ANSVARSFÖRBINDELSER (EVENTUALFÖRPLIKTELSER)
3 Finansiella risker
i sparbankens verksamhet uppstår olika typer av finansiel-la risker som kreditrisker, marknadsrisker, likviditetsrisker och operativa risker. i syfte att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten har sparbankens styrelse, som ytterst ansvarig för den interna kontrollen i sparbanken, fastställt policies och instruktioner för kreditgivningen och den övriga finansverksamheten.
sparbankens styrelse har det övergripande ansvaret för sparbankens riskhantering. styrelsen har i särskild instruk-tion inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika andra funktioner. dessa i sin tur rapporterar regelbundet till sty-relsen.
sparbankens riskhantering syftar till att identifiera och analysera de risker som sparbanken har i sin verksamhet och att för dessa sätta lämpliga begränsningar (limiter) och försäkra att det finns kontroll på plats. riskerna bevakas och kontroller görs löpande att limiter inte överskrids.
riskpolicies och riskhanteringssystem gås igenom regel-bundet för att kontrollera att dessa är korrekta och t ex återspeglar gällande marknadsvillkor samt produkter och tjänster som erbjuds. genom utbildning och tydliga pro-cesser skapar sparbanken förutsättningar för en god risk-kontroll, där varje anställd förstår sin roll och sitt ansvar.
i sparbanken finns en samlad funktion för självständig riskkontroll direkt underställd verkställande direktören vars uppgift är att analysera utvecklingen av riskerna samt vid behov föreslå ändringar i styrdokument och processer.
KREDITRISK
Med kredit-/motpartsrisk avses risken att sparbanken inte erhåller betalning enligt överenskommelse och/eller kom-mer att göra en förlust på grund av motpartens oförmåga att infria sina förpliktelser. detta omfattar också den risk som sparbanken tar på sig när sparbanken ställer ut finan-siella garantier för att garantera en tredje parts betalnings-fullgörande till innehavaren av den finansiella garantin.
Till denna risk räknas också den risk som sparbanken har i förmedlade lån till swedbank Hypotek. i detta sistnämn-da fall är emellertid förlustrisken begränsad till under året intjänad förmedlingsprovision. den bakomliggande trans-aktionen kan avse en kredit, en garanti, ett värdepapper eller ett derivatinstrument.
styrelsen har det övergripande ansvaret för sparban-kens kreditriskexponering. styrelsen har i särskild instruk-tion inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika kreditde-legationer.
i sparbankens kreditgivning eftersträvas högt uppställ-da mål avseende på etik, kvalitet och kontroll. Trots att kreditrisken utgör sparbankens största riskexponering är sparbankens kreditförluster i förhållande till utestående kreditvolym jämförelsevis små. den avgörande bedöm-ningsgrunden för sparbankens kreditgivning, som utifrån låntagarnas hemvist är geografiskt hänförliga till sparban-kens verksamhetsområde, är låntagarnas återbetalningsför-måga. För att ytterligare minska risken är merparten av sparbankens krediter dessutom säkerställda med pantbrev i fastigheter och andra bankmässiga säkerheter. sparban-ken strävar efter en god riskspridning. För att begränsa kredit- och motpartsrisker i sparbankens värdepappers-portfölj tillåts endast placeringar inom vissa beloppsmäs-siga ramar och endast i värdepapper med hög kreditvärdig-het. större kreditengagemang (kredittagarens samtliga egna förbindelser och ansvarsförbindelser) omprövas minst en gång årligen i behörig kreditbeviljande instans. För större företagsengagemang tillämpas riskklassificering i samband med nybeviljning av kredit och i samband med den årliga omprövningen. riskklassificeringssystemet innebär att krediterna klassificeras i olika riskklasser bero-ende på risken för obestånd och risken vid ett eventuellt obestånd.
sparbankens rutiner för övervakning av förfallna betal-ningar och oreglerade fordringar syftar till att minimera kreditförlusterna genom en tidig upptäckt av betalnings-problem hos kredittagarna och en åtföljande snabb hand-läggning av förekommande kravärenden. Övervakningen sker med stöd av ett särskilt kravsystem som med automa-tik bevakar och påminner om när kravåtgärd är erforderlig.
