifikt skulle undersökas med detta

examensarbete har varit lång men i slutändan valdes det att utföra en jämförelse mellan små vanliga hus respektive passivhus när det gäller deras energiförbrukning.

Vi vill härmed uttrycka vår tacksamhet till Västerås stad som har hjälpt oss att få ritningar för det vanliga huset samt arkitekten Hans Eek som har bidragit med hjälp för att få ritningar för passivhuset.

Vi vill även tacka vår handledare Allan Hawas på Mälardalens högskola som har hjälpt till en hel del för att kunna fullfölja detta arbete med lärorika råd och diskussioner.

Sist men inte minst vill vi även passa på att tacka Robert Öman som har bidragit med en del material och vår examinator Amir Vadiee för sina goda råd.

Västerås i december 2020

SAMMANFATTNING

Examensarbetet tar upp en jämförelse mellan vanliga småhus samt passivhus. Problematiken i detta arbete är hur mycket energi respektive hus behöver årligen. Energi frågorna har ökats på senaste tiden och Sverige är ett land som lägger mycket fokus på energifrågorna. Tanken med detta examensarbete är att ta upp de olika energikraven för respektive hus samt titta på de olika faktorer som berör den specifika energiförbrukningen.

Syftet med detta arbete är att titta på de olika energikraven för respektive hus samt jämföra de med varandra. Med hjälp av energiberäkningar, energikraven från FEBY samt andra krav från BBR kommer arbetet att fullföljas.

Metoden för det examensarbetet är baserad på litteraturstudier samt objektval. Under litteraturstudier söktes det efter de olika energikraven, där data har hämtats främst av myndighetssidor såsom FEBY och BBR. Det har även tittats på andra byggrelaterade sidor dessutom har det studerats en hel del examensarbeten samt vetenskapliga artiklar.

Resultat delen är grundad på de energiberäkningarna som har utförts med hjälp av de undersökta objekten, olika krav och även vissa antaganden som har förekommit. Under resultat delen beräknas de olika U-värden för de varierande konstruktiondelarna: tak, väggar och grund. Därefter beräknas det ventilationsförlusterna för respektive hus. Vidare har det beräknats luftläckning, passivuppärmning, transmission och den totala transmission för ifrågakommande hus. Därefter beräknas soluppvärmning med hjälp av glasarea, dagtyp samt solinstrålning för: söder, väster, öster och norr. Ytterligare tas med i beräkningen

energiberäkningarna och slutligen tas det upp en jämförelse med de äldre kraven.

Diskussion delen berör de likheterna samt olikheterna mellan energikraven för respektive hus. Dessutom tas det upp de olika faktorerna som utgör skillnaden mellan dessa hus. Här tas det även upp de felkällorna som kunde ha påverkat resultat delen någorlunda.

Arbetets slutsats är att se om de undersökta husen fyller de gamla dessutom de nya kraven och även ge en motiveringen till varför något hus inte uppfyller ett krav och vad det kan bero på.

Nyckelord: Passivhus, energiberäkning, köldbryggor, luftläckning, energikrav, passivhus i Finland.

INNEHÅLL

1 INLEDNING ...1 1.1 Bakgrund... 1 1.2 Syfte ... 2 1.3 Frågeställningar ... 2 1.4 Avgränsning ... 2 2 METOD ...3 2.1 Litteraturstudie ... 3 2.2 Val av objekt ... 3 2.3 Beräkningar ... 4 3 ÄMNESMÄSSIG REFERENSRAM ...5

3.1 Värden, tabeller och ekvationer för energiberäkning ... 5

3.1.1 Värden och energitillägg ... 5

3.1.2 Solinstrålning ... 6

3.1.3 U-Värde ... 6

3.1.4 Energikrav Småhus ... 7

3.1.4.1. Gamla energikrav ...8

3.1.5 Energikrav Passivhus FEBY 09 ... 8

3.1.6 Energikrav passivhus FEBY 12 ... 9

3.1.7 Energikrav passivhus FEBY 18 ...10

3.1.8 Ventilation ...11

3.1.9 Läckage...11

3.1.10 Jämförelse av passivhus med Finland ...12

3.1.11 U – värden för fönster ...14 3.1.12 Köldbryggor ...15 4 AKTUELL STUDIE ... 16 4.1 Referensobjekt Passivhus ...16 4.1.1 Passivhuset ...16 4.1.1.1. Konstruktion ... 16

4.1.1.2. Planlösning ... 19 4.1.2 Det vanligahuset ...21 4.1.2.1. Konstruktion ... 21 4.1.2.2. Planlösningen ... 22 5 RESULTAT ... 24 5.1 Det passivhuset ...24 5.1.1 Vägg ...24 5.1.2 Grund ...25 5.1.3 Tak ...26 5.1.4 Ventilationsförlust ...27 5.2 Vanligt hus ...28 5.2.1 Vägg ...28 5.2.2 Grund ...29

5.2.3 Tak vanligt småhus ...30

5.2.4 Ventilationsförlust ...32 5.2.5 Luftläckning ...32 5.3 Passiv uppvärmning ...33 5.3.1 Passivhus...33 5.3.2 Vanligt småhus ...33 5.4 Köldbryggor ...34 5.5 Värmeförlust ...34 5.6 Soluppvärmning ...35 5.7 Energiberäkning för husen ...39

5.8 Jämförelse med tidigare krav ...40

6 DISKUSSION ... 43

6.1 Skillnader och likheter i energikraven för respektive hus ...43

6.2 Faktorer som påverkar energiförbrukningen...44

6.3 För och nackdelar med husen ...44

6.3.1 Passivhuset ...44

6.3.2 Det vanliga huset ...45

8 FÖRSLAG TILL FORTSATT ARBETE ... 49

FIGURFÖRTECKNING

Figur 1 Detaljritning Yttervägg och grund ………..14

Figur 2 Detaljritning Taksektion……….………….……...………..15

Figur 3 Planlösning bottenvåning ……….…....………...16

Figur 4 planlösning övervåning………....17

Figur 5 Sektion av tak och yttervägg………..………..18

Figur 6 Planlösning bottenvåning…………...………..19

Figur 7 Planlösning övervåning………20

Figur 8 FEBY 2009………...40

Figur 9 FEBY 2012………...………41

TABELLFÖRTECKNING

Tabell 1 Brukardata för nya småhus ……….……….….3

Tabell 2 Värden för beräkning av antal personer i bostäder…………..………4

Tabell 3 Högsta tillåtna primärenergital, installerad eleffekt för uppvärmning, genomsnittlig värmegenomgångskoefficient och genomnsnittligt luftläckage, för småhus….…..………..…5

Tabell 4 Värmegenomgångskoefficient som ska eftersträvas för enskilda byggnadsdelar..….5

Tabell 5 Råd gällande energiförbrukning enligt FEBY 09……..……….……….…6

Tabell 6 Råd gällande energiförbrukning enligt FEBY 1.……….…6

Tabell 7 Poängsystem för installationer………...……….….8

Tabell 8 luftläckage ekvation……….…………..…….…………10

Tabell 9 De internationella kraven för ett passivhus………..……….………..11

Tabell 10 Använda passivhusdefinitioner i Norden…………...……….…………..11

Tabell 11 U-värden för olika fönster……….……….…..………….13

Tabell 12 λ vägg………23

Tabell 13 Rvärden……….24

Tabell 14 U-värde grund………...………24

Tabell 15 λtak………....………26

Tabell 16 U-värden tak………..………...………26

Tabell 17 λvägg………28

Tabell 18 U-värde vägg………29

Tabell 19 λgrund……….………..29

Tabell 20 λtak………...…………30

Tabell 21 U-värde tak………...30

Tabell 22 U-värde tak………...………31

Tabell 23 U- värde tak………..31

Tabell 24 Transmission……….34

Tabell 25 Totala förluster………..34

Tabell 26 Transmission……….35

Tabell 27 Totala förluster (vanliga huset)……….35

Tabell 31 Solinstrålning söder………..………….………36

Tabell 32 Solinstrålning öster………...……….37

Tabell 33 Solinstrålning väster………...………...37

Tabell 34 Solinstrålning norr………....……….37

Tabell 35 Total solinstrålning………37

Tabell 36 Småhus solinstrålning söder………..38

Tabell 37 Småhus solinstrålning öster………...………38

Tabell 38 Småhus solinstrålning väster……….38

Tabell 39 Småhus solinstrålning norr………39

Tabell 40 Total solinstrålning småhus………...39

Tabell 41 Passivhus i Eksjö………...………40

BETECKNINGAR

Beteckning Beskrivning Enhet

U U-värde W/(m2K)

R Värmemotstånd m2K/W

Pmax Eleffekt W/m2 Atemp

FÖRKORTNINGAR

Förkortning Beskrivning

FEBY Forum för Energieffektivt Byggande

BBR Boverkets byggregler

VFT Fukttillskott

DVUT Dimensionerad vinter utetemperatur

FT Från och tilluftsystem

S Självdragsventilation

DEFINITIONER

Definition Beskrivning

U-värde Beskriver ett materialskikts isoleringsförmåga Lågenergihus Är samlingsbegrepp för energisnålahus

Nollenergihus Är en typ av passivhus som producerar lika mycket energi som de använder

Passivhus Är hus som värms upp av naturliga källor såsom sol och luft

Köldbrygga Byggnadsdetaljer med låg isolerande förmåga som bryter områden med god isolerande förmåga

Klimatskal Skal som avgränsar byggnaden från utomhusluften och mark

Atemp Invändig area för respektive vindsplan, källarplan och våningsplan som värms till mer än 10 grader C

1

INLEDNING

Klimat- och miljöfrågor har fått en ökad betydelse i Sverige samt internationellt. I Sverige är bygg- och fastighetssektorns klimatpåverkan hög och ur ett livscykelperspektiv består en femtedel av utsläppen av växthusgaser från byggnader. För att minska utsläppen från bygg- och fastighetsektorn finns olika metoder som fokuserar på olika delar i byggnadens livscykel. En av dessa metoder är en minsking av energi och uppvärmning genom energieffektivisering, minsking av fossila bränslen och högre energikrav. (Naturvårdsverket, 2020).

