Investeringsprocesser i små till medelstora familjeföretag: En kvalitativ flerfallsstudie av fyra familjeföretag

Investeringsprocesser i små till medelstora familjeföretag

En kvalitativ flerfallsstudie av fyra familjeföretag

Författare:

Jonatan Ericsson Jonathan Salomonsson Nicholas Eliasson

Handledare: Cristoffer Lokatt

Ämne: Ämnesfördjupande arbete, ekonomistyrning Termin: VT20

Kurskod: 2FE24E

Examinator: Pia Nylinder

Kandidatuppsats 15hp

Förord

Vi vill rikta ett stort tack till vår examinator Christoffer Lokatt för tiden du lagt ner för att vägleda oss igenom detta arbete. Dina synpunkter har hjälpt oss otroligt mycket. Vi vill även tacka vår examinator Pia Nylinder och de opponenter som kontinuerligt givit oss konstruktiv kritik.

Utöver detta vill vi även tacka Garantell, Delex, Willa Nordic och Rörvikshus och re- spondenterna Mikael, Sebastian, Erik, Michael, Sune, Richard, Anette och Anders som varit behjälpliga under arbetets gång. Utan er hade detta inte varit möjligt!

Jonatan Ericsson ___________________

Jonathan Salomonsson ___________________

Nicholas Eliasson ___________________

Sammanfattning

Kandidatuppsats inom Controllerfördjupningen, Civilekonomprogrammet, Ekonomi- högskolan, Linnéuniversitet VT20

Författare: Jonatan Ericsson, Jonathan Salomonsson och Nicholas Eliasson Handledare: Christoffer Lokatt

Titel: Investeringsprocesser i små till medelstora familjeföretag

Bakgrund: Investeringar är en vital del för alla företag oavsett storlek, struktur eller ägar- förhållande. Investeringar görs utefter företags vinst- och tillväxtambitioner. Tidigare forskning visar att familjeföretag, som består av 90% av alla företag i Sverige, generellt agerar annorlunda kring investeringar gentemot andra företag. De studierna påvisar även att det finns tillfälle att djupare studera investeringsprocessen i små till medelstora famil- jeföretag då forskningen av denna karaktär främst är inriktad på större bolag.

Problemdiskussion: Tidigare forskning påvisat att familjeföretag i större utsträckning grundar beslut på magkänsla, det blir därav intressant att studera varför de gör det istället för att använda sofistikerade metoder som underlag. Ägarna i familjeföretag tenderar även att vilja ha kontroll och fattar gärna besluten själva vilket gör att en extern VD kan få en helt annan roll i företaget. Hur både detta ägarförhållande och företagets finansiella och icke-finansiella aspekter påverkar investeringar är något som studien vill belysa.

Syfte: Genom att djupare studera utvalda familjeföretags investeringsprocesser bidrar vi till att skapa förståelse om hur investeringsprocessen ser ut, vilka aspekter som ligger till grund för investeringar samt hur och varför besluten fattas.

Metod: Denna studie har valts att göra kvalitativt med flerfallsstudier på fyra familjefö- retag där den empiriska insamlingen skaffats genom personliga intervjuer. Att angripa studien abduktivt har gjort att både teori och empiri påverkat varandra och skapat en röd tråd genomgående i arbetet.

Slutsats: Investeringsprocessen i små till medelstora familjeföretag kännetecknas av

korta och flexibla beslutsvägar där ägarna har stort inflytande över företaget oavsett vem

som sitter som VD. Payback-metoden visar sig vara den dominerande investeringsme-

toden för framtagning av beslutsunderlag. Det påvisas även att olika aspekter av socioe-

motional wealth tillsammans med finansiella aspekter påverkar investeringsbeslutet. Fö-

retagens hänsyn till dessa aspekter varierar dock kraftigt och hur detta hänsynstagande

optimeras är företagsspecifikt och starkt beroende på företagens olika förutsättningar.

Abstract

Bachelor thesis Degree of Master of Science in Business and Economics - Controller, School of Business and Economics at Linnaeus University in Växjö, Spring 2020.

Authors: Jonatan Ericsson, Jonathan Salomonsson och Nicholas Eliasson Supervisor: Christoffer Lokatt

Title: Investment processes in small to medium-sized family businesses

Background: Investments are a vital part of any business regardless of size, structure, or ownership. Investments are made based on companies' profit and growth ambitions. Pre- vious research shows that family businesses, which comprise 90% of all companies in Sweden, generally act differently around investments against other companies. These studies also show that there is an opportunity to study the investment process more deeply in small to medium-sized family businesses, since most of the research in this subject is mainly focused on larger companies.

Problem: Previous research has shown that family businesses to a greater extent base their decisions on gut feelings and unsophisticated methods. It then becomes interesting to study why they choose to use these methods as a basis instead of using sophisticated interest-based methods. The owners of family-owned companies also tend to strive for control and value autonomy in making the decisions themselves, which means that the role of an external CEO might differ from that in a non-family firm. How the ownership relationship and the family firm's financial and non-financial aspects affect the investment process is something the study highlights.

Purpose: Our purpose is to study small and medium-sized family companies' investment processes, to help create a deeper understanding of what the investment process tends to look like. Our objective is to explain and describe which aspects influence the investment process and how and why decisions are made.

Method: In this study we have used an abductive approach with a qualitative research methodology. Our research design is a multiple-case study. Material has been collected through personal interviews with respondents at four family firms.

Conclusion: The investment process in small to medium-sized family businesses is char-

acterized by quick and flexible decision-making where the owners tend to heavily influ-

ence the entire investment process regardless of who sits as CEO. The payback method

proves to be the dominant investment method for assessing different investments. It is

also shown that various aspects of socioemotional wealth together with financial aspects

influence the investment decisions. However, companies' consideration of these aspects

varies greatly and how this consideration is valued is company-specific and strongly de-

pendent on the different conditions of the companies.

Innehållsförteckning

1 Inledning 7

1.1 Bakgrund 7

1.2 Problemdiskussion 9

1.3 Syfte 14

1.4 Frågeställning 14

2 Teori 15

2.1 Investeringsprocessen 15

2.1.1 Investeringsmodeller 16

2.2 Ägarförhållanden i familjeföretag 18

2.3 Finansiella aspekter 19

2.3.1 Metoder för investeringsbedömning 19

2.3.2 Riskbedömning 23

2.3.3 Avkastningskrav 24

2.3.4 Utdelning 25

2.4 Icke-finansiella aspekter 26

2.4.1 Socioemotional Wealth 26

2.4.2 Corporate Social Responsibility 30

3. Metod 31

3.1 Forskningsdesign 31

3.2 Forskningsansats 31

3.3 Forskningsmetod 32

3.3.1 Teoretisk materialinsamling 33

3.3.2 Empirisk materialinsamling 33

3.4 Urval 36

3.4.1 Urval av företag 36

3.4.2 Urval av respondenter 37

3.5 Analys av empiriskt material 39

3.6 Kvalitetsmått 41

3.6 Etiska överväganden 42

4 Empiri 44

4.1 Garantell 44

4.1.1 Garantells investeringsprocess 44

4.2 Delex 47

4.2.1 Delex investeringsprocess 47

4.3 Rörvikshus 50

4.3.1 Rörvikshus investeringsprocess 51

4.4 Willa Nordic 53

4.4.1 Willa Nordics investeringsprocess 54

4.5 Sammanställning av företagen 57

5 Analys 58

5.1 Finansiella aspekter 58

5.1.1 Riskbenägenhet 58

5.1.2 Avkastningskrav 60

5.1.3 Investeringsmetoder 62

5.2 Icke-finansiella aspekter 65

5.2.1 Socioemotional Wealth 65

5.3 Investeringsprocessen 68

6. Slutsats 74

6.1 Förslag till vidare forskning 76

Källförteckning 77

Bilagor 81

1 Inledning

Arbetet inleds med en bakgrund kring den tidigare forskning som gjorts. Det skapar även ett intresse samt förståelse kring investeringar, dess process samt de aspekter som famil- jeföretag tar hänsyn till. Detta problematiseras djupare i en problemdiskussion för att senare mynna ut i frågeställningar som besvarar studiens syfte.

