5.1.1 Riskbenägenhet
För att som företag nå sina tillväxtmål krävs investeringar för att möjliggöra eventuellt nödvändig expandering, där investeringar av större storlek är mer riskfyllda för företaget (Oxelheim & Wihlborg 1998). Risken företag är villiga att ta i olika beslut beror på vilken typ av investering det gäller. Exempelvis kan investeringar som är fullständigt nödvän-diga, såsom reparationer, genomföras trots att de eventuellt är mer riskfyllda. Exempelvis förklarar Rörvikshus att de har olika krav på återbetalning beroende på vilken typ av in-vestering det är.
Empirin visar likheter mellan tre av de studerade företagen när det gäller deras riskbenä-genhet. Det som hittats i dessa företag, Rörvikshus, Delex och Willa Nordic, är att de inte har några tydligt uppsatta tillväxtmål. Genom att inte sätta upp tydliga tillväxtmål går det inte att utnyttja företagets fulla finansiella kapacitet då fokus istället ligger andra faktorer såsom att skapa lönsamhet utifrån rådande omsättning (Filbeck & Lee 2000). Delex är ett tydligt exempel på detta där de förklarar att “vi vill inte växa för växandets skull”. Rör-vikshus ägare berättar att det för dem har varit viktigt att växa i ordnade former och inte stressa fram tillväxt. Det säkerställer att det alltid finns pengar över till oförutsedda kost-nader där verksamheten då kan fortgå trots plötsliga utgifter vilket kan vara svårt att han-tera vid hög tillväxt.
I kontrast till resterande företag har ett av företagen, Garantell, årligt uppsatta tillväxtmål på 15% vilket betyder att investeringar löpande måste genomföras för att nå målet. Det
visar på en högre riskaptit där ett tydligt exempel är investeringen i stolpmaskinen som inte blir lönsam förrän Garantell ökat sin produktionsvolym med 50-60 %. Motiveringen är att fokus är att vara långsiktig, något som Zellweger (2007) menar karaktäriserar fa-miljeföretag. Hull (2018) förklarar dock att risken med investeringen minskar desto längre tid den finns inom företaget. Vid första anblick ter sig Garantells stolpmaskin vara väldigt riskfylld då osäkerheten är stor, men eftersom risken minskar vid längre investe-ringshorisonter kan det istället vara ett tecken på långsiktighet. Zellweger (2007) förklarar att familjeföretag har sådana här möjligheter, att nämligen göra investeringar som inte är ekonomiskt försvarbara på kort sikt. Sandahl & Sjögren (2003) förklarar att aktieägare i börsnoterade bolag kräver avkastning på kort sikt och att dessa bolag då tenderar att agera mer kortsiktigt. Dock tyder familjeföretags långsiktighet inte nödvändigtvis på ett mindre riskfyllt agerande. Det finns två sidor av varje mynt. Motylska-kuzma (2017) och Ander-son m.fl (2012) problematiserar detta och menar att även om investeringshoristonten är lång går det inte alltid att avsäga sig den risk som existerar. Med utgångspunkt i Garantells stolpmaskin kan vi säga att risken blir spridd då fördelarna förväntas komma längre fram, men med långsiktigheten följer även osäkerheten om vad framtiden har att erbjuda. Därav är investeringen i vår mening trots ett långsiktigt tänk ändå finansiellt riskfylld.
Att kunna genomföra icke ekonomiskt försvarabara investeringar ser vi beror på att mer pengar bevaras i företagen på grund av den mer flexibla utdelningspolicyn som He m.fl.
(2012) beskriver. Det innebär att de eventuellt negativa konsekvenserna av att genomföra dessa typer av investeringar därmed kan finansieras av icke utdelat kapital. Detta är ett tydligt bevis på familjeföretagens ekonomiska flexibilitet. Samtliga företag som studerats bekräftar det He m.fl. (2012) beskriver om flexibla utdelningspolicys. Ett tydligt exempel på det visas i Willa Nordic och Rörvikshus där de båda har som mål att bibehålla hög kassalikviditet. Extra tydligt är det hos Rörvikshus som har som tumregel att ha 10% av årsomsättningen i rörelsekapital. De båda saknar fasta utdelningskrav, istället skiljer sig summan som delas ut varje år. Vissa år krävs det att allt kapital hålls kvar i företaget för att täcka oförutsedda kostnader såsom reparationer eller andra investeringar. Bresciani m.fl. (2016) menar just att dessa företag hellre återinvesterar pengar i företaget snarare än
att ha strikta utdelningar. Detta blir extra tydligt hos Delex där ägarna helst återinvesterar i företaget i form av tillgångar snarare än att göra utdelningar. I vår mening tyder detta på att företagen på olika sätt i denna bemärkelse visar tecken på lågt risktagande och kan därmed hantera sämre tider.
