Å r s r e d o v i s n i n g
2015
sPArBAnKssTÄMMA
med sparbankens huvudmän hålles på ivetofta sparbank
i Bromölla torsdagen den 28 april kl 18.30.
org nr: 538201-3109 säte: Bromölla
inneHÅLL
vd:s kommentarer 4
Förvaltningsberättelse 6 Fem år i sammandrag 8 resultaträkning 11 Balansräkning 12
eget kapital 13
Kassaflödesanalys 14 noter till de finansiella rapporterna 15 revisionsberättelse 46 Företagsstyrning 47 Huvudmän, styrelse mm 48
Foto omslag och sid 4: sven-eric Johansson
ter. vi har också en post som är av engångskaraktär i net- toresultat av finansiella poster, intäkten uppgår till drygt 700 tkr och uppkom i samband med en försäljning av en obligation. Kostnadsposterna uppgår till totalt 32,3 mkr (32,6 mkr) vilket är en liten minskning jämfört med 2014.
Av kostnaderna uppgår beloppet för reserveringar och konstaterade kreditförluster till 3,0 mkr jämfört med 3,3 mkr året innan.
vi har under 2015 haft förmånen att få hälsa många nya kunder välkomna till banken och det avspeglas i bankens balansräkning. Trenden för både in- och utlåning från all- mänheten är fortsatt god, framförallt är det utvecklingen av inlåningen från allmänheten som även 2015 varit stark.
inlåningen har ökat med 115 mkr, vilket motsvarar en ök- ning på 7,2%, och utlåningen har ökat med 57 mkr vilket motsvarar 3,8%.
Framåtblickande
Man brukar säga att den lokala sparbanken utvecklas i symbios med lokalsamhället. eftersom ivetofta sparbank har ett begränsat verksamhetsområde så är det helt avgö- rande för banken att kommunen utvecklas på ett positivt sätt. Upplevelsen av en ort är viktig, både för de som bor på orten och för de som besöker vår kommun. i Bromölla kommun händer det mycket spännande, inte minst uppfö- randet av nya bostäder och skapandet av nya mötesplatser där människor kan träffas och uppleva saker tillsammans.
Förhoppningsvis kan nya bostäder innebära att några som Ett historiskt år
ivetofta sparbank växer! Banken passerade under 2015 två milstolpar avseende bankens storlek, två miljarder kronor i balansomslutning och fem miljarder i affärsvolym. Fantas- tiska tal, inte minst med tanke på att vi så sent som 2006 passerade en miljard i balansomslutning (diagram 1), och i affärsvolym har gått från en miljard 1997 och sedan dess femdubblat bankens affärsvolym (diagram 2). Mycket tack vare dessa volymökningar så kan vi också presentera det bästa rörelseresultatet i bankens historia. Bankens medar- betare gör ett fantastiskt arbete som uppskattas av våra kunder och utvecklingen av antalet kunder inom både pri- vat- och företagssektorn har varit väldigt positiv.
en bekräftelse på kundnöjdhet fick vi när vi under vå- ren 2015 genomförde en kundundersökning. vi fick nästan 800 svar vilket vi var väldigt nöjda med, speciellt med tan- ke på att det var första gången som den genomfördes. Frå- gorna i undersökningen handlade bl a om kundernas upplevelse av bankens service, tillgänglighet och kompe- tens, både vad gäller banken i helhet och i det direkta mö- tet mellan kunden och bankens medarbetare. vi är glada och stolta över resultatet i undersökningen, kundernas svar ger oss ett mycket bra betyg, överlag ett betyg på 6 i en 7-gradig skala. Undersökningen gav oss också indikatorer på områden med förbättringspotential och det är vi glada för. det var mycket i det syftet som undersökningen ge- nomfördes, så vi tillsammans med kunder och medarbeta- re ska utveckla banken ytterligare för att vi även i framtiden ska upplevas som det självklara valet av bank- partner.
Bankens resultat 2015
Bankens rörelseresultat för 2015 hamnade på 21 543 tkr, det bästa i bankens 111-åriga historia. detta trots ett, för fjärde året i rad, sjunkande räntenetto. Även om volymer- na och balansräkningen vuxit under dessa år så innebär de allt mindre marginalerna att bankens räntenetto sjunker.
räntemarginalen uppgick till 1,73% jämfört med 1,85%
2014 och 1,94% året dessförinnan. räntenettot för 2015 blev 36,0 mkr jämfört med 37,1 mkr året innan.
Ökningen av resultatet har istället andra orsaker, ett ökat provisionsnetto, minskade kostnader och en ökad ut- delning från bankens aktieinnehav. Under året har banken ökat sitt innehav av aktier i swedbank AB med 36.000 ak- tier och vid årets slut ägde banken 443 500 aktier. Utdel- ningen från innehavet uppgick under året till 4,7 mkr (4,0 mkr). Provisionsnettot ökade och uppgick till 11,8 mkr (10,6 mkr), ökningen beror på ökade intäkter på flera pos-
VD:s kommentarer
redan bor i kommunen och som önskar annat boende kan hitta det, vilket då genererar en naturlig generationsväx- ling, samt även att vi kan hälsa nya kommuninvånare väl- komna till vackra Bromölla kommun.
när det gäller bankens verksamhet och de utmaningar som vi ställs inför så är det viktigt att vi fortsätter att ut- veckla vår verksamhet för att bemöta kundernas önskemål och krav. vårt mål är att även framöver vara den lokala banken som är närvarande och med våra kontor som bas möter våra kunder med kunniga och kompetenta medar- betare. det i kombination med att vi tillsammans med öv- riga sparbanker och swedbank utvecklar och ligger i framkant vad gäller digitala tjänster och produkter gör att vi har goda förutsättningar att även i framtiden leverera bra bankservice till de som lever och verkar i Bromölla kommun.
som avslutning vill jag tacka bankens huvudmän och alla våra kunder för ännu ett spännande år tillsammans, och naturligtvis medarbetare och styrelse för ett fantas- tiskt arbete under året som gått!
vi finns till för och tack vare våra kunder!
Bromölla i mars 2016
Christian Jönsson
Affärsvolym, mkr Balansomslutning, mkr
Affärsvolym, mkr
0 500 1000 1500 2000 2500 3000 3500 4000 4500 5000 5500
1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015
Balansomslutning, mkr
0 500 1000 1500 2000 2500
1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015
Redovisning för verksamhetsåret 2015
styrelsen för ivetofta sparbank i Bromölla får härmed avge årsredovisning för sparbankens verksamhet 2015, sparbankens 111:e verksamhetsår.
Allmänt om verksamheten
ivetofta sparbank i Bromölla bildades 1905 och bankens verksamhetsområde är Bromölla kommun. vi är en själv- ständig och starkt lokalt förankrad sparbank. vi erbjuder genom våra två fullservicekontor en service som vi är en- samma om i vårt verksamhetsområde. vår kundbas består av såväl privatpersoner, lantbruk, andra företag och organi- sationer och vi eftersträvar alltid en nära relation som ska bidra till trygghet och långsiktighet.
styrelsen har under 2015 uppdaterat bankens vision som nu lyder ”Att vara en självständig bank som bidrar till en bättre ekonomisk vardag för alla”. Bankens affärsidé som ska leda till visionen lyder ”vi ska vara en självständig fullservice- bank med bas i Bromölla kommun. genom lokal närvaro, hög kompetens, behovsanpassade produkter och tjänster samt korta beslutsvägar bidrar vi till ekonomisk utveckling och trygghet för våra kunder genom livet. genom uthållig lönsamhet kan vi vara delaktiga i projekt för en positiv sam- hällsutveckling. vi ska upplevas som ett självklart val”.
en sparbank ska bidra till utveckling inom sitt verk- samhetsområde och låta bankens vinster gå tillbaka till
bygden och de människor och företag som bor och verkar i den. genom att stödja det lokala föreningslivet och er- bjuda kreditgivning till företags och privatpersoners inves- teringar arbetar ivetofta sparbank för en positiv
samhällsutveckling. vi vill också genom information om vardagsekonomi, inte minst i skolorna till våra barn och ungdomar, bidra till en ökad medvetenhet om vikten av en sund ekonomi och ett eget sparande.