I Sverige finns flera klimatmål där det slutgiltiga målet är att 2045 ha ett nettoutsläpp på noll växthusgaser. År 2030 ska Sverige ha ett utsläpp på 50% jämfört med år 2015. För att uppnå dessa mål har flera av Sveriges största byggföretag tagit fram en färdplan för att nå målet år 2045. Enligt färdplanen måste alla aktörer i byggnadsprocessen hjälpas åt för att kunna uppfylla dessa mål. (Fossilfritt Sverige, 2018).

I detta examensarbete kommer två småhus av olika typer, ett vanligt småhus och ett passivhus jämföras med en energiberäkning. Fokuseringen i examensarbetet är främst materialet och skillnaderna från materialvalet i respektive småhus och dess inverkan på energiförbrukningen.

1.1 Bakgrund

Vid byggnaden av lågenergi- och nollenergihus är materialåtgången högre än vid hus som inte uppfyller kraven för denna typ av hus. Kraven för dessa hustyper gör att det behövs tjockare isolering, högre krav på täthet och köldbryggor, fönster och dörrar med ett lågt U-värde. Därför är materialen som används vid denna typ av husbygge viktiga och dimensionerna och dess isolerande förmåga har stor betydelse för att uppnå de krav som ställs för lågenergi- och nollenergihus.

Det finns sen tidigare ett examensarbete skrivet av Jensen och Hörlin (2014) som fokuserar på att bygga energisnåla flerbostadshus i form av lågenergi och passivhus. Studien jämför två befintliga flerbostadshus där ett lågenergihus och ett passivhus jämförs i olika aspekter som

högre energiåtgång vid en viktad beräkning. Uppsatsen visar att materialet och dess ytor har en stor inverkan på den totala energiåtgången i flerbostadshusen.

Detta examensarbete kommer undersöka framförallt materialet och skillnader mellan ett vanligt småhus och ett lågenergihus i from av ett passivhus. Småhus och flerbostadshus har flera faktorer som skiljer dem åt, balkonger, fler våningar, större area etcetera. Detta påverkar energiförbrukningen och beräkningar, därför är en liknande studie som fokuserar på material och småhus intressant.

1.2 Syfte

Syftet med examensarbetet är att jämföra två olika typer av småhus, ett passivhus och ett vanligt småhus genom en energiberäkning. Från resultatet av beräkningarna kommer olika aspekter som främst berör materialet och dess inverkan på specifika energiförbrukningen.

1.3 Frågeställningar

• Vilka energikrav har ett småhus respektive passivhus?

• Vilka faktorer påverkar skillnaden i den specifika energiförbrukningen? • Klarar husen de energikrav som finns?

1.4 Avgränsning

Examensarbetet avgränsar sig till två småhus av olika typ, ett passivhus och ett hus med normalkrav i Sverige. Energikraven för dessa hus utgår från de krav som BBR och FEBY ställer på hus som byggs inom Sverige.

2

METOD

För att kunna fullfölja examensarbetet har litteraturstudie varit den främsta metoden för att att besvara frågeställningarna. De källor som informationen hämtats från är främst myndigheter som BBR och FEBY samt tidigare examensarbeten. Informationen bedöms vara pålitlig då dessa källor har någon instutition bakom sig som undersökt materialet.

2.1 Litteraturstudie

Litteraturstudien är basen till den informationen som detta examensarbete bygger vidare på. Informationen har hämtats från myndigheter, rapporter, elektroniska källor och kurslitteratur. Informationen som är tagna av myndigheter är framförallt från BBR samt FEBY som är ansvariga för klassificering av passivhus i Sverige. De elektroniska källorna är hämtade från Google Scholar och MDHs databas. De sökorden som har använts är: passivhus, energikrav, effektkrav, FEBY, BBR, Passivhouse Finland.

2.2

Val av objekt

Ursprungligen var valet av objekt för arbetet tänkt att vara två nybyggda fastigheter, ett passivhus och ett vanligt hus. Ett problem var att det fanns svårigheter att få tag i ritningar för nybyggda passivhus. Efter kontakt med arkitekten Hans Eek erhölls ritningar från 2007 för ett hus i Eksjö. För det vanliga huset gjordes en sökning efter ett hus byggt under ungefär samma årsperiod med samma storlek. Sökningen gjordes främst i Västerås då mängden objekt är större än Eksjö. Objektet hittades genom att gå igenom sålda hus i Västerås under de senaste åren där valdes 3 olika fastigheter. Ritningar för dessa 3 fastigheter begärdes från Västerås stad och det objekt med mest kompletta ritningar valdes.

2.3

Beräkningar

Beräkningar som skett är främst från FEBY och BBR. I vissa fall där information inte funnits har vissa antaganden tagits, ett exempel på dessa är g-värde för fönster samt läckage.

Energiberäkningen som utförts är utförd med en månads beräkning istället för över hela året. Detta ger mer information om hur uppvärmningen sker under hela uppvärmningsperioden.

3

ÄMNESMÄSSIG REFERENSRAM

3.1

Värden, tabeller och ekvationer för energiberäkning

3.1.1 Värden och energitillägg

Vid energiberäkningar för småhus ska enligt BBR vissa faktorer finnas med i beräkningarna.

Tabell 1 Brukardata för nya småhus. Från avsnitt 2:6 Boverkets bygregler (BFS 2017:6 BEN 2) Copyright 2017 Boverket i Karlskrona.

Utöver dessa ska tillägg för vädring göras. Ett energipåslag på 4 kWh/m2 _A

temp per år om

Beräkning av antalet personer i bostäder.

Tabell 2 Värden för beräkning av antal personer i bostäder Från avsnitt 2:6 Boverkets bygregler (BFS 2017:6 BEN 2) Copyright 2017. Boverket i Karlskrona.

3.1.2 Solinstrålning

Solen kommer in i huset genom fönsteret via tre olika sätt: reflektion, absorbtion och transmission. Den sist nämnda utgör den största delen. En del av strålningen som sker via absorbtion transmitteras sekundärt. Transmissionsfaktorn beskriver förhållandet mellan den genom fönstret transmitterade strålningen och den mot fönstret infallande strålningen. Reflexionen blir större och transmissionsfaktorn mindre när strålningens infallsvinkel växer. Transmissionen varierar beroende på vilken glastyp samt antal glas i ett fönster. Den minskar med ökat antal glas (Enef Solar Heat Gain, 2014).

Solstrålning har en betydelse under både vår samt höstperioden. Solvärmet skapar

övertemperatur vid kraftig solstrålning. Det blir undertemperatur under vintertid. Detta beror på att fönstren inte isolerar lika väl som under de andra klimatskärmskomponenter

(Andersson, 2016).

Avskärmningsfaktorn F1är ett värde som brukar användas vid beräkning av energi i form av den passiva instrålningsvärmen. Faktorn innehar ett värde mellan noll till ett. Detta baserar sig på förhållandet mellan solvärmeinstrålning via fönster samt motsvarande instrålning för en englas fönsterruta med en tjocklek på 3 mm. Lägre avskärmningsfaktor kommer det att ge högre avskärmning av solinstrålningen (Tahan, 2016).

3.1.3 U-Värde

U-värde är centralt när man gör specifika energiberäkningar. U-värdet mäts i W/m2K.

𝑈 = 1

𝑅_𝑠𝑖+ 𝑅₁+ 𝑅₂+ 𝑅₃+ 𝑅_𝑠𝑒

Rsi = Värmeövergångsmotstånd på insidan Rse = Värmeövergångsmotstånd på utsidan Rsi = 0.10 m2K/W för tak

Rsi = 0.13 m2K/W för väggar Rsi = 0.17 m2K/W för golv Rse = 0.4 m2K/W gäller alltid

R1,2,3 = Materialets värmeövergångsmotstånd

Materialets värmeövergångsmotstånd (R1,2,3) mäts genom: 𝑅_1,2,3= 𝑑

λ

𝑑 = Skiktets tjocklek i meter

λ = Värmekonduktivitet hos materialet W/mK (Sandin, 2010).

3.1.4 Energikrav Småhus

Kraven för energihushållning i Sverige varierar beroende på var i landet byggnaden är placerad. Tidigare fanns klimatzoner men dessa är numera borta. Istället för klimatzoner har Boverket introducerat en geografisk justeringsfaktor (FGeo) som varierar beroende på plats. Desto högre norr i landet desto högre justeringsfaktor så funktionen är liknande de tidigare klimatzonerna (BFS 2011:6).

