Å r s r e d o v i s n i n g
2013
sPArBAnKssTÄMMA
med sparbankens huvudmän hålles på ivetofta sparbank
i Bromölla tisdagen den 29 april kl 18.30.
org nr: 538201-3109 säte: Bromölla
inneHÅLL
vd:s kommentarer 4
Förvaltningsberättelse 6 Fem år i sammandrag 8 resultaträkning 11 Balansräkning 12
eget kapital 13
Kassaflödesanalys 14 noter till de finansiella rapporterna 15 revisionsberättelse 46 Företagsstyrning 47 Huvudmän, styrelse mm 48
Foto omslag och sid 4: Bertil Knoester
positiva sidan. inflationen kommer gradvis att stiga under året men det dröjer till tidigast i slutet av året eller i början av 2015 som riksbanken börjar höja styrräntan.
Förändringens tid
ivetofta sparbank har Bromölla kommun som sitt verksam- hetsområde och det är därför helt avgörande för bankens framtid att orten utvecklas. det är också det som är sparbank- sidén, att kapitalet som skapas genom den lokala banken åter- investeras i orten och därmed bidrar till investeringar och satsningar som är till gagn för de som bor och verkar här.
Bromölla är en kommun som genom åren präglats av några få stora arbetsgivare som gett sysselsättning till stora delar av ortsbefolkningen. Under senare år har förändringar och effek- tiviseringar gjort att de stora företagen dragit ner på personal- styrkan och det har naturligtvis drabbat många hem som fått en ansträngd ekonomi. Bromölla är, som ort och som kom- mun, inne i en fas där det gäller att ställa om från ett bruks- amhälle inför en spännande framtid. som den lokala sparban- ken är och vill vi vara en aktiv och viktig part i det arbetet.
de vinster och det kapital som sparbanken genererar ska användas för att säkra bankens långsiktiga överlevnad samti- digt som det ska gynna verksamhetsområdets samhällsut- veckling. vårt arbete för att gynna utvecklingen sker i huvud- sak på två sätt:
Ljusare men splittrad omvärldskonjunktur
den globala konjunkturen ljusnade under 2013 men bilden ser olika ut för olika länder. UsA, storbritannien och Tysk- land var bland de stora ekonomier som överraskade mest posi- tivt under året medan utvecklingen i tillväxtekonomierna sna- rare var den omvända. eMU-länderna lämnade recessionen bakom sig och visade under hösten allt fler tecken på att åter- hämtningen fortsatte om än i en långsam takt. Trots finanspo- litiska åtstramningar och politisk osäkerhet med risk för be- talningsinställelse har den amerikanska ekonomin fortsatt att växa. den starkare tillväxten och en förbättrad arbetsmark- nad bidrog till att den amerikanska centralbanken, Federal reserv (Fed), strax före jul beslutade att minska obligations- köpen med 10 miljarder Usd till 75 miljarder dollar per må- nad. Planen är att de ska vara helt avslutade under 2014 om ekonomin tillåter varför inkommande data kommer att vara avgörande för hur snabbt Fed kommer att minska obligations- köpen. omläggningen i den amerikanska penningpolitiken satte press på valutorna i ett flertal tillväxtekonomier, i syn- nerhet ekonomier med stora obalanser såsom indien, sydafri- ka och Brasilien. detta skedde samtidigt som den kinesiska tillväxten bromsade in.
i eurozonen förväntas BnP fortsätta att stiga om än från en låg nivå. stigande konfidens både för hushåll och företag pekar på att återhämtningen kommer att fortsätta de närmaste kvartalen. i november sänkte eCB styrräntan från 0,5% till 0,25% i kölvattnet av de låga inflationssiffrorna och oron för att hamna i en deflationistisk utveckling. Ytterligare likviditetsåt- gärder har diskuterats varför utvecklingen under närtid kom- mer att vara avgörande för eCB:s nästkommande räntemöten.
Trög svensk tillväxt men ljusglimtar finns
i sverige har BnP-tillväxten varit trögare än förväntat trots positiva signaler från inköpschefsindex (PMi) och Konjunk- turinstitutets konjunkturbarometrar. Arbetsmarknaden var överraskande robust ifjol mot bakgrund av den modesta till- växten. sysselsättningen steg med 1% jämfört med 2012 vil- ket motsvarar en sysselsättningsgrad på 50 000 personer. Hus- hållen höll relativt hårt om sina plånböcker trots goda disponibla inkomstökningar, stigande tillgångspriser (aktier, huspriser) och en ljusare omvärldskonjunktur. Hushållens höga skuldsättningsgrad, förändringar i arbetslöshets- och so- cialförsäkringarna kan ha bidragit till den måttliga konsum- tionsökningen ifjol. en stark krona och en svag extern efter- frågan bidrog till att exporten krympte för andra året i rad.
den låga svenska inflationen och eCB:s räntesänkning i november satte ytterligare press på riksbanken som i decem- ber sänkte sin styrränta från 1% till 0,75%. samtidigt revide- rade riksbanken ned sin inflations- och reporäntebana med en första räntehöjning under första kvartalet 2015. räntebe- slutet togs efter att Finansinspektionen planerade att införa högre riskvikter på bolån.
Under 2014 räknar vi med att tillväxten i svensk ekonomi får ytterligare stöd via en expansivare finanspolitik och en starkare arbetsmarknad. Även exporten och investeringarna förväntas ta fart där bostadsbyggandet kan överraska på den
VD:s kommentarer
• Bankens stödjer, både ekonomiskt och med engagemang, projekt som vi anser är viktiga och prioriterade inom oli- ka områden.
en viktig del i arbetet med att ställa om från ett brukssamhälle är att inspirera till entreprenörskap. i det arbetet gör bl a Ung Företagsamhet och Bromölla nyfö- retagarcentrum viktiga insatser. ivetofta sparbank har bi- dragit med engagemang och ekonomiskt stöd till deras arbete även tidigare och vi vill gärna utveckla bankens delaktighet i deras projekt ytterligare i framtiden.