Utveckling av sparbankens verksamhet, resultat och ställning
Personal och utveckling
Medelantal anställda under 2015 var 21 st vilket är en ökning med en anställd jämfört med året innan. i ivetofta sparbank pågår ett ständigt arbete att utbilda och utveckla personalen och detta arbete syftar till att kunna anpassa kompetensen utifrån olika kundbehov. Kompetensen hos bankens medar- betare är en viktig förutsättning för att banken ska kunna behålla och även förstärka sin starka marknadsposition i verksamhetsområdet och även för att möta de krav som ställs/kommer att ställas från myndigheter.
Affärsvolym, tkr 2015 2014
Utlåning till allmänheten, inkl. garantier 1 569 048 1 513 106
Förmedlad utlåning, i huvudsak swedbank Hypotek AB 416 725 432 055
inlåning från allmänheten 1 709 363 1 594 239
Förmedlade placeringar, i huvudsak swedbank robur AB 824 627 749 382
Övriga 609 147 517 313
Total affärsvolym 5 128 910 4 806 095
Förvaltningsberättelse
Affärsvolym, 5.129 mkr
inlåning 1.709
swedbank robur 825
Övrigt 609
Utlåning 1.569
swedbank Hypotek 417 Affärsvolym
Bankens affärsvolym, vilket är summan av volymerna i egen balansräkning samt förmedlade volymer till andra in- stitut, ökade under året med 323 mkr vilket motsvarar en ökning på 6,7%. i posten Övriga ingår bl a kundernas pla- cerade förmögenheter i försäkringslösningar och värde- pappersdepåer.
Resultat
rörelseresultatet, före bokslutsdispositioner och skatt, uppgick till 21 543 tkr (20 274 tkr). räntemarginalen blev 1,73% (1,85%) och räntenettot, skillnaden mellan intäkts- och kostnadsräntor, har minskat med 2,8%, från 37 078 tkr till 36 030 tkr. räntenettot belastas med avgift för insätt- ningsgarantin med 1 308 tkr (1 097 tkr) samt kostnad för stabilitetsavgift med 598 tkr (599 tkr). Bankens aktieinne- hav i swedbank gav under året en utdelning på 4 750 tkr (4 040 tkr). Bankens reserveringar och konstaterade kre- ditförluster uppgår till 2 956 tkr (3 271 tkr), en kreditför- lustnivå på 0,2% (0,2%).
Inlåning
sparbankens inlåning från allmänheten har ökat med 115 124 tkr, från 1 594 239 tkr till 1 709 363 tkr, vilket motsvarar en ökning på 7,2%. Under året gottgjordes all- mänheten räntor med 4 182 tkr.
Utlåning
sparbankens totala utlåning till allmänheten uppgick vid 2015 års utgång till 1 545 610 tkr mot 1 488 425 tkr vid 2014 års slut, vilket motsvarar en ökning med 57 185 tkr eller 3,8%. Under året har den förmedlade volymen till swedbank Hypotek minskat med 15 330 tkr.
Likviditet
Målsättningen med bankens likviditets- och finansförvalt- ning är att, genom iakttagande av styrelsens fastställda poli- cy samt sunt affärsomdöme, optimera avkastningen på bankens likviditet på lång sikt med ett lågt risktagande. in- formation om bankens likviditetssituation finns i kassaflö- desanalysen på sidan 7 och not 3 Finansiella risker under rubriken Likviditetsrisk.
Finansiella instrument och riskhantering
i sparbankens verksamhet uppstår olika typer av finansiel- la risker som kreditrisker, marknadsrisker, likviditetsrisker och operativa risker. i syfte att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten har sparbankens styrelse, som ytterst ansvarig för den interna kontrollen i sparbanken, fastställt policies och instruktioner för kreditgivning och den övriga finansverksamheten. Under not 2 redovis- ningsprinciper och not 3 Finansiella risker finns detaljerad information om hur bankens finansiella instrument redovi- sas och hur de risker som finns hanteras.
Principer och processer för ersättningar och förmåner till ledningen
Principer och processer för ersättningar och förmåner till ledningen framgår under rubriken ”Ledande befattnings- havares ersättningar” i not 10 Allmänna administrations- kostnader.
Framtida utveckling
vi är inne i en speciell och unik period i svensk ekonomi, 2015 inleddes med att riksbanken för första gången sänk- te sin styrränta, reporäntan, till en negativ nivå. Under året kom sedan ytterligare sänkningar och nu i februari 2016 kom den senaste sänkningen som innebär en reporänta på -0,50%. riksbankens prognos i dagsläget är att vi kommer att ha en negativ reporänta under hela 2016 för att sedan närma sig 0% kring årsskiftet 2017/2018.
Med hänsyn till konjunktursituationen förväntar vi oss en försiktig volymtillväxt under 2016. de senaste åren har både placeringsmarginal och räntabilitet sjunkit och med rådande ränteläge och konkurrens kommer intjäning och resultatutveckling fortsatt att vara pressad. resultatet före kreditförluster år 2016 beräknas uppgå till 22-23 mkr.