Tabell 3 Högsta tillåtna primärenergital, installerad eleffekt för uppvärmning, genomsnittlig Värmegenomgångskoefficient och genomnsnittligt luftläckage, för småhus. Från avsnitt 9:2 Boverkets byggregler (BFS 2011:6). Copyright 2020 Boverket i Karlskrona.

Utöver dessa krav finns även rekommendationer för U-värden som ska eftersträvas för att få en god energihushållning.

Tabell 4 Värmegenomgångskoefficient som ska eftersträvas för enskilda byggnadsdelar Ui [W/m2K] Från avsnitt 9:92 Boverkets byggregler (BFS 2011:6) Copyright 2020. Boverket i Karlskrona.

3.1.4.1. Gamla energikrav

Under 2009 tillfördes det nya en energikrav för småhus. Detta var alltså när de tre olika klimatzonerna existerade. För klimatzon 1 gällde 95 Kwh/ kvm och år för hus med elvärme respektive 150 Kwh/ kvm och år för hus med annan typ av värme. För klimatzon 2 var det 75 Kwh/ kvm och år för elvärme samt 130 Kwh/ kvm och år för övriga. Klimatzon 3 gällde det då 55 Kwh/ kvm och år dessutom 110 Kwh/ kvm och år för annan typ av värme

(Nystromcement, u.å).

3.1.5 Energikrav Passivhus FEBY 09

I Sverige är kraven för passivhus satta av Forum för Energieffektivt Byggande (FEBY) Kraven för passivhus har ändrats flera gånger under de senaste 15 åren. Det finns 3 olika standarder som kommit ut och det är FEBY 09, FEBY 12 och FEBY 18. (FEBY, u.å) Kravet för FEBY 09 för en- och tvåfamiljshus med en area < 200 m2:

Zon 1 Pmax = 14 W/m2 Atemp + garage Zon 2 Pmax = 13 W/m2 Atemp + garage Zon 3 Pmax = 12 W/m2 Atemp + garage

Eviktad Eköpt icke elvärmd Eköpt elvärmd

Zon 1 68 kWhviktad/m2_{Atemp+garage 58 kWhköpt/m}2_{Atemp+garage 34 kWhköpt/m}2_Atemp+garage Zon 2 64 kWhviktad/m2Atemp+garage 54 kWhköpt/m2Atemp+garage 32 kWhköpt/m2Atemp+garage Zon 3 60 kWhviktad/m2Atemp+garage 50 kWhköpt/m2Atemp+garage 30 kWhköpt/m2Atemp+garage

Tabell 5 Råd gällande energiförbrukning enligt FEBY 09

Utöver dessa krav ska luftläckningen inte överstiga 0.3 l/s m2 vid 50 Pa tryckskillnad. Fönster i byggnaden ska inte ha ett U-Värde som överstiger 0.9 W/m2 K (FEBY, 2009).

3.1.6 Energikrav passivhus FEBY 12

FEBY 12 är en uppdaterad version av kraven från FEBY 09. Kravet för FEBY 12 för byggnader mindre än 400 m2

Zon 1 VFTDVUT = 19 W/m2K Atemp Zon 2 VFTDVUT = 18 W/m2_{K Atemp} Zon 3 VFTDVUT = 17 W/m2K Atemp

Eviktad Eköpt icke elvärmd Eköpt elvärmd

Zon 1 78 kWhviktad/m2Atemp+garage 63 kWhköpt/m2Atemp+garage 31 kWhköpt/m2Atemp+garage Zon 2 73 kWhviktad/m2Atemp+garage 59 kWhköpt/m2Atemp+garage 29 kWhköpt/m2Atemp+garage Zon 3 68 kWhviktad/m2Atemp+garage 55 kWhköpt/m2Atemp+garage 27 kWhköpt/m2Atemp+garage

Tabell 6 Råd gällande energiförbrukning enligt FEBY 12

Luftläckning får inte överstiga 0.3 l/s m2 _{vid 50 Pa tryckskillnad. Fönster i byggnaden ska ha} ett U-värde som understiger 0.8 W/m2K (FEBY, 2012).

3.1.7 Energikrav passivhus FEBY 18

I FEBY 18 har kravet för passivhus bytts ut till FEBY 18 Guld. Dessa krav representerar passivhuskraven med ett annat namn.

• Kravet för byggnader som är större än 600 m2 FEBY Guld, VFTDVUT = 14 W/m2K Atemp

• Tillägg för byggnader mindre än 600 görs enligt: VFTDVUT + (600 – Atemp)/110 (W/m2K Atemp)

• Tillägg för byggnader med högre luftflöde än 0.45 l/s m2_: VFTDVUT + (qmedel-0.35) x 0.18 x (21-DVUT) (W/m2K Atemp) • Tillägg för kallare klimat:

VFTDVUT + 1 W/m2K Atemp för orter där DVUT är lägre än -17.0 grader. VFTDVUT + 2 W/m2K Atemp för orter där DVUT är lägre än -22.1 grader.

• Elvärmda byggnader ska hamna under 26 kWh/m2 _{enligt FEBY guld. Andra typer av} uppvärmda byggnader behöver följa krav som ges av BBR.

• Luftläckning får inte överstiga 0.3 l/s m2 vid 50 Pa tryckskillnad. (FEBY 2019)

Utöver dessa krav har FEBY guld ett poängsystem för installationer som ska uppfyllas. För Bostäder och lokaler under 600 m2 är poängkravet 5.

3.1.8 Ventilation

Vid ventilation av byggnader finns krav och råd som gäller för olika flöden av både tilluft och frånluft. Allmänt går det att säga att varje byggnad ska ha ett tilluftsflöde på 0.35 l/s.m2 och en omsättning på 0.5 per timme. Det betyder att hälften av volymen i ett rum måste bytas varje timme. Frånluftsflöden är olika beroende på vilken typ av rum och dess användning (Engberg, 2012).

3.1.9 Läckage

Luftläckage är okontrollerat luftflöde genom byggnadens klimatskal. Luftäckage sker på två olika sätt antingen via infiltration vilket innebär att luft kommer in genom klimatskärmen eller via exfiltration som i sin tur innebär att luft transporteras ut ur byggnader. Exfiltration är något man vill undvika eftersom den skapar fuktskador. Den största anledningen till varför en byggnad ska vara lufttätt vara att hushålla med energi, öka komforten, reducera risken för fuktskador och förenkla styrning av ventilation. Energiförluster blir olika stora beroende på det ventilationssystemet som huset har. Vid FT och S - ventilation ökar energiförlusterna linjärt i den byggnaden (Persson, 2012).

Luftläckage uppstår vid dörrar, väggar, tak, golv dessutom genom samt runt fönster. Det sker drag i huset om luftläckaget skulle vara för stort. Vilket i sin tur leder till stora

energikostnader samt dåligt inneklimat. Luftläckaget förhindras genom ett luftätt skikt i betong eller med plastfolie som tätas noggrant (Samuelsson & Luddeckens, 2009).

För att kunna kontrollera energianvändningen samt kunna se att kraven uppnås bör det ske regelbundna mätningar och avläsningar. Dessa ska göras för fastighetsel, hushållsel och värmeenergi var för sig (Samuelsson & Luddeckens, 2009).

Ekvationen för luftläckage för en byggnad:

Q Luftläckageflöde Kg/s C Flödeskoefficient kg/s Pa Δp Tryckdifferens över byggnadskalet Pa β Flödesexponent dimensions lös

Tabell 8 luftläckage ekvation (Persson, 2012).

3.1.10 Jämförelse av passivhus med Finland

Finland har ungefär de samma kraven för ett passivhus som i Sverige och Europa. I Finland har de däremot två olika definitioner för passivhus. Ena definitionen är en internationell samt den andra är definitionen som har gjorts av VVT dock är denna definition inte officiell (Aalto, 2011).

Enligt den internationella definitionen skall byggnaden uppfylla tre krav:

Utrymmens uppvärmningsbehov ≤15 kWh/(m2a)

Primärenergibehov

≤120 kWh/(m2_a)

Lufttätthet

≤0,6 1/h

Tabell 9 De internationella kraven för ett passivhus (Passivhus info, u.å).

När det gäller den internationella definitionen det används varken rumsyta eller bruttoyta utan det används istället “treated floor area” som betyder nettogolvyta. Nettogolvyta räknas enligt ytterväggarnas inre yta, här tas inte med möbler, eldstäder, mellanväggar eller fasta

konstruktioner. Den internationella definitionen är baserad på mätning som möjliggör värmefördelningen genom ventilationen. Ventilationsuppvärmningen kan användas utan att öka på luftmängden , utrymmens uppvärmningseffekt är ungefär 10 W/m2(Aalto, 2011).

Skulle det tas hänsyn till dessa definitioner i Norden skulle det leda till orimligt tjocka konstruktioner och även mycket dyra konstruktioner och även en del begränsningar på fönsterytorna i småhus. På grund av dessa orsaker har Sverige, Finland och Norge skaffat egna nationella definitioner som tar hänsyn till klimatet (Aalto, 2011).