1.1 Bakgrund

Investeringsprocessen är en vital del för alla företag då den är livsavgörande för ett före- tags fortsatta existens samt ett sätt för företaget att skapa konkurrensfördelar (Grubbström

& Lundquist 2005). Andersson & Funck (2017) förklarar investeringar som beslut vars konsekvenser sträcker sig över lång tid, en resursinsats vid en viss tidpunkt som kommer att ge konsekvenser i framtiden. I dagsnyheterna kan vi ofta läsa om stora investeringar där företag exempelvis bygger nya fabriker eller investerar miljontals kronor i forskning och utveckling. Ett annat skäl till att investeringar görs är för att implementera företags- strategier och är då ett medel för att uppnå företagets olika målsättningar (Alpenberg &

Karlsson 2005). Det slutliga genomförandet av en investering är resultatet av en serie steg som tillsammans utgör investeringsprocessen (Bower 1986). Denna ser olika ut från fö- retag till företag och påverkas av företagets storlek, struktur och ägarförhållanden (Al- penberg & Karlsson 2005). Tidigare forskning inom investeringsprocesser har gemen- samt att de delar upp processen i olika steg eller faser (Bower 1986; Fjertorp 2010; Yard 2001). Exempelvis strukturerar Bower (1986) upp processen i tre olika faser, initiering, framdrivning och beslutsfattande.

Investeringar kostar pengar och allt som leder till negativa kassaflöden för med sig en

risk. Företag har olika riskbenägenhet vilket påverkas av deras vinst- och tillväxtambit-

ioner, då den risk de är villiga att ta speglar avkastningspotentialen (Greve 2016). Gene-

rellt sett är familjeföretag mindre riskbenägna då de strävar efter att agera långsiktigt och

kan därför nöja sig med lägre avkastning (Zellweger 2007). Hur företag tar sig an

investeringsproblematiken skiljer sig åt. I större etablerade företag finns det resurser och kompetens för att ta sig an investeringar på ett mer sofistikerat sätt där fler personer är delaktiga (Filbeck & Lee 2000). Detta gör processen längre och mer komplex då investe- ringen måste behandlas på fler nivåer. Samtidigt skiljer sig situationen i mindre företag betydligt då företagets ägare har större möjlighet att bestämma vilka investeringar som skall prioriteras eller genomföras, detta för att beslutsvägen är kortare (Alpenberg &

Karlsson 2005). För familjeföretag aktualiseras detta då ägarna står för besluten.

Astrachan & Zellweger (2008) samt Kets de Vries (1993) har studerat familjeföretag av olika storlek och kan efter sina studier påvisa att beslutsvägarna blir kortare och mer flex- ibla, och detta även om familjeföretaget rekryterat externa personer till ledande befatt- ningar. De förklarar även att det är familjeföretagens starka värderingar som gör företaget flexibelt och att det därför är viktigt att externt tillsatta personer i beslutsfattande posit- ioner delar samma värderingar.

PWC (2020) hävdar att framgångsrika familjeföretag ofta bygger på en stark värdegrund och ett tydligt syfte. Där andra företag riktar fokus på kortsiktighet, kan familjeföretag fokusera på långsiktighet och att förvaltningen av företaget sker på ett ansenligt sätt. I Sverige finns det idag över en miljon företag och majoriteten av dessa företag är famil- jeägda. Enligt forskning är familjeföretag även den vanligast förekommande organisat- ionsformen och bidrar därför till arbetsmöjligheter för ett stort antal människor (Anders- son, Karlsson & Poldahl 2007). Familjeägda företag uppskattas stå för över en tredjedel av svensk sysselsättning och svensk BNP (SCB 2017). Familjeföretag är även den domi- nerande företagsformen i världen, i USA är 90 procent av företagen familjeägda och i resten av världen cirka 70–80 procent (Filbeck & Lee 2000).

Tidigare forskning inom familjeföretagande har visat att stora familjeföretag i större ut-

sträckning använder sig av avancerade diskonteringsmetoder när det gäller investerings-

bedömning. medan mindre familjeföretag använder sig av mindre sofistikerade metoder

(Filbeck & Lee 2000). De lyfter i sin studie även fram att familjeföretag i större utsträck-

ning, framför allt första generationen, grundar sin bedömning på magkänsla. De förklarar

att detta kan ha att göra med de ofta starkt stereotypiska entreprenöriella karaktärsdragen,

såsom förmågan att bygga nätverk, ha hög arbetsmoral och vara en stark ledarfigur (Visma 2019). Astrachan & Zellweger (2008) menar att typiska entreprenöriella karak- tärsdrag för familjeföretag är att sträva efter värden som kan kopplas till makt och pre- stige, autonomi och självständigt beslutsfattande.

Forskare är samstämmiga om att familjeföretag i större utsträckning lägger fokus på icke- finansiella aspekter än icke familjeföretag (Astrachan & Zellweger 2008; Berrone, Cruz

& Gomez-Mejia 2012; Motylska-Kuzma 2017; Zellweger 2007). Motylska-Kuzma (2017) förklarar att familjeföretag framförallt agerar utifrån icke-finansiella mål som drivs av värderingar men även vanliga resultatorienterade mål. Kontentan är då att foku- sera på den långsiktiga familjeförmögenheten, där fortlevandet av företaget med rådande värderingar bibehålls både genom finansiella och icke-finansiella målsättningar. De icke- finansiella målen bidrar till socioemotional wealth (SEW) som beskriver familjeföreta- gets förmåga att tillfredsställa mer sociala behov. Dessa kretsar kring mål om att förse familjen med jobb, bygga ett gott lokalt rykte, implementera värderingar, knyta sociala band och bygga på fortlevandet av familjedynastin (Gómez-Mejía, Haynes, Núñez- Nickel, Jacobson & Moyano-Fuentes 2007).

1.2 Problemdiskussion

Investeringsprocesser kan skilja sig åt där varje företags investeringsprocess är unik (Al-

penberg & Karlsson 2005). Det har gjorts omfattande forskning kring detta där majorite-

ten av denna har riktat in sig på stora företag där metodanvändningen varit i fokus (Har-

twig 2012; Sandahl & Sjögren 2003; Filbeck & Lee 2000). Exempelvis studerar Hartwig

(2012) vilka investeringsmetoder som mest frekvent används i svenska börsnoterade fö-

retag medan Sandahl & Sjögren (2003) studerar stora svenska företags val av investe-

ringsmetoder. Det förekommer även litteratur på hur investeringsprocessen går till i små

och medelstora företag, dock i mindre omfattning. Alpenberg & Karlsson (2005) skriver

sin avhandling om detta, där fokus läggs på drivkrafterna och processen bakom

investeringsbesluten. Deras forskning bidrar till att skapa insyn om hur investeringsbe- dömning kan se ut i mindre och medelstora tillverkande företag. Avhandlingen studerar dock inte endast familjeföretag vilket därför ger oss utrymme att studera investeringsbe- dömning i små och medelstora familjeföretag.

Forskning visar även vilka investeringsmetoder som används i familjeföretag. Exempel- vis studerar Filbeck & Lee (2000) hur familjeägda företag tacklar frågor om investeringar och deras metodanvändning. De påvisar även skillnader på vilka metoder stora respektive små familjeföretag använder, dock belyser de inte förståelsen bakom deras val av metod.

Gemensamt för dessa ovan nämnda studier (Hartwig 2012; Sandahl & Sjögren 2003; Fil- beck & Lee 2000) är att de angriper forskningsfrågan kvantitativt. Motylska-Kuzma (2017) menar att det finns en viss samklang hos forskare om att forskning inom familje- företagande växer kraftigt, men att det samtidigt är delar av området som är outforskade.

Dessa delar rör främst finansiellt beslutsfattande. Vidare hävdar hon att majoriteten av den forskning som är gjord inom familjeföretagande fokuserar på frågor som rör företa- gens kapitalstruktur och att det därför inte finns några konkreta svar på frågor som rör familjeföretags investeringsprocesser.