700 800 900 1000 1100 1200 1300 1400 1500 1600 1700
2007 2009 2011 2013
In- och utlåning 2005-2015, Mkr
Inlåning Utlåning 1800
2015 In- och utlåning 2006-2015, mkr
Fem år i sammandrag, nyckeltal
2015 2014 2013 2012 2011
Volym
Affärsvolym ultimo, Mkr 5 129 4 806 4 514 4 286 4 031
förändring under året, % 6,7 6,5 5,3 6,3 -0,2
Av sparbanken förvaltade och förmedlade kundvolymer
Kapital
Soliditet
Beskattat eget kapital + 78 % (år 2013 till 2015) samt 73,7 %
(övriga år) av obeskattade reserver i % av balansomslutningen 15,3 15,4 15,5 13,6 12,0
Summa riskvägt exponeringsbelopp 1 046 107 1 052 576 - - -
Kärnprimärkapitalrelation (ej år 3-5)
Kärnprimärkapital i % av riskexponeringsbelopp 23,4 21,6 - - -
Primärkapitalrelation (ej år 3-5)
Primärkapital i % av riskexponeringsbelopp 23,4 21,6 - - -
Total kapitalrelation (ej år 3-5)
Totalt kapital i % av riskexponeringsbelopp 23,4 21,6 - - -
Kapitaltäckningskvot
Kapitalbas/Kapitalkrav - - 2,6 2,3 2,1
Primärkapitalrelation
Primärkapital/Kapitalkrav - - 2,3 2,2 2,1
Resultat
Placeringsmarginal
räntenetto i % av Mo 1,8 2,0 2,1 2,2 2,3
Rörelseintäkter/affärsvolym
räntenetto + rörelseintäkter i % av genomsnittlig affärsvolym 1,1 1,1 1,2 1,2 1,3
Rörelseresultat/affärsvolym
rörelseresultat i % av genomsnittlig affärsvolym 0,4 0,4 0,4 0,5 0,5
Räntabilitet på eget kapital
rörelseresultat efter schablonskatt i % av
genomsnittligt eget kapital 5,4 5,4 5,9 6,4 7,3
K/I-tal före kreditförluster
summa kostnader exkl kreditförluster och värdeförändringar
på övertagen egendom i relation till räntenetto + rörelseintäkter 0,54 0,56 0,54 0,57 0,56
K/I-tal efter kreditförluster
summa kostnader inkl kreditförluster och värdeförändringar på
övertagen egendom i relation till räntenetto + rörelseintäkter 0,60 0,62 0,63 0,61 0,60
Osäkra fordringar och kreditförluster
Reserveringsgrad för osäkra fordringar
nedskrivning för sannolika förluster i % av osäkra
fordringar brutto 55 43 37 28 25
Andel osäkra fordringar
osäkra fordringar netto i % av total utlåning
till allmänheten och kreditinstitut (exkl banker) 0,7 1,1 1,4 1,4 1,2
Kreditförlustnivå
Kreditförluster i % av ingående balans för utlåning till
allmänheten och kreditinstitut (exkl banker) 0,2 0,2 0,3 0,1 0,1
Övriga uppgifter
Medelantal anställda 21 20 21 20 21
Antal kontor 2 2 2 2 2
Fem år i sammandrag, resultat- och balansräkning, tkr
2015 2014 2013 2012 2011
Resultaträkning
räntenetto 36 030 37 078 38 525 38 732 40 051
Provisioner, netto 11 775 10 592 10 790 10 136 9 880
nettoresultat av finansiella transaktioner 1 168 770 405 51 39
Övriga intäkter 4 833 4 478 4 117 2 134 1 312
Summa intäkter 53 806 52 918 53 837 51 053 51 282 Allmänna administrationskostnader -24 909 -25 284 -25 143 -25 070 -24 374
Övriga kostnader[1] -4 398 -4 089 -4 072 -4 190 -4 267
Kreditförluster -2 956 -3 271 -4 887 -2 041 -2 226
Summa kostnader -32 263 -32 644 -34 102 -31 301 -30 867
Rörelseresultat 21 543 20 274 19 735 19 752 20 415
Bokslutsdispositioner 0 396 5 291 -3 855 765
skatter -3 895 -3 677 -4 706 -3 651 -5 257
Årets resultat 17 648 16 993 20 320 12 246 15 923
Balansräkning
Kassa 4 556 4 067 4 705 5 510 12 794
Utlåning till kreditinstitut 271 621 216 998 122 091 82 383 142 089 Utlåning till allmänheten 1 552 189 1 497 125 1 442 612 1 471 412 1 503 518 obligationer och andra långfristiga värdepapper 124 481 136 767 146 642 146 349 44 729
Aktier och andelar 83 509 80 220 70 439 49 757 35 322
Materiella tillgångar 21 545 22 688 23 309 24 770 26 420
Övriga tillgångar 7 747 8 312 9 944 7 564 8 196
Summa tillgångar 2 065 648 1 966 177 1 819 742 1 787 745 1 773 068
skulder till kreditinstitut 25 016 50 006 0 75 954 205 597
inlåning från allmänheten 1 709 363 1 594 239 1 522 025 1 445 364 1 332 959
Övriga skulder 10 862 13 427 11 696 16 578 16 109
Avsättningar för pensioner m m 4 347 4 900 4 632 4 632 4 632
Summa skulder och avsättningar 1 749 588 1 662 572 1 538 353 1 542 528 1 559 297
obeskattade reserver 0 0 396 5 687 1 832
eget kapital 316 060 303 605 280 993 239 530 211 939
Summa skulder, avsättningar
och eget kapital 2 065 648 1 966 177 1 819 742 1 787 745 1 773 068
[1] inkl avskrivningar på materiella anläggningstillgångar
Årets resultat enligt
balansräkningen utgör, tkr. 17 648 styrelsen föreslår att detta belopp
disponeras enligt följande:
- överföring till reservfonden 17 648 gällande regelverk för kapitaltäckning och stora expo- neringar innebär att sparbanken vid varje tidpunkt skall ha en kapitalbas som motsvarar minst summan av kapi- talkraven för kreditrisker, marknadsrisker och operati- va risker och dessutom beräknat kapitalkrav för ytterligare identifierade risker i verksamheten i enlig- het med sparbankens interna kapitalutvärderingspoli- cy. Kapitalbasen uppgår till 244 744 tkr (227 741 tkr) och slutligt minimikapitalkrav till 83 689 tkr (84 206 tkr). specifikation av posterna framgår av not om kapi- taltäckning.
sparbankens ekonomiska ställning ger inte upphov till annan bedömning än att sparbanken kan förväntas fullgöra sina förpliktelser på såväl kort som lång sikt.
styrelsens bedömning är att sparbankens egna kapi- tal såsom det redovisas i årsredovisningen är tillräckligt stort i förhållande till verksamhetens omfattning och risk.
vad beträffar sparbankens resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balans- räkningar med tillhörande bokslutskommentarer.
Förslag till disposition beträffande sparbankens vinst
Reservfond 2006-2015, mkr
280 260 240 220 200 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0
2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015
20 0 40 60 100 80 120 140 160 180 200 220 240
2007 2009 2011 2013 2015
Reservfond 2004-2014, Mkr
260 280
Resultaträkning, tkr
1 januari - 31 december
not 2015 2014
ränteintäkter 42 302 51 481
räntekostnader -6 272 -14 403
Räntenetto 4 36 030 37 078
erhållna utdelningar 5 4 779 4 067
Provisionsintäkter 6 15 240 14 456
Provisionskostnader 7 -3 465 -3 864
nettoresultat av finansiella transaktioner 8 1 168 770
Övriga rörelseintäkter 9 54 411
Summa rörelseintäkter 53 806 52 918
Allmänna administrationskostnader 10 -24 909 -25 284
Avskrivningar på materiella anläggningstillgångar 19 -1 324 -1 663
Övriga rörelsekostnader 11 -3 074 -2 426
Summa kostnader före kreditförluster -29 307 -29 373 Resultat före kreditförluster 24 499 23 545
Kreditförluster, netto 12 -2 956 -3 271
Rörelseresultat 21 543 20 274
Bokslutsdispositioner 13 0 396
skatt på årets resultat 14 -3 895 -3 677
Årets resultat 17 648 16 993
Rapport över totalresultat, tkr
1 januari - 31 december
2015 2014
Årets resultat 17 648 16 993
Övrigt totalresultat
Årets förändringar i verkligt värde på finansiella
tillgångar som kan säljas -5 194 5 619
Årets övrigt totalresultat -5 194 5 619
Årets totalresultat 12 454 22 612
Balansräkning, tkr
Per den 31 december
not 2015 2014
Tillgångar
Kassa 4 556 4 067
Utlåning till kreditinstitut 15 271 621 216 998
Utlåning till allmänheten 16 1 545 610 1 488 425
Förändring i verkligt värde på säkrat belopp i portföljsäkring 16 6 579 8 700 obligationer och andra långfristiga värdepapper 17 124 481 136 767
Aktier och andelar 18 83 509 80 220
Materiella tillgångar 19
- inventarier 975 1 152
- Byggnader och mark 20 570 21 536
Övriga tillgångar 14, 20 3 869 3 746
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 21 3 878 4 566
Summa tillgångar 2 065 648 1 966 177
Skulder, avsättningar och eget kapital
skulder till kreditinstitut 22 25 016 50 006
inlåning från allmänheten 23 1 709 363 1 594 239
Övriga skulder 14, 24 4 950 5 532
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 25 5 912 7 895
Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 26 4 347 4 900 Summa skulder och avsättningar 1 749 588 1 662 572
Obeskattade reserver 27 0 0
Eget kapital
reservfond 244 734 227 740