Den risk en investering har påverkas även till stor del av hur den finansieras. Att finansi-era med eget kapital är förstås mindre riskfyllt än med lånade pengar då dessa är räntebe-lagda. Zellweger (2006) och Gallo & Vilaseca (1996) visar att familjeföretag tenderar att ha lägre skuldsättning än vanliga företag. Vi kan inte här uttala oss kring huruvida detta påstående stämmer, däremot visar samtliga företag som intervjuats att investeringarna i största mån investeras genom egna vinstmedel. Detta är nära kopplat till deras flexibla utdelningspolicy som tidigare nämnts och att de därför har andra förutsättningar än icke-familjeföretag. Å ena sidan tyder en hög soliditet på lägre risktagande men att bibehålla den begränsar tillväxt och investeringsmöjligheter (Gallo m.fl. 2004). Garantell visar tyd-ligt hur detta begränsar deras investeringsmöjligheter då de har som policy att alltid fi-nansiera hälften av investeringen med egna pengar. Utan denna policy finns det möjlighet att investera i större projekt, dock till högre risk. Å andra sidan skulle det innebära att de kan behålla storleken på sin buffert samtidigt som de har mer möjligheter att investera.
Värdet en investering finansierat med lånade pengar bidrar till behöver överstiga kostna-den för det lånade kapitalet. Det innebär att företagen behöver ha ett uttalat krav på det finansiella värdet som ska genereras för att säkerställa att det täcker räntekostnader och avbetalningskrav.
5.1.2 Avkastningskrav
Alla företag har avkastningskrav på deras investeringar då en investering inte genomförs utan tilltron på att den kommer generera ekonomiska fördelar längre fram. Däremot är dessa krav olika formellt utformade. Empirin visar att endast ett av företagen, Rörvikshus, faktiskt har formellt uttalade avkastningskrav. De eftersträvar en avkastning på 6-8% på
vissa av sina investeringar, däremot inte på alla. Olika investeringar medför olika avkast-ningskrav. Detta tydliggjordes tidigare i deras olika krav på återbetalningstider där de inte kan ha några krav på exempelvis reparationer. Resterande av de studerade företagen sak-nar dessa formella krav.
Vi anser att långsiktigheten som Zellweger (2007) och Motylska-Kuzma (2017) visar känneteckna familjeföretag borde innebära att de ska ta stor hänsyn till alternativkostnad i deras investeringsbelut vilket även påvisas av Greve (2016). Resonemang kring alterna-tivkostnad saknas helt bland samtliga företag vilket vi anser vara problematiskt trots att det huvudsakliga målet för dem inte nödvändigtvis är att maximera vinsten. Vi anser att genom att däremot fokusera på att maximera avkastningen på varje investering skulle det potentiellt kunna leda till att företaget på lång sikt har mer kapital att röra sig med. Detta blir påtagligt på Garantells exempel om stolpmaskinen som inte var kortsiktigt lönsam förrän en volymökning skett. Det blir där aktuellt att fundera kring huruvida det hade varit bättre att avvakta med investeringen fram tills att volymen ökat. Rent ekonomiskt skulle det kunna vara bättre att avvakta då alternativa placeringar skulle kunna generera högre avkastning där den extra avkastningen som genereras på lång sikt kan finansiera nya in-vesteringar.
Alla företag kan nå samma avkastning på den finansiella marknaden, däremot har inte alla företag samma företagsspecifika förutsättningar att generera avkastning på andra sätt.