Familjeföretag grundar i större utsträckning sina beslut på magkänsla (Filbeck & Lee 2000; Motylska-Kuzma 2017). Detta kan vid första anblick liknas mer vid en chansning än en välgrundad investeringsbedömning. Börsnoterade bolag fokuserar mer på finansi- ella aspekter i sitt företagande då de ständigt har aktieägares krav att ta hänsyn till (Har- twig 2012). Här förklaras det även att dessa typer av företag har mer press på sig att genomföra ekonomiskt lönsamma investeringar vilket leder till att de i större grad använ- der sig av mer sofistikerade metoder. I små till medelstora familjeföretag är det ägarna själva som tar besluten och sätter sina egna avkastningskrav. Dock torde beslutsfattare för små familjeägda företag inte vara irrationella i deras tänkande när det gäller investe- ringsbedömning då det i slutändan är deras egna pengar som finansierar investeringen.

Att som små familjeföretag använda sofistikerade metoder kan leda till att investeringar

rent finansiellt blir bättre och stärker företaget (Filbeck & Lee 2000). Problemet blir här

uppenbart. Det är förstås svårare för små till medelstora företag att använda sig av

sofistikerade metoder och bedömningar, då dessa är mer monetärt och kunskapsmässigt resurskrävande. Trots detta visar Yard (2001) att avsaknaden av sofistikerade metoder inte är en resursfråga utan aktiva val av ägaren som utgår från deras värderingar och ka- raktärsdrag.

Investeringsbeslut i familjeföretag bygger på att ägaren värderar autonomi och självstän- digt beslutsfattande högt (Astrachan & Zellweger 2008). Berrone m.fl. (2012) bygger vi- dare på detta argument och menar att familjen har ett stort inflytande i företaget som ofta sträcker sig utanför deras officiella befattning och att grundarens värderingar ständigt ge- nomsyrar företaget. Detta blir problematiskt när familjeföretag tillsätter extern personal på beslutsfattande positioner då dessa inte har befogenhet att fatta egna beslut. VD:ns roll rent generellt är att förbättra den finansiella situationen på företaget genom att fatta de beslut som krävs (Visintin, Pittino & Minichilli 2017). I familjeföretag ser dock VD:ns roll annorlunda ut (Hiebl 2013). Här beskrivs det att VD:n ständigt har både företagets samt ägarnas perspektiv att ta hänsyn till, vilka ibland går emot varandra. Att endast fo- kusera på de aspekter som maximerar familjens anseende och värderingar är kanske inte alltid företagets bästa. Filbeck & Lee (2000) förklarar att familjeföretag kan få en finan- siellt bättre situation genom att externt tillsätta personal. Dock kan ägarnas värderingar och icke-finansiella fokus sätta käppar i hjulet och bromsa finansiell tillväxt. Detta sätter stor vikt på rekryteringsprocessen i familjeföretag då ägarnas och den externt tillsatta personens värderingar till stor del behöver stämma överens för att minska risken för bris- tande målkongruens i företaget.

Framtagning av välgrundade investeringsbeslut är viktigt men en aspekt som behöver

belysas vid en jämförelse mellan familjeägda företag och andra företag är deras målsätt-

ningar. Resultatet av Gómez-Mejías m.fl. (2007) studie är att familjeägda företag värderar

icke-finansiella mål högre jämfört med icke-familjeägda företag. Problematiken med in-

vesteringsbedömning i form av vanliga investeringskalkyler är att dessa endast mäter det

finansiella värdet investeringen bidrar till. Exempel på dessa typer av kalkyler är payback-

metoden och nuvärdesmetoden (Brealey, Myers & Allen 2016). Om företagets mål inte

endast är ekonomiska kan dessa kalkyler bli relativt intetsägande och det kan därför

krävas kompletterande metoder för att komma fram till ett beslut. En investering kan bidra till vissa icke-finansiella värden som värdesätts i företaget vilket leder till att investe- ringen genomförs trots att den exempelvis inte visar sig finansiellt lönsam. Att prompt hävda att alla företag har som första mål att vara vinstdrivande är att ta i, men en viss skillnad torde finnas på familjeägda och icke-familjeägda företag. Denna skillnad synlig- görs i Dyer & Whettens (2006) studie kring familjeföretags sociala ansvar. De förklarar att familjeföretag i många aspekter är bättre på att ta socialt ansvar. Att familjeföretag är mer socialt ansvarstagande är dock något som Hirigoyen & Poulain-Rehm (2014) motsä- ger i sin studie. De har genom internationell forskning på ett stort urval olika företag visat att det inte finns någon skillnad i socialt ansvarstagande mellan vanliga företag och fa- miljeföretag. Det påvisar tanken om att investeringsprocessen i dessa typer av företag eventuellt inte skiljer sig så mycket.

Sett till Motylska-Kuzmas (2017) studie är familjeägda företags mål mer kretsade kring långsiktighet och stabilitet än att generera snabba vinster till ägarna. Detta innebär enligt författaren inte nödvändigtvis att familjeföretag agerar utifrån en lägre riskaptit än andra företag, utan istället kan vara tvärtom. Om målet är att agera långsiktigt torde familjefö- retag inte vara rädda att investera pengar i projekt som uppskattas ge fördelar längre fram, trots att dessa investeringar oftast är dyrare än kortsiktiga. Liknande resonemang förs av Miller & Le Breton-Miller (2005) som också presenterar vikten av att vara långsiktig i ett familjeföretag genom att exempelvis bevara långa relationer med sina intressenter. I kon- trast menar Gallo, Tápies & Cappuyns (2004) att familjeföretag knappast kan anses ha en genuin långsiktighet då deras tillväxt oftast är lägre än den hos icke-familjeföretag och detta på grund av deras lägre riskaptit. Vidare förklarar de att familjeföretag lägger stort fokus på service och kvalité men att de däremot saknar förmågan att ta de risker som krävs, i exempelvis en investering, för att öka tillväxt och utveckling på medel och lång sikt.

Genom att fylla kunskapsgapet bidrar vi med förståelse kring investeringsprocessens

komplexa karaktär. Med teoretisk utgångspunkt från exempelvis Bower (1986) och

Honko, Prihti & Virtanen (1982) krävs det en bred ansats för att kunna förstå

investeringsprocessen. Komplexiteten är extra tydlig i familjeföretag eftersom ägarför-

hållandet här behöver tas mer hänsyn till då familjen har stort inflytande över de beslut

som tas i företaget. Studien kretsar kring små och medelstora familjeföretag därför att

dessa hamnar i skymundan gentemot de stora företagen, där också majoriteten av littera-

turen är skriven (Alpenberg & Karlsson 2005). Dessutom lägger tidigare forskning ton-

vikt på familjeföretags val av investeringsmetoder och kapitalstruktur snarare än deras

investeringsprocess (Motylska-Kuzma 2017). Grubbström & Lundquist (2005) förklarar

att investeringar är nödvändiga för företags fortlevnad och då 90% av alla företag är just

familjeföretag är detta ett viktigt ämne att belysa då det skapar många arbetstillfällen.

1.3 Syfte

Syftet med uppsatsen är att skapa förståelse kring hur investeringsprocessen ser ut i små till medelstora familjeföretag, vilka aspekter som ligger till grund för investeringar samt hur och varför besluten fattas. Detta är viktigt att belysa för att bidra till en ökad förståelse kring investeringar i små till medelstora familjeföretag.

1.4 Frågeställning

Den huvudsakliga frågeställningen som ställs för att uppfylla syftet i denna rapport är:

• Hur tenderar små och medelstora familjeföretags investeringsprocesser att se ut och ser det annorlunda ut i olika företag?

Investeringsprocessen består av olika steg och påverkas av de aspekter som för familje- företagen står i fokus. Tre ytterligare frågeställningar har lagts till för att öka förståelsen kring investeringsprocessen:

• Hur påverkar företagens ägarförhållanden beslutsprocessen?

• Hur påverkar finansiella och icke-finansiella aspekter företagens investeringar?

• Använder små och medelstora familjeföretag andra investeringsmetoder än vad

större bolag gör och i så fall varför?

2 Teori

Teoridelen inleds med förklaringar kring investeringsbegreppet och exempel på investe- ringsprocessers utformning för att sedan mynna ut i finansiella och icke-finansiella aspekter. De investeringsmetoder som presenteras är de mest frekvent använda enligt forskning samt de av empirisk relevans.

