ANSVARSFÖRBINDELSER (EVENTUALFÖRPLIKTELSER)
3 Finansiella risker
i sparbankens verksamhet uppstår olika typer av finansiel-la risker som kreditrisker, marknadsrisker, likviditetsrisker och operativa risker. i syfte att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten har sparbankens styrelse, som ytterst ansvarig för den interna kontrollen i sparbanken, fastställt policies och instruktioner för kreditgivningen och den övriga finansverksamheten.
sparbankens styrelse har det övergripande ansvaret för sparbankens riskhantering. styrelsen har i särskild instruk-tion inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika andra funktioner. dessa i sin tur rapporterar regelbundet till sty-relsen.
sparbankens riskhantering syftar till att identifiera och analysera de risker som sparbanken har i sin verksamhet och att för dessa sätta lämpliga begränsningar (limiter) och försäkra att det finns kontroll på plats. riskerna bevakas och kontroller görs löpande att limiter inte överskrids.
riskpolicies och riskhanteringssystem gås igenom regel-bundet för att kontrollera att dessa är korrekta och t ex återspeglar gällande marknadsvillkor samt produkter och tjänster som erbjuds. genom utbildning och tydliga pro-cesser skapar sparbanken förutsättningar för en god risk-kontroll, där varje anställd förstår sin roll och sitt ansvar.
i sparbanken finns en samlad funktion för självständig riskkontroll direkt underställd verkställande direktören vars uppgift är att analysera utvecklingen av riskerna samt vid behov föreslå ändringar i styrdokument och pro-cesser.
KREDITRISK
Med kredit-/motpartsrisk avses risken att sparbanken inte erhåller betalning enligt överenskommelse och/eller kom-mer att göra en förlust på grund av motpartens oförmåga att infria sina förpliktelser. detta omfattar också den risk som sparbanken tar på sig när sparbanken ställer ut finan-siella garantier för att garantera en tredje parts betalnings-fullgörande till innehavaren av den finansiella garantin.
Till denna risk räknas också den risk som sparbanken har i förmedlade lån till swedbank Hypotek. i detta sistnämn-da fall är emellertid förlustrisken begränsad till under året intjänad förmedlingsprovision. den bakomliggande trans-aktionen kan avse en kredit, en garanti, ett värdepapper eller ett derivatinstrument.
styrelsen har det övergripande ansvaret för sparban-kens kreditriskexponering. styrelsen har i särskild instruk-tion inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika kreditde-legationer.
i sparbankens kreditgivning eftersträvas högt uppställ-da mål avseende på etik, kvalitet och kontroll. Trots att kreditrisken utgör sparbankens största riskexponering är sparbankens kreditförluster i förhållande till utestående kreditvolym jämförelsevis små. den avgörande bedöm-ningsgrunden för sparbankens kreditgivning, som utifrån låntagarnas hemvist är geografiskt hänförliga till sparban-kens verksamhetsområde, är låntagarnas återbetalningsför-måga. För att ytterligare minska risken är merparten av sparbankens krediter dessutom säkerställda med pantbrev i fastigheter och andra bankmässiga säkerheter. sparban-ken strävar efter en god riskspridning. För att begränsa kredit- och motpartsrisker i sparbankens värdepappers-portfölj tillåts endast placeringar inom vissa beloppsmässi-ga ramar och endast i värdepapper med hög kreditvärdig-het. större kreditengagemang (kredittagarens samtliga egna förbindelser och ansvarsförbindelser) omprövas minst en gång årligen i behörig kreditbeviljande instans. För stör-re föstör-retagsengagemang tillämpas riskklassificering i sam-band med nybeviljning av kredit och i samsam-band med den årliga omprövningen. riskklassificeringssystemet innebär att krediterna klassificeras i olika riskklasser beroende på risken för obestånd och risken vid ett eventuellt obestånd.
sparbankens rutiner för övervakning av förfallna betal-ningar och oreglerade fordringar syftar till att minimera kreditförlusterna genom en tidig upptäckt av betalnings-problem hos kredittagarna och en åtföljande snabb hand-läggning av förekommande kravärenden. Övervakningen sker med stöd av ett särskilt kravsystem som med automa-tik bevakar och påminner om när kravåtgärd är erforderlig.