Fond för verkligt värde 53 678 58 872
Årets resultat 17 648 16 993
Summa eget kapital 28 316 060 303 605
Summa skulder, avsättningar och eget kapital 2 065 648 1 966 177
Poster inom linjen
ställda säkerheter för egna skulder inga inga
Ansvarsförbindelser 29 28 967 29 774
- garantier 23 438 24 681
- Övriga ansvarsförbindelser 5 529 5 093
Åtaganden 30 167 557 95 287
- Övriga Åtaganden 167 557 95 287
Rapport över förändringar i eget kapital, tkr
Fond för Årets Totalt eget
2014 reservfond verkligt värde resultat kapital
ingående eget kapital 2014-01-01 207 420 53 253 20 320 280 993
Årets resultat 0 0 16 993 16 993
Årets övrigt totalresultat 0 5 619 0 5 619
Årets totalresultat 0 5 619 16 993 22 612
vinstdisposition 20 320 0 -20 320 0
Utgående eget kapital 2014-12-31 227 740 58 872 16 993 303 605
Fond för Årets Totalt eget
2015 reservfond verkligt värde resultat kapital
ingående eget kapital 2015-01-01 227 741 58 872 16 993 303 606
Årets resultat 0 0 17 648 17 648
Årets övrigt totalresultat 0 -5 194 0 -5 194
Årets totalresultat 0 -5 194 17 648 12 454
vinstdisposition 16 993 0 -16 993 0
Utgående eget kapital 2015-12-31 244 734 53 678 17 648 316 060
Kassaflödesanalys (indirekt metod), tkr
1 januari - 31 december 2015-12-31 2014-12-31
Den löpande verksamheten
rörelseresultat (+) 21 543 20 274
Justering för poster som inte ingår i kassaflödet
Av-/nedskrivningar (+) 1 324 1 663
Kreditförluster (+) 2 956 3 271
Övriga poster som inte ingår i kassaflödet (+/-) -778 -14
Betald inkomstskatt (-) -3 895 -3 677
Kassaflöde från den löpande verksamheten
före förändringar av rörelsekapital 21 150 21 517 Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital
Ökning/minskning av utlåning till allmänheten (+/-) -58 020 -57 784 Ökning/minskning av inlåning från allmänheten (+/-) 115 124 72 214 Ökning/minskning av skulder till kreditinstitut (+/-) -24 990 50 006
Förändring av övriga tillgångar (+/-) 963 1 732
Förändring av övriga skulder (+/-) -2 564 1 731
Kassaflöde från den löpande verksamheten 51 663 89 416 Investeringsverksamheten
Avyttring/inlösen av finansiella tillgångar (+) 121 304 30 071
investering i finansiella tillgångar (-) -117 674 -24 176
Förändring i kapitalförsäkring 554 -269
Förändring avsatt till pensioner -554 269
Förvärv av materiella tillgångar (-) -181 -1 042
Kassaflöde från investeringsverksamheten 3 449 4 853
Årets kassaflöde 55 112 94 269
Likvida medel vid årets början 221 065 126 796
Likvida medel vid årets slut 276 177 221 065
Följande delkomponenter ingår i likvida medel
Kassa och tillgodohavanden i centralbanker 4 556 4 067
Utlåning till kreditinstitut 271 621 216 998
Summa enligt balansräkningen 276 177 221 065
Noter till de finansiella rapporterna
1 Uppgifter om sparbanken
Årsredovisningen avges per 31 december 2015 och avser ivetofta sparbank i Bromölla, org. nr. 538201-3109, med säte i Bromölla. Adressen till huvudkontoret är storgatan 31, Bromölla.
2 Redovisningsprinciper
ÖVERENSSTÄMMELSE MED NORMGIVNING OCH LAG
sparbankens årsredovisning är upprättad enligt Lag (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värde- pappersbolag (ÅrKL) samt Finansinspektionens föreskrif- ter och allmänna råd om Årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFs 2008:25) i enlighet med änd- ringsföreskrifterna i FFFs 2009:11, FFFs 2011:54, FFFs 2013:2, FFFs 2013:24 och FFFs 2014:18 samt rådet för finansiell rapporterings rekommendation rFr 2 redovis- ning för juridiska personer. sparbanken tillämpar därige- nom s k lagbegränsad iFrs och med detta avses standar- der som har antagits för tillämpning med de begränsningar som följer av rFr 2 och FFFs. detta innebär att samtliga av eU godkända iFrs tillämpas så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till att sambandet mellan redovisning och beskattning skall tillämpas.
Årsredovisningen har godkänts för utfärdande av styrel- sen den 11 mars 2016. resultat- och balansräkning blir fö- remål för fastställelse på sparbanksstämman den 28 april 2016.
de nedan angivna redovisningsprinciperna har tilläm- pats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i de finansiella rapporterna, om inte annat framgår.
VÄRDERINGSGRUNDER VID UPPRÄTTANDE AV FÖRETAGETS FINANSIELLA RAPPORTER Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaff- ningsvärden. Finansiella tillgångar och skulder är redovisa- de till upplupet anskaffningsvärde, förutom vissa finansiel- la tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde (se not 31) eller när säkringsredovisning till verkligt värde till- lämpas. Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av derivatinstrument, finansiella in- strument klassificerade som finansiella tillgångar eller fi- nansiella skulder värderade till verkligt värde via resultat- räkningen eller som finansiella tillgångar som kan säljas.
FUNKTIONELL VALUTA OCH RAPPORTERINGSVALUTA
sparbankens funktionella valuta är svenska kronor och de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. samt- liga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmas- te tusental.
BEDÖMNINGAR OCH UPPSKATTNINGAR I DE FINANSIELLA RAPPORTERNA
Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med lagbe- gränsad iFrs kräver att sparbankens ledning gör bedöm- ningar och uppskattningar samt gör antaganden som påver- kar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kost- nader. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som un- der rådande förhållanden synes vara rimliga. resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. verkliga utfall kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar.
Uppskattningar och antaganden ses över regelbundet.
Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändring- en görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om änd- ringen påverkar både aktuell period och framtida perioder.
NYA IFRS OCH TOLKNINGAR SOM ÄNNU EJ BÖRJAT TILLÄMPAS
ett antal nya eller ändrade standarder och tolkningsutta- landen träder ikraft först under kommande räkenskapsår och har inte förtidstillämpats vid upprättandet av dessa fi- nansiella rapporter. iFrs 9 anger från och med 2018 för- ändrade regler för värdering av finansiella tillgångar, fram- förallt reserveringar för kreditförluster kommer att påverkas. det är oklart vilken effekt detta får för ivetofta sparbank. vid en översiktlig bedömning medför komman- de förändringar inga väsentliga effekter för sparbanken.
UTLÄNDSK VALUTA Transaktioner i utländsk valuta
sparbankens funktionella valuta är svenska kronor. Trans- aktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktions- dagen. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen.
RÄNTEINTÄKTER OCH RÄNTEKOSTNADER, SAMT UTDELNING
ränteintäkter och räntekostnader som presenteras i resul- taträkningen består av:
- räntor på finansiella tillgångar och skulder som värde- ras till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivrän- temetoden inklusive ränta på osäkra fordringar - räntor från finansiella tillgångar som klassificerats
som tillgängliga för försäljning
- räntor från finansiella tillgångar och skulder som vär- deras till verkligt värde över resultaträkningen - Betald och upplupen ränta på derivat som är säkrings-
instrument och säkringsredovisning tillämpas. För räntederivat som säkrar finansiella tillgångar redovisas betald och upplupen ränta som ränteintäkt och för räntederivat som säkrar finansiella skulder redovisas dessa som en del av räntekostnaderna. orealiserade värdeförändringar på derivat redovisas i posten netto- resultat av finansiella transaktioner (se nedan) - Kostnader för insättningsgaranti och stabilitetsavgift Utdelning från aktier och andelar redovisas i posten ”er- hållna utdelningar” när rätten att erhålla betalning fast- ställts. Här ingår även utdelning från intresseföretag.