Kreditriskexponering 2013 brutto och netto, tkr Krediter1 mot säkerhet av:
statlig och kommunal borgen2 398 - 398 398 0
Pantbrev i villa- och fritidsfastigheter3 1 042 267 2 635 1 039 632 1 000 540 39 092
Pantbrev i flerfamiljsfastigheter4 34 320 960 33 360 33 310 50
Pantbrev i jordbruksfastigheter 123 205 1 000 122 205 121 651 554 Pantbrev i andra näringsfastigheter 90 480 3 546 86 934 86 213 721 Krediter1 mot säkerhet av:
statlig och kommunal borgen2 381 - 381 381 0
Pantbrev i villa- och fritidsfastigheter3 1 072 706 1 596 1 071 110 1 027 609 43 501
Pantbrev i flerfamiljsfastigheter4 34 252 64 34 188 34 138 50
Pantbrev i jordbruksfastigheter 119 718 - 119 718 119 242 476
Pantbrev i andra näringsfastigheter 79 391 3 074 76 317 75 566 751
1 Med kredit avses fordringar och andra placeringar i värdepapper, dock ej aktier, i balansräkningen samt kreditåtaganden utanför balansräkningen,
sparbankens kreditriskexponering brutto och netto samt koncentrationer med avseende på motparter samt lånefordringar per kategori av låntagare visas i tabeller nedan.
Kreditkvalitet
sparbanken följer årligen upp och rapporterar kreditgiv-ningen på företagsengagemang enligt särskilda riktlinjer för att säkerställa kreditkvaliteten i banken. ett centralise-rat riskklassificeringsverktyg är inbyggt i kreditbered-ningssystemet för att bedöma kvaliteten i engagemangen.
Med hjälp av detta verktyg är bankens företagsutlåning fördelad enligt parametrarna risk för fallissemang och
risk för obestånd. riskklassificeringsverktyget tar hänsyn till företagens nyckeltal, extern skötsamhet (UC) samt in-tern skötsamhet.
För privata engagemang används ett scoringsystem an-passat för att säkerställa kvaliteten på nybeviljade krediter till privatpersoner. Både internt samt externt beteende vägs ihop för att få fram ett risktal.
Oreglerade och osäkra fordringar, tkr
Åldersanalys, oreglerade men ej nedskrivna lånefordringar 2013 2012
Fordringar förfallna 60 dgr eller mindre 1 757 3 229
Fordringar förfallna > 60 dgr - 90 dgr 73 0
Fordringar förfallna > 90 dgr - 180 dgr 1 229 345
Fordringar förfallna > 180 dgr - 360 dgr 2 708 163
Fordringar förfallna > 360 dgr 4 241 1 362
Summa 10 008 5 099
Lånefordringar per kategori av låntagare Lånefordringar, brutto
- offentlig sektor 5 472 4 123
- företagssektor 171 924 166 828
- hushållssektor 1 271 957 1 299 388
varav enskilda företagare 228 538 226 958
Summa 1 449 353 1 470 339
varav:
oreglerade lånefordringar som ingår i osäkra lånefordringar 21 702 23 504
- företagssektor 2 294 7 083
- hushållssektor 19 408 16 421
osäkra lånefordringar 31 843 28 405
- företagssektor 12 435 12 257
- hushållssektor 19 408 16 148
Avgår:
specifika nedskrivningar för individuellt värderade fordringar 11 806 7 920
- företagssektor 6 800 4 500
- hushållssektor 5 006 3 420
Lånefordringar, nettoredovisat värde
- offentlig sektor 5 472 4 123
- företagssektor 165 124 162 328
- hushållssektor 1 266 951 1 295 968
varav enskilda företagare 228 038 226 458
Summa 1 437 547 1 462 419
LIKVIDITETSRISK
Likviditetsrisk är risken för att sparbanken får svårigheter att fullgöra åtaganden som är förenade med sina finansiella skulder. Likviditetsrisk kan även uttryckas som risken för förlust eller försämrad intjäningsförmåga till följd av att sparbankens betalningsåtaganden inte kan fullgöras i rätt tid. Likviditetsrisker uppstår då tillgångar och skulder in-klusive derivatinstrument har olika löptider.
sparbankens riskhantering fokuserar här på att skapa likviditetsresurser och på portföljstrukturer. det innebär att placeringar endast görs i likvida värdepapper, d v s vär-depapper som handlas på en fungerande marknad. Likvidi-teten bevakas och rapporteras löpande.
sparbankens likviditetsberedskap i form av dagslåne-räkning och del av värdepappersportfölj får lägst uppgå till 10% av inlåningen från allmänheten.
sparbankens likviditetsexponering med avseende på återstående löptider på tillgångar och skulder framgår av tabellen nedan. då skillnaden mellan nominella och dis-konterade kassaflöden bedöms som oväsentlig anges endast tabell avseende de nominella. Även den kassaflödesanalys, som finns intagen på annat ställe i årsredovisningen, bely-ser sparbankens likviditetssituation.