Södra Finland Mellersta Finland Norra Finland

Utrymmens

uppvärmningsbehov

≤20 kWh/(m2a) ≤25 kWh/(m2a) ≤30 kWh/(m2a)

Primärenergibehov

≤130 kWh/(m2a) ≤135 kWh/(m2a) ≤140 kWh/(m2a)

Lufttäthet

≤0,6 1/h ≤0,6 1/h ≤0,6 1/h

Tabell 10 använda passivhus definitioner i Norden (Passivhus info 2 u.å.).

Enligt Finska byggbestämmelsesamlingen används den bruttoytan som skall uppvärmas, byggaren väljer själv det verktyget som skall användas men vid nybyggda hus måste det beräknas enligt byggtillsynens anvisningar (ventilationsalternativ för passivhus, 2011). Utrymmens uppvärmesenergi är den verkliga energianvändningen, här räknas varken uppvärmningsamordningens energibehov eller ventilationen som uppvärmningsenergi. Energibehovet mäts i kvadratmeter därför att storleken samt användaravtal inte gör en stor skillnad i att uppnå kriterierna. Småhus har mer yttreskal vilket bidrar till högre

energiförluster jämfört med den uppvärmda volymen. Detta gör att det är svårare att bygga små passivhus än större hus (Aalto, 2011).

För att säkra kvaliteten på ett hus bör lufttätheten genomtänkas på ett väl sätt. Detta medför att byggfel förebyggs. Därför finns det primärenergi kriterierna för att säkra att ström till apparater eller belysning inte blir för hög (Aalto, 2011).

samt lufttätheten på byggplatsen med hjälp av trycktestning. Oavsett om kunden ska följa de finska eller de internationella kriterierna så minskar energiförbrukningen något (Aalto, 2011).

För att kunna bygga ett ordentligt passivhus bör det tas ner på energibehoven, för att detta ska kunna genomföras ligger det ett stort ansvar för arkitekten. Det är planeringen som ger

upphov till en stor del av besparingar (Passivhus info 2 u.å.).

Passivhus krav är inte begränsade till något specifikt klimatzon däremot i vissa klimatzoner kan passivhus kraven nås fram genom minskning av värmeisoleringen genom att använda hög kvalitet av fönster samt implementera ett ventilationssystem med en effektiv

värmeåtervinning. Några byggnader kan även ha förnybara värmekällor som solvärme och eller värmeväxling under jorden. I Finland är klimatet ett stort utmaning. För att ett hus ska uppfylla kraven för att betraktas som ett passivhus zon klimat bör den arktiska

isoleringsnivåer vara mycket höga, och sol intäkterna saknas i vissa områden helt eller högre endast under vissa tider på året och återvinningssystem värme blockeras ofta av isbildningen (matec-conferences, 2020).

3.1.11 U – värden för fönster

U värdet för fönster anger hur mycket värme kommer ut ur huset genom byggnaden. Ju lägre U- värde desto bättre isoleringsförmåga fönstret har. Värmeförlusterna via ett fönster utgör en stor del av den totala uppvärmningsenergi för en byggnad. För ett smått hus utgör det cirka 20% . Hur stort ett U - värde i ett fönster beror på antal glasrutor, materialen som finns mellan bågar och karmar, om isolerrutor innehåller luft eller en annan gas och om glasen har en eller flera lågemissionsskikt. Med hjälp av lågemissionsskikt kan strålningsegenskaperna ändras. Målet är att få en stor reflektion på temperaturinstrålningen. Den stora reflektionen medför en minskning av värmeförlusterna. Ett till alternativ att minska är att använda fönster med gas istället för luft. Detta ger mindre energiförluster. Energieffektiva fönster är de fönster som har ett lågt U- värde. De ger även högre temperatur på det inre glasytan vilket i sin tur medför en bättre komfort inomhus. Rum med hög luftfuktighet minskar risken för kondens. Det

genomsnittliga U - värdet för dagens flesta fönster ligger på 1,3 W (m2 _{K) (Fakta om fönster,} u.å).

Ungefärliga U-värden W/(m²K)

Vanligt glas

Glas med ett lågemissionsskikt

Glas med två lågemissionsskikt

+ luft + gas + luft + gas

Tvåglasfönster 2,4 - 2,6 1,5 - 1,7 1,3 - 1,5 1,5 - 1,7 1,3 - 1,5

Treglasfönster 1,8 - 2,1 1,2 - 1,6 1,1 - 1,5 1,0 - 1,4 0,8 - 1,2

Tabell 11 U-värden för olika fönster (Fakta om fönster, u.å).

3.1.12 Köldbryggor

Med köldbryggor menas att material med dålig värmeledningsförmåga kommer in i ett isoleringsskikt. Detta medför ökade värmeförluster än konstruktioner utan köldbryggor. En annan bieffekt av köldbryggor är att de materialen som är nära köldbryggor blir kallare

dessutom får en kylande effekt inomhus. Vid stigande temperaturskillnader kan detta medföra kondens i och på materialen vid köldbryggor (Byggipedia, 2020).

4

AKTUELL STUDIE

4.1 Referensobjekt Passivhus

Som referensobjekt för passivhus har ett hus i Eksjö byggt 2007 valts. Småhuset är ett 1.5-planshus. Husets Atemp är på 96 m2 med en projekterad årsförbrukning på 32 kWm/m2 år. Huset har ett FTX-system med ett vattenburet värmebatteri som värms upp med hjälp av en vedeldad kamin och solvärme genom en solfångare på 5 m2 (Lågan, 2011).

4.1.1 Passivhuset

4.1.1.1. Konstruktion

. Grund

Grunden består av betongplatta med måtten 50 x 300, under den ligger det tre lagers isolering av typen cellplast 300 mm. Under isoleringen kommer det dräneringsröret. I grunden finns det även en markskiva, 100 mm betong, 22 mm plastfolie och 22 mm trägolv.

. Yttervägg

Ytterväggen består av ytterst av 22 x 190 panel därefter finns det spikreglar 34 x 45 tjocklek, stående reglar med 600 mm centrumavstånd, 400 eko fiber, 0,2 plastfolie därefter kommer det glespanel med måtten 34 x 70 och C 300 och slutligen 19 mm råspont.

. Tak

Taket består främst av taktegel, 34 x 45 bärläkt, 34 x 45 ströläkt, papptäckning, 19 råspont följs efter av 500 reglar med C 1200 vidare finns det 500 ekofiber, 0,2 folie därefter kommer det glespanel med tjocklek 34 x 70 samt C avstånd 300 och slutligen 19 råspont med 2 mm springa.

Figur 3. Planlösning bottenvåning. Från Hans Eek (2020). Copyright Hans Eek 2020.

4.1.2 Det vanligahuset

4.1.2.1. Konstruktion . Tak

Taket för detta hus består av bärläkt, ströläkt, papp, luftspalt, takskiva, takstol s1200, 300 mineralull, 0,25 säkerhetsfolie, 28x70 glespanel s400 och 13 gips. Taket har ventilerad nock samt en ventil i gavlarna. Vinkeln i taket är 30 grader. Vidare innehåller denna tak 400 mineralull med vindtät papp. Ovan taket finns det snörasskydd över lägre tak och insektsnät. . Yttervägg

Väggen innehåller 22 stående träpanel, 9 boardremsa s600, vindtätpapp, 45x45 s600 spikreglar, 45 mineralull, 145 mineralull, 0,2 plastfolie och slutligen 13 gips.

4.1.2.2. Planlösningen

5

RESULTAT

5.1

Det passivhuset

5.1.1 Vägg Λ-metod d [m] % λ [W/m°K] λ [W/m°K] medel Rmedel [m²°K/W] Rse 0,4 0,4 Panel 0,022 0 Luftspalt 0,034 0 Gips 0,013 0,25 0,052 Eko-Fiber 0,4 97 0,038 0,04 10 I-Balk 0,4 3 0,14 Luftspalt 0,034 0 Råspont 0,019 0 Rsi 0,13 0,13 RTotalt 10,582 Tabell 12 Λvägg λ - Värdesmetoden

λmedel = (λträ*%-trä) + (λiso*%-iso) λmedel = (0.14*0.03)+(0.038*0.97) λmedel = 0.04 W/m°K Rmedel = 𝑑 λmedel = 0.4 0.04 = 10 m²°K/W

U-metod d [m] % λ [W/m°K] Rträ Risol Rse 0,4 0,4 0,4 Panel 0,022 0 0 0 Luftspalt 0,034 0 0 0 Gips 0,013 0,25 0,052 0,052 Eko-Fiber 0,4 97 0,038 0 10,526 I-Balk 0,4 3 0,14 2,857 0 Luftspalt 0,034 0 0 0 Råspont 0,019 0 0 0 Rsi 0,13 0,13 0,13 RTotalt 3,439 11,108 Tabell 13 R U – Värdesmetoden Rmedel = _𝑡𝑟ä%1 𝑅𝑡𝑟ä+ 𝑖𝑠𝑜% 𝑅𝑖𝑠𝑜

=

0.03 1 3.439+ 0.97 11.108

=

1 0.096

=

10.416 m²°K/W Rtot =Rλ−m + Ru−m 2

=

10.582+10.416 2 = 10.499 m²°K/W UVägg = 1 10.499

=

0.095 W/m²°K (Hassan, 2008). 5.1.2 Grund Grund d [m] λ W/m°K R 0-1m [m²K/W] R 1-6m [m²K/W] Trägolv 0,022 0,14 0,157 0,157 Spånplatta 0,022 0,18 0,122 0,122 Betong 0,1 1,7 0,059 0,059 Cellplast 0,3 0,037 8,11 8,11 Makadam 0,2 0,75 0,267 0,267 Silt 0,7 2,2

Tabell 14 U-värde grund 0 – 1m area = 29.6m = 42.82% 1 – 6m area = 39.52 = 57.18% U0-1m = 1 9.625 = 0.104 W/m²°K U1-6m = 1 10.915 = 0.092 W/m²°K

UMedel grund = (0.4282*0.104)+(0.5718*0.092) = 0.097 W/m²°K (Hassan, 2008).