PROVISIONS- OCH AVGIFTSINTÄKTER en provisions- och avgiftsintäkt redovisas när (i) inkom- sten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, (ii) det är sanno- likt att de ekonomiska fördelar som är förknippade med transaktionen kommer att tillfalla företaget, (iii) färdigstäl- landegraden på balansdagen kan beräknas på ett tillförlit- ligt sätt och (iv) de utgifter som uppkommit och de utgif- ter som återstår för att slutföra tjänsteuppdraget kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. intäkterna värderas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas. intäktsredovisning redovisas enligt metoden suc- cessiv vinstavräkning vilket innebär att intäkterna som re- dovisas baseras på uppdragets eller tjänstens färdigställan- degrad på balansdagen.
sparbanken erhåller avgifter och provisioner för utför- da tjänster som intäktsredovisas på tre olika sätt enligt nedan:
Provisioner och avgifter som inräknas i den effektiva räntan Provisioner och avgifter som är en integrerad del av effek- tivräntan, redovisas inte som provisionsintäkt utan som justering av effektivräntan på resultatraden ränteintäkter.
sådana avgifter utgörs främst av; uppläggningsavgifter för lån samt avgifter för tillhandahållande av kreditfacilitet el- ler annan typ av lånelöfte i det fall som det är sannolikt att kreditfaciliteten kommer att utnyttjas.
Provisioner och avgifter som är intjänade i takt med att tjäns- terna löpande utförs
Till dessa avgifter hör främst avgifter för kreditfaciliteter eller annan typ av lånelöfte när det inte är sannolikt att fa- ciliteten kommer att utnyttjas samt avgifter och provisio- ner för ställande av finansiell garanti. dessa avgifter och provisioner periodiseras som intäkt över den period som tjänsten utförs. Till dessa avgifter hör också de ersättning- ar som sparbanken erhåller vid förmedling av lån till annan bank. vid förmedling av lån till annan bank som också in- begriper ett ansvar för kreditförluster på de förmedlade lånen (dock maximerat till en viss andel av under året in- tjänad förmedlingsprovision) redovisas intäkten löpande netto efter avräkning för kreditförlust.
Provisioner och avgifter som är intjänade när en viss tjänst utförts
Till dessa avgifter och provisioner hör olika typer av provi- sioner för köp av värdepapper för kunds räkning, avise- ringsavgifter, betal- och kreditkortsavgifter i de fall som tjänsten utförs över en period som inte sträcker sig över ett kvartalsbokslut. dessa provisioner och avgifter som i allmänhet är relaterad till en utförd transaktion redovisas omedelbart som intäkt.
PROVISIONSKOSTNADER
Här redovisas kostnader för mottagna tjänster i den mån de inte är att betrakta som ränta, t ex kostnader för clea- ring och bankgiro, depåavgifter och avgifter till UC.
Transaktionskostnader som beaktas vid beräkning av den effektiva räntan redovisas ej här.
NETTORESULTAT AV FINANSIELLA TRANSAKTIONER
Posten nettoresultat av finansiella transaktioner innehåller de realiserade och orealiserade värdeförändringar som uppstått med anledning av finansiella transaktioner. netto- resultat av finansiella transaktioner består av:
- realisationsresultat från finansiella tillgångar som kan säljas
- nedskrivningar på finansiella tillgångar som kan säljas (aktieinstrument)
- orealiserade förändringar i verkligt värde på derivat där säkringsredovisning till verkligt värde tillämpas - valutakursförändringar
ALLMÄNNA ADMINISTRATIONS- KOSTNADER
Allmänna administrationskostnader omfattar personalkost- nader, inklusive löner och arvoden, pensionskostnader, ar- betsgivaravgifter och andra sociala avgifter. Här redovisas också lokalkostnader, utbildnings-, iT-, telekommunika- tions-, rese- och representationskostnader samt kassadiffe- renser.
BOKSLUTSDISPOSITIONER
Bokslutsdispositioner omfattar avsättningar till och upplös- ningar av obeskattade reserver.
SKATTER
inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. inkomstskatter redovisas i årets resultat utom då un- derliggande transaktion redovisats i övrigt totalresultat el- ler i eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i övrigt totalresultat eller i eget kapital.
Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas av- seende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen, hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder.
Under skatt på årets resultat redovisas aktuell skatt, uppskjuten skatt och skatt avseende tidigare år.
FINANSIELLA INSTRUMENT
Finansiella instrument värderas och redovisas i enlighet med reglerna i iAs 39 och ÅrKL. Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssi- dan lånefordringar, aktier och andra egetkapitalinstrument, obligationsfordringar och andra räntebärande värdepapper samt derivat. Bland skulder och eget kapital återfinns leve- rantörsskulder, låneskulder samt derivat.
Redovisning i och borttagande från balansräkningen en finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balans- räkningen när sparbanken blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor.
en finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller sparbanken förlorar kontrollen över dem. detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. en finansiell skuld tas bort från ba- lansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. detsamma gäller för del av en finan- siell skuld.
en finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att
det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobe- lopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden.
Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången. Lånelöften redovisas inte i balansräkningen. Lånefordringar redovisas i balans- räkningen i samband med att lånebelopp utbetalas till lån- tagaren.
Klassificering och värdering
Finansiella instrument redovisas initialt till instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader förut- om för derivat och de instrument som tillhör kategorin fi- nansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resul- taträkningen, vilka redovisas till verkligt värde exklusive transaktionskostnader. ett finansiellt instrument klassifice- ras vid första redovisningen delvis utifrån i vilket syfte in- strumentet förvärvades, men också utifrån de valmöjlighe- ter som finns i iAs 39. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas efter första redovisnings- tillfället såsom beskrivs nedan.
Derivat
samtliga derivat värderas initialt och löpande till verkligt värde i balansräkningen. om säkringsredovisning inte till- lämpas redovisas värdeförändringarna över resultaträkning- en och derivaten kategoriseras på grund av reglerna i iAs 39 som innehav för handelsändamål, även i de fall som de ekonomiskt säkrar risk men där säkringsredovisning inte tillämpas. om säkringsredovisning tillämpas redovisas vär- deförändringarna på derivatet och den säkrade posten på sätt som beskrivs nedan.
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resul- taträkningen
denna kategori består av två undergrupper: dels finansiel- la tillgångar som utgör innehav för handelsändamål, dels andra finansiella tillgångar som företaget initialt valt att placera i denna kategori (enligt den s k Fair value op- tion). Finansiella instrument i denna kategori värderas lö- pande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen. i den första undergruppen ingår deri- vat med positivt verkligt värde med undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument.
För finansiella instrument som innehas för handelsändamål redovisas såväl realiserade som orealiserade värdeföränd- ringar i resultatposten nettoresultat av finansiella transak- tioner.
Lånefordringar och kundfordringar
Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara be- talningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. i balansräkningen representeras dessa av balansposterna Ut- låning till kreditinstitut, Utlåning till allmänheten samt Öv- riga tillgångar. dessa tillgångar värderas till upplupet an- skaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffnings- tidpunkten. Kund- och lånefordran redovisas till det belopp som beräknas inflyta, dvs efter avdrag för osäkra fordringar.
Finansiella tillgångar som kan säljas
i kategorin finansiella tillgångar som kan säljas ingår finan- siella tillgångar som inte klassificerats i någon annan kate- gori eller finansiella tillgångar som företaget initialt valt att klassificera i denna kategori. innehav av aktier och andelar som inte redovisas som dotterföretag, intresseföretag eller joint ventures redovisas här. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade mot eget kapital, dock ej värdeförändringar som beror på nedskrivningar (se redovisningsprinciper) eller på valutakursdifferenser på monetära poster vilka re- dovisas i resultaträkningen. vidare redovisas ränta på rän- tebärande instrument i enlighet med effektivräntemeto- den i resultaträkningen likaså utdelning på aktier. För dessa instrument kommer eventuella transaktionskostna- der ingå i anskaffningsvärdet vid redovisningen för första tillfället och därefter ingå vid löpande värdering till verk- ligt värde att ingå i fond för verkligt värde till dess att in- strumentet förfaller eller avyttras. vid avyttring av till- gången redovisas ackumulerad vinst/förlust, som tidigare redovisats i eget kapital, i resultaträkningen.
Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen
denna kategori består av två undergrupper, dels finansiel- la skulder som utgör innehav för handelsändamål (se ovan), dels finansiella skulder som vid första redovisnings- tillfället identifierats som tillhörig till denna kategori (Fair value option). i den förstnämnda delkategorin ingår spar- bankens derivat med negativt verkligt värde med undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsin- strument. Förändringar i verkligt värde redovisas i resultat- räkningen.
Andra finansiella skulder
Upplåning, inlåning samt övriga finansiella skulder, t ex le- verantörsskulder, ingår i denna kategori. skulderna värde- ras till upplupet anskaffningsvärde.
Finansiella garantier
sparbankens garantiavtal innebär att sparbanken har ett åtagande att ersätta innehavaren när innehavaren gör en förlust på grund av att specifik gäldenär inte fullgjort sina betalningar vid förfall till innehavaren i enlighet med ur- sprungliga eller ändrade avtalsvillkor.
Finansiella garantiavtal redovisas initialt till verkligt värde, dvs i normalfallet det belopp som utställaren erhål- lit i ersättning för den utställda garantin. vid den efterföl- jande värderingen redovisas skulden för den finansiella ga- rantin till det högre av de belopp som redovisas enligt iAs 37, Avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtill- gångar och det belopp som ursprungligen redovisades ef- ter avdrag, i tillämpliga fall, för ackumulerade periodise- ringar, som redovisats i enlighet med iAs 18, intäkter.
LÅNELÖFTEN
Med lånelöfte avses i detta sammanhang dels en ensidig utfästelse från sparbanken att ge ut ett lån med på förhand bestämda villkor (t ex ränta) där låntagaren kan välja om han/hon vill ha lånet eller inte och dels ett avtal där både sparbanken och låntagaren är bundna vid avtalsvillkoren i ett låneavtal som börjar löpa vid en tidpunkt i framtiden.
För av sparbanken lämnade lånelöften gäller att det inte kan regleras netto, sparbanken har inte som praxis att sälja lånen när de lämnats enligt lånelöften och låneräntan är inte lägre än marknadsräntan då lånelöftet lämnas.
DERIVAT OCH SÄKRINGSREDOVISNING sparbankens derivatinstrument har anskaffats för att säkra de risker för ränte- och valutakursexponeringar som spar- banken är utsatt för. För att uppfylla kraven på säkringsre- dovisning enligt iAs 39 krävs att det finns en entydig koppling till den säkrade posten. vidare krävs att säkring- en effektivt skyddar den säkrade posten, att säkringsdoku- mentation upprättats och att effektiviteten kan mätas på ett tillförlitligt sätt. säkringsredovisning får bara tillämpas om säkringsrelationen kan förväntas vara mycket effektiv och i efterhand ha haft en effektivitet som ligger inom spannet 80-125%. i de fall förutsättningarna för säkrings- redovisning inte längre är uppfyllda redovisas derivatin- strumentet till verkligt värde med värdeförändringen via resultaträkningen.
sparbanken tillämpar säkringsredovisning för de eko- nomiska säkringsrelationer där resultateffekten enligt sparbankens uppfattning skulle bli alltför missvisande om säkringsredovisning inte tillämpas. För andra ekonomiska säkringar där resultatkonsekvensen av att inte tillämpa säkringsredovisning bedöms som mer begränsad tillämpas inte säkringsredovisning mot bakgrund av det administra- tiva merarbete som säkringsredovisning innebär.
samtliga derivat värderas till verkligt värde i balansräk- ningen. ett inbäddat derivat värderas separat från värdkon- traktet till verkligt värde om det inte är nära relaterat till värdkontraktet och om inte hela instrumentet värderas till verkligt värde där värdeförändringarna redovisas över re- sultaträkningen. Beroende på om säkringsredovisning till- lämpas eller inte så redovisas värdeförändringarna på deri- vatet och den säkrade posten på olika sätt enligt nedan.
sparbankens säkringsinstrument vid säkringsredovisning utgörs främst av ränteswappar och räntetak. de poster som säkras och där säkringsredovisning tillämpas är:
1. ett belopp av fastförräntad utlåning (portföljsäkring) 2. ett belopp av utlåning med räntetak (portföljsäkring) den säkrade risken i de ovanstående posterna är:
a) risken för förändring i verkligt värde på grund av förändringar i swapräntan
b) risken för förändring i verkligt värde av att räntan överstiger kundens lånetak
Säkring av verkligt värde (portfölj)
när ett säkringsinstrument används för säkring av ett verk- ligt värde redovisas derivatet till verkligt värde i balansräk- ningen och den säkrade tillgången/skulden redovisas också den till verkligt värde avseende den säkrade risken. ris- ken för förändringar i verkligt värde i sparbankens redovis- ning härrör från utlåning med fast ränta, vilket ger upphov till ränterisk. värdeförändringen på derivatet redovisas i resultaträkningen tillsammans med värdeförändringen på den säkrade posten i resultaträkningen under posten net- toresultat av finansiella poster till verkligt värde. orealise- rade värdeförändringar på säkringsinstrumenten redovisas bland nettoresultat av finansiella transaktioner och ränte- kuponger (såväl upplupen som betald) bland ränteintäk- terna.
För säkringsrelationerna tillämpas säkring till verkligt värde. den portföljmetod som tillämpas innebär att låne- fordringarna fördelas ut i olika tidsspann utifrån förvänta- de ränteomförhandlingstidpunkter. i varje tidsspann har sparbanken utsett det belopp som utifrån sparbankens riskhanteringsstrategi är lämpligt att säkra och de anskaf- fade säkringsinstrumenten fördelas ut i dessa tidsspann.
Kvartalsvis utförs en effektivetstest av säkringsrelationer- na genom en jämförelse av förändringen i verkligt värde på säkringsinstrumentet med förändringen i verkligt värde på det säkrade beloppet med avseende på den säkrade ris- ken (risken för förändring i swapräntan) i varje tidsspann.
om effektiviteten har varit inom 80-125 % redovisas en justering av värdet på det säkrade beloppet med den be- räknade förändringen i verkligt värde på en separat rad i
balansräkningen (Förändring i verkligt värde på räntesäk- rad post i portföljsäkring). Till den del som säkringen inte varit effektiv redovisas detta i resultaträkningen. om säk- ringsrelationen avbryts och den säkrade posten fortfarande finns i balansräkningen så påbörjas en periodisering enligt en rätlinjig metod på tidigare bokförda värdejusteringar.
METODER FÖR BESTÄMNING AV VERKLIGT VÄRDE
Finansiella instrument noterade på en aktiv marknad För finansiella instrument som är noterade på en aktiv marknad bestäms verkligt värde med utgångspunkt från tillgångens noterade köpkurs på balansdagen utan till- lägg för transaktionskostnader (t ex courtage) vid an- skaffningstillfället. ett finansiellt instrument betraktas som noterat på en aktiv marknad om noterade priser med lätthet finns tillgängliga på en börs, hos en handla- re, mäklare, branschorganisation, företag som tillhanda- håller aktuell prisinformation eller tillsynsmyndighet och dessa priser representerar faktiska och regelbundet förekommande marknadstransaktioner på affärsmässiga villkor. eventuella framtida transaktionskostnader vid en avyttring beaktas inte. För finansiella skulder be- stäms verkligt värde utifrån noterade säljkurser. instru- ment som är noterade på en aktiv marknad återfinns i balansposten Aktier och andelar. den största delen av företagets finansiella instrument åsätts ett verkligt värde med priser som är noterade på en aktiv marknad.