Greve (2016) förklarar att kalkylräntan kan bestämmas på olika sätt vilket innebär att samma avkastning på en tillgång kan vara tillräckligt bra i ena företaget medan det i andra kan vara för lågt. I större företag har de högre krav angående kalkylräntor då de ständigt behöver uppnå finansiärers krav på avkastning. Studerade företag är i enlighet med detta då de haft tidigare arbetslivserfarenhet i större börsnoterade företag. Skillnaderna som presenteras är att familjeföretag har större flexibilitet då ägarna själva bestämmer avkast-ningskraven och har därför inte samma press på sig. Den större flexibiliteten synliggörs även i Motylska-Kuzmas (2017) studie där det förklaras att storleken på kalkylräntan helt beror på företagets vinst- och tillväxtambitioner. Då ambitionen att växa och
vinstmaximera generellt är lägre i familjeföretag är det en förklaring på det Zellweger (2006) beskriver om att de har möjlighet att godkänna lägre avkastningar än icke-famil-jeföretag.
Att dock sakna pressen ovanifrån leder generellt till en form av bekvämlighet och att det blir lätt att nöja sig med den rådande situationen. Det finns en risk att företagen inte når upp till sin fulla finansiella potential utan att behöva stå till svars inför något. Genom att ansvara för någon annans avkastningskrav blir incitamenten till att vinstmaximera större eftersom de då har andras krav att ta hänsyn till. Resultatet av empirin tolkar vi som att de utvalda företagen ser avsaknaden av krav ovanifrån mer som en frihet där vi istället ser det som en nackdel.
Att sakna uttalade avkastningskrav ser vi leda till problematisering vid beslutsfattande.
Att sätta krav på vad investeringen ska generera för avkastning underlättar beslutproces-sen då det ger goda signaler på när investeringen ska genomföras eller inte. Uttalade av-kastningskrav är därför viktigt att ha för att förbättra beslutsprocessen då det exempelvis leder till möjliggörandet av sofistikerade metoder som underlättar beslutsfattandet (Fil-beck & Lee 2000). Att däremot använda sig av mer flexibla avkastningskrav gör det lät-tare att få igenom investeringar och dessutom tas då hänsyn till olika investeringars för-utsättningar. Exempelvis är det svårare för investeringar som rör reparationer och arbets-miljö att nå uttalade avkastningsmål, dock innebär det inte att dessa inte ska genomföras.
Nackdelen med flexibla avkastningskrav är även dess styrka, att det underlättar att få ige-nom investeringar. Med formella avkastningskrav strävar företaget ständigt att nå kravet och genomför inte investeringar som understiger det kravet.
5.1.3 Investeringsmetoder
Den framtagna empirin visar att tre av fyra företag valde att använda sig av payback-metoden som metod för generell investeringsbedömning. Valet av payback motiveras av att det är en enkel och simpel metod som ger goda underlag i förhållande till de resurser
som krävs för framtagning. Utöver det är det som tidigare nämnt viktigt för företagen att behålla hög kassalikviditet och valet av payback-metoden blir då naturligt eftersom denna förklarar hur fort pengarna kommer tillbaka in i företaget. Att välja att använda just den metoden är inget som kännetecknar just familjeföretag utan är enligt Sandahl & Sjögren (2003) också den mest frekvent använda investeringsmetoden bland större företag.
Gemensamt för företagen är att de i stor del grundar sina beslut på magkänsla och erfa-renhet, dock förekommer även vissa typer av beräkningar. Att ta beslut på magkänsla och erfarenhet är tydligt i exempelvis Delex där vissa investeringar genomförs endast för att kunna matcha eventuellt kommande efterfrågeökningar. De tar även hänsyn till det prak-tiska restvärdet en tillgång kan ha efter dess avskrivningstid. Detta är av stor vikt i deras investeringsbedömning då de har kompetens att bygga om deras maskiner och ser därför ett värde i maskinen efter dess livslängd. Det här är ett praktexempel på att investerings-beslut beror på företagsspecifika förutsättningar. Utöver det genomför de även förenklade känslighetsanalyser med volym som kritisk faktor. Besluten grundas då i mer än bara en känsla vilket vi anser är fördelaktigt. Även om erfarenhet och känsla är viktigt torde be-slutsunderlag i form av beräkningar ändå bidra till mer gynnsamma investeringar. Ett annat exempel är när Michael på Rörvikshus berättar att de använder “sunt förnuft-meto-den” eftersom kalkyler inte alltid påvisar investeringens gynnsamhet. Kalkylens tillför-litlighet spelar därför stor roll och besluten som grundas på magkänsla genomförs de gånger det inte går att lita på kalkylen eller i fall där andra faktorer än lönsamhet är i fokus.Filbeck & Lee (2000) och Motylska-Kuzma (2017) visar just detta, att små famil-jeföretag ofta grundar sina beslut på magkänsla. Frågan vi ställer oss är hur länge det kan fortgå. Visserligen kan mindre investeringar i mindre företag grundas mer på magkänsla men någonstans när investeringarnas omfattning ökar, kan det dock vara avgörande att utgå från andra aspekter än endast magkänslan. Det blir då en aspekt på långsiktigheten som familjeföretag inte följer. Dessutom är beslut grundade på magkänsla nära kopplat till personlig kompetens och inte fakta vilket kan bli problematiskt på sikt.