5.1.3 Tak Λ-metod d [m] % λ [W/m°K] λ [W/m°K] medel Rmedel [m²°K/W] Rse 0,04 0,04 0,04 Taktegel 0 0 0 Bärläkt 0,034 0 0 0 Ströläkt 0,034 0 0 0 Råspont 0,019 0,14 0,14 0,136 Reglar c 1200 0,5 2 0,14 0,041 12,195 Eko-fiber 0,5 98 0,038 Glespanel c 300 0,034 0 0 0 Råspont 0,19 0 0 0 Rsi 0,1 0,1 0,1 RTotalt 12,471 Tabell 15 Λtak λ - Värdesmetoden

λmedel = (λträ*%-trä) + (λiso*%-iso) λmedel = (0.14*0.02)+(0.038*0.98) λmedel = 0.041 W/m°K Rmedel = 𝑑 λmedel = 0.5 0.041 = 12.195 m²°K/W

Tak d [m] % λ [W/m°K] Rträ Risol Rse 0,04 0,04 0,04 Taktegel 0 0 0 Bärläkt 0,034 0 0 0 Ströläkt 0,034 0 0 0 Råspont 0,019 0,14 0,136 0,136 Reglar c 1200 0,5 2 0,14 3,517 0 Eko-fiber 0,5 98 0,038 0 13,158 Glespanel c 300 0,034 0 0 0 Råspont 0,19 0 0 0 Rsi 0,1 0,1 0,1 RTotalt 3,793 13,434

Tabell 16 U-värde tak

U – Värdesmetoden Rmedel = 𝑡𝑟ä%1 𝑅𝑡𝑟ä+ 𝑖𝑠𝑜% 𝑅𝑖𝑠𝑜 = 0.02 1 3.793+ 0.98 13.434 = 1 0.096 = 12.784 m²°K/W Rtot = Rλ−m + Ru−m 2 = 12.195+12.784 2 = 12.490 m²°K/W Utak = 1 10.904 = 0.080 W/m²°K (Hassan, 2008). 5.1.4 Ventilationsförlust Qvent = p * c * qvent(1-v) p = luftens densitet 1.2 kg/m3 c = luftens värmekapacitet 1000 J/kg*℃ qvent = luftflöde I m3/s v = värmeväxlarens verkningsgrad

Värmeväxlarens verkningsgrad är 80%, subtrahera 3% för smuts och damm i ventilationskanalen och verkningsgraden blir 77% (FEBY, 2009)

Passivhusets luftflöde enligt minimkrav för luftväxling är 52.5 l/s omvandlat till m3/s blir det 0.0525 m3/s (Engberg, 2012).

Byggnadens ventilationsförlust blir:

Qvent = 1.2 * 1000 * 0.0525 * (1-0.77) = 17 W/°C

5.2

Vanligt hus

5.2.1 Vägg

λ – Värdesmetoden

Tabell 17 Λ vägg

λ

medel = (λträ*%-trä) + (λiso*%-iso)

λ

medel = (0.14*0.12) + (0.037*0.88) = 0.049 W/m°K Rmedel1 = 𝑑 λmedel = 0.045 0.049 = 0.918 m²°K/W Rmedel2 = 𝑑 λmedel = 0.145 0.049 = 2.959 m²°K/W (Hassan, 2008) Vägg d [m] % λ [W/m°K] λ [W/m°K] medel Rmedel [m²°K/W] Rse 0 0 0,04 Träpanel 0,022 0 0 0 Luftspalt 0,009 0 0 0 Boardremsa 0,009 0 0 0 Regel 45x45 s 600 0,045 12 0,14 0,049 0,918 Mineralull 0,045 88 0,037 Regel 45x145 s 600 0,145 12 0,14 0,049 2,959 Mineralull 0,145 88 0,037 Gips 0,013 0,25 0,25 0,052 Rsi 0 0 0,13 Rtotalt 4,099

Vägg d [m] % λ [W/m°K] Rträ Risol Rse 0,04 0,04 Träpanel 0,022 0 0 0 Luftspalt 0,009 0 0 0 Boardremsa 0,009 0 0 0 Regel 45x45 s 600 0,045 12 0,14 0,321 0 Mineralull 0,045 88 0,037 0 1,216 Regel 45x145 s 600 0,145 12 0,14 1,036 0 Mineralull 0,145 88 0,037 0 3,919 Gips 0,013 0,25 0,052 0,052 Rsi 0,13 0,13 Rtotalt 1,579 5,357 Tabell 18 U-värde vägg Rmedel = _𝑡𝑟ä%1 𝑅𝑡𝑟ä+ 𝑖𝑠𝑜% 𝑅𝑖𝑠𝑜 = _0.12 1 1.579+ 0.88 5.357 = 1 0.240 = 4.162 m²°K/W Rtot = Rλ−m + Ru−m 2 = 4.099+4.162 2 = 4.131 m²°K/W Uvägg = 1 4.131= 0.242 W/m²°K (Hassan, 2008). 5.2.2 Grund Grund d [m] λ W/m°K R 0-1m [m²K/W] R 1-6m [m²K/W] Betong 0,18 1,7 0,105 0,105 Cellplast 0,08 0,037 2,162 2,162 Makadam 0,15 0,75 0,2 0,2 Lera 1 3,4 Rsi + Rse 0,21 0,21 Rtotalt 3,677 5,867 Tabell 19 Λgrund 0 – 1m area = 29.6m = 43.30% 1 – 6m area = 39.52 = 56.70% U0-1m = 1 3,677= 0.272 W/m²°K U1-6m = 1 5.867= 0.170 W/m²°K U = (0.433*0.272)+(0.567*0.170) = 0.214 W/m²°K (Hassan, 2008)

5.2.3 Tak vanligt småhus

Tak - tjockare del

λ-värdesmetoden Tak d [m] % λ [W/m°K] λ [W/m°K] medel Rmedel [m²°K/W] Rse 0,04 0,04 0,04 Reglar c 1200 0,4 5 0,14 0,42 9,756 Mineralull 0,4 95 0,037 Glespanel c 400 0,028 0 0 0 Gips 0,013 0 0 0 Rsi 0,1 0,1 0,1 Rtotalt 9,896 Tabell 20 Λ tak

λ – Värdesmetoden tak tjockare del

λ

medel = (λträ*%-trä) + (λiso*%-iso)

λ

medel = (0.14*0.05)+(0.037*0.95)

λ

medel = 0.042 W/m°K Rmedel = 𝑑 λmedel = 0.4 0.042= 9.896 m²°K/W

Tak - Tjockare del

U-värdesmetoden d [m] % λ [W/m°K] Rträ Risol Rse 0,04 0,04 0,04 Reglar c 1200 0,4 5 0,14 2,857 0 Mineralull 0,4 95 0,037 0 10,81 Glespanel c 400 0,028 0 0 0 Gips 0,013 0 0 0 Rsi 0,1 0,1 0,1 Rtotal 2,997 10,95

Tabell 21 U – värde tak

U – Värdesmetoden tak tjockare Rmedel = _𝑡𝑟ä%1 𝑅𝑡𝑟ä+ 𝑖𝑠𝑜% 𝑅𝑖𝑠𝑜 = _0.05 1 2.997+ 0.95 10.95 = 1 0.103 = 9.708 m²°K/W Rtot = Rλ−m + Ru−m 2 = 9.896+9.708 2 = 9.802 m²°K/W Utaktunn = 1 9.802 = 0.102 W/m²°K (Hassan, 2008).