2.1 Investeringsprocessen

Investeringsbegreppet definieras av Andersson & Funck (2017) som en resursansamling vid en viss tidpunkt som kommer generera effekter vid en annan tidpunkt. En investerings konsekvenser sträcker sig över en längre tidsperiod och tidsavståndet mellan resursan- samling och den tänkta framtida avkastningen är kopplad till risk. Yard (2001) definierar investeringen i liknande termer, som en resursuppoffring i nutid i utbyte mot framtida överskott. Den framtida avkastningen kan vara ökade intäkter eller minskade kostnader där investeringar kan genomföras på grund av en vilja att öka företagets långsiktiga lön- samhet (Greve 2016). Lönsamhet är däremot inte alltid den avgörande faktorn då inve- steringar kan även genomföras på grund av arbetsmiljömässiga skäl med stöd i lagtext eller av sociala skäl (Zellweger 2007).

Investeringsprocessen består både av vilka metoder företag använder för investeringsbe- dömning samt hur och av vem besluten fattas. I detta inkluderas olika strukturella, finan- siella samt icke-finansiella aspekter (Alpenberg & Karlsson 2005). För att säkerställa för- ståelsen för varför företag investerar som de gör menar forskare som Bower (1986) och Honko m.fl. (1982) att investeringar enklast förklaras genom processorienterade infalls- vinklar. Detta ökar förståelsen och gör det enklare att förklara företags investeringsbete- enden. Då företagens investeringsbeteende ser olika ut hjälper processindelandet forskare att förklara den logik som ligger till grund för varje investering (Alpenberg & Karlsson 2005). Detta är viktigt då företag agerar olika och investeringsbeteenden skiljer sig åt.

Forskare som Bower (1986) menar även att processen visserligen består av olika faser,

men att det inte finns något som säger att processen följer en systematisk ordning. Inve- steringsprocessen är snarare ett dynamiskt samspel mellan olika aktörer där aktörerna ut- går ifrån olika förutsättningar. I kontrast till det finns det forskare som Fjertorp (2010) som menar att investeringsprocessen följer en systematisk ordning. Nedan kommer både Bowers och Fjertorps investeringsmodeller att presenteras. Detta för att ge en god förstå- else om hur investeringsprocessen kan se ut.

2.1.1 Investeringsmodeller

En investeringsprocess kan se olika ut och det finns flertalet forskare som beskriver de olika stegen i processen på olika sätt. Nedan kommer två olika modeller av hur en inve- steringsprocess presenteras för få en bild av hur processen kan se ut och då skapa förstå- else för dess olikheter. Den ena av dessa är mer systematiskt strukturerad medan den andra är dynamisk.

2.1.1.1 Bowers investeringsmodell

Bower (1986) studerade företagens interna processer om vad som driver fram investe- ringar och varför de genomförs vilket resulterade i en dynamisk investeringsmodell. Bo- wer (1986) delar in investeringsprocessen i tre olika faser. Dessa är initiating phase, in- tegrated phase och corporate phase och utgör tillsammans investeringsprocessen från idé till genomförande.

Den första fasen benämnd initiating phase beskriver fasen då företaget upptäcker att det finns en diskrepans mellan de uppsatta kraven och de existerande resurserna företaget besitter (Bower 1986). Det är under denna fas som idéen om investeringen växer fram.

Bower (1986) beskriver att affärsidén och strategiska målsättningar ska göras om till fi-

nansiella mål eller andra mått för den enskilda investeringen i initieringsfasen. Bower

(1986) fortsätter sitt resonemang med att det finns tre initieringskällor till alla typer av investeringar och dessa är kostnads-, kvalitets- och kapacitetsproblem. Det förklaras även att det är viktigt att ta hänsyn till affärsidén och de strategiska målsättningarna vid en investering.

I den andra fasen, integrated phase, placeras aktiviteter som har att göra med framdriv- ningen av investeringen och här förbereds allt inför nästkommande fas. En aktivitet som här är aktuell är exempelvis framtagningen av relevanta underlag som kan hjälpa besluts- fattare att välja mellan olika investeringar (Bower 1986). Beroende på vilka krav och metoder som används på eventuella investeringar kan denna fas vara säregen för varje företag. Alpenberg och Karlsson (2005), som även de studerat Bowers (1986) investe- ringsmodell, beskriver att det är under denna fas samtliga argument ska samlas för för- svarandet av investeringen.

I den sista fasen av investeringen, corporate phase, ska beslutet tas om en investering ska genomföras och i så fall vilken (Bower 1986). Beslutet ska tas med hänsyn till företagets strategiska målsättningar och därför ska den investerings väljas som mest främja företa- gets långsiktiga mål (Bower 1986).

2.1.1.2 Fjertorps investeringsmodell

Fjertorps (2010) investeringsmodell innehåller åtta steg och är en sammanställning av hur tidigare forskare beskrivit investeringsprocessen.

1. Precisering av målet för handlandet - Här definieras de mål som investeringarna ska uppnå vilka både kan vara finansiella eller icke-finansiella.

2. Val av mått för måluppfyllelse - När det centrala målet är bestämt ska målet pre-

ciseras till ett visst krav. Dessa krav ska bestämmas utifrån verksamhetens över-

gripande mål, investeringsplaner eller budgetar som tidigare fastställts.

3. Sökande och precisering av handlingsalternativ - Här tas olika investeringsalter- nativ fram.

4. Kartläggning av alternativens konsekvenser - Här läggs olika investeringsalterna- tivs konsekvenser fram.

5. Värdering av alternativens konsekvenser - Här värderas konsekvenserna för att kunna jämföra alternativen vilket främst görs genom olika investeringsmetoder.

6. Beslut - När investeringarna värderats ska det bästa alternativet väljas utifrån de krav som ställts på investeringen.

7. Genomförande och kontroll av implementering - Här genomförs och kontrolleras investeringen.

8. Utvärdering - Det sista steget innefattar uppföljning av investeringen. Detta kan genomföras i olika form av efterkalkyler för att kunna korrigera en investerings utfall och som underlag för att kunna ta ett säkrare beslut kring framtida investe- ringar.

Dessa steg följer en systematisk ordning medan Bower (1986) går som ovan nämnt tvärte- mot och menar att investeringsprocessen inte alltid är systematisk utan snarare dynamisk.

I praktiken betyder detta att investeringsprocessen kan se olika ut i olika företag, och det finns ingen “rätt” väg att gå. Vad som är rätt är snarare upp till företaget i fråga. Det innebär exempelvis att själva beslutet kan fattas innan konsekvenserna har värderats och kartlagts.

2.2 Ägarförhållanden i familjeföretag

Familjeföretag följer strikta ägarförhållanden, där familjen har den ultimata kontrollen

över företaget. I praktiken betyder detta att familjens inflytande är stort och sträcker sig

ofta längre än deras befattning (Berrone m.fl. 2012). För familjeföretag är det viktigt att

behålla den interna kontrollen och att anställa extern personal på beslutsfattande posit-

ioner kan ses som ett steg mot att ge upp en del av kontrollen (Hiebl 2013). Litteraturen

säger att externt tillsatta VD:ar och ekonomichefer generellt har mindre inflytande på

familjeföretag kontra icke-familjeföretag (Hiebl 2013). Fillbeck & Lee (2000) hävdar dock att familjeföretag skulle tjäna på att anställa extern utbildad personal för att på så sätt vara mer konkurrenskraftiga, då många familjeföretag använder sig av metoder som passar bättre för små till medelstora företag. Att externt tillsätta personal säkerställer att personen på posten besitter den kompetens som krävs, något som ägarna själva ofta sak- nar. Hiebl (2013) förklarar att det kan uppkomma problem då en externt tillsatt VD eller ekonomichef vill öka företagets prestationer, men får inte resurserna till att göra det. Å ena sidan måste de fokusera på vad som är bäst för företaget men samtidigt vad ägaren har för målsättning med verksamheten (Hiebl 2013).

Vidare menar Hiebl (2013) att externt tillsatt personal hos familjeföretag ofta väljs med hänsyn till familjeföretagets starka värderingar, och att det bästa som familjeföretagen kan göra är att låta ekonomichef eller VD fritt få uttala sig i strategiska beslut. Här blir det viktigt att de personliga värderingarna stämmer överens och att det finns en tillit mel- lan ägare och VD. Astrachan & Zellweger (2008) samt Kets de Vries studie (1993) för- klarar att familjeföretag har ett naturligt övertag över icke-familjeföretag när det kommer till att investera i långsiktiga projekt då de har en lägre informationsasymmetri mellan ledning och ägare. Beslutsvägen blir därmed kortare och mer flexibel och detta även om familjeföretaget rekryterat externa personer till ledande befattningar. Till skillnad från stora noterade företag som utvärderar sina VD:ar utifrån förmågan att skapa direkt av- kastning, tenderar familjeföretag att utvärdera VD:ar utefter förmågan att skapa mer so- ciala värden (Visintin m.fl. 2017).

