Specialistvården, somatisk vård 160,0 miljoner kr
Regional utveckling 8,0 ”
De sammanlagda förändringarna fördelas över planperiodens olika år enligt följande (miljoner kronor):
2016 2017 2018
37,9 142,9 250,1
Förutom resultatet av insatsplanens olika åtgärder ska Hälsocentralerna genomföra en handlingsplan i syfte att reducera verksamhetens underskott. Åtgärder enligt denna handlingsplan beräknas ge intäktsförstärkningar och kostnadsminskningar för Hälsocen-tralerna med 23 miljoner kronor. Handlingsplanen är för närvarande under utarbetande för att kunna verkställas från och med år 2016.
3. Finansiella resurser
3.1 Resursfördelning och användning
Landstinget finansierar sin verksamhet främst genom landstingsskatten (71 procent) som är en inkomstskatt på länsinvånarna. Den statligt bestämda skatteutjämningen in-nebär att skattekraften per invånare utjämnas mellan landstingen i hela landet. Dessutom sker en utjämning med hänsyn till bland annat förväntad sjuklighet vilket till exempel innebär att landsting med högre andel äldre i princip erhåller kompensation från lands-ting med lägre andel äldre eftersom sjukvården blir mer omfattande i en äldre befolk-ning. Utjämning tillsammans med andra statsbidrag motsvarar 19 procent av landsting-ets intäkter. Förutom skatt och statsbidrag har landstinget även intäkter från försäljning av vård och andra tjänster (7 procent) samt patientavgifter (3 procent).
Totalt omsluter verksamheten cirka 8 miljarder kronor. Större delen, 52 procent, av de totala resurserna åtgår till löner och kostnader för egen anställd personal. I övrigt an-vänds cirka 15 procent för köp av material och 26 procent för köp av verksamhet och tjänster inklusive lämnade bidrag. Denna andel har ökat, framför allt till följd av fler privata utförare inom primärvården. Fastighetskostnader utgör cirka 3 procent, avskriv-ningar 3 procent och finansiella kostnader 1 procent.
Resurserna ianspråktas för följande kärnverksamheter:
Regional utveckling 5 %
Hälso- och sjukvård 92 % (varav tandvård 4 %)
Resterande resurser, 3 procent, används till landstingsgemensamma utvecklingsprojekt, landstingets kansli, revision och politisk ledning. Kostnader för verksamheter med in-tern intäktsfinansiering ingår i ovanstående tal och utgör tillsammans cirka 17 procent av kostnaderna.
3.2 Kostnadsanpassning‐ och kontroll
Kostnadsökningstakten har dämpats men är fortfarande på en för hög nivå i förhållande till landstingets intäkter. De handlingsplaner som hittills tagits fram har inte gett önskad effekt för att minska kostnader. Det är av yttersta vikt att Landstingsstyrelsen, Hälso- och sjukvårdsnämnden samt Folkhälso-, primärvårds- och tandvårdsnämnden verkstäl-ler de åtgärder som beslutas avseende ovan nämnda insatsplan samt handlingsplan för Hälsocentralerna. Arbetet med att minska kostnadsökningstakten måste fortsätta. Det åligger styrelse och nämnder att löpande, utan anmodan, initiera och vidta åtgärder. Det är av stor vikt att samtliga verksamheter erhåller tydliga ekonomiska ramar och resul-tatmål som löpande följs upp under året.
Landstingsfullmäktige gör bedömningen att något utrymme för ökad konsumtion inte finns under kommande planperiod. De nya behov som kan komma att föreligga måste, mot denna bakgrund, tillgodoses genom effektiviseringar och omdisponeringar av resur-ser. Ett starkt fokus på förbättringsarbete och bättre hushållning med befintliga resurser krävs.
För åren 2016 och framåt tillkommer, normalt sett, ytterligare kostnader för teknisk- och medicinsk utveckling, demografi och lokaler. Det kostnadstryck som uppstår kan årli-gen beräknas till omkring 1 procent eller motsvarande cirka 80 miljoner kronor. Priori-teringsarbete och löpande effektiviseringar inom samtliga verksamheter är av stor vikt. I övrigt gäller att en hög restriktivitet skall prägla verksamheten.