Kreditriskexponering 2015 brutto och netto, tkr Krediter1 mot säkerhet av:
statlig och kommunal borgen2 11 033 - 11 033 11 033 0
Pantbrev i villa- och fritidsfastigheter3 1 133 729 3 258 1 130 471 1 098 589 31 882 Pantbrev i flerfamiljsfastigheter4 34 255 1 313 32 942 32 942 0 Pantbrev i jordbruksfastigheter 127 951 2 200 125 751 122 302 3 449 Pantbrev i andra näringsfastigheter 99 801 3 480 96 321 95 693 628
statspapper och andra offentliga organ
- AAA6 69 807 - 69 807 - 69 807
outnyttjad del av beviljade kontokrediter 156 752 - 156 752 - 156 752
Utställda lånelöften 10 805 - 10 805 - 10 805 Krediter1 mot säkerhet av:
statlig och kommunal borgen2 240 - 240 240 0
Pantbrev i villa- och fritidsfastigheter3 1 097 392 4 571 1 092 821 1 058 617 34 204
Pantbrev i flerfamiljsfastigheter4 34 326 929 33 397 33 347 50
Pantbrev i jordbruksfastigheter 121 087 1 500 119 587 119 074 513 Pantbrev i andra näringsfastigheter 96 246 2 577 93 669 92 990 679
statspapper och andra offentliga organ
- AAA6 20 184 - 20 184 - 20 184
1 Med kredit avses fordringar och andra placeringar i värdepapper, dock ej aktier, i balansräkningen samt kreditåtaganden utanför balansräkningen,
sparbankens kreditriskexponering brutto och netto samt koncentrationer med avseende på motparter samt lånefordringar per kategori av låntagare visas i tabeller nedan.
24
Kreditkvalitet
sparbanken följer årligen upp och rapporterar kreditgiv-ningen på företagsengagemang enligt särskilda riktlinjer för att säkerställa kreditkvaliteten i banken. ett centralise-rat riskklassificeringsverktyg är inbyggt i kreditbered-ningssystemet för att bedöma kvaliteten i engagemangen.
Med hjälp av detta verktyg är bankens företagsutlåning fördelad enligt parametrarna risk för fallissemang och
risk för obestånd. riskklassificeringsverktyget tar hänsyn till företagens nyckeltal, extern skötsamhet (UC) samt in-tern skötsamhet.
För privata engagemang används ett scoringsystem an-passat för att säkerställa kvaliteten på nybeviljade krediter till privatpersoner. Både internt samt externt beteende vägs ihop för att få fram ett risktal.
Oreglerade och osäkra fordringar, tkr
Åldersanalys, oreglerade men ej nedskrivna lånefordringar 2015 2014
Fordringar förfallna 60 dgr eller mindre 4 611 2 601
Fordringar förfallna > 60 dgr - 90 dgr 1 684
Fordringar förfallna > 90 dgr - 180 dgr 101 1 257
Fordringar förfallna > 180 dgr - 360 dgr 193 1 456
Fordringar förfallna > 360 dgr 5 956 10 068
Summa 10 862 16 066
Lånefordringar per kategori av låntagare Lånefordringar, brutto
- offentlig sektor 2 851 3 099
- företagssektor 202 183 181 402
- hushållssektor 1 353 710 1 315 930
varav enskilda företagare 259 075 235 094
Summa 1 558 744 1 500 431
varav:
oreglerade lånefordringar som ingår i osäkra lånefordringar 20 234 24 576
- företagssektor 7 534 8 813
- hushållssektor 12 700 15 763
osäkra lånefordringar 23 996 28 075
- företagssektor 10 795 12 174
- hushållssektor 13 201 15 901
Avgår:
specifika nedskrivningar för individuellt värderade fordringar 13 134 12 006
- företagssektor 7 320 5 831
- hushållssektor 5 814 6 175
Lånefordringar, nettoredovisat värde
- offentlig sektor 2 851 3 099
- företagssektor 194 863 175 571
- hushållssektor 1 347 896 1 309 755
varav enskilda företagare 258 375 227 938
Summa 1 545 610 1 488 425
LIKVIDITETSRISK
Likviditetsrisk är risken för att sparbanken får svårigheter att fullgöra åtaganden som är förenade med sina finansiella skulder. Likviditetsrisk kan även uttryckas som risken för förlust eller försämrad intjäningsförmåga till följd av att sparbankens betalningsåtaganden inte kan fullgöras i rätt tid. Likviditetsrisker uppstår då tillgångar och skulder in-klusive derivatinstrument har olika löptider.
sparbankens riskhantering fokuserar här på att skapa likviditetsresurser och på portföljstrukturer. det innebär att placeringar endast görs i likvida värdepapper, d v s vär-depapper som handlas på en fungerande marknad. Likvidi-teten bevakas och rapporteras löpande. sparbankens
likvi-ditetsberedskap i form av dagslåneräkning och del av värdepappersportfölj får lägst uppgå till 10% av inlåningen från allmänheten.
sparbankens likviditetsexponering med avseende på återstående löptider på tillgångar och skulder framgår av tabellen nedan. Även den kassaflödesanalys, som finns in-tagen på annat ställe i årsredovisningen, belyser sparban-kens likviditetssituation.