2.3 Finansiella aspekter

2.3.1 Metoder för investeringsbedömning

Investeringsmetoder består av finansiella värden och används för att bedöma lönsamheten

av olika investeringar och för att kunna rangordna flera alternativ (Greve 2016).

Sofistikerade diskonteringsbaserade metoder är mest frekvent använda av börsnoterade företag enligt Hartwigs (2012) studie, medan mindre sofistikerade modeller utnyttjas i större utsträckning av mindre företag (Filbeck & Lee 2000). Här visar de även att små familjeföretag kan tjäna på att använda mer sofistikerade metoder för att generera ett bättre finansiellt resultat.

2.3.1.1 Payback-metoden

Enligt Sandahl & Sjögren (2003) är payback-metoden den mest använda investeringsme- toden i stora svenska företag där den används av 78% av de studerade företagen. Även Filbeck & Lee (2000) påvisar att det är den mest använda metoden av såväl stora som små familjeföretag, dock mer frekvent i de mindre.

Payback-metoden visar hur lång tid det tar för en investering att betala av sig och är rela-

tivt enkel att både förstå och beräkna (Greve 2016). Beslutskriteriet vid användning av

payback är enligt Greve (2016) att återbetalningstiden ska vara så kort som möjligt, vilket

framförallt är önskvärt i företag som vill bibehålla en hög likviditet. Lefley (1996) påvisar

samma sak i sin studie, dock förklaras det även att återbetalningstiden ska överensstämma

med den önskade återbetalningstiden som företaget har. Vidare nämner Greve (2016) att

en payback inte visar vilken investering som ger bäst avkastning under sin livstid, utan

enbart visar hur snabbt de olika investeringarna betalar av sig. Det gör att payback-meto-

den används mer som ett stöd till mer komplexa investeringsmetoder (Lefley 1996). Det

finns olika försök att hantera problematiken med en payback. Ett av dessa är att ställa

investeringens återbetalningstid i relation till dess förväntade ekonomiska livslängd och

då är beslutskriteriet att återbetalningstiden ska vara kortare än den ekonomiska livsläng-

den (Yard 2000). Vid beräkning av återbetalningstiden går det att använda både diskon-

terade och icke-diskonterade kassaflöden (Brealey m.fl. 2016). Den icke-diskonterade

metoden är den som är mest simpel och minst resurskrävande eftersom den diskonterade

metoden kräver att företaget har en fastställd kalkylränta.

2.3.1.2 Nettonuvärdesmetoden

Nettonuvärdesmetoden (NPV) är enligt Hartwig (2012) den inventeringsmetod som är mest använd av de börsnoterade företagen. Sandahl & Sjögren (2003) förklarar i sin studie att NPV är den näst mest använda metoden av stora icke-börsnoterade företag där 52%

av de studerade företagen använde sig av NPV vid investeringsbedömning. I en jämfö- relse mellan stora och små familjeföretag påvisar Filbeck & Lee (2000) att NPV används mer frekvent i de stora än de små företagen.

Genom användning av NPV diskonteras framtida kassaflöden till nutid så att ett netto- nuvärde av investeringen kan tas fram (Berk & DeMarzo 2020). Enligt Berk & DeMarzo (2020) är beslutskriteriet med denna metod att alla investeringar som har ett positivt net- tonuvärde ska genomföras, medan de som har ett negativt inte ska genomföras. Det går även att rangordna olika investeringar genom det värde som skapas (Filbeck & Lee 2000).

En av nackdelarna med NPV är att det antas att kassaflödena går att förutsägas innan de sker. Då dessa kassaflöden baseras på uppskattningar finns det en osäkerhet på hur kor- rekta dessa värden är, och den osäkerheten växer ju längre in i framtiden förutsägelsen görs (Bas 2013).

NPV beräknas fram genom att subtrahera alla negativa kassaflöden från de positiva och sedan subtrahera grundinvesteringens kostnad (Berk & DeMarzo 2020). De förklarar även att det behöver fastställas en kalkylränta för att kunna diskontera framtida kassaflö- den till nutid. NPV är en komplex och resurskrävande metod att använda eftersom det är svårt att göra antaganden om framtida konsekvenser samt att fastställa kalkylräntan.

2.3.1.3 Internräntemetoden

Enligt Hartwigs (2012) studie använder 26% av de börsnoterade företagen sig av intern-

räntemetoden (IRR). Snarlika siffror påträffade Sandahl & Sjögren (2003) i sin studie där

23% av de stora företagen använde metoden. Bland stora familjeföretag använde 77% av företagen IRR medan det enbart var 18% av de små (Filbeck & Lee 2000).

IRR påvisar vilken avkastning en investering genererar, ju högre internräntan är desto mer genererar den (Filbeck & Lee 2000). Den påvisar därmed den årliga avkastningen som investering ger på det satsade kapitalet. Det går dock inte att se om en investering är lönsam genom att enbart se till internräntan utan denna måste ställas mot kalkylräntan, där investeringen är lönsam när internräntan är högre än kalkylräntan (Greve 2016). En fördel med att använda IRR är att det är enkelt att förstå när investeringen är lönsam och bedömningen ger oftast samma resultat som vid användning av NPV (Filbeck & Lee 2000). En nackdel som Filbeck & Lee (2000) tar upp är dock att det inte går att rangordna olika investeringar. Detta eftersom olika investeringar har olika förutsättningar där en investering kan ha ett visst avkastningskrav och det kravet är inte densamma för en annan investering. Att ställa investeringar med olika kalkylränta mot varandra är därmed inte möjligt eftersom det gör att utfallen skiljer sig åt. Ett annat problem som Greve (2016) tar upp är att en investering kan ha flera olika internräntor. Ett exempel på ett sådant fall är när betalningsströmmar skiftar mellan att vara positiva och negativa från år till år. Att ha olika internräntor gör det svårt att bedöma investeringen gentemot en kalkylränta ef- tersom den i vissa fall kan påvisas lönsam trots att den inte är det.

2.3.1.4 Annuitetsmetoden

Annuitetsmetoden används i låg utsträckning bland svenska företag då enbart 10% av de

studerade företagen använde sig av metoden (Sandahl & Sjögren 2003). Genom att för-

dela grundinvesteringen och dess framtida avkastning över hela investeringens ekono-

miska livslängd i lika stora årliga betalningar, även kallat annuiteter, går det att se den

investering som ger högst årlig avkastning (Greve 2016). Metoden används framför allt

för att kunna jämföra investeringar som har olika ekonomiska livslängder. För att kunna

använda annuitetsmetoden krävs ett nuvärde av grundinvesteringen, en kalkylränta och

investeringens ekonomiska livslängd (Greve 2016). Det finns likheter mellan NPV och annuitetsmetoden då båda kan användas vid jämförelser av olika investeringar. Skillna- den är dock att NPV påvisar investeringens kapitalvärde och annuitetsmetoden dess årliga överskott (Greve 2016; Andersson & Funck 2017).

2.3.1.5 Känslighetsanalys

I Hartwigs (2012) studie påvisas det att känslighetsanalyser i stor utsträckning användes bland börsnoterade företag. Enligt Filbeck & Lees (2000) studie är metoden dock mer ovanlig bland familjeföretag, där stora familjeföretag använder sig av den i låg utsträck- ning medan de små i princip inte tillämpar metoden alls.

Enligt Hartwig (2012) är känslighetsanalyser en metod som används vid investeringsbe- dömning, där faktorers risk och påverkan analyseras. Detta för att kunna se ifall en inve- stering fortfarande är lönsam ifall olika variabler förändras. På så vis kan de mest kritiska faktorerna identifieras. Det medför att mer tid och resurser kan investeras i de mest kri- tiska faktorerna för att få ett säkrare utfall (Berk & DeMarzo 2020). Det finns olika typer av känslighetsanalyser där alla påvisar hur parametrar påverkar utfallet när dess faktorer förändras (Marchioni & Magni 2016; Saltelli 2002). Ett exempel på en känslighetsanalys som är vanligt använd är Monte Carlo där olika scenarion testas för att kunna se hur mycket olika parametrar påverkar utfallet (Saltelli 2002) En känslighetsanalys kan ses som komplett om hänsyn tas till kalkylräntan, vilket även gör den mer pålitlig (Hartwig 2012). Dock menar Hartwig (2012) att det är den normala känslighetsanalysen som ej beaktar kalkylräntan som används mest eftersom den är enklare att tillämpa.