Banken stödjer och sponsrar många av föreningarna och organisationerna inom verksamhetsområdet och som exempel på viktiga projekt vill jag lyfta fram näsums By- utveckling. Föreningen har på relativt kort tid genomfört flera aktiviteter som medfört nytta och en ökad trivsel för näsumsborna.
en annan viktig del för att utveckla samhället på sikt och därmed göra Bromölla kommun fortsatt attraktiv som boendekommun är att skapa värden för de som bor här.
investeringar som ger de boende och deras familjer till- gänglighet till meningsfull fritidssysselsättning är viktiga ingredienser för att ett samhälle ska fungera på ett bra sätt. satsningen på fritidsområdet på nya ivöstrand till- sammans med de planerade bostäderna i närområdet ser vi som bra och viktiga steg för framtidens Bromölla.
• genom att få tillgång till kreditgivning kan privatperso- ner och företag genom sparbanken finansiera de investe- ringar, t ex till nya bostäder eller företagsinvesteringar, som i sin tur leder till arbetstillfällen och både på kort och lång sikt bidrar till samhällets utveckling.
För varje krona som banken skapar i eget kapital kan nya lånas ut till kunders investeringar. därför är det vik- tigt att banken generar resultat som gör att det egna ka- pitalet även i framtiden är tillräckligt stort för att både möta eventuellt förändrade lagkrav på kapital och för det framtida behovet av utlåning till våra kunder.
2013 i Ivetofta Sparbank
Precis som tidigare år har vi varit aktiva med många arrange- mang. Tillsammans med näringsidkare i Bromölla och Bromöl- la kommun har vi bland annat arrangerat våryra och Höstglöd, där syftet varit att lyfta fram Bromölla som affärscentrum.
Bankens vision är att vara det självklara valet av bank för de som bor och verkar inom vårt verksamhetsområde, Bro- mölla kommun. en stor utmaning är att vara det, både för de kunder som söker den senaste tekniken för att sköta sina bankärenden, och för de kunder som vill ha kvar traditionell bankservice. Med våra två fullservicekontor i kommunen tar vi ansvar för att bevara bankservice nära våra kunder, samti- digt som vi tillsammans med övriga sparbanker och swed- bank arbetar för att utveckla ny teknik för framtiden. detta gör att vi kan vara en bank för alla.
vi arbetar kontinuerligt med fortbildning av bankens per- sonal, och det har varit så även under 2013. Flera av bankens anställda har gått utbildningar och deltagit i konferenser inom olika områden. det är viktigt för banken att vara en attraktiv arbetsgivare, och att vi som arbetar i banken känner att vi ut- vecklas och brinner för uppgiften. På så vis skapar vi förut-
sättningar för att vi även fortsättningsvis ska kunna erbjuda våra kunder den kunskap och service som krävs.
sommaren 2013 aviserade Hans-Åke olsson att han hade för avsikt att pensionera sig efter nästan exakt 25 år som vd för ivetofta sparbank i Bromölla. Banken har under de 25 åren haft en fantastisk utveckling. Banken hade 1988 en balansom- slutning på 178 mkr och ett eget kapital på 2 mkr, jämfört med de siffror som framgår av denna årsredovisning, en balansom- slutning på över 1,8 miljarder kronor och ett eget kapital på över 280 mkr. Förutom utvecklingen i siffror har det naturligt- vis hänt mycket annat och den händelse som sticker ut mest är dagarna i februari 2005 då banken både flyttade över gatan till och invigde sin nya bankbyggnad i Bromölla, samtidigt som banken under samma helg firade 100-årsjubileum. Allt firades stort tillsammans med styrelse, medarbetare och kunder.
vi tackar Hans-Åke för hans arbete och engagemang och önskar honom lycka till med livet som pensionär.
Bankens resultat 2013
Bankens rörelseresultat för 2013 hamnade på 19 735 tkr vilket är nästan samma som det var för 2012. räntenettot för året uppgår till 38,5 mkr och är något lägre än året innan, däremot har både utdelningen från bankens aktieinnehav och provi- sionsnettot haft en positiv utveckling. På kostnadssidan så har banken även här ett belopp som tangerar 2012 och uppgår till totalt 29,2 mkr. Kreditförlusterna uppgår till 4,9 mkr vilket är högre än tidigare år och förklaras av att banken gjort reserve- ringar i några engagemang där utvecklingen varit svagare än förväntat. Förhoppningen är naturligtvis att vissa av dessa re- serveringar med tiden ska kunna återföras.
Av balansräkningen framgår att utlåningen till allmänhe- ten minskar för tredje året i rad vilket följer den strategi som banken haft sedan 2010 att förbättra bankens likviditet och därför valt att placera delar av utlåningen i swedbank Hypo- tek. Banken har under samma period haft en positiv utveck- ling på inlåningen från allmänheten vilket framgår att 5-års- jämförelsen på sida 3 där man se att inlåningen nu återigen är högre än den utlåning banken har i egen balansräkning.
i bankens affärsvolym ingår både det banken förvaltar och förmedlar i form av insatta medel från våra kunder samt de olika former av finansiering som vi hjälper våra kunder med. Totalt har bankens affärsvolym ökat med 227 mkr under 2013 och uppgår till 4 514 miljoner kronor. Av dessa 4,5 miljarder är ca 2,5 kunder- nas förmögenhet och ca 2 miljarder är krediter av olika slag.