Tillgångar
Kassa 0 0 0 0 0 4 556 4 556
Utlåning till kreditinstitut 271 621 0 0 0 0 0 271 621
Utlåning till allmänheten 62 297 19 915 65 079 271 887 199 159 927 273 1 545 610 Förändring i verkligt värde på
säkrat belopp i portföljsäkring 0 0 0 0 0 6 579 6 579
obligationer och andra långfristiga
värdepapper 0 0 50 328 69 806 0 4 347 124 481
derivat 0 0 0 116 547 0 663
Materiella tillgångar 0 0 0 0 0 21 545 21 545
Övriga tillgångar 0 0 0 0 0 86 715 86 715
Förutbetalda kostnader och
upplupna intäkter 0 0 0 0 0 3 878 3 878
Summa tillgångar 333 918 19 915 115 407 341 809 199 706 1 054 893 2 065 648 Skulder
skulder till kreditinstitut 25 016 0 0 0 0 0 25 016
inlåning från allmänheten 1 362 988 116 380 177 703 52 292 0 0 1 709 363
derivat 0 0 272 2 350 0 0 2 622
Övriga skulder 0 0 0 0 0 2 328 2 328
Upplupna kostnader och
förutbetalda intäkter 0 0 0 0 0 5 912 5 912
Avsättningar 0 0 0 0 0 4 347 4 347
Summa skulder 1 388 004 116 380 177 975 54 642 0 12 587 1 749 588 Total skillnad -1 054 086 -96 465 -62 568 287 167 199 706 1 042 306 316 060
På
anfordran Högst
3 mån Längre än 3 mån men högst 1 år
Längre än 1 år men högst 5 år
Längre
än 5 år Utan
löptid summa
redo visat värde
Odiskonterade kassaflöden - Kontraktuellt återstående löptid Likviditetsexponering 2015, tkr
Kontraktuellt återstående löptid (odiskonterat värde) samt för-väntad tidpunkt för återvinning
Tillgångar
Kassa 0 0 0 0 0 4 067 4 067
Utlåning till kreditinstitut 216 998 0 0 0 0 0 216 998
Utlåning till allmänheten 55 140 19 914 65 264 250 939 1 097 168 0 1 488 425 Förändring i verkligt värde på
säkrat belopp i portföljsäkring 0 0 0 0 0 8 700 8 700
obligationer och andra långfristiga
värdepapper 0 0 10 067 121 800 0 4 900 136 767
derivat 0 0 0 36 562 0 598
Materiella tillgångar 0 0 0 0 0 22 688 22 688
Övriga tillgångar 0 0 0 0 0 83 368 83 368
Förutbetalda kostnader och
upplupna intäkter 0 0 0 0 0 4 566 4 566
Odiskonterade kassaflöden - Kontraktuellt återstående löptid Likviditetsexponering 2014, tkr
Kontraktuellt återstående löptid (odiskonterat värde) samt för-väntad tidpunkt för återvinning
Tillgångar och skulder för återvinning bedöms i allt väsentligt sammanfalla med ovan beskrivna förteckning. Merparten av inlåning från allmänheten bedöms dock ha förväntad löptid överstigande 12 månader.
MARKNADSRISK
Marknadsrisk är att risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i marknadspriser. det finns tre typer av marknadsrisker: valutarisk, ränterisk och andra prisrisker. i finansiell verksamhet utgör de viktigaste marknadsriskerna ränterisker, valutarisker och aktiekurs-risker (prisrisk). i sparbankens fall utgör ränterisken och aktiekursrisken de övervägande marknadsriskerna. ränte-risk definieras som ränte-risken för att marknadsvärdet på spar-bankens fastförräntande tillgångar sjunker då
marknadsräntan stiger. graden av ränterisk, eller prisrisk, ökar med åtagandets löptid. en annan form av ränterisk är inkomstrisken, d v s risken för att räntenettot försämras i ett förändrat ränteläge genom att räntebindningstiden är olika för tillgångar och skulder.
valutarisk uppstår till följd av att tillgångar och skulder i samma utländska valuta storleksmässigt inte överensstämmer.
Aktiekursrisk är risken för att marknadsvärdet på en aktieplacering sjunker.