Ett av företagen, Garantell, utmärker sig i denna bemärkelse där det istället är förstudier och överslagskalkyler som bildar underlag för besluten. Garantell beter sig rent teoretiskt
mindre som ett familjeföretag i dessa bemärkelser där kalkyler till större del än magkänsla står för besluten. Vi ser att detta beror på att deras tillväxtmål ständigt utmanar företaget att utvecklas där framtagning av tydliga beslutsunderlag då blir viktigare för att nå målen.
Empirin visar att en gemensam faktor hos de utvalda företagen är att inte våga lita på kalkylerna. Exempelvis nämner Rörvikshus att de använder payback-metoden för att be-döma sina investeringar, men att den enligt erfarenhet aldrig stämmer. Lefley (1996) me-nar att payback bör användas som ett komplement till mer sofistikerade modeller. På grund av osäkerheten metoden medför anser vi att det finns nackdelar att använda den som enda metod vid investeringsbedömning. Detta på grund av att den varken tar hänsyn till betalningar som uppkommer efter återbetalningstiden eller till diskonterade värden.
Detta anser vi vara extra viktigt att ta hänsyn till vid långsiktigt agerande. Det borde därför kunna vara gynnsamt för dem att lägga mer resurser på en sofistikerad metod för att kunna använda payback-metoden som komplement. Yard (2001) säger dock att valet av inve-steringsmetoder inte är en resursfråga utan ett aktivt val som ägarna tar utefter vad det behövs för underlag. Å andra sidan använder Rörvikshus ibland annuitetsmetoden vid stora investeringar men enbart för att se hur de ska finansiera dem. Vi anser att den istället bör användas som beslutsunderlag kring huruvida investeringen ska genomföras eller inte.
Ett familjeföretags finansiella situation kan stärkas genom att lägga mer resurser på so-fistikerade metoder som investeringsbedömning (Filbeck & Lee 2000). För att dock möj-liggöra användandet av dessa typer av metoder krävs som tidigare nämnt att företagen utgår från en kalkylränta. Genom att använda en kalkylränta hade de studerade företagen kunnat använda metoder som NPV och IRR. Filbeck & Lee (2000) nämner att genom användning av NPV hade företagen kunnat rangordna flera alternativ. Vi anser då att fö-retagen skulle kunna tillämpa NPV för att på så vis ta hänsyn till alternativkostnaderna och kunna fatta beslut som ekonomiskt gynnar de bäst. De studerade företagen har olika formella och informella vinst- och tillväxtmål och vi anser att en sofistikerad metod som NPV hade kunnat ge bättre förutsättningar att nå dessa. IRR å andra sidan är lite mindre komplex där dess avkastning ställs mot företagets kalkylränta och därefter tas ett beslut.
Denna metod är enklare för familjeföretagen att applicera eftersom den inte kräver lika långtgående beräkningar som NPV. Genom att använda någon av dessa får företaget ut information om huruvida investeringen ska genomföras eller ej vilket underlättar besluts-processen.
Vid bedömning av vilken metod som ska användas är kostnaden för framtagningen av kalkylen viktig att ta hänsyn till. För att valet ska falla på att börja använda mer sofistike-rade metoder måste värdet av den nytta det medför överstiga kostnaden för den ökade resursåtgången. Här blir det problematiskt då värdet till en början kan vara svårt att upp-skatta. Däremot går det att över tid jämföra hur mycket mer precisa sina uppskattningar visade sig bli efter att de sofistikerade metoderna började användas, för att därmed räkna ut värdet av det. Då företagen visar bristande tilltro till sin användning av payback-meto-den tyder det på att det kan vara värt att börja upprätta andra typer av metoder för att minska osäkerheten i sina investeringsbeslut. Denna osäkerhet som bildas av att använda en metod som ger dåliga uppskattningar på återbetalningstiden kan vara anledningen till att en investering som i praktiken skulle vara lönsam inte genomförs. Beroende på inve-steringens storlek kan detta handla om att företagen går miste om miljonbelopp. Om det sätts i perspektiv till kostnaden för tidsåtgången eller utbildningen som krävs för att lyckas upprätta en kalkyl med högre tillförlitlighet kan det visa sig vara väldigt lönsamt. Dessa aspekter blir som tidigare nämnt viktigare ju större företagen blir.