2014
när detta skrivs, i mitten på mars månad, har redan några veckor av det nya året passerat och våren har precis kommit.
vi som arbetar i banken ser fram emot ett nytt år tillsammans med våra kunder, och både gamla och nya kunder är välkomna in till oss på våra kontor för att möta vår kunniga och service- inriktade personal. vi finns till för och tack vare våra kunder!
Bromölla i mars 2014.
Christian Jönsson verkställande direktör
Redovisning för verksamhetsåret 2013
styrelsen för ivetofta sparbank i Bromölla får härmed avge årsredovisning för sparbankens verksamhet 2013, sparbankens 109:e verksamhetsår.
Allmänt om verksamheten
ivetofta sparbank i Bromölla bildades 1905 och bankens verksamhetsområde är Bromölla kommun. vi är en självstän- dig och starkt lokalt förankrad sparbank. vi erbjuder genom våra två fullservicekontor en service som vi är ensamma om i vårt verksamhetsområde. vår kundbas består av såväl privat- personer, lantbruk, andra företag och organisationer och vi eftersträvar alltid en nära relation som ska bidra till trygghet och långsiktighet.
Bankens affärsidé är ”att vara en självständig fullservice- bank med bas i Bromölla kommun. genom hög kompetens, behovsanpassade produkter och tjänster samt korta besluts- vägar bidrar vi till ekonomisk utveckling och skapar långsik- tig trygghet för våra kunder. genom uthållig lönsamhet kan vi vara delaktiga i en positiv samhällsutveckling”.
en sparbank ska bidra till utveckling inom sitt verksam- hetsområde och låta bankens vinster gå tillbaka till bygden och de människor och företag som verkar i den. genom att stödja det lokala föreningslivet och erbjuda kreditgivning till företags och privatpersoners investeringar arbetar ivetofta sparbank för en positiv samhällsutveckling. vi vill också ge-
nom information om vardagsekonomi, inte minst i skolorna till våra barn och ungdomar, bidra till en ökad medvetenhet om vikten av en sund ekonomi och ett eget sparande.
Utveckling av sparbankens verksamhet, resultat och ställning
Personal och utveckling
För banken är det viktigt att vara en arbetsgivare som arbe- tar kontinuerligt med vidareutbildningar och erbjuder möj- lighet till utveckling för våra medarbetare.
Förutsättningarna att driva bank förändras hela tiden och regelverken utvecklas och det gäller att hålla sig ajour med förändringar och att anpassa verksamheten löpande. Perso- nalens kompetens är viktig för att banken ska kunna behål- la och kanske även förstärka den starka position man har inom sitt verksamhetsområde, som är Bromölla Kommun.
Resultat
rörelseresultatet, före bokslutsdispositioner och skatt, uppgick till 19 735 tkr (19 752 tkr). räntemarginalen blev 1,94% (1,92%) och räntenettot, skillnaden mellan intäkts-
Affärsvolym, tkr 2013 2012
Utlåning till allmänheten, inkl. garantier 1 459 151 1 484 166
Förmedlad utlåning, i huvudsak swedbank Hypotek AB 448 193 426 363
inlåning från allmänheten 1 522 025 1 445 364
Förmedlade placeringar, i huvudsak swedbank robur AB 649 216 561 115
Övriga 435 112 369 403
Total affärsvolym 4 513 697 4 286 411
Bankens affärsvolym ökade under året med ca 227 mkr vilket motsvarar en ökning på 5,3%.
Förvaltningsberättelse
Affärsvolym, 4.514 mkr
inlåning 1.522
swedbank robur 649
Övrigt 435
Utlåning 1.459
swedbank Hypotek 448
600 700 800 900 1000 1100 1200 1300 1400 1500 1600
2005 2007 2009 2011 2013
In- och utlåning 2004-2013, Mkr
Inlåning Utlåning och kostnadsräntor, har minskat med 0,5%, från 38 732 tkr
till 38 525 tkr. räntenettot belastas med avgift för insätt- ningsgarantin med 1 113 tkr (1 116 tkr) samt kostnad för stabilitetsavgift med 554 tkr (556 tkr). Bankens aktieinne- hav i swedbank gav under året en utdelning på 3 819 tkr (2 045 tkr). Bankens reserveringar och konstaterade kre- ditförluster uppgår till 4 887 tkr (2 041 tkr), en kreditför- lustnivå på 0,3%.
Inlåning
sparbankens inlåning från allmänheten har ökat med 76 661 tkr, från 1 445 364 tkr till 1 522 025 tkr, vilket mot- svarar en ökning på 5,3%. Under året gottgjordes allmän- heten räntor med 17 350 tkr.
Utlåning
sparbankens totala utlåning till allmänheten uppgick vid 2013 års utgång till 1 437 547 tkr mot 1 462 419 tkr vid 2012 års slut, vilket motsvarar en minskning med 24 872 tkr eller 1,7%. Minskningen går i linje med bankens stra- tegi att vikta över utlåning till swedbank Hypotek för att förbättra bankens likviditet. Under 2013 har den förmedla- de volymen till swedbank Hypotek ökat med 21 830 tkr.
Likviditet
sparbanken har försäkrat sig om en kreditlimit hos swed- bank AB. Krediten uppgår till 300 mkr och låg vid årsskiftet outnyttjad. Ytterligare information om likviditetssituationen finns i kassaflödesanalysen på sidan 14 och not 3 Finansiella risker under rubriken Likviditetsrisk.
Finansiella instrument och riskhantering
i sparbankens verksamhet uppstår olika typer av finansiel- la risker som kreditrisker, marknadsrisker, likviditetsrisker och operativa risker. i syfte att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten har sparbankens styrelse, som ytterst ansvarig för den interna kontrollen i sparbanken, fastställt policies och instruktioner för kreditgivning och den övriga finansverksamheten. Under not 2 redovis- ningsprinciper och not 3 Finansiella risker finns detaljerad information om hur bankens finansiella instrument redovi- sas och hur de risker som finns hanteras.