Tak - Tunnare del λ-värdesmetoden Tak d [m] % λ [W/m°K] λ [W/m°K] medel Rmedel [m²°K/W] Rse 0,04 0,04 0,04 Taktegel 0 0 0 Bärläkt 0 0 0 Ströläkt 0 0 0 Luftspalt 0,04 0 0 0 0 Råspont 0,017 0,14 0,14 0,121 Reglar c 1200 0,3 5 0,14 0,042 7,142 Mineralull 0,3 95 0,037 Glespanel c 400 0,028 0 0 0 Råspont 0,028 0 0 0 Gips 0,013 0 0 0 Rsi 0,1 0,1 0,1 Rtotalt 7,403

Tabell 22 U-värde tak

λ – Värdesmetoden tak tunnare del

λ

medel = (λträ*%-trä) + (λiso*%-iso)

λ

medel = (0.14*0.05)+(0.037*0.95)

λ

medel = 0.042 W/m°K Rmedel = 𝑑 λmedel = 0.3 0.042= 7.142 m²°K/W (Hassan, 2008). U-värdesmetoden Tunnare del Tak d [m] % λ [W/m°K] Rträ Risol Rse 0,04 0,04 0,04 Taktegel 0 0 0 Bärläkt 0 0 0 Ströläkt 0 0 0 Råspont 0,017 0,14 0,121 0,121 Reglar c 1200 0,3 5 0,14 2,142 0 Mineralull 0,3 95 0,037 0 8,108 Glespanel c 400 0,028 0 0 0 Gips 0,013 0 0 0 Rsi 0,1 0,1 0,1 Rtotalt 2,403 8,369

U – Värdesmetoden tak tunnare del Rmedel = _𝑡𝑟ä%1 𝑅𝑡𝑟ä+ 𝑖𝑠𝑜% 𝑅𝑖𝑠𝑜 = _0.05 1 2.403+ 0.95 8.639 = 1 0.130 = 7.692 m²°K/W Rtot = Rλ−m + Ru−m 2 = 7.403+7.692 2 = 7.548 m²°K/W Utaktunn = 1 7.548 = 0.132 W/m²°K (Hassan, 2008). 5.2.4 Ventilationsförlust Qvent = p * c * qvent(1-v)

Huset har ett FT system därför blir verkningsgraden för värmeväxlare 0.

Luftflödet enligt minimkrav för luftväxling är 58.5 l/s omvandlat till m3/s blir det 0.0585 m3/s (Engberg, 2012).

Byggnadens ventilationsförlust blir:

Qvent = 1.2 * 1000 * 0.0585 * (1-0) = 70.2 W/°C

5.2.5 Luftläckning

Då exakt värde för luftläckage inte finns tillgängligt får ett antagande göras. Läckaget sätts till 0.1 oms/h för båda husen (Svan 2009).

Luftläckage passivhus Volym = 348.6 m3

Omvandla omsättning per timma till m3/s: 348.6∗0.1

3600 = 0.00968 m

3_/s

Qläck = 1.2 * 1000 * 0,00968 = 11.6 W/°C

Luftläckage vanligt småhus Volym = 327.7 m3

Omvandla omsättning till m3_/s: 327.7∗0.1

3600 = 0.0091 m

3_/s

5.3

Passiv uppvärmning

5.3.1 Passivhus

Passivhuset har 3 rum och kök, därför används faktorn 2.18 för antal personer vid beräkning för passiv uppvärmning från personer. (BFS 2017:6 BEN 2)

En person ger effektavgningen 80W. Tiden en person befinner sig i hemmet är i genomsnitt 14 timmar om dagen 7 dagar i veckan året runt. (BFS 2017:6 BEN 2)

Passiv uppvärmning från personer: (2.18 * 80 * 14 * 7 * 52)/1000 = 889 kWh/år Hushållsenergi

Tillägg för hushållsenergi ska göras, tillägget är 30 (kWh/m2 Atemp år) och möjligheten att

tillgodogöra den energin för uppvärmning är 70% (BFS 2017:6 BEN 2) Atemp för passivhuset är105 m2

Passiv uppvärmning från hushållsenergi: 30 * 105 * 0.7 = 2205 kWh/år Passiv uppvärmning från varmvatten

20 (kWh/m2 Atemp år) varav 20% kan läggas till den passiva uppvärmningen (Ekström, 2017).

20 * 105 * 0.2 = 420 kWh/år passiv uppvärmning från varmvatten

5.3.2 Vanligt småhus

Småhuset har 5 rum och kök, faktorn för antal personer vid beräkningar blir 3.51 (BFS 2017:6 BEN 2).

Passiv uppvärmning från personer: (3.51 * 80 * 14 * 7 * 52)/1000 = 1431 kWh/år Hushållsenergi

Atemp för småhuset är 133,4 m2

Hushållsenergi från hushållsenergi: 30 * 133.4 * 0.7 = 2801 kWh/år Passiv uppvärmning från varmvatten: 20 * 133,4 * 0.2 = 534 kWh/år

5.4

Köldbryggor

Köldbryggor kan räknas ut på 3 olika sätt. Genom ett schablonpåslag, handberäkning eller olika datorprogram som gör uträkningar. Det finns två olika typer av köldbryggor, linjära och punktbryggor. Ett vanligt schablonvärde som används är 30% av transmissionsförlusterna. Enligt Olsson (2018) ger ett uträknat värde ett mer exakt värde som motsvarar ett

schablonvärde på 6%. Därför används 6% som schablonvärde för köldbryggor för det vanliga huset. (Olsson, 2018).Passivhuset har en tjock konstruktion och istället för vanliga reglar används I-balkar som reducerar köldbryggor, samt tjockleken på de omslutande

byggnadsdelen gör att dessa blir mindre, därför används ett schablonvärde på 3% för passivhuset.

5.5

Värmeförlust

Passivhus Tabell 24 Transmission Byggnadsdel Area[m2] U-Värde [m2 K/W] Värmeförlust [W/c] Golv 69,1 0,097 6,7 Tak 83,4 0,079 6,6 Dörr 4,8 1 4,8 Fönster 35,3 0,8 28,2 Vägg 100,2 0,095 9,5 Totalt 55,8

Tabell 25 Totala förluster

Värmeförlust [W/c] % Transmission 55,8 64,8 Ventilation 17 19,8 Läckage 11,6 13,5 Köldbrygga 1,7 2,0 Totalt 86,1

Vanliga huset Tabell 26 Transmission Totala förluster Värmeförlust [W/c] % Transmission 78 47,6 Ventilation 70,2 42,9 Läckage 10,9 6,7 Köldbrygga 4,7 2,9 Totalt 163,8

Tabell 27 totala förluster

5.6

Soluppvärmning

Den passiva uppvärmningen som ges av varierar beroende på riktning och årstid. Andra faktorer som g-värde, glasarea och avskärmningsfaktor.

G-värde för 3 glas fönster är normal 0.5-0.6 och sätts därför till 0.55 (FEBY, 2009). Avskärmningsfaktorn är 0.71 enligt BFS 2017:6 BEN 2.

Effektiv solinstrålning:

Glasarea * 0.55 * 0.71 * Solinstrålning

Då värden för dagtyp inte fanns för Eksjö I tabellen har närmaste ort som är Västervik valts. Data för solinstrålning är valt på samma sätt där närmaste ort är Gränna på latitud 58°. Solinstrålningsdata för Västerås har valts på samma sätt och där ligger Uppsala på latitud 60°

Byggnadsdel Area (m2) U-Värde [m2K/W

Värmeförlust [W/c]

Golv 66,7 0,214 14,3

Tjock del av tak 23,5 0,102 2,4

Tak 48,5 0,132 6,4

Vägg 137,5 0,242 33,3

Fönster 12,8 1,3 16,6

Dörr 4,6 1,1 5,1

Tabell 28 Dagtyp för passivhus.

Västervik

Väder Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Klara 4,3 3,9 7,3 5,7 8,6 6,9 7,3 6,7 6,2 4,5 2,8 2,6 Halvklar 8,9 8,6 10,9 13,9 13,4 15,6 15,5 15,6 14,7 12,7 9,2 8,6 Mulen 17,8 15,5 12,8 10,4 9 7,5 8,2 8,7 9,1 13,8 18 19,8 Totalt antal

dagar 31 28 31 30 31 30 31 31 30 31 30 31

Tabell 29 Dagtyp för småhus.

Västerås Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec

Klara 3,8 4 7,3 5,8 7,8 5,7 6 5,6 5,5 4,6 2,7 2,9

Halvklar 8,7 9 11,5 13,7 14,5 16,5 16,7 15,5 14,6 11,7 7,6 8,2 Mulen 18,5 15 12,2 10,5 8,7 7,8 8,3 9,9 9,9 14,7 19,7 19,9 Totalt antal

dagar 31 28 31 30 31 30 31 31 30 31 30 31

Tabell 30 Glasarea för respektive hus. Passivhus glasarea [m2] Småhus glasarea [m2] Söder 3,5 4,5 Öster 7,2 1,4 Väster 11,4 2,3 Norr 2,1 3,1

Tabell 31 Passivhus solinstrålning söder. Gränna 90° Latitud

58°

Söder Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec

Klart [Wh/m2] 2426 4017 4793 4571 4079 3802 3894 4308 4722 4428 3084 1901 Halvklart [Wh/m2] 1489 2570 3260 3407 3323 3261 3275 3352 3341 2905 1919 1156 Mulet [Wh/m2] 357 692 1029 1318 1506 1617 1575 1410 1157 837 479 269 Klara dagar [kWh] 14,26 21,41 47,8 35,6 47,9 35,9 38,9 39,5 40,01 27,23 11,8 6,76 Halvklara dagar [kWh] 18,11 30,21 48,6 64,7 60,9 69,5 69,4 71,5 67,12 50,42 24,1 13,6 Mulna dagar [kWh] 8,69 14,66 18 18,7 18,5 16,6 17,7 16,8 14,39 15,79 11,8 7,28 Totalt [kWh] 41,06 66,28 114 119 127 122 126 128 121,5 93,44 47,7 27,6

Tabell 32 Passivhus solinstråling öster Gränna 90° Latitud

58°

Öster Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Klart [Wh/m2] 436 1223 2315 3471 4303 4726 4579 3928 2818 1609 687 279 Halvklart [Wh/m2] 323 910 1755 2699 3406 3767 3636 3072 2164 1217 509 209 Mulet (Wh/m2] 135 378 745 1186 1534 1714 1645 1359 935 518 211 90 Klara dagar [kWh] 5,27 13,41 47,5 55,6 104 91,7 94 74 49,12 20,36 5,41 2,04 Halvklara dagar [kWh] 8,08 22 53,8 105 128 165 158 135 89,44 43,46 13,2 5,05 Mulna dagar [kWh] 6,76 16,47 26,8 34,7 38,8 36,1 37,9 33,2 23,92 20,1 10,7 5,01 Totalt [kWh] 20,11 51,88 128 196 271 293 290 242 162,5 83,92 29,3 12,1

Tabell 33 Passivhus solinstrålning väster.