2.3.2 Riskbedömning

Investeringar kostar pengar och allt som leder till negativa kassaflöden för med sig en

risk. Ju större investering i förhållande till företagets omsättning, desto större risk.

Oxelheim & Wihlborg (1998) definierar risk som företags volatilitet i lönsamhet, kassa- flöden eller företagsvärde. Ett annat synsätt på risk beskrivs av Hamilton (1996) där det förklaras att det förväntade värdet för storleken på en risk kan beräknas genom sannolik- heten för den skada risken orsakat. Hull (2018) förklarar att risken som är kopplad till en investering minskar ju längre investeringen är i företagets behåll. Det innebär att investe- ringar som har en kort ekonomisk livslängd är mer riskfyllda då dessa behöver betala av sig under kortare tid. Zellweger (2007) påvisar att långsiktiga investeringshorisonter ger familjeföretag möjlighet att investera i projekt som till en början är antingen för riskabla eller inte visar tillräckligt hög lönsamhet för att vara ekonomiskt givande på kort sikt. I kontrast menar Anderson, Duru & Reeb (2012) att familjeföretag är riskaverta och därför inte vill genomföra investeringar på lång sikt då dessa är mer osäkra. De menar istället att kortsiktiga investeringar förbättrar företagets långsiktiga prestation. Motylska-Kuz- mas (2017) studie visar också att familjeföretag generellt är mindre riskbenägna i sitt företagande. Ytterligare studier som visar tendenser till detta är Zellweger (2006) som i sin avhandling förklarar att familjeföretag har lägre skuldsättning än vanliga företag vil- ket även bekräftas av Gallo & Vilaseca (1996). Detta talar också för ett mindre riskfyllt agerande hos familjeföretag.

Forskningen visar sig här inte vara enhetlig vad gäller familjeföretags riskbenägenhet utan ser det på olika sätt. Att exempelvis familjeföretags ägare finansierar investeringarna med egna pengar talar för ett mindre riskfyllt agerande, medan att ägarna inte har någon att stå till svars inför kan tyda på ett högre risktagande.

2.3.3 Avkastningskrav

Det avkastningskrav ett företags finansiärer har på deras investeringar brukar kallas för

företagets kalkylränta (Greve 2016). De förklarar att börsnoterade bolag behöver en av-

kastning som överstiger den alternativa avkastning deras aktieägare hade kunnat generera

på den finansiella marknaden. Om exempelvis börsen har högre avkastning än bolaget,

bör aktieägarna istället placera sina pengar där. Det betyder att aktieägare för noterade

bolag kräver en kortsiktig avkastning, vilket gör att dessa bolag lägger större fokus på kort sikt (Sandahl & Sjögren 2003). Denna princip gäller för ägarna i familjeföretag då de är finansiärer, där de kontinuerligt bör eftersträva att placera sina pengar i företaget om det genererar högre avkastning. Den alternativa intäkt som avstås ifrån kallas för al- ternativkostnad och behöver ständigt tas i beaktning vid investeringsbeslut (Brealey m.fl.

2016).

Storleken på avkastningskravet beror på olika företags individuella förutsättningar då de har olika potential till avkastning (Greve 2016). Han förklarar att vissa företag gör det enkelt för sig och sätter sin kalkylränta på samma nivå som deras räntabilitet på totalt kapital. Det finns även möjlighet att räkna ut företagets Weighted Average Cost of Capital (WACC) för att få en bild av den genomsnittliga affärsrisken på företagets samtliga till- gångar och därmed sätta det som kalkylränta (Greve 2016).

Motylska-Kuzma (2017) menar att kalkylräntan i familjeföretag helt beror på familjens egna vinst- och tillväxtambitioner. Detta talar emot den traditionella tanken om att ta hän- syn till alternativkostnader för att maximera avkastningen och visar istället att familjefö- retag lägger mest fokus på icke-finansiella mål och aspekter. Zellweger (2006) beskriver att eftersom familjen själva sätter kalkylräntan har de möjlighet att godkänna lägre av- kastning än icke-familjeföretag kan göra. Detta eftersom familjeföretag i större utsträck- ning fokuserar på de icke-finansiella aspekterna i sitt företagande.

2.3.4 Utdelning

Motylska-Kuzma (2017) förklarar att utdelningar handlar om de beslut som är kopplade

till vinstutbetalning till investerare som gått in med kapital i företaget. I familjeföretag är

detta den mängden vinst som ägarna väljer att plocka ut från företaget. He, Li & Tang

(2012) skriver att familjeföretag oftast föredrar att ha utdelningar, detta eftersom det blir

mer flexibelt och skapar utrymme för ökade finansiella valmöjligheter. Det går då att

justera utdelningen beroende på hur bra det går för företaget (Gugler 2003; Attig,

Boubakri, El Ghoul & Guedhami 2015). Generellt har medelstora företag inte en lika strikt utdelningspolicy eftersom de gärna vill återinvestera pengarna i företaget (Bresci- ani, Culasso, Giacosa & Broccardo 2016). Enligt Chaganti, DeCarolis & Deeds (1995) är ägarfamiljen inte enbart ute efter att ta ut en så stor vinst som möjligt vilket säger emot det Modigliani och Miller (1958) påstod.

2.4 Icke-finansiella aspekter

2.4.1 Socioemotional Wealth

Termen Socioemotional Wealth (SEW) skildrades först av Gómez-Mejía m.fl. (2007) och beskriver de icke-finansiella aspekter ett företag arbetar med som är kopplade till famil- jens behov. Dessa icke-finansiella behov kan vara länkade till identitet, rykte, förmågan att påverka företaget via familjens värderingar samt beslutsamheten om att föra familje- dynastin vidare (Gómez-Mejía m.fl. 2007). Även andra studier visar att icke-finansiella mål ges större utrymme hos familjeföretag. Zellweger, Nason, Nordqvist & Brush (2011) menar att icke-finansiella mål hos familjeföretag som kretsar kring att skaffa sig ett gott rykte och att bygga en stark identitet kan medföra fördelar på lång sikt som resulterar i att företaget blir attraktivt för externa intressenter. Icke-finansiella mål inkluderar mål som ansvarig personalhantering, förtroendeförhållanden med leverantörer och kunder, miljömässiga åtaganden, stöd till lokalsamhället och andra mål som är förenade med fa- miljemedlemmars behov (Gómez-Mejía m.fl. 2007; Zellweger m.fl. 2011). Dessa mål utmärker sig för att vara riktade mot intressenter som inte tillhör familj men de hjälper familjeföretaget att bygga sin identitet och rykte och därav sin SEW.

Hur familjeföretag väljer att bygga upp sin SEW kan skilja företag emellan då varje fö-

retag är unikt och har egna särdrag, men sättet de bygger sin SEW på skiljer dock mellan

familjeföretag och icke-familjeföretag. Skillnaden uppenbaras vid målsättningen där fa-

miljeföretag i större utsträckning fokuserar på icke-finansiella mål och därav utgår från

en annan finansiell logik (Gallo m.fl. 2004). De genomförde en jämförande studie mellan familjeföretags och icke-familjeföretags finansiella logik och personliga preferenser. De menar att de generellt accepterade finansiella principerna för företag är att maximera vär- det på företaget i sig och att detta görs genom marknadspris. De hävdar att familjeföretag i större mån inte utgår från detta, utan att värdet inte kan mätas genom marknadspris utan att det finns andra överväganden som måste tas i beaktning som till exempel traditioner, kultur, att kunna förse familjen med arbete och att makten ska stanna i familjen. Skillna- derna som Gallo m.fl (2004) hittade fanns främst i tillväxt, risk och ägarkontroll, samt att familjeföretag i snitt växte långsammare än icke-familjeföretag. De hade lägre risk då de i större utsträckning finansierar med eget kapital.