5.2 Icke-finansiella aspekter
5.2.1 Socioemotional Wealth
I familjeföretag är det utöver ett bra ekonomiskt resultat även viktigt att ta hänsyn till icke-finansiella aspekter. Som Berrone m.fl. (2012) och Dyer & Whetten (2006) nämner är dessa mål framträdande i familjeföretag vilket visas tydligt på Garantell. Där är det lika viktigt att lägga stort fokus på att förenkla vardagen för kunder och medarbetare som det faktiska tillväxtmålet. Detta visar att de inte prioriterar finansiella mål före
icke-finansiella mål som enligt teorin kännetecknar familjeföretag (Zellweger 2007; Berrone m.fl. 2012). Många av dessa mål kommer ifrån de ofta förekommande starka värdering-arna familjeföretagen besitter. Under studiens gång har vi uppenbarat detta hos framför-allt Garantell. Garantells ägare driver företaget med ett tydligt syfte och gör framför-allt de kan för att uppfylla detta. Om vi återigen kopplar tillbaka till Garantells stolpmaskinsinveste-ring bör den som tidigare nämnt ur ett finansiellt perspektiv inte genomföras, dock måste även icke-finansiella aspekter tas hänsyn till. Den främsta anledningen till att investe-ringen genomfördes är för att den främjar syftet om att göra vardagen enklare för kunden.
Med båda aspekter i åtanke kan maskinen då trots ekonomiska nackdelar ändå vara gynn-sam för företaget. Detta är ett exempel på att Garantell lägger stor vikt i att ha förtroen-deförhållanden mellan kunder och leverantörer. Det är svårt att föreställa sig att icke fa-miljeföretag hade kunnat ta sådana här beslut då de inte har samma ekonomiska flexibi-litet på grund av deras krav ovanifrån.
Samtliga företag för resonemang kring icke-finansiella aspekter och ofta utifrån liknande ståndpunkter. Framförallt från personal- och säkerhetsfrågor som internt handlar om att få sin personal att känna sig värdesatta. Detta synliggörs på Willa Nordic där de har an-ställt en läkare inom företaget vilket tydligt visar att de är mån om sina anställda. Det handlar här om att skapa en familjekänsla och att som anställd stolt kunna identifiera sig med företaget. De uppvisar även detta tankesätt i deras användning av payback-metoden där de tar hänsyn till huruvida en investering genererar mervärde i form av icke-finansi-ella värden. Dessa icke-finansiicke-finansi-ella värden som skapas kan sedan vara det som avgör om en investering väljs före en annan. Även Garantell visar tecken på liknande resonemang där de ständigt försäkrar sig om att det finns en målkongruens i företaget där deras an-ställda hela tiden känner sig delaktiga i den strategiska riktningen företaget väljer att gå.
Det medför att personalen tydligt kan identifiera sig med företaget och dess investeringar.
Att företagen även externt ser till att stärka de band som företaget har med sina intressen-ter visar att de är måna om sin image, vilket är i enlighet med det Micelotta & Raynard (2011) beskriver. Det blir tydligt att majoriteten av de studerade företagen har starka band med både kunder och leverantörer. Delex har bra samarbete med deras intressenter där
kunderna i vissa fall kan betala för de investeringar som krävs för att Delex ska kunna leverera till dem. Precis som med Garantell tyder detta på starka relationer eftersom att en kund vanligtvis inte skulle erbjuda att betala en investering om de ej ansåg leverantören vara viktig för dem. Hos Rörvikshus är det åt andra hållet där deras leverantör ibland
kunderna i vissa fall kan betala för de investeringar som krävs för att Delex ska kunna leverera till dem. Precis som med Garantell tyder detta på starka relationer eftersom att en kund vanligtvis inte skulle erbjuda att betala en investering om de ej ansåg leverantören vara viktig för dem. Hos Rörvikshus är det åt andra hållet där deras leverantör ibland