• No results found

FINANSIELL ANALYS KOMMUNKONCERNEN Örebro kommun bedriver en del av sin verksamhet i företagsform

God ekonomisk hushållning – ekonomi

FINANSIELL ANALYS KOMMUNKONCERNEN Örebro kommun bedriver en del av sin verksamhet i företagsform

och har därför ägarintressen i ett antal olika aktiebolag, ekonomiska föreningar och stiftelser samt har en del av sin verksamhet i en-treprenadform. Avsikten med den sammanställda redovisningen är att ge en helhetsbild av kommunens ekonomi, oberoende av i vilken juridisk form den kommunala verksamheten bedrivs.

Årets resultat

Årets resultat i den sammanställda redovisningen i kommun-koncernen uppgår till 283 mnkr efter skatter och finansnetto.

De senaste fem åren har resultatet i genomsnitt varit 571 mnkr.

I kommunkoncernens resultat ingår resultat för kommunen och bolagen inom koncernen som ägs av Örebro Rådhus AB samt resultaten för övriga bolag och kommunalförbund som ägs direkt av kommunen. I resultatet är koncerninterna mellan-havanden eliminerade. Balansräkningen har en omslutning på 30 mdkr och det egna kapitalet uppgår till 10 mdkr. Kommun-fullmäktige har fastställt särskilda ägardirektiv för de majoritets- ägda aktiebolagen.

Kommunkoncernen Kommunen 2017

Årets resultat kommunkoncernen, mnkr

2014 2015 2016 2018

283

Finansiella intäkter och kostnader

Det finansiella resultatet för kommunkoncernen uppgår till -357 mnkr. Att det finansiella resultatet har minskat under året beror framför allt på att fastighetsbolaget Örebroporten Fastigheter AB har strukturerat om derivatportföljen som en följd av försäljning av två fastigheter i Mellringestaden. Det har medfört att bolaget belastats med en extra räntekostnad om 150 mnkr.

Finansnetto, mnkr 2014 2015 2016 2017 2018 Finansiella intäkter 141 128 63 151 79 Finansiella kostnader ­314 ­275 ­285 ­265 ­436

Finansnetto -173 -147 -222 -114 -357

Soliditet

Soliditeten i kommunkoncernen inklusive pensionsåtagandet är oförändrad jämfört med föregående år och uppgår till 24 procent vilket kan jämföras med kommungenomsnittet på cirka 27 procent (2017). Den senaste fem åren har soliditeten stärkts med 7 procentenheter. En långsiktigt stabil soliditet är bra för att ge kommunkoncernen en god betalningsförmåga på lång sikt och därmed en god finansiell handlingsberedskap för framtiden.

Soliditet inklusive pensionsförpliktelse Soliditet enligt balansräkningen

2014 2015 2016 2017 2018

Soliditet kommunkoncernen, procent

Årets investeringar i kommunkoncernen uppgår till 2 546 mnkr (2 808 mnkr 2017). Örebro kommun har under flera år haft en stark befolkningstillväxt vilket har inneburit att investeringar i bostäder och verksamhetslokaler har legat på en hög nivå. I genomsnitt har koncernen de fem senaste åren investerat 2 398 mnkr per år. Kommunen har de senaste åren haft goda eko-nomiska resultat som kunnat finansiera de skattefinansierade investeringarna, medan låneskulden har ökat i bolagen.

Kommunkoncernens investeringar

Belopp i miljoner kronor Bokslut

2016 Bokslut 2017

2018

Budget Bokslut Avvikelse

Skattefinansierad verksamhet 262 378 902 325 578

Taxefinansierade verksamheter 163 187 326 220 106

Exploateringsfastigheter 76 108 0 144 ­144

Kommunens investeringar 500 673 1 228 689 539

Bolagens investeringar för skattefinansierad verksamhet 497 823 987 682 305

Kommunens investeringsprogram 997 1 496 2 215 1 370 844

Bolagens investeringar utanför investeringsprogrammet 1 079 1 312 1 492 1 176 317

Totalt kommunkoncernens investeringar 2 076 2 808 3 707 2 546 1 161

I tabellen ovan ingår interna köp inom kommunkoncernen med 62 mnkr år 2017.

Självfinansieringsgrad av investeringar

Självfinansieringsgraden av investeringar mäter hur stor andel av investeringarna som kan finansieras med årets resultat och avskrivningar. Ett värde som överstiger 100 procent innebär att koncernen inte behöver låna till investeringar.

Självfinansieringsgraden uppgår till 45 procent vilket är 15 procent-enheter lägre än föregående år.

Att självfinansieringsgraden minskar beror på att investeringarna fortsatt ökar samtidigt som resultatnivån i år är betydligt lägre än tidigare år.

Av de skattefinansierade investeringarna i kommunens investerings-program som uppgår till 1 370 mnkr har 531 mnkr (38 procent) finansierats via lån.

Självfinansieringsgrad investeringar i kommunkoncernen, procent

Finansiell verksamhet

Finansiering

Den externa upplåningen för koncernen hanteras av kommunens internbank. Internbanken ger i sin tur koncerninterna lån till bolagen. Bolagen ansvarar själva för ränteriskhanteringen.

Moderbolag i koncernen som enbart äger aktier samt vissa del-ägda bolag hanterar själva upplåningen med kommunal borgen.