För att vidare tydliggöra SEW kommer det att förklaras utifrån Berrone m.fl. (2012) mo- dell där de delar upp SEW i fem delar. Delarna är; familjekontroll och inflytande, identi- fiering av familjen med företaget, sociala band, känslomässig tillgivenhet och intentionen av att föra företaget vidare till nästkommande generation. Till dessa dimensioner kan det finnas icke-finansiella aspekter som är unika för familjeföretag och dessa hjälper företa- gen att bygga upp sin SEW.

2.4.1.1 Familjekontroll och inflytande

Den första dimensionen handlar om familjens vilja och förmåga att inneha kontroll i fö-

retaget. Vad som ofta karaktäriseras med familjeföretag är att familjemedlemmar sitter

på positioner som är synonyma med beslutsfattande (Berrone m.fl. 2012). Detta kan vara

i form av en VD-post eller ordförande i styrelsen. Berrone m.fl. (2012) menar också att

det inte är ovanligt att en familjemedlem ofta axlar mer än en roll i företaget som ett sätt

att erhålla mer kontroll. I Gómez-Mejía m.fl. (2007) studie tar de upp ett exempel där

spanska familjeföretag bestämde sig för att inte ingå i ett lokalt samarbete som skulle

minskat deras kostnader och därmed öka lönsamheten. Detta för att det skulle reducera

familjens kontroll över företaget. Studien påvisade att familjeföretag i stor utsträckning

värderar kontroll och inflytande mer än ekonomisk vinning.

2.4.1.2 Identifiering av familjen med företaget

Den andra dimensionen av SEW beskriver hur familjen identifieras med företaget. Inom familjeföretag är det mer vanligt att familjen växer upp med företaget och att blanda fa- milj med affärer skapar en unik identitet (Berrone m.fl. 2012). Detta leder till att externa och interna intressenter ser företaget som en utsträckning av familjen snarare än två se- parata beståndsdelar. Internt skulle detta kunna ha effekt på attityden mot medarbetare, kvalitén i produkten eller tjänsterna företaget utför. Externt påverkar det kunder, leveran- törer och andra externa intressenter. Micelotta & Raynard (2011) menar att detta gör fa- miljemedlemmar känsliga och mer mån om deras rykte och image.

2.4.1.3 Sociala Band

Den tredje dimensionen av SEW fokuserar på familjeföretagets förmåga och vilja att knyta sociala band med omgivningen. Berrone m.fl. (2012) beskriver att de sociala ban- den kan liknas med nätverksliknande förhållanden där de inblandade knyter an till varandra och skapar en tillhörighet där intressenter känner sig som en del av familjeföre- taget. Berrone m.fl. (2012) förklarar vidare att dessa band inte enbart knyts med familje- medlemmar utan även till leverantörer och andra intressenter, där förhållandet bygger på långtgående samarbete, lojalitet och stabilitet. Det är även viktigt att knyta an till det lo- kala samhället då familjeföretag ofta är djupt involverade i detta (Berrone m.fl. 2012).

Det kan vara i form av donationer till det lokala idrottslaget eller annan altruistisk verk-

samhet som gynnar det lokala samhället. Detta i sig gör att fler människor får en anknyt-

ning till familjeföretaget och det hjälper företaget att bygga vidare på sitt rykte och för-

måga att vara en god influens för samhället (Berrone m.fl. 2012).

2.4.1.4 Känslomässig tillgivenhet

Den fjärde dimensionen beskriver hur affektioner och känslor kan påverka företaget.

Känslor som glädje, värme, tillgivenhet, ilska etc. existerar i alla typer av företag men Berrone m.fl. (2012) menar att dessa är ännu mer framträdande i familjeföretag då famil- jemedlemmar ofta delar långa känslomässiga relationer med varandra. Detta gör att linjen mellan familjen och företaget blir suddig och beslutsprocesserna kan påverkas av de af- fektioner och känslor som existerar (Berrone m.fl. 2012). Berrone m.fl. (2012) hävdar att denna dimension är användbar för att förstå varför familjemedlemmar ofta agerar altru- istiskt mot varandra och att de anser en familjemedlem vara lojal. Känslor och affektioner kan vara positivt men samtidigt negativt då en dysfunktionell relation mellan familjemed- lemmar ofta är svårare att lösa.

2.4.1.5 Intention att föra företaget vidare

Den femte och sista dimensionen av Berrone m.fl. (2012) förklaring av SEW beskriver familjeföretagens vilja att föra verksamheten vidare till nästkommande generationer. En- ligt andra forskare som Zellweger m.fl. (2011) är detta en av de viktigaste icke-finansiella aspekterna hos familjeföretag och har stor betydelse för hur beslutsprocessen i företaget ser ut. Detta får enligt Zellweger m.fl. (2011) familjeföretag att agera mer långsiktigt än icke-familjeföretag då huvudmålet är att föra verksamheten vidare. Det är också viktigt att generationen som tar över företaget övertar ett välskött företag med gott rykte (Berrone m.fl. 2012). Vidare menar Zellweger m.fl. (2011) att detta även förklarar varför styrande positioner inom familjeföretag i större utsträckning innehas av icke-utbildad personal, genom att det verkliga värdet sitter i generationsbytet och inte i det finansiella resultatet.

Detta med utgångspunkt i att familjemedlemmar i familjeföretag i större utsträckning inte

är vidareutbildade (Zellweger m.fl. 2011).

2.4.2 Corporate Social Responsibility

En annan term som beskriver de icke-finansiella aspekterna i företag är Corporate Social Responsibility (CSR) som påminner mycket om SEW. Det finns många olika definitioner av CSR och vad det innebär. EU-kommissionen (2016) beskriver CSR som ett ansvar företagen har gentemot dess påverkan på samhället. Här beskrivs att företag kan ta sitt sociala ansvar genom att se till att deras verksamhet tar hänsyn till lagliga, sociala, mil- jömässiga, etiska, kundrelaterade samt mänskliga aspekter i sitt företagande. Dyer &

Whetten (2006) förklarar i sin studie att familjeföretag bryr sig mer om hur företaget

uppfattas i andras ögon då ryktet inte endast påverkar företagets prestation utan även fa-

miljens rykte. Idag finns det även bevis på att familjeföretag i större utsträckning arbetar

med CSR än icke-familjeföretag och att de i större utsträckning engagerar sig i sociala

aktiviteter (Berrone m.fl. 2012).

3. Metod

Detta kapitel förklarar de vetenskapsmetodiska val uppsatsen utgår från. Det börjar med att förklara valet av design samt ansats som studien förhåller sig till. Därefter förklaras det hur den teoretiska och empiriska datainsamlingen gått till samt de urval kring företag och respondenter som gjorts. Till sist görs en analys av empirisk materialinsamling för att därefter avslutas med de kvalitetsmått samt etiska överväganden som tas hänsyn till.

3.1 Forskningsdesign

Vår forskningsdesign utgår från ett flertal fallstudier. Designen kan ses som ramen inom vilket studien skall genomföras (Bryman & Bell 2017). Fallstudien kommer att bidra med genereringen av empiri som uppfyller våra kriterier och som samtidigt kommer bringa svar på våra frågeställningar kring hur familjeföretags investeringsprocesser ser ut. Enligt Bryman & Bell (2017) är en fallstudie en djupgående studie där fokuset läggs på de en- skilda fallen. Fallen som studeras kan också även vara komplexa i sin natur. Vi har genom fallstudier kunnat belysa unika drag för våra fall, nämligen att familjeföretagens investe- ringsprocesser ser olika ut. Ett fall kan vara en viss plats, lokal eller organisation där våra fall kommer att vara de olika företagen (Bryman & Bell 2017). Fallen kommer att karak- täriseras som att vara representativa fall som strävar åt att vara vardagliga eller vanliga för en organisation. Investeringar är av vardaglig karaktär även för familjeföretag.

3.2 Forskningsansats

En ansats som Ericsson (2019) skriver om är abduktion och den beskrivs som “den gyl- lene medelvägen”. Det blir en medelväg mellan deduktion och induktion. Vid en deduktiv ansats påverkar teorin den insamlade datan (Bryman & Bell 2017) och kallas enligt Er- icsson (2019) för “bevisandets väg”. Induktion är när empiri påverkar teori (Bryman &

Bell 2017) och detta kallar Ericsson (2019) för “upptäcktens väg”. En abduktiv ansats tar

alltså hänsyn till båda dessa synsätt genom att tidigare erfarenheter möter nya för att kunna ta fram ny teori.