Ränterisk
ränterisk är risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i marknadsräntor. ränterisk kan således dels bestå av förändring i verkligt värde, prisrisk, dels för-ändringar i kassaflöde, kassaflödesrisk. en betydande fak-tor som påverkar ränterisken är räntebindningstiden. Långa räntebindningstider motverkar kassaflödesrisken men ökar prisrisken. Kortare räntebindningstider motverkar prisris-ken men ökar kassaflödesrisprisris-ken. i enlighet med sparban-kens riskpolicy kontrolleras de finansiella riskerna i verksamheten med limiter. Beträffande ränteriskerna inne-bär detta t ex att räntebindningstiderna på sparbankens räntebärande placeringar måste hålla sig inom vissa tids- och beloppsmässiga ramar.
För att säkra sig mot ränterisken i sparbankens fastförränta-de utlåning har sparbanken i stor utsträckning ingått rän-teswapavtal, d v s avtal enligt vilka sparbanken betalar fast ränta och erhåller rörlig ränta. enligt finanspolicyn är mål-sättningen att minst 60% av sparbankens räntebundna kre-diter ska vara säkrad med bunden inlåning eller
ränteswappar. För de lån med rörlig ränta där sparbanken garanterat en högsta ränta gentemot kund har återförsäk-ring skett genom avtal om räntetak. dessa avtal ger spar-banken ersättning för det räntebortfall som kan uppstå när kundernas räntetak överskrids. i redovisningen tillämpas säkringsredovisning när en effektiv koppling finns mellan säkrade lån och swapavtal respektive avtal om räntetak.
nedan under rubriken derivat och säkringsredovisning finns information om kontraktsvärden och verkliga värden för innehavet av derivat för säkring.
ett sätt att indikativt mäta ränterisken är en s k gap-analys, som återfinns nedan, som visar räntebindningstider-na för sparbankens tillgångar och skulder i balansräkningen samt poster utanför balansräkningen. Analysen visar att vid en förändring av marknadsräntan med en procentenhet minskar/ökar räntenettot för kommande 12-månadersperi-od med 1634 tkr.
Hantering av sparbankens ränteexponering är centrali-serad, vilket innebär att den centrala finansfunktionen an-svarar för att identifiera och hantera denna exponering.
Ränteexponering 2015, tkr
Räntebindningstider för Förändring i verkligt
värde på säkrat belopp
i portföljsäkring 0 0 0 0 0 0 0 6 579 6 579
obligationer och andra
långfristiga värdepapper 0 120 134 0 0 0 0 0 4 347 124 481
Summa skulder och
eget kapital 1 416 743 87 641 125 624 52 079 52 292 0 0 331 269 2 065 648
5 år Utan ränta Totalt
1 & 2 Nominellt värde
Ränteexponering 2014, tkr Förändring i verkligt
värde på säkrat belopp
i portföljsäkring 0 0 0 0 0 0 0 8 700 8 700
obligationer och andra
långfristiga värdepapper 0 131 867 0 0 0 0 0 4 900 136 767
Summa skulder och
eget kapital 1 302 935 133 510 126 977 57 871 22 951 0 0 321 933 1 966 177
5 år Utan ränta Totalt
1 & 2 Nominellt värde
räntenettorisk; genomslag på räntenettot under kommande tolvmånadersperiod vid en ränteuppgång eller nedgång på 1 procentenhet på balansdagen utgör -/+ 1 634 tkr (-/+ 1 568 tkr).
Valutarisk
valutarisk är risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i valutakurser.
sparbanken är exponerad för olika typer av valutaris-ker. den främsta exponeringen avser köp och försäljning i utländska valutor, där risken dels kan bestå av fluktuatio-ner i valutan på det finansiella instrument, kund- eller leverantörsfakturan, dels valutarisken i förväntade eller kontrakterade betalningsflöden benämnd transaktionsex-ponering.
ett område som är utsatt för valutarisker är betalnings-flöden i lån och placeringar i utländsk valuta (finansiell exponering).
i sparbankens resultaträkning ingår valutakursdifferen-ser med 406 tkr (399 tkr) i nettoresultat av finansiella transaktioner.
Aktiekursrisk
Aktiekursrisk är risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från en aktie varierar på grund av förändringar i marknadspriser (oavsett om förändringarna orsakas av faktorer relaterade specifikt till den aktien eller dess emittent, eller faktorer som påverkar alla liknande finansiella instrument som handlas med på marknaden).
sparbankens aktieinnehav framgår av not 18. en generell förändring med 1 procentenhet av aktiekurserna beräknas påverka sparbankens egna kapital med 830 tkr (797 tkr).