Aktier och räntebärande värdepapper
verkligt värde för finansiella instrument som inte är derivat- instrument beräknas (i) med referens till finansiella instru- ment som i allt väsentligt är likadana eller till nyligen ge- nomförda transaktioner i samma finansiella instrument alternativt om sådana uppgifter inte finns tillgängliga till (ii) framtida kassaflöden av kapitalbelopp och ränta diskon- terade till aktuella marknadsräntor på balansdagen. i de fall diskonterade kassaflöden har använts, beräknas framtida kassaflöden på den av företagsledningen bästa bedömning- en. den diskonteringsränta som använts är marknadsbase- rad ränta på liknande instrument på balansdagen.
innehav i onoterade aktier redovisas till anskaffnings- värdet i de fall när ett tillförlitligt värde ej kan fastställas.
skälet till att de inte kunnat värderas till verkligt värde på ett tillförlitligt sätt är att det enligt företagsledningen råder alltför stor osäkerhet i de framtida kassaflödena samt den riskjustering som behöver göras på diskonteringsräntan. Fö- retaget har ingen avsikt att avyttra de onoterade aktierna i någon nära framtid. det redovisade värdet på onoterade ak- tier vars verkliga värden inte kunnat fastställas på ett tillför- litligt sätt uppgår till 530 tkr (554 tkr).
KREDITFÖRLUSTER OCH
NEDSKRIVNINGAR PÅ FINANSIELLA INSTRUMENT
Nedskrivningsprövning för finansiella tillgångar vid varje rapporttillfälle utvärderar sparbanken om det finns objektiva belägg som tyder på att en finansiell till- gång är i behov av nedskrivning till följd av att en eller flera händelser (förlusthändelser) inträffat efter det att tillgången redovisas för första gången och att dessa för- lusthändelser har en inverkan på de uppskattade framti- da kassaflödena från tillgången. objektiva belägg för att en finansiell tillgång har ett nedskrivningsbehov innefat- tar observerbara uppgifter som kommer tillgångens innehavare till del angående följande förlusthändelser:
a) betydande finansiella svårigheter hos emittenten el- ler gäldenär,
b) ett avtalsbrott, såsom uteblivna eller försenade be- talningar av räntor eller kapitalbelopp,
c) beviljande av långivaren, av ekonomiska eller juri- diska skäl som sammanhänger med låntagarens eko- nomiska svårigheter, av en eftergift som långivaren annars inte hade övervägt,
d) det blir sannolikt att låntagaren kommer att gå i konkurs eller annan finansiell rekonstruktion, e) upphörande av en aktiv marknad för tillgången i frå-
ga på grund av finansiella svårigheter.
objektiva bevis utgörs dels av observerbara förhållanden som inträffat och som har en negativ inverkan på möjlig- heten att återvinna anskaffningsvärdet, dels av betydan- de eller utdragen minskning av det verkliga värdet för en investering i en finansiell placering klassificerad som en finansiell tillgång som kan säljas.
Finansiella tillgångar som redovisas till upplupet anskaff- ningsvärde
en nedskrivning (kreditförlust) beräknas som mellan- skillnaden mellan det diskonterade nuvärdet av förvän- tade framtida kassaflöden (inklusive kassaflöden från eventuellt ianspråktagande av pant, även när ianspråkta- gande inte är sannolikt), diskonterade med lånets ur- sprungliga effektivränta och lånets redovisade värde.
nedskrivningen redovisas som en kreditförlust i resul- taträkningen.
För osäkra lånefordringar där det redovisade värdet efter nedskrivningar beräknas som det sammanlagda diskonterade värdet av framtida kassaflöden, redovisas förändringen av det nedskrivna beloppet som ränta till den del som ökningen inte beror på om ny bedömning
av de förväntade kassaflödena. vid en förändrad bedöm- ning av förväntade framtida kassaflöden från ett osäkert lån mellan två bedömningstillfällen skall däremot denna förändring redovisas som kreditförlust eller återvinning.
För lån där en omförhandling av de ursprungliga lå- nevillkoren görs till följd att låntagaren har finansiella svårigheter redovisas som en kreditförlust om det dis- konterade nuvärdet av kassaflödena enligt de omför- handlade lånevillkoren diskonterade med lånets ur- sprungliga effektivränta är lägre än redovisat värde på lånet. om lånet efter omstrukturering förväntas återbe- talas i enlighet med de omförhandlade villkoren så klas- sificeras lånet inte längre som osäkert.
som objektiva belägg på att nedskrivningsbehov fö- religger och att lånet är klassat som osäkert räknar spar- banken i allmänhet betalningar som är mer än 60 dagar försenade. Andra objektiva belägg kan vara information om betydande finansiella svårigheter som kommit spar- banken till kännedom genom analys av finansiella rap- porter, inkomstdeklarationer eller på annat sätt i den lö- pande utvärderingen av kundens kreditvärdighet som ingår som en integrerad del i sparbankens system och ru- tiner för att hantera kreditrisk. eftergifter till sparban- kens låntagare som görs på grund av att låntagaren har finansiella svårigheter kan också utgöra objektiva belägg om att lånet är osäkert.
det redovisade värdet efter nedskrivningar på till- gångar tillhörande kategorierna investeringar som hålles till förfall och lånefordringar och kundfordringar vilka redovisas till upplupet anskaffningsvärde beräknas som nuvärdet av framtida kassaflöden diskonterade med den effektiva ränta som gällde då tillgången redovisades för- sta gången. Tillgångar med en kort löptid diskonteras inte. en nedskrivning belastar resultaträkningen.
Kategorin finansiella tillgångar som kan säljas
egetkapitalinstrument som klassificerats som en finan- siell tillgång som kan säljas, anses ha ett nedskrivnings- behov och skrivs ner om det verkliga värdet understiger anskaffningsvärdet med ett betydande belopp, eller när värdenedgången varit utdragen. sparbanken betraktar en värdenedgång större än 20% som betydande, och en period om minst 9 månader som utdragen.
vid nedskrivning av ett egetkapitalinstrument som är klassificerat som en finansiell tillgång som kan säljas omklassificeras tidigare redovisad ackumulerad vinst el- ler förlust i eget kapital via övrigt totalresultat till resul- taträkningen.
Återföring av nedskrivningar
en nedskrivning återförs om det både finns bevis på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av det nedskrivna beloppet. en nedskrivning på en lånefordran återförs om låntagaren förväntas fullfölja alla kontraktuella betalningar i enlighet med ursprungliga eller omstrukturerade lånevillkor. Återföring av nedskriv- ningar på lån (kreditförluster) redovisas som en minskning av kreditförluster och specificeras särskilt i not.
nedskrivningar av investeringar som hålles till förfall eller lånefordringar och kundfordringar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde återförs om en senare ökning av återvinningsvärdet objektivt kan hänföras till en hän- delse som inträffat efter det att nedskrivningen gjordes.
Kategorin finansiella tillgångar som kan säljas
nedskrivningar av egetkapitalinstrument som är klassifi- cerade som finansiella tillgångar som kan säljas, vilka tidi- gare redovisats i resultaträkningen återförs ej via resultat- räkningen, utan i övrigt totalresultat. det nedskrivna värdet är det värde från vilket efterföljande omvärderingar görs, vilka redovisas i övrigt totalresultat.