Principer och processer för ersättningar och förmåner till ledningen
Principer och processer för ersättningar och förmåner till ledningen framgår under rubriken ”Ledande befattnings- havares ersättningar” i not 10 Allmänna administrations- kostnader.
Framtida utveckling
Kunskap, service och tillgänglighet är tre viktiga egenska- per som vi vill leva upp till och erbjuda våra kunder. när det gäller kunskap och service så är utbildning viktig och detta beskrivs under rubriken ”Personal och utveckling”, när det gäller tillgänglighet så är banken ensam bank att erbjuda fullservice i Bromölla Kommun. vi gör en bedöm- ning att vårt resultat före kreditförluster för 2014 beräknas uppgå till 24-26 mkr.
In- och utlåning 2004-2013, mkr
Fem år i sammandrag, nyckeltal
2013 2012 2011 2010 2009
Volym
Affärsvolym ultimo, Mkr 4 514 4 286 4 031 4 038 3 740
förändring under året, % 5,3 6,3 -0,2 8,0 10,2
Av sparbanken förvaltade och förmedlade kundvolymer
Kapital
Soliditet
Beskattat eget kapital + 78 % (år 2013) samt 73,7 % (övriga år) av obeskattade reserver i %
av balansomslutningen 15,5 13,6 12,0 11,0 12,1
Kapitaltäckningskvot
Kapitalbas/Kapitalkrav 2,6 2,3 2,1 1,9 2,0
Primärkapitalrelation
Primärkapital/Kapitalkrav 2,3 2,2 2,1 1,9 2,0
Resultat
Placeringsmarginal
räntenettoi % av Mo 2,1 2,2 2,3 2,1 2,2
Rörelseintäkter/affärsvolym
räntenetto + rörelseintäkter i % av
genomsnittlig affärsvolym 1,2 1,2 1,3 1,1 1,3
Rörelseresultat/affärsvolym
rörelseresultat i % av genomsnittlig affärsvolym 0,4 0,5 0,5 0,4 0,5
Räntabilitet på eget kapital
rörelseresultat efter schablonskatt i % av
genomsnittligt eget kapital 5,9 6,7 7,3 5,5 7,0
K/I-tal före kreditförluster
summa kostnader exkl kreditförluster och värdeförändringar på övertagen egendom
i relation till räntenetto + rörelseintäkter 0,54 0,57 0,56 0,64 0,61
K/I-tal efter kreditförluster
summa kostnader inkl kreditförluster och värdeförändringar på övertagen egendom
i relation till räntenetto + rörelseintäkter 0,63 0,61 0,60 0,67 0,65 Osäkra fordringar och kreditförluster
Reserveringsgrad för osäkra fordringar nedskrivning för sannolika förluster i % av
osäkra fordringar brutto 37 28 25 26 26
Andel osäkra fordringar
osäkra fordringar netto i % av total utlåning
till allmänheten och kreditinstitut (exkl banker) 1,4 1,4 1,2 0,9 0,8
Kreditförlustnivå
Kreditförluster i % av ingående balans för utlåning till allmänheten och kreditinstitut
(exkl banker) 0,3 0,1 0,1 0,1 0,1
Övriga uppgifter
Medelantal anställda 21 20 21 21 19
Antal kontor 2 2 2 2 2
Fem år i sammandrag, resultat- och balansräkning, tkr
2013 2012 2011 2010 2009
Resultaträkning
räntenetto 38 525 38 732 40 051 33 748 33 189
Provisioner, netto 10 790 10 136 9 880 8 922 7 964
nettoresultat av finansiella transaktioner 405 51 39 -357 5 293
Övriga intäkter 4 117 2 134 1 312 91 44
Summa intäkter 53 837 51 053 51 282 42 404 46 490 Allmänna administrationskostnader -25 143 -25 070 -24 374 -22 992 -23 107
Övriga kostnader[1] -4 072 -4 190 -4 267 -4 183 -5 220
Kreditförluster -4 887 -2 041 -2 226 -1 089 -2 049
Summa kostnader -34 102 -31 301 -30 867 -28 264 -30 376
Rörelseresultat 19 735 19 752 20 415 14 140 16 114
Bokslutsdispositioner 5 291 -3 855 765 765 -114
skatter -4 706 -3 651 -5 257 -4 078 -3 125
Årets resultat 20 320 12 246 15 923 10 827 12 875
Balansräkning
Kassa 4 705 5 510 12 794 8 400 6 907
Utlåning till kreditinstitut 122 091 82 383 142 089 187 104 2 548
Utlåning till allmänheten 1 442 612 1 471 412 1 503 518 1 509 221 1 411 963 obligationer och andra långfristiga värdepapper 146 642 146 349 44 729 30 000 0
Aktier och andelar 70 439 49 757 35 322 37 466 29 199
Materiella tillgångar 23 309 24 770 26 420 25 982 27 482
Övriga tillgångar 9 944 7 564 8 196 18 537 17 449
Summa tillgångar 1 819 742 1 787 745 1 773 068 1 816 710 1 495 548
skulder till kreditinstitut 0 75 954 205 597 300 413 70 388
inlåning från allmänheten 1 522 025 1 445 364 1 332 959 1 299 815 1 225 799
Övriga skulder 11 696 16 578 16 109 11 670 13 724
Avsättningar för pensioner m m 4 632 4 632 4 632 4 150 4 255
Summa skulder och avsättningar 1 538 353 1 542 528 1 559 297 1 616 048 1 314 166
obeskattade reserver 396 5 687 1 832 2 597 3 362
eget kapital 280 993 239 530 211 939 198 065 178 020
Summa skulder, avsättningar
och eget kapital 1 819 742 1 787 745 1 773 068 1 816 710 1 495 548
[1] inkl avskrivningar på materiella anläggningstillgångar
Årets resultat enligt
balansräkningen utgör, tkr. 20 320 styrelsen föreslår att detta belopp
disponeras enligt följande:
- överföring till reservfonden 20 320 gällande regelverk för kapitaltäckning och stora expo- neringar innebär att sparbanken vid varje tidpunkt skall ha en kapitalbas som motsvarar minst summan av kapi- talkraven för kreditrisker, marknadsrisker och operati- va risker och dessutom beräknat kapitalkrav för ytterligare identifierade risker i verksamheten i enlig- het med sparbankens interna kapitalutvärderingspoli- cy. sparbankens kapitaltäckningskvot efter föreslagen vinstdisposition uppgår till 2,55 (föregåendes års kapi- taltäckningskvot 2,27). Kapitalbasen uppgår efter före- slagen vinstdisposition till 210 026 tkr (193 310 tkr) och slutligt minimikapitalkrav till 82 359 tkr (85 054 tkr). specifikation av posterna framgår av not om kapi- taltäckning.