Syftet med den finansiella samordningen i koncernen är att skapa bättre förutsättningar för extern upplåning som ska leda till lägre räntenivå, minskad finansieringsrisk och en effektivare finansförvaltning. Kommunen samordnar in- och utbetalningar samt checkkrediter med kommunens bolag i ett gemensamt koncernkontosystem. Överskottlikviditeten i kommunen placeras i en kortfristig och en långfristig likviditetsförvaltning.

Den koncerngemensamma finanspolicyn som fastställts av Kommunfullmäktige sätter ramarna för den finansiella verk-samheten i kommunen och bolagen. Kommunfullmäktige fastställer en låneram för koncernens upplåning och Kommun-styrelsen fastställer låneramar för bolagen. Internbankens finan-sieringskällor utgörs av Kommuninvest, publika låneprogram,

Europeiska investeringsbanken samt banklån. Kommunen har en hög kreditvärdighet. Kommunens kreditbetyg är fastställt till AA+ av ratinginstitutet Standard and Poor’s, vilket är det näst högsta betyg man kan erhålla. Det innebär i sin tur att det för investerare är förknippat med mycket låg risk att låna ut pengar till Örebro kommun.

Låneskuld

Koncernens bruttolåneskuld uppgår till 15 606 mnkr som är en ökning med 1 170 mnkr. Kommunen har sedan flera år tillbaka ingen låneskuld om man exkluderar lånen som vidareutlånas av internbanken, utan istället ett likviditetsöverskott. Kommunens likviditetsöverskott (likvida medel inklusive placerade medel) har under året minskat med 231 mnkr och uppgår till 4 493 mnkr. Nettolåneskulden har ökat med 1 400 mnkr sedan års-skiftet och uppgår till 11 113 mnkr.

Koncernens låneskuld har i snitt ökat med 8 procent årligen de fem senaste åren. Låneskulden kan relateras till bolagens tillgångar i fastigheter, som huvuddelen av låneskulden hänförs till, där marknadsvärdet har ökat med 14 procent per år i genomsnitt, vilket är mer än låneskulden under samma period. Marknads-värdet för bolagens fastighetsbestånd uppgår till 40 102 mnkr (37 824 mnkr år 2017). Det bokförda värdet uppgår till 17 682 mnkr (15 812 mnkr 2017).

Finansiell riskhantering

Kommunens internbanks inlåning sker till rörlig ränta som sedan vidareutlånas med rörlig ränta till bolagen. Bolagen ansvarar själva för ränteriskhanteringen. De finansiella riskerna inom intern-banken och bolagen regleras i den koncerngemensamma finans-policyn. Med finansieringsrisk avses risken att vid någon tidpunkt inte kunna erhålla lån avseende refinansiering av befintlig låne-skuld eller nyupplåning. Finansieringsrisken begränsas genom att internbanken använder flera olika finansieringskällor för sin upp-låning. Risken begränsas också genom att kapitalförfall sprids över tiden samt att interbanken har en likviditetsreserv som ska täcka minst 70 procent av förfallande lån inom ett år. Kapitalbindnings-tiden uppgår till 3,2 år, andel låneförfall inom ett år uppgår till 30 procent och likviditetsreserven täcker 99 procent av förfallande lån inom ett år.

Motpartsrisk är att de finansiella motparterna inte fullgör sina åtaganden. Denna risk ska hanteras genom att ställa krav på mot-parternas kreditvärdighet samt sprida avtalen mellan ett flertal motparter. Godkända motparter vid upplåning och derivatavtal är motparter som erhållit rating av Standard and Poor’s på nivån minst A-.

2014 2015 2016 2017 2018

0

Belopp i miljoner kronor 2014 2015 2016 2017 2018

Interbankens låneskuld 9 780 11 825 12 250 13 608 14 808

Örebro kommun (exkl. internbank) 9 10 8 5 4

Externa lån i koncernen utanför internbank 1 257 825 865 823 794

Koncernens låneskuld 11 046 12 660 13 123 14 436 15 606

Likviditet och placerade medel 3 903 4 347 4 228 4 724 4 493

Kommunkoncernens nettolåneskuld 7 143 8 313 8 895 9 713 11 113

Ränterisk är risken för de förändringar i marknadsräntor som på-verkar kostnaden för räntebärande skulder. Genom räntederivat kan räntebindningsstrukturen anpassas för att uppnå en önskad ränterisk. Genom valutaderivat säkras upplåning i utländsk valuta till svenska kronor. Valuta- och räntederivat uppgår till ett sammanlagt nominellt belopp på 15 652 mnkr varav 3 300 mnkr avser avtalade derivat med framtida start. Den genomsnitt-liga räntan uppgår till 1,42 procent och årets räntekostnad är 436 mnkr. Den genomsnittliga räntebindningstiden uppgår till 7,4 år.

Grön obligation

För att finansiera kommunkoncernens gröna investeringsprojekt – vilka bidrar till målen i vårt miljöprogram – gavs under 2018 en fjärde grön obligation ut om 500 mnkr. Totalt har gröna obli-gationer på 2 250 mnkr emitterats inom ramen för kommunens

obligationsprogram. Gröna obligationer är även ett medel för att uppnå målen i vår klimatstrategi, och en så stor andel som möjligt av kommunens lån ska utgöras av gröna obligationer.

Under 2018 utgjorde gröna obligationer 14 procent av den totala låneskulden (12 procent 2017). Motsvarande andel för obligationsprogrammet var 42 procent. Investeringarnas klimat- och miljöprestanda beskrivs i vårt ramverk som bygger på Green Bond Principles. Projektens klimat- och miljönytta presenteras i en årlig rapport som återfinns på kommunens webbplats.

Related documents