Bortskrivningar av lånefordringar
Lånefordringar som klassificerats som osäkra skrivs bort från balansräkningen när kreditförlusten anses vara kon- staterad vilket är när konkursförvaltare lämnat uppskatt- ning om utdelning i konkurs, ackordsförslag antagits eller fordran eftergivits på annat sätt.
efter bortskrivning redovisas lånefordringarna inte längre i balansräkningen. Återvinning på tidigare redovisa- de bortskrivningar redovisas som en minskning av kredit- förluster på resultatraden Kreditförluster netto.
IANSPRÅKTAGEN PANT
Övertagen egendom för skyddande av lånefordran värderas till enligt lägsta värdets princip, d v s det lägre beloppet av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet om den övertagna egendomen inte är ett finansiellt instrument.
ianspråktagen pant som är finansiellt instrument värderas och redovisas i enlighet med företagets principer för vär- dering av finansiella instrument. Övertagen egendom re- dovisas under samma tillgångspost som egendom av mot- svarande slag som förvärvats på annat sätt. intäkter och kostnader som avser övertagen egendom fördelas på mot- svarande sätt som andra intäkter och kostnader i resultat- räkningen. För fastigheter som sparbanken övertagit för att skydda en fordran redovisas hyresintäkter under övriga rörelseintäkter och driftskostnader under övriga rörelse- kostnader.
MATERIELLA TILLGÅNGAR Ägda tillgångar
Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen om det är sannolikt att framtida ekono- miska fördelar kommer att komma sparbanken till del och anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett till- förlitligt sätt.
Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaff- ningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar med tillägg för eventuella uppskrivningar.
det redovisade värdet för en materiell anläggningstill- gång tas bort ur balansräkningen vid utrangering eller av- yttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrangering/avyttring av tillgången.
vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller ut- rangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan för- säljningspriset och tillgångens redovisade värde med av- drag för direkta försäljningskostnader. vinst och förlust redovisas som övrig rörelseintäkt/kostnad.
Leasade tillgångar
samtliga leasingavtal redovisas enligt reglerna för opera- tionell leasing. operationell leasing innebär att leasingav- giften kostnadsförs över löptiden med utgångspunkt från nyttjandet, vilket kan skilja sig åt från vad som de facto er- lagts som leasingavgift under året.
Tillkommande utgifter
Tillkommande utgifter läggs till anskaffningsvärdet endast om det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med tillgången kommer att komma fö- retaget till del och anskaffningsvärdet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Alla andra tillkommande utgifter redovisas som kostnad i den period de uppkommer.
Avgörande för bedömningen när en tillkommande ut- gift läggs till anskaffningsvärdet är om utgiften avser utby- ten av identifierade komponenter, eller delar därav, varvid sådana utgifter aktiveras. Även i de fall ny komponent till- skapats läggs utgiften till anskaffningsvärdet. eventuella oavskrivna redovisade värden på utbytta komponenter, el- ler delar av komponenter, utrangeras och kostnadsförs i samband med utbytet. reparationer kostnadsförs löpande.
Avskrivningsprinciper
Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjan- deperiod, mark skrivs inte av. sparbanken tillämpar komponentavskrivning på rörelsefastigheter, vilket innebär att komponenternas bedömda nyttjandeperiod ligger till grund för avskrivningen. För övriga materiella anläggnings-
tillgångar anser sparbanken att det inte finns några separata komponenter med väsentligt olika avskrivningsperioder.
Beräknade nyttjandeperioder;
- byggnad, rörelsefastighet i Bromölla se nedan - byggnad, rörelsefastighet i näsum se nedan - maskiner och andra tekniska anläggningar 5-10 år - inventarier, verktyg och installationer 5-10 år Rörelsefastigheten i Bromölla
rörelsefastigheten består av ett antal komponenter med olika nyttjandeperioder. Huvudindelningen är byggnader och mark. ingen avskrivning sker på komponenten mark vars nyttjandeperiod bedöms som obegränsad. Byggnaden består emellertid av flera komponenter vars nyttjandeperi- oder varierar.
nyttjandeperioderna har bedömts variera mellan 10 - 100 år på dessa komponenter.
Följande huvudgrupper av komponenter har identifierats och ligger till grund för avskrivningen på byggnaden.
- stomme 100 år
- stomkompletteringar, innerväggar m.m. 30 år - installationer; värme, el, vvs, ventilation m.m. 20 år - installationer; tele/data, armaturer m.m. 15 år - Yttre ytskikt; fasader, yttertak m.m. 30 år - inre ytskikt, golvbeläggning, maskinell
utrustning m.m. 15 år
Rörelsefastigheten i Näsum
rörelsefastigheten består av ett antal komponenter med olika nyttjandeperioder. nyttjandeperioderna har bedömts variera mellan 10-100 år på dessa komponenter. den redo- visningsmässiga skillnaden mellan att tillämpa olika av- skrivningsperioder för fastighetens beståndsdelar i förhål- lande till avskrivning enligt tidigare redovisningsregler är emellertid försumbar. sparbanken har därför valt att till- lämpa avskrivning av fastigheten på 50 år, vilket överens- stämmer med det skatterättsliga avdraget.
Använda avskrivningsmetoder och tillgångarnas rest- värden och nyttjandeperioder omprövas vid varje års slut.
NEDSKRIVNINGAR AV MATERIELLA TILLGÅNGAR
Nedskrivningsprövning
de redovisade värdena för företagets tillgångar prövas vid varje balansdag för att bedöma om det finns indikation på nedskrivningsbehov. i årets bokslut har inget behov av nedskrivning bedömts föreligga.
ERSÄTTNINGAR TILL ANSTÄLLDA Ersättningar efter avslutad anställning Pensionering genom försäkring
sparbankens pensionsplaner för kollektivavtalade tjänste- pensioner är tryggade genom försäkringsavtal med spar- institutens Pensionskassa (sPK). enligt iAs 19 är en av- giftsbestämd pension en plan för ersättningar efter avslutad anställning enligt vilka företaget betalar fastställ- da avgifter till en separat juridisk enhet och inte har nå- gon rättslig eller informell förpliktelse att betala ytterliga- re avgifter om den juridiska enheten inte har tillräckliga tillgångar för att betala alla ersättningar till anställda som hänför sig till anställdas tjänstgöring under innevarande period och tidigare.
en förmånsbestämd pensionsplan definieras som an- nan plan för ersättningar efter avslutad anställning än av- giftsbestämd plan. Pensionsplanen för sparbankens an- ställda har bedömts vara en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. sparbanken har dock gjort be- dömningen att UFr 6 Pensionsplaner som omfattar flera arbetsgivare är tillämplig även för sparbankens pensions- plan hos sPK. sparbanken saknar tillräcklig information för att möjliggöra en redovisning i enlighet med iAs 19, och redovisar därför dessa pensionsplaner som avgiftsbe- stämda. sparbankens förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i resul- taträkningen i den takt de intjänas genom att de anställda utfört tjänster åt sparbanken under en period. Premier betalas till sPK baserat på aktuell lön. Årets kostnader för dessa försäkringspremier framgår av not 10. Härutöver finns avgiftsbestämd pensionsplan för vd.
Pensionsavsättning
sparbanken har utöver de kollektivavtalade tjänstepensio- nerna i särskilt avtal utfäst att anställd kan avsluta sin tjänstgöring vid en tidigare tidpunkt än 65 års ålder och om den ytterligare ersättning än den som den kollektivav- talade pensionsförmånen då ger. denna del är säkrad ge- nom kapitalförsäkring.
AVSÄTTNINGAR
en avsättning skiljer sig från andra skulder genom att det råder ovisshet om betalningstidpunkt eller beloppets stor- lek för att reglera avsättningen. en avsättning redovisas i balansräkningen när det finns en befintlig legal eller infor- mell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse, och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en till- förlitlig uppskattning av beloppet kan göras.