sparbankens ekonomiska ställning ger inte upphov till annan bedömning än att sparbanken kan förväntas fullgöra sina förpliktelser på såväl kort som lång sikt.
styrelsens bedömning är att sparbankens egna kapi- tal såsom det redovisas i årsredovisningen är tillräckligt stort i förhållande till verksamhetens omfattning och risk.
vad beträffar sparbankens resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balans- räkningar med tillhörande bokslutskommentarer.
Förslag till disposition beträffande sparbankens vinst
Reservfond 2004-2013, mkr
240 220 200 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0
2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013
20 0 40 60 100 80 120 140 160 180 200 220 240
2005 2007 2009 2011 2013
Reservfond 2004-2013, Mkr
Resultaträkning, tkr
1 januari - 31 december
not 2013 2012
ränteintäkter 58 840 67 948
räntekostnader -20 315 -29 216
Räntenetto 4 38 525 38 732
erhållna utdelningar 5 3 854 2 090
Provisionsintäkter 6 14 648 14 188
Provisionskostnader 7 -3 858 -4 052
nettoresultat av finansiella transaktioner 8 405 51
Övriga rörelseintäkter 9 263 44
Summa rörelseintäkter 53 837 51 053
Allmänna administrationskostnader 10 -25 143 -25 070
Avskrivningar på materiella anläggningstillgångar 19 -1 504 -1 731
Övriga rörelsekostnader 11 -2 568 -2 459
Summa kostnader före kreditförluster -29 215 -29 260 Resultat före kreditförluster 24 622 21 793
Kreditförluster, netto 12 -4 887 -2 041
Rörelseresultat 19 735 19 752
Bokslutsdispositioner 13 5 291 -3 855
skatt på årets resultat 14 -4 706 -3 651
Årets resultat 20 320 12 246
Rapport över totalresultat, tkr
1 januari - 31 december
2013 2012
Årets resultat 20 320 12 246
Övrigt totalresultat
Årets förändringar i verkligt värde på finansiella
tillgångar som kan säljas 21 143 15 345
Årets övrigt totalresultat 21 143 15 345
Årets totalresultat 41 463 27 591
Balansräkning, tkr
Per den 31 december
not 2013 2012
Tillgångar
Kassa 4 705 5 510
Utlåning till kreditinstitut 15 122 091 82 383
Utlåning till allmänheten 16 1 437 547 1 462 419
Förändring i verkligt värde på säkrat belopp i portföljsäkring 16 5 065 8 993 obligationer och andra långfristiga värdepapper 17 146 642 146 349
Aktier och andelar 18 70 439 49 757
Materiella tillgångar 19
- inventarier 743 1 668
- Byggnader och mark 22 566 23 102
Övriga tillgångar 14, 20 5 505 2 969
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 21 4 439 4 595
Summa tillgångar 1 819 742 1 787 745
Skulder, avsättningar och eget kapital
skulder till kreditinstitut 22 0 75 954
inlåning från allmänheten 23 1 522 025 1 445 364
Övriga skulder 14, 24 3 328 5 099
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 25 8 368 11 479
Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 26 4 632 4 632 Summa skulder och avsättningar 1 538 353 1 542 528
Obeskattade reserver 27 396 5 687
Eget kapital
reservfond 207 420 195 174
Fond för verkligt värde 53 253 32 110
Årets resultat 20 320 12 246
Summa eget kapital 28 280 993 239 530 Summa skulder, avsättningar och eget kapital 1 819 742 1 787 745
Poster inom linjen
ställda säkerheter för egna skulder inga inga
Ansvarsförbindelser 29 21 604 21 747
- garantier 21 604 21 747
Åtaganden 30 56 255 57 188
- Övriga Åtaganden 56 255 57 188
Rapport över förändringar i eget kapital, tkr
Fond för Årets Totalt eget
2012 reservfond verkligt värde resultat kapital
ingående eget kapital 2012-01-01 179 251 16 765 15 923 211 939
Årets resultat 0 0 12 246 12 246
Årets övrigt totalresultat 0 15 345 0 15 345
Årets totalresultat 0 15 345 12 246 27 591
vinstdisposition 15 923 0 -15 923 0
Utgående eget kapital 2012-12-31 195 174 32 110 12 246 239 530
Fond för Årets Totalt eget
2013 reservfond verkligt värde resultat kapital
ingående eget kapital 2013-01-01 195 174 32 110 12 246 239 530
Årets resultat 0 0 20 320 20 320
Årets övrigt totalresultat 0 21 143 0 21 143
Årets totalresultat 0 21 143 20 320 41 463
vinstdisposition 12 246 0 -12 246 0
Utgående eget kapital 2013-12-31 207 420 53 253 20 320 280 993
Kassaflödesanalys, tkr
1 januari - 31 december 2013-12-31 2012-12-31
Den löpande verksamheten
rörelseresultat (+) 19 735 19 752
Justering för poster som inte ingår i kassaflödet
Av-/nedskrivningar (+) 1 504 1 731
Kreditförluster (+) 4 887 2 041
Övriga poster som inte ingår i kassaflödet (+/-) 38 -17
Betald inkomstskatt (-) -4 706 -3 651
Kassaflöde från den löpande verksamheten
före förändringar av rörelsekapital 21 458 19 856 Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital
Ökning/minskning av utlåning till allmänheten (+/-) 23 913 30 065 Ökning/minskning av inlåning från allmänheten (+/-) 76 660 112 405 Ökning/minskning av skulder till kreditinstitut (+/-) -75 954 -129 643
Förändring av övriga tillgångar (+/-) -2 394 325
Förändring av övriga skulder (+/-) -4 882 499
Kassaflöde från den löpande verksamheten 38 801 33 507 Investeringsverksamheten
Avyttring/inlösen av finansiella tillgångar (+) 144 152
investering i finansiella tillgångar (-) 0 -100 569
Förvärv av materiella tillgångar (-) -43 -80
Kassaflöde från investeringsverksamheten 101 -100 497