Gränna 90° Latitud 58°

Väster Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec

Klart [Wh/m2] 436 1223 2315 3471 4303 4726 4579 3928 2818 1609 687 279 Halvklart [Wh/m2] 323 910 1755 2699 3406 3767 3636 3072 2164 1217 509 209 Mulet [Wh/m2] 135 378 745 1186 1534 1714 1645 1359 935 518 211 90 Klara dagar [kWh] 8,35 21,23 75,2 88,1 165 145 149 117 77,78 32,23 8,56 3,23 Halvklara dagar [kWh] 12,8 34,84 85,2 167 203 262 251 213 141,6 68,81 20,9 8 Mulna dagar [kWh] 10,7 26,08 42,5 54,9 61,5 57,2 60,1 52,6 37,88 31,82 16,9 7,93 Totalt [kWh] 31,85 82,15 203 310 429 464 460 383 257,3 132,9 46,3 19,2

Tabell 34 Passivhus solinstrålning norr.

Gränna 90° Latitud 58°

Norr Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec

Klart [Wh/m2] 126 313 591 963 1510 2243 2013 1265 741 422 186 88 Halvklart [Wh/m2] 141 371 722 1182 1762 2240 2063 1454 913 509 213 97 Mulet [Wh/m2] 101 276 550 900 1224 1426 1349 1054 699 384 156 68 Klara dagar [kWh] 12,85 1 3,54 4,5 10,7 12,7 12,1 6,95 3,77 1,56 0,43 0,19 Halvklara dagar [kWh] 1,03 2,62 6,45 13,5 19,4 28,7 26,2 18,6 11,01 5,3 1,61 0,68 Mulna dagar [kWh] 1,47 3,51 5,77 7,68 9,03 8,77 9,07 7,52 5,22 4,35 2,3 1,1 Totalt [kWh] 15,35 7,13 15,8 25,7 39 50,1 47,3 33,1 20 11,21 4,34 1,97

Tabell 35 Total solinstrålning passivhus.

Passivhus Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Total solinstrålning

[kWh] 108,4 207,4 461 651 867 929 923 786 561,3 321,4 128 60,9

Tabell 36 Småhus solinstrålning söder.

Uppsala 90° Latitud 60°

Söder Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec

Klart [Wh/m2] 1925 3753 4752 4655 4228 3972 4058 4427 4749 4301 2694 1399 Halvklart [Wh/m2] 1171 2379 3200 3431 3399 3357 3365 3404 3326 2795 1660 841 Mulet [Wh/m2] 273 625 987 1299 1518 1628 1584 1402 1126 785 403 190 Klara dagar [kWh] 12,85 26,38 61 47,4 58 39,8 42,8 43,6 45,9 34,77 12,8 7,13 Halvklara dagar [kWh] 17,9 37,62 64,7 82,6 86,6 97,3 98,8 92,7 85,33 57,46 22,2 12,1 Mulna dagar [kWh] 8,87 16,47 21,2 24 23,2 22,3 23,1 24,4 19,59 20,28 14 6,64 Totat [kWh] 39,62 80,47 147 154 168 159 165 161 150,8 112,5 48,9 25,9

Tabell 37 Småhus solinstrålning öster.

Uppsala 90° Latitud 60°

Öster Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec

Klart [Wh/m2] 291 1061 2216 3432 4370 4782 4647 3940 2758 1506 548 180 Halvklart [Wh/m2] 217 785 1665 2651 3431 3793 3667 3059 2100 1125 401 132 Mulet [Wh/m2] 92 323 697 1153 1526 1713 1643 1338 895 470 164 55 Klara dagar [kWh] 0,6 2,32 8,84 10,9 18,6 14,9 15,2 12,1 8,29 3,79 0,81 0,29 Halvklara dagar [kWh] 1,03 3,86 10,5 19,9 27,2 34,2 33,5 25,9 16,76 7,2 1,67 0,59 Mulna dagar [kWh] 0,93 2,65 4,65 6,62 7,26 7,3 7,46 7,24 4,84 3,78 1,77 0,6 Totalt [kWh] 2,56 8,83 24 37,4 53,1 56,4 56,2 45,2 29,89 14,77 4,25 1,48

Tabell 38 Småhus solinstrålning väster.

Uppsala 90° Latitud 60°

Väster Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec

Klart [Wh/m2] 291 1061 2216 3432 4370 4782 4647 3940 2758 1506 548 180 Halvklart [Wh/m2] 217 785 1665 2651 3431 3793 3667 3059 2100 1125 401 132 Mulet [Wh/m2] 92 323 697 1153 1526 1713 1643 1338 895 470 164 55 Klara dagar [kWh] 0,99 3,81 14,5 17,9 30,6 24,5 25 19,8 13,62 6,22 1,33 0,47 Halvklara dagar [kWh] 1,7 6,35 17,2 32,6 44,7 56,2 55 42,6 27,54 11,82 2,74 0,97 Mulna dagar [kWh] 1,53 4,35 7,64 10,9 11,9 12 12,3 11,9 7,96 6,21 2,9 0,98 Totalt [kWh] 4,22 14,51 39,4 61,4 87,2 92,7 92,3 74,3 49,12 24,25 6,97 2,42

Tabell 39 Småhus solinstrålning norr.

Uppsala 90° Latitud 60°

Norr Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec

Klart [Wh/m2] 90 270 551 932 1679 2296 2082 1260 706 382 147 57 Halvklart [Wh/m2] 99 317 671 1141 1790 2265 2095 1433 867 457 166 60 Mulet [Wh/m2] 70 235 509 868 1216 1425 1346 1031 662 344 120 42 Klara dagar [kWh] 0,41 1,31 4,87 6,54 15,9 15,8 15,1 8,54 4,7 2,13 0,48 0,2 Halvklara dagar [kWh] 1,04 3,45 9,34 18,9 31,4 45,2 42,4 26,9 15,32 6,47 1,53 0,6 Mulna dagar [kWh] 1,57 4,27 7,52 11 12,8 13,5 13,5 12,4 7,93 6,12 2,86 1,01 Totalt [kWh] 3,02 9,03 21,7 36,5 60,1 74,5 71 47,8 27,95 14,72 4,87 1,81

Tabell 40Total solinstrålning småhus

Passivhus Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Total solinstrålning

[kWh] 49,42 112,8 232 289 368 383 384 328 257,8 166,3 65 31,6

5.7

Energiberäkning för husen

Temperaturer använda för månadsberäkningarna är från perioden 1961–1990 som är idag är standard. För Eksjö finns inga standardvärden från SMHI, därför har Jönköping använts. Eksjö ligger nära Jönköping och avvikelserna bedöms vara små.

Energiberäkningen görs månadsvis enligt:

Qtot * (inne

-

ute, månadsmedel) * 24 timmar/dag * antal dagar I månaden = Energibehov per

månad

Innetemperaturen är 21°C.

Qtot för passivhuset = 86.1 W/°C eller 0.0861 kW/°C Qtot för vanliga huset = 163.8 W/°C eller 0.1638 kW/°C

Tabell 41 Passivhus i Eksjö

Eksjö Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Medeltemperatur -2,6 -2,7 0,3 4,7 10 14,5 15,9 15 11,3 7,5 2,8 -0,7 Antal dagar 31 28 31 30 31 30 31 31 30 31 30 31 Energibehov (kWh) 1512 1371 1326 1010 705 403 327 384 601 865 1128 1390 Passiv uppvärming Solinstrålning (kWh) 108 207 461 651 867 929 923 786 561 321 128 61 Personer (kWh) 74 67 74 72 74 72 74 74 72 74 72 74 Hushållsel (kWh) 186 168 186 180 186 180 186 186 180 186 180 186 Vatten (kWh) 36 32 36 35 36 35 36 36 35 36 35 36

Det årliga behovet för passivhuset blir 4640 kWh med 7 månaders uppvärmning. Tabell 42 Vanligt hus i Västerås

Västerås Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Medeltemperatur -3,8 -3,8 -0,2 4,7 11,1 15,9 17,1 15,8 11,4 7 1,5 -2,2 Antal dagar 31 28 31 30 31 30 31 31 30 31 30 31 Energibehov (kWh) 3022 2730 2584 1922 1206 601 475 634 1132 1706 2300 2827 Passiv uppvärming Solinstrålning (kWh) 49 113 232 289 368 383 384 328 258 166 65 32 Personer (kWh) 121 109 121 117 121 117 121 121 117 121 117 121 Hushållsel (kWh) 239 216 239 231 239 231 239 239 231 239 231 239 Vatten (kWh) 47 42 47 45 47 45 47 47 45 47 45 47

Behov per månad

(kWh) 2567 2250 1945 1240 432 -175

-315 -100 481 1134 1842 2390 Det årliga behovet för det vanliga huset blir 14 282 kWh med 9 månaders uppvärmning.