En aktiv styrning, ledning och uppföljning samt ett utvecklat förbättringsarbete i syfte att driva verksamheten så ändamålsenligt och kostnadseffektivt som möjligt, är därför av yttersta värde. Ett ökat arbete med jämförelser är i sammanhanget av stor vikt.
3.3 Resursramar
De resursramar som gäller för de olika kärnverksamheterna för perioden 2016–2018 är följande (miljoner kronor, löpande priser) och jämförs här med budget för 2015:
‐ varav folkhälsa m.m. 1) 25,7 26,5 27,3
28,1
‐ varav Österåsens hälsohem 19,0 19,7 20,3 20,9
Hälso‐ och sjukvårdsnämnd 4 398,9 4 876,8 4 974,0 5 081,2
‐ varav gemensamt 2) 2,7 2,8 2,9 3,0
‐ varav Specialistvården Västernorrland 3) 4 315,1 4 791,3 4 885,9 4 990,5
‐ därav somatisk vård 3 792,8 4 346,0 4 427,8 4 518,9
‐ därav psykiatrisk vård 522,3 445,3 458,1 471,6
‐ varav Rättspsykiatrisk Regionklinik 41,4 41,7 43,0 44,2
‐ varav hörselvård 39,7 41,0 42,2 43,5
Patientnämnd/etisk nämnd 3,8 3,7 3,8 3,9
Landstingets revisorer 6,3 6,5 6,7 6,9
Landstingsstyrelsen 1 889,6 1 910,0 1 954,3 1 999,0
‐ varav regional utveckling 254,1 260,3 265,1 270,8
‐ varav primärvård 1 050,1 1 082,4 1 108,9 1 135,4
‐ varav tandvård 160,3 165,1 170,0 175,1
‐ varav landstingsservice 0,0 0,0 0,0 0,0
‐ varav laboratoriemedicin 0,0 0,0 0,0 0,0
‐ varav landstingets kansli 4) 425,1 402,2 410,3 417,7
Totalt 6 343,3 6 843,2 6 986,4 7 140,0
Fördelningen av anslagen följer den politiska organisationen. Anslagen för regional ut-veckling, landstingets kansli, primärvård och tandvård ligger under landstingsstyrelsen.
Produktionsansvar för landstingets hälsocentraler, som för närvarande utgör cirka 67 procent av primärvården och för Folktandvården ligger hos Folkhälso-, primärvårds- och tandvårdsnämnden.
Serviceenheterna Landstingsservice och Laboratoriemedicin rapporterar till landstings-styrelsen. Dessa är intäktsfinansierade och har därför inga anslagsramar. Kostnämnden i Sollefteå administreras via Landstingsservice.
Resursramarna enligt ovan motsvarar det utrymme som finns avsatt för de olika verk-samheterna, inklusive beställningar och överenskommelser som tecknas med egna eller externa enheter.
I resursramarna ingår medel för:
Förväntade personalkostnadsökningar och inflation upp till 3 procent per år.
Beräknade kostnader för läkemedel.
Avskrivnings- och räntekostnader på bundet kapital.
Jämfört med beslut om ekonomiska ramar vid fullmäktige den 29-30 april 2015 är re-sursramarna förändrade enligt följande (miljoner kronor):
2016 2017 2018
Hälso- och sjukvårdsnämnden 347,8 288,9 230,3 - varav resurstillskott 367,8 378,9 390,3 - varav reducering enl. insatsplan -20,0 -90,0 -160,0
Landstingsstyrelsen -5,3 -9,7 -15,0
Hälso- och sjukvårdsnämnden har tilldelats 367,8 miljoner kronor (i 2016 års prisnivå) som generell förstärkning. Medlen avser specialistvården och 19,9 miljoner kronor av dessa avser psykiatrisk vård och 347,9 miljoner kronor somatiska vården. Nivån har sin
avseende sjukresor med 2 miljoner kronor. Resultatenheterna Landstingsservice och Laboratoriemedicin ska spara 10 respektive 3 miljoner kronor, dels genom ökade av-kastningskrav samt genom att de interna priserna sänks.
I övrigt finns medel avseende kostnadsreduceringsförslag budgeterade under anlaget för emotsedda händelser på finansförvaltningen, se vidare under avsnittet resultatbudget i det följande.
Fördelning av resurser förvaltningsvis framgår av den mer detaljerade årsbudgeten en-ligt bilaga A.