Årets kassaflöde 38 903 -66 990
Likvida medel vid årets början 87 893 154 883
Likvida medel vid årets slut 126 796 87 893
Följande delkomponenter ingår i likvida medel
Kassa och tillgodohavanden i centralbanker 4 705 5 510
Utlåning till kreditinstitut 122 091 82 383
Summa enligt balansräkningen 126 796 87 893
Noter till de finansiella rapporterna
1 Uppgifter om sparbanken
Årsredovisningen avges per 31 december 2013 och avser ivetofta sparbank i Bromölla, org. nr. 538201-3109, med säte i Bromölla. Adressen till huvudkontoret är storgatan 31, Bromölla.
2 Redovisningsprinciper
ÖVERENSSTÄMMELSE MED NORMGIVNING OCH LAG
sparbankens årsredovisning är upprättad enligt Lag om års- redovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅrKL) samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om Årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFs 2008:25) i enlighet med ändringsföreskrifterna i FFFs 2009:11 och rådet för finansiell rapporterings re- kommendation rFr 2 redovisning för juridiska personer.
sparbanken tillämpar därigenom s k lagbegränsad iFrs och med detta avses standarder som har antagits för till- lämpning med de begränsningar som följer av rFr 2 och FFFs. detta innebär att samtliga av eU godkända iFrs tillämpas så långt detta är möjligt inom ramen för årsredo- visningslagen och med hänsyn till att sambandet mellan re- dovisning och beskattning skall tillämpas.
Årsredovisningen har godkänts för utfärdande av styrel- sen den 21 mars 2014. resultat- och balansräkning blir fö- remål för fastställelse på sparbanksstämman den 29 april 2014.
de nedan angivna redovisningsprinciperna har tilläm- pats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i de finansiella rapporterna, om inte annat framgår.
VÄRDERINGSGRUNDER VID UPPRÄTTANDE AV FÖRETAGETS FINANSIELLA RAPPORTER Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaff- ningsvärden. Finansiella tillgångar och skulder är redovisa- de till upplupet anskaffningsvärde, förutom vissa finansiel- la tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde (se not 31) eller när säkringsredovisning till verkligt värde till- lämpas. Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av derivatinstrument, finansiella in- strument klassificerade som finansiella tillgångar eller fi- nansiella skulder värderade till verkligt värde via resultat- räkningen eller som finansiella tillgångar som kan säljas.
FUNKTIONELL VALUTA OCH RAPPORTERINGSVALUTA
sparbankens funktionella valuta är svenska kronor och de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. samt- liga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmas- te tusental.
BEDÖMNINGAR OCH UPPSKATTNINGAR I DE FINANSIELLA RAPPORTERNA
Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med lag- begränsad iFrs kräver att sparbankens ledning gör be- dömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skul- der som inte annars framgår tydligt från andra källor.
verkliga utfall kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar.
Uppskattningar och antaganden ses över regelbundet.
Ändringar av uppskattningar redovisas i den period änd- ringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder.
UTLÄNDSK VALUTA Transaktioner i utländsk valuta
sparbankens funktionella valuta är svenska kronor. Trans- aktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktions- dagen. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen.
RÄNTEINTÄKTER OCH RÄNTEKOSTNADER, SAMT UTDELNING
ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder beräknas och redovisas med tillämpning av effektivränte- metoden. effektivräntan är den ränta som gör att nuvärdet av alla uppskattade framtida in- och utbetalningar under den förväntade räntebindningstiden blir lika med det re- dovisade värdet av fordran eller skulden. ränteintäkter och räntekostnader inkluderar i förekommande fall perio- diserade belopp av erhållna avgifter som medräknas i ef- fektivräntan, transaktionskostnader och eventuella rabat- ter, premier och andra skillnader mellan det ursprungliga värdet av fordran/skulden och det belopp som regleras vid förfall.
ränteintäkter och räntekostnader som presenteras i resul- taträkningen består av:
- räntor på finansiella tillgångar och skulder som värde- ras till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivrän- temetoden inklusive ränta på osäkra fordringar - räntor från finansiella tillgångar som klassificerats
som tillgängliga för försäljning
- räntor från finansiella tillgångar och skulder som vär- deras till verkligt värde över resultaträkningen - Betald och upplupen ränta på derivat som är säkrings-
instrument och säkringsredovisning tillämpas. För räntederivat som säkrar finansiella tillgångar redovisas betald och upplupen ränta som ränteintäkt och för räntederivat som säkrar finansiella skulder redovisas dessa som en del av räntekostnaderna. orealiserade värdeförändringar på derivat redovisas i posten netto- resultat av finansiella transaktioner (se nedan) - Kostnader för insättningsgaranti och stabilitetsavgift.