Tillgångar
Kassa - - - 4 705 4 705
Utlåning till kreditinstitut 122 091 - - - 122 091
Utlåning till allmänheten 72 296 16 487 52 626 214 421 1 081 717 - 1 437 547 Förändring i verkligt värde på
säkrat belopp i portföljsäkring - - - 5 065 5 065
obligationer och andra långfristiga
värdepapper - 30 023 - 111 987 - 4 632 146 642
derivat - - - 227 3 299 - 3 526
Materiella tillgångar - - - 23 309 23 309
Övriga tillgångar - - - 72 418 72 418
Förutbetalda kostnader och
upplupna intäkter - - - 4 439 4 439
Summa tillgångar 194 387 46 510 52 626 326 635 1 085 016 114 568 1 819 742 Skulder
skulder till kreditinstitut - - -
-inlåning från allmänheten 1 128 978 174 032 205 628 13 386 - - 1 522 024
derivat - 24 72 304 - - 400
Övriga skulder - - - 2 928 2 928
Upplupna kostnader och
förutbetalda intäkter - - - 8 368 8 368
Avsättningar - - - 4 632 4 632
Summa skulder 1 128 978 174 056 205 700 13 690 - 15 928 1 538 352 Total skillnad -934 591 -127 546 -153 074 312 945 1 085 016 98 640 281 390
På
anfordran Högst
3 mån Längre än 3 mån men högst 1 år
Längre än 1 år men högst 5 år
Längre
än 5 år Utan
löptid summa
redo visat värde
Nominella kassaflöden - Kontraktuellt återstående löptid Likviditetsexponering 2013, tkr
Kontraktuellt återstående löptid (redovisat värde) samt förväntad tidpunkt för återvinning
Tillgångar
Kassa - - - 5 510 5 510
Utlåning till kreditinstitut 82 383 - - - 82 383
Utlåning till allmänheten 68 293 19 224 53 203 221 595 1 100 104 - 1 462 419 Förändring i verkligt värde på
säkrat belopp i portföljsäkring - - - 8 993 8 993
obligationer och andra långfristiga
värdepapper - - - 141 717 - 4 632 146 349
derivat - - - 102 1 550 - 1 652
Materiella tillgångar - - - 24 770 24 770
Övriga tillgångar - - - 51 074 51 074
Förutbetalda kostnader och
upplupna intäkter - - - 4 595 4 595
Nominella kassaflöden - Kontraktuellt återstående löptid Likviditetsexponering 2012, tkr
Kontraktuellt återstående löptid (redovisat värde) samt förväntad tidpunkt för återvinning
Tillgångar och skulder för återvinning bedöms i allt väsentligt sammanfalla med ovan beskrivna förteckning. Merparten av inlåning från allmänheten bedöms dock ha förväntad löptid överstigande 12 månader.
MARKNADSRISK
Marknadsrisk är att risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i marknadspriser. det finns tre typer av marknadsrisker: valutarisk, ränterisk och andra prisrisker. i finansiell verksamhet utgör de viktigaste marknadsriskerna ränterisker, valutarisker och aktiekurs-risker (prisrisk). i sparbankens fall utgör ränterisken och aktiekursrisken de övervägande marknadsriskerna.
ränterisk definieras som risken för att marknadsvärdet på sparbankens fastförräntande tillgångar sjunker då mark-nadsräntan stiger. graden av ränterisk, eller prisrisk, ökar med åtagandets löptid. en annan form av ränterisk är in-komstrisken, d v s risken för att räntenettot försämras i ett förändrat ränteläge genom att räntebindningstiden är olika för tillgångar och skulder.
valutarisk uppstår till följd av att tillgångar och skulder i samma utländska valuta storleksmässigt inte överensstämmer.
Aktiekursrisk är risken för att marknadsvärdet på en aktieplacering sjunker.
Ränterisk
ränterisk är risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i marknadsräntor. ränterisk kan således dels bestå av förändring i verkligt värde, prisrisk, dels för-ändringar i kassaflöde, kassaflödesrisk. en betydande fak-tor som påverkar ränterisken är räntebindningstiden. Långa räntebindningstider motverkar kassaflödesrisken men ökar prisrisken. Kortare räntebindningstider motverkar prisris-ken men ökar kassaflödesrisprisris-ken. i enlighet med sparban-kens riskpolicy kontrolleras de finansiella riskerna i verksamheten med limiter. Beträffande ränteriskerna inne-bär detta t ex att räntebindningstiderna på sparbankens räntebärande placeringar måste hålla sig inom vissa tids- och beloppsmässiga ramar.