I denna forskning kommer ansatsen att vara abduktiv. Detta eftersom vi kommer att röra oss mellan teori och empiri flera gånger för att jämföra dessa. Vår abduktiva ansats ledde under arbetes gång till insikten om att ägarnas perspektiv på varje företag var av stor nytta för att fånga investeringsprocessens alla delar. Det innebär att vissa intervjuer genomför- des i ett senare stadie. Abduktionen visas i att den teori som har tagits fram har varit underlag till de intervjuer som ska utföras. Svaren från respondenterna ledde till nya er- farenheter och ställdes mot de tidigare erfarenheterna från teorin. Detta landar i en slutsats där resultatet bidrar till förståelse kring familjeföretags investeringsprocesser.

3.3 Forskningsmetod

Rapporten syftar till att studera hur investeringsprocessen i familjeföretag ser samt hur och varför de tar sina beslut. Genom en kvalitativ forskningsmetod kan fokus ligga på varför de utvalda företagen agerar som de gör. En kvantitativ rapport syftar till att hitta statistiska samband som sedan ska gå att applicera och generalisera till samhället i stort (Bryman & Bell 2017). Denna rapport syftar inte till att generalisera resultatet av de spe- cifika företagen vi valt ut till andra företag eller branscher och lämpar sig därför inte att studera genom en kvantitativ forskningsmetod. Rapporten riktar istället in sig på att förstå hur och varför dessa specifika företag agerar som de gör vilket leder till att forsknings- metoden som använts är kvalitativ. Det ger oss möjlighet att vidare studera orsakerna bakom de beslut som tas.

Majoriteten av artiklarna som hänvisas till i rapporten har liknande typer av metodavsnitt

för att samla in sin data. Deras metodval har inkluderat enkätundersökningar med slutna

frågor på ett stort företagsurval med fokus på att förklara hur investeringsbedömning ge-

nerellt går till. Då vi istället syftar till att fokusera på förståelsen för besluten har vi lagt

upp vår metod på ett annorlunda sätt i jämförelse med de andra forskarna. Vi har istället utfört personliga intervjuer på ett färre antal företag där vi går in mer på djupet kring just deras investeringsprocesser.

3.3.1 Teoretisk materialinsamling

Litteraturinsamling har skett kontinuerligt under arbetets gång men främst i de inledande processerna för att på så sätt hitta eventuella kunskapsluckor, men också relevant litteratur som kan hänföras till arbetet. Samtlig teori som samlats in och presenterats är nödvändig för att skapa förståelse kring den komplexa investeringsprocessen. Litteraturen som an- vänts är främst kopplad till ekonomistyrning och forskningsmetoder och är ansedda som tillförlitliga. Majoriteten av den teoretiska materialinsamlingen är tagen från vetenskap- liga artiklar och behandlar relevant teori för vårt forskningsämne. Artiklarna som är peer- reviewed har tagits fram med hjälp av diverse sökmotorer som One Search, EBSCO och Google Schoolar. Vid val av litteratur har det även tagits hänsyn till att forskarna är högt uppskattade inom deras disciplin samt applicerbara i vår kontext. Fokus har även varit på att komma fram med tidsrelevanta artiklar för att öka relevansen.

Vi är nöjda med teorin då det fanns omfattande teori skriven i ämnet. Insamlad teori har vi läst med kritiskt förhållningssätt där vi har tagit hänsyn till det faktum att vissa journa- ler eventuellt är vinklade samt att kulturen kan spela roll i studier som gjorts utomlands och därför eventuellt inte är applicerbara här. Detta har lett till att vissa artiklar inte kunnat användas som teori.

3.3.2 Empirisk materialinsamling

För att samla in nödvändig information har intervjuerna som genomförts varit upplagda

på ett sätt som skapar djup förståelse för forskningsfrågorna. Det innebär att intervjun har

genomförts personligt mellan oss och utvalda respondenter. Att få personlig kontakt,

ansikte mot ansikte, ser vi som en viktig del i den empiriska insamlingen. Det har gjort det möjligt för oss att se respondentens reaktioner och kroppsspråk under intervjun vilket försvårar respondentens möjlighet att exempelvis dölja osanning (Bryman & Bell 2017).

På grund av samhällets rådande situation gällande COVID-19 blev det problematiskt för oss att åka ut till företagen och träffa respondenterna på plats. Däremot gav de tillfrågade företagen oss ödmjukt med tid, vilket eventuellt kan bero på den minskade efterfrågan COVID-19 bidragit till. Då vi inte kunde besöka företagen har vi valt att genomföra in- tervjuerna digitalt genom Microsoft teams. Det möjliggjorde att vi lyckades träffa respon- denterna virtuellt och därför kunde efterlikna en vanlig intervju på bästa möjliga sätt.

Intervjuerna via teams har fungerat bra då företagen eventuellt blivit mer vana att jobba på det sättet nu när mer arbete sker på distans.

Som tidigare nämnt genomfördes två intervjuer i ett senare stadie. Den ena via mejl och den andra via telefonsamtal. Det vore optimalt att även genomföra dessa båda intervjuer via Microsoft teams men då deras preferenser var att ta intervjuerna via mejl och telefon fick vi rätta oss efter det.

3.3.2.1 Personlig intervju

Intervjuerna som genomförts har varit semistrukturerade vilket innebär att en förberedd

mall med frågor utgåtts från (Bryman & Bell 2017). Dessa frågor har vi dock haft stor

möjlighet att förändra eller bygga vidare på under intervjuns gång. Det säkerställer både

att vi får svar på de mest betydelsefulla frågorna samt skapar möjligheter för oss att ställa

följdfrågor beroende på respondentens svar för att ytterligare öka förståelsen. Det är även

av vikt att frågorna följer en slags struktur då flera företag ska intervjuas och deras svar

sedan analyseras.

Under intervjuerna har vi som intervjuare haft olika roller. Bechhofer, Elliot & Crone (1984) förklarar att det finns fördelar i att ha olika roller för att kunna fokusera på olika saker. Här förklaras det att en person exempelvis kan vara mer passiv och göra utförliga anteckningar medan en annan fokuserar på att ställa frågorna och föra intervjun framåt.

Det förklaras också att atmosfären kan bli mer avspänd när flera intervjuare är delaktiga då intervjun då uppfattas mer som en diskussion mellan fyra personer snarare än en ut- frågning (Bechhofer m.fl. 1984). Våra roller har varit att den ena ansvarar för att ställa frågor och eventuella följdfrågor. Den andra förhåller sig kritiskt till respondentens svar samt kontinuerligt stämma av svaren med respondenten för att säkerställa att situationen uppfattas på rätt sätt utan missförstånd. Den tredje personen har tagit sig an en mer passiv roll och har haft som ansvar att spela in och föra utförliga anteckningar för att se till att vi hela tiden har tillgång till svaren.

Riskerna med att vara flera intervjuare är att vissa respondenter eventuellt kan uppleva situationen mer hotfull (Bryman & Bell 2017). För att minska den risken samt säkerställa kvalitén i respondentens svar är att mejla över frågorna till företaget tre dagar innan in- tervjun skett. Det innebar både att företaget hann samla in tillräckligt med information för att besvara frågorna samt att respondenten fick en chans att förbereda sig. Detta tror vi ledde till att respondenten kände sig tryggare då han/hon vet hur intervjun är struktu- rerad och därmed minskar risken att respondenten upplever en hotfull stämning. Vi tror också att vissa mer personliga frågor kan kräva att respondenten hunnit tänka igenom sina svar innan intervjun för att kunna besvara frågorna på bästa möjliga sätt.

Bryman & Bell (2017) förklarar att det även finns vissa risker med det engagemanget som

krävs av oss som intervjuare. En risk som beskrivs är att en intervjuare kan bli för enga-

gerad i samtalet och då riskerar att identifiera sig för mycket med respondenten och där-

med tappar sin uppgift som forskare. Denna risk har vi tagit hänsyn till genom den an-

svarsfördelning vi haft. Då en av oss kontinuerligt stämt av att inga missförstånd har skett

och samtidigt förhållit sig kritiskt till svaren tror vi oss kunnat minimera denna risk.