5.8

Jämförelse med tidigare krav

Energikrav enligt FEBY 2009

Σ (Uj * Aj) = 49.1 W/ °C Σ (Um * Am) = 6.7 W/ °C Σ (lk * Ψk) = 1.7 W/°C ρ * c * qläck = 11.6 W/ °C ρ * c * qvent(1-v) * d = 17 W/ °C Tmark = 1.5 °C Pintern = 780 W Atemp = 105 m2

DUT20 (150 timmar) = -12°C Där närmaste ort till Eksjö är Karlsborg (FEBY, 2009)

((49.1+1.7+11.6+17)*(20-(-12))+(6.7(20-1.5))-780/105 = 15.9 W/m2 Krav för zon 3 är 12 W/m2

Viktad energi

VFbio = 0.6 Då passivhuset värms främst med en vedeldad kamin

Energiförbrukningen årlig är 4640 kWh vilket blir 44.2 kWh/Atemp

Eviktad = 42.2 * 0.6 = 26.5 kWh/Atemp

Kravet är 60 kWh/m2 Atemp (FEBY, 2009).

Energikrav enligt FEBY 2012

Figur 9 FEBY 2012

Um = (Uj * Aj) + ((Um * Am)*(20-1.5)) Räknas på detta sätt då tillgång till EN ISO

DVUT = -14.1 °C från Jönköpings flygplats över en 6 dygns period

VFTDVUT = (49.1 + 11.6 + 17)(21-(-14.1))+(6.7(20-1.5))/105 = 24.9 W/m2Atemp

Kravet för viktad el är 60 kWh/m2 Atemp (FEBY, 2012) och Eviktad = 42.2 * 0.6 = 26.5

kWh/Atemp är detsamma för byggnaden sedan tidigare uträkning. (FEBY, 2012)

Energikrav FEBY 2018

VFTDVUT räknas ut på samma sätt som FEBY 2012 där resultatet blev 24.9 W/m2Atenp

Kravet för FEBY Guld vilket motsvarar passivhus är 14 W/m2 Atemp med ett tillägg på (600 –

Atemp)/110 (W/m2_{K Atemp) Vilket blir 18.5 W/m}2 _A

temp för en byggnad med Atemp på 105 m2

.

Utöver dessa krav finns ett poängsystem för installationer. Det är oklart då detta passivhus uppfyller dessa krav då tillräcklig information om installationer inte finns tillgängliga. (FEBY, 2019)

Kravet för det vanliga huset när det byggdes, uppfyllde det krav om energianvändning som fanns. Huset har en energianvändning på 109 kWh/m2Atemp per år och innan 2006 var kravet i

zon 3 110 kWh/m2Atemp. Kraven har sen dessa ändrats flera gånger, 2008 ändrades kraven i

Sverige men i zon 3 var dem detsamma. 2011 blev kraven striktare och istället för 110 kWh/m2Atemp blev det nya kravet 90 kWh/m2Atemp. År 2016 fick kraven en ytterligare

6

DISKUSSION

Examensarbetet fokuserar på energieffektiviseringen för både passivhus samt småhus. Intresset för att bygga energieffektiva hus har ökat genom tiden. Genom att bygga med passivhusteknik kommer det att leda till en minskning av energibehovet i byggnader. U-värdes beräkningarna visar att huset har låga U-värden för tak, vägg och grund. Detta i sin tur leder till låga transmissionsförluster från dessa delar. Passivhuset har dock många fönster vilket leder till ett sämre U-värde. Det är inte enbart negativt fler fönster ger mer

solinstrålning både för passiv uppvärmning och solljus för välmående.

Med en värmeväxlare blir passivhusets ventilationsförlust 17 W/c, jämfört med 70,2 W/c för det vanliga småhuset som saknar en värmeväxlare.

6.1

Skillnader och likheter i energikraven för respektive hus

Den stora likheten mellan respektive krav är att kraven tar hänsyn till placeringen av huset. Energikraven är olika beroende på den geografiska ställningen av ett hus. I norra Sverige ställs det högre krav än södra Sverige förslagsvis. Tidigare har det funnits tre olika

klimatzoner som numera är borta och istället har det introducerats geografisk justeringsfaktor som också är beroende av geografin. Energikraven är även beroende av husens area,

luftläckningen och fönstrens U-värde.

Skillnaderna i energikraven för småhus respektive passivhus är de värden som är krävda för respektive area samt zon. U - värdet för fönster för ett vanligt hus ska vara 1,2 W/m2 K medan på ett passivhus ska den ligga på 0,9 W/m2K som som mest. U-värde kraven för passivhus är alltid något lägre än de vanliga husen och detta är med syftet på att inte släppa ut för mycket energi samt passivhusen är alltid tätare i konstruktionen än de vanliga husen. När det ska tittas på energikraven för ett småhus så tittas det på: klimatskärmen, genomsnittliga

värmekoefficienten, installerad eleffekt för uppvärmning samt energiprimärtal. Medan vid passvhus prioritas det: Eviktad, E för köpt elvärmd samt Eköpt för icke elvärmd.

6.2

Faktorer som påverkar energiförbrukningen

Materialen i konstruktionen för respektive hus spelar en viktig roll för konstruktionens U-värde. U-värdet av materialen beror på materialet värmemotståndet R. Utöver U-värdet finns det andra avgörande faktorer som: köldbryggor, luftläckningen, ventilationsflödet, val av ventilation, placeringen av huset och verkningsgraden, alla dessa är faktorer spelar en viktig roll för energiberäkningen i ett hus.

I de undersökta husen är det uppenbart vilka faktorer som är avgörande. Tittas det på det passivhuset märks det U- värden för olika konstruktionsdelar är betydligt lägre i jämförelse med småhuset som har studerats. Detta beror på att materialen i passivhusen är någorlunda tjockare än materialen i det vanliga huset. Däremot är luftläckningen i passivhuset högre än det vanliga huset och detta kan bero på husens volym. Desto större volym desto högre luftlckning det sker i huset. När det gäller passiv uppvärmning ger passivhuset 420 kwh/år medans det vanliga huset ger 534 kwh/år som beror helt enkelt på faktorn som är beroende av antal personer som vistas i huset samt dess area.Transmissionsförlusterna är beroende av U – värdet samt arean för de olika kostruktionsdelarna i respektive husen.

Energiberäkningar för respektive husen är baserade på den totala transmissionsförlusterna för bägge husen samt antal månaders uppvärmning. Det passivhuset behöver endast 7 månaders uppvärmning medan det vanliga huset är i behov av 9 månaders uppvärmningstid.

Förmodligen är uppvärmningstiden för passivhuset ännu kortare då uppvärmningen som krävs i april endast 73 kWh och oktober 247 kWh, hade dagar räknats istället för månader hade det kunnat korta ner uppvärmningsperioden förmodligen ytterligare.

6.3

För och nackdelar med husen

6.3.1 Passivhuset

Det passivhus som har studerats under arbetets gång visar sig ha en hel del fördelar. Huset klarade de energikraven som var givna under den tiden som huset var byggt på. Huset uppfyller kraven som ställs när det gäller tätheten, ventilationkrav, luftläckage, lagomt bra isolering i olika konstruktionsdelar, goda värden för solinstrålning och trovärdiga U-värden.

En till fördel är att i detta hus används I-balkar som i sin tur reducerar köldbryggor, vilket minskar energiförluster genom mindre betydande köldbryggor.

Nackdelen med huset är det inte uppfyller kraven för passivhuset längre. Dessutom har huset en stor del fönster som bidrar till ökade energiförluster då fönster har ett sämre u-värde jämfört med väggmaterial. En nackdel med passivhus är att den initiala investeringen vid nybyggnation är generellt sett högre än vanliga småhus. Detta på grund av att

materialåtgången är högre då lagerna i husets yttre skikt är tjockare. Fönster och dörrar är också dyrare då dessa delar kräver högre kvalitet och lägre u-värden än kraven för vanliga småhus. På grund av det tjockare yttre skiktet får passivhusen en lägre invändig area då väggarnas tjocklek gör golvytan mindre.

6.3.2 Det vanliga huset

Fördelarna med detta hus är bland annat att huset klarar de kraven som är krävda för vanliga småhus. Huset fungerar som det borde.

Nackdelarna med ett vanligt hus generellt är att det sker stora mängder av energiförluster som orsakas av många olika delar, bland annat otätheter. Vanliga hus brukas oftas byggas med tunnare material och tunnare skikt av isolering vilket gör att värmeledningen fungerar inte lika väl som i passivhus. Under resultatdelen visas de stora skillnaderna i energiberäkningen för respektive husen där det vanliga huset har betydligt större värden än passivhuset.

Vanliga småhus har oftast en lägre initial investering i jämförelse med passivhus då

materialåtgången är lägre. Valmöjligheterna för vanliga hus är generellt sett högre i form av olika uppvärmingskällor och möjligheterna för form och stora glaspartier är lättare att genomföra. På grund av de tunnare yttre skikten blir golvarean större i ett vanligt småhus.