För att säkra sig mot ränterisken i sparbankens fastförrän-tade utlåningen har sparbanken i stor utsträckning ingått ränteswapavtal, d v s avtal enligt vilka sparbanken betalar fast ränta och erhåller rörlig ränta. enligt finanspolicyn är målsättningen att minst 60% av sparbankens räntebundna krediter ska vara säkrad med bunden inlåning eller ränte- swappar. För de lån med rörlig ränta där sparbanken garan-terat en högsta ränta gentemot kund har återförsäkring skett genom avtal om räntetak. dessa avtal ger sparban-ken ersättning för det räntebortfall som kan uppstå när kundernas räntetak överskrids. i redovisningen tillämpas säkringsredovisning när en effektiv koppling finns mellan säkrade lån och swapavtal respektive avtal om räntetak.
nedan under rubriken derivat och säkringsredovisning
finns information om kontraktsvärden och verkliga värden för innehavet av derivat för säkring.
ett sätt att indikativt mäta ränterisken är en s k gap-analys, som återfinns nedan, som visar räntebindnings- tiderna för sparbankens tillgångar och skulder i balansräk-ningen samt poster utanför balansräkbalansräk-ningen. Analysen visar att vid en förändring av marknadsräntan med en procentenhet minskar/ökar räntenettot för kommande 12-månadersperiod med 1 599 tkr.
Hantering av sparbankens ränteexponering är centrali-serad, vilket innebär att den centrala finansfunktionen an-svarar för att identifiera och hantera denna exponering.
Ränteexponering 2013, tkr
Räntebindningstider för tillgångar och skulder
Tillgångar
Kassa - - - 4 705 4 705
Utlåning till kreditinstitut 122 091 - - - 122 091
Utlåning till allmänheten 1 159 687 25 987 3 285 15 044 158 099 75 445 - - 1 437 547 Förändring i verkligt
värde på säkrat belopp
i portföljsäkring - - - 5 065 5 065
obligationer och andra
långfristiga värdepapper - 142 010 - - - 4 632 146 642
Övriga tillgångar - - - 103 692 103 692
Summa tillgångar 1 281 778 167 997 3 285 15 044 158 099 75 445 - 118 094 1 819 742
Skulder
skulder till kreditinstitut - - -
-inlåning från
allmänheten 1 187 758 115 252 110 590 95 038 13 256 130 - - 1 522 024
Övriga skulder - - - 16 724 16 724
eget kapital - - - 280 994 280 994
Summa skulder och
eget kapital 1 187 758 115 252 110 590 95 038 13 256 130 - 297 718 1 819 742 Differens tillgångar
och skulder 94 020 52 745 -107 305 -79 994 144 843 75 315 - -179 624 räntederivat,
fast ränta erhålls 1 35 000 106 500 - - - 141 500
räntederivat,
fast ränta erläggs 2 - 10 000 - 10 000 65 000 56 500 - - 141 500
Kumulativ exponering 129 020 278 265 170 960 80 966 160 809 179 624 179 624 0
Högst
1 mån Längre än 1 mån men högst 3 mån
Längre än 3 mån men högst 6 mån
Längre än 6 mån men högst 1 år
Längre än 1 år men högst 3 år
Längre än 3 år men högst 5 år
Längre än
5 år Utan ränta Totalt
1 & 2 Nominellt värde
Ränteexponering 2012, tkr Förändring i verkligt
värde på säkrat belopp
i portföljsäkring - - - 8 993 8 993
obligationer och andra
långfristiga värdepapper - 141 717 - - - 4 632 146 349
Summa skulder och
eget kapital 1 188 690 130 855 90 573 94 587 16 208 405 - 266 427 1 787 745
5 år Utan ränta Totalt
1 & 2 Nominellt värde
räntenettorisk; genomslag på räntenettot under kommande tolvmånadersperiod vid en ränteuppgång eller nedgång på 1 procentenhet på balansdagen utgör -/+ 1 599 tkr (-/+ 1 424 tkr).
Valutarisk
valutarisk är risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i valutakurser.
sparbanken är exponerad för olika typer av valutaris-ker. den främsta exponeringen avser köp och försäljning i utländska valutor, där risken dels kan bestå av fluktuatio-ner i valutan på det finansiella instrument, kund- eller leverantörsfakturan, dels valutarisken i förväntade eller kontrakterade betalningsflöden benämnd transaktionsex-ponering.
ett område som är utsatt för valutarisker är betalnings-flöden i lån och placeringar i utländsk valuta (finansiell exponering).
i sparbankens resultaträkning ingår valutakursdifferen-ser med 356 tkr (250 tkr) i nettoresultat av finansiella transaktioner.
Aktiekursrisk
Aktiekursrisk är risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från en aktie varierar på grund av förändringar i marknadspriser (oavsett om förändringarna orsakas av faktorer relaterade specifikt till den aktien eller dess emittent, eller faktorer som påverkar alla liknande finansiella instrument som handlas med på marknaden).
sparbankens aktieinnehav framgår av not 18. en generell förändring med 1 procentenhet av aktiekurserna beräknas påverka sparbankens egna kapital med 698 tkr (490 tkr).