Utdelning från aktier och andelar redovisas i posten ”er- hållna utdelningar” när rätten att erhålla betalning fast- ställts. Här ingår även utdelning från intresseföretag.
PROVISIONS- OCH AVGIFTSINTÄKTER en provisions- och avgiftsintäkt redovisas när (i) inkom- sten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, (ii) det är sanno- likt att de ekonomiska fördelar som är förknippade med transaktionen kommer att tillfalla företaget, (iii) färdigstäl- landegraden på balansdagen kan beräknas på ett tillförlit- ligt sätt och (iv) de utgifter som uppkommit och de utgif- ter som återstår för att slutföra tjänsteuppdraget kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. intäkterna värderas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas. intäktsredovisning redovisas enligt metoden suc- cessiv vinstavräkning vilket innebär att intäkterna som re- dovisas baseras på uppdragets eller tjänstens färdigställan- degrad på balansdagen.
sparbanken erhåller avgifter och provisioner för utför- da tjänster som intäktsredovisas på tre olika sätt enligt nedan:
Provisioner och avgifter som inräknas i den effektiva räntan Provisioner och avgifter som är en integrerad del av effek- tivräntan, redovisas inte som provisionsintäkt utan som justering av effektivräntan på resultatraden ränteintäkter.
sådana avgifter utgörs främst av; uppläggningsavgifter för lån samt avgifter för tillhandahållande av kreditfacilitet el- ler annan typ av lånelöfte i det fall som det är sannolikt att kreditfaciliteten kommer att utnyttjas.
Provisioner och avgifter som är intjänade i takt med att tjäns- terna löpande utförs
Till dessa avgifter hör främst avgifter för kreditfaciliteter eller annan typ av lånelöfte när det inte är sannolikt att fa- ciliteten kommer att utnyttjas samt avgifter och provisio- ner för ställande av finansiell garanti. dessa avgifter och provisioner periodiseras som intäkt över den period som tjänsten utförs. Till dessa avgifter hör också de ersättning- ar som sparbanken erhåller vid förmedling av lån till annan bank. vid förmedling av lån till annan bank som också in- begriper ett ansvar för kreditförluster på de förmedlade lånen (dock maximerat till en viss andel av under året in- tjänad förmedlingsprovision) redovisas intäkten löpande netto efter avräkning för kreditförlust.
Provisioner och avgifter som är intjänade när en viss tjänst utförts
Till dessa avgifter och provisioner hör olika typer av provi- sioner för köp av värdepapper för kunds räkning, avise- ringsavgifter, betal- och kreditkortsavgifter i de fall som tjänsten utförs över en period som inte sträcker sig över ett kvartalsbokslut. dessa provisioner och avgifter som i allmänhet är relaterad till en utförd transaktion redovisas omedelbart som intäkt.
PROVISIONSKOSTNADER
Här redovisas kostnader för mottagna tjänster i den mån de inte är att betrakta som ränta, t ex kostnader för clea- ring och bankgiro, depåavgifter och avgifter till UC.
Transaktionskostnader som beaktas vid beräkning av den effektiva räntan redovisas ej här.
NETTORESULTAT AV FINANSIELLA TRANSAKTIONER
Posten nettoresultat av finansiella transaktioner innehåller de realiserade och orealiserade värdeförändringar som uppstått med anledning av finansiella transaktioner. netto- resultat av finansiella transaktioner består av:
- realisationsresultat från finansiella tillgångar som kan säljas
- nedskrivningar på finansiella tillgångar som kan säljas (aktieinstrument)
- orealiserade förändringar i verkligt värde på derivat där säkringsredovisning till verkligt värde tillämpas - valutakursförändringar.
ALLMÄNNA ADMINISTRATIONS- KOSTNADER
Allmänna administrationskostnader omfattar personalkost- nader, inklusive löner och arvoden, pensionskostnader, ar- betsgivaravgifter och andra sociala avgifter. Här redovisas också lokalkostnader, utbildnings-, iT-, telekommunika- tions-, rese- och representationskostnader samt kassadiffe- renser.
BOKSLUTSDISPOSITIONER
Bokslutsdispositioner omfattar avsättningar till och upplös- ningar av obeskattade reserver.
SKATTER
inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. inkomstskatter redovisas i årets resultat utom då un- derliggande transaktion redovisats i övrigt totalresultat el- ler i eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i övrigt totalresultat eller i eget kapital.
Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas av- seende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen, hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder.
Under skatt på årets resultat redovisas aktuell skatt, uppskjuten skatt och skatt avseende tidigare år.
FINANSIELLA INSTRUMENT
Finansiella instrument värderas och redovisas i enlighet med reglerna i iAs 39 och ÅrKL. Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssi- dan lånefordringar, aktier och andra egetkapitalinstrument, obligationsfordringar och andra räntebärande värdepapper samt derivat. Bland skulder och eget kapital återfinns leve- rantörsskulder, låneskulder samt derivat.
Redovisning i och borttagande från balansräkningen en finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balans- räkningen när sparbanken blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor.
en finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller sparbanken förlorar kontrollen över dem. detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. en finansiell skuld tas bort från ba- lansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. detsamma gäller för del av en finan- siell skuld.
en finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att
det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobe- lopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden.
Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången. Lånelöften redovisas inte i balansräkningen. Lånefordringar redovisas i balans- räkningen i samband med att lånebelopp utbetalas till lån- tagaren.
Klassificering och värdering
Finansiella instrument redovisas initialt till instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader förut- om för derivat och de instrument som tillhör kategorin fi- nansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resul- taträkningen, vilka redovisas till verkligt värde exklusive transaktionskostnader. ett finansiellt instrument klassifice- ras vid första redovisningen delvis utifrån i vilket syfte in- strumentet förvärvades, men också utifrån de valmöjlighe- ter som finns i iAs 39. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas efter första redovisnings- tillfället såsom beskrivs nedan.
Derivat
samtliga derivat värderas initialt och löpande till verkligt värde i balansräkningen. om säkringsredovisning inte till- lämpas redovisas värdeförändringarna över resultaträkning- en och derivaten kategoriseras på grund av reglerna i iAs 39 som innehav för handelsändamål, även i de fall som de ekonomiskt säkrar risk men där säkringsredovisning inte tillämpas. om säkringsredovisning tillämpas redovisas vär- deförändringarna på derivatet och den säkrade posten på sätt som beskrivs nedan.
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resul- taträkningen
denna kategori består av två undergrupper: dels finansiel- la tillgångar som utgör innehav för handelsändamål, dels andra finansiella tillgångar som företaget initialt valt att placera i denna kategori (enligt den s k Fair value op- tion). Finansiella instrument i denna kategori värderas lö- pande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen. i den första undergruppen ingår deri- vat med positivt verkligt värde med undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument.
För finansiella instrument som innehas för handelsändamål redovisas såväl realiserade som orealiserade värdeföränd- ringar i resultatposten nettoresultat av finansiella transak- tioner.
Lånefordringar och kundfordringar
Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara be- talningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. i balansräkningen representeras dessa av balansposterna Ut- låning till kreditinstitut, Utlåning till allmänheten samt Öv- riga tillgångar. dessa tillgångar värderas till upplupet an- skaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffnings- tidpunkten. Kund- och lånefordran redovisas till det belopp som beräknas inflyta, dvs efter avdrag för osäkra fordringar.
Finansiella tillgångar som kan säljas
i kategorin finansiella tillgångar som kan säljas ingår finan- siella tillgångar som inte klassificerats i någon annan kate- gori eller finansiella tillgångar som företaget initialt valt att klassificera i denna kategori. innehav av aktier och andelar som inte redovisas som dotterföretag, intresseföretag eller joint ventures redovisas här. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade mot eget kapital, dock ej värdeförändringar som beror på nedskrivningar (se redovisningsprinciper) eller på valutakursdifferenser på monetära poster vilka re- dovisas i resultaträkningen. vidare redovisas ränta på rän- tebärande instrument i enlighet med effektivräntemeto- den i resultaträkningen likaså utdelning på aktier. För dessa instrument kommer eventuella transaktionskostna- der ingå i anskaffningsvärdet vid redovisningen för första tillfället och därefter ingå vid löpande värdering till verk- ligt värde att ingå i fond för verkligt värde till dess att in- strumentet förfaller eller avyttras. vid avyttring av till- gången redovisas ackumulerad vinst/förlust, som tidigare redovisats i eget kapital, i resultaträkningen.
Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen
denna kategori består av två undergrupper, dels finansiel- la skulder som utgör innehav för handelsändamål (se ovan), dels finansiella skulder som vid första redovisnings- tillfället identifierats som tillhörig till denna kategori (Fair value option). i den förstnämnda delkategorin ingår spar- bankens derivat med negativt verkligt värde med undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsin- strument. Förändringar i verkligt värde redovisas i resultat- räkningen.
Andra finansiella skulder
Upplåning, inlåning samt övriga finansiella skulder, t ex le- verantörsskulder, ingår i denna kategori. skulderna värde- ras till upplupet anskaffningsvärde.
Finansiella garantier
sparbankens garantiavtal innebär att sparbanken har ett åtagande att ersätta innehavaren när innehavaren gör en förlust på grund av att specifik gäldenär inte fullgjort sina betalningar vid förfall till innehavaren i enlighet med ur- sprungliga eller ändrade avtalsvillkor.
Finansiella garantiavtal redovisas initialt till verkligt värde, dvs i normalfallet det belopp som utställaren erhål- lit i ersättning för den utställda garantin. vid den efterföl- jande värderingen redovisas skulden för den finansiella ga- rantin till det högre av de belopp som redovisas enligt iAs 37, Avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtill- gångar och det belopp som ursprungligen redovisades ef- ter avdrag, i tillämpliga fall, för ackumulerade periodise- ringar, som redovisats i enlighet med iAs 18, intäkter.
LÅNELÖFTEN
Med lånelöfte avses i detta sammanhang dels en ensidig utfästelse från sparbanken att ge ut ett lån med på förhand bestämda villkor (t ex ränta) där låntagaren kan välja om han/hon vill ha lånet eller inte och dels ett avtal där både sparbanken och låntagaren är bundna vid avtalsvillkoren i ett låneavtal som börjar löpa vid en tidpunkt i framtiden.
För av sparbanken lämnade lånelöften gäller att det inte kan regleras netto, sparbanken har inte som praxis att sälja lånen när de lämnats enligt lånelöften och låneräntan är inte lägre än marknadsräntan då lånelöftet lämnas.
DERIVAT OCH SÄKRINGSREDOVISNING sparbankens derivatinstrument har anskaffats för att säkra de risker för ränte- och valutakursexponeringar som spar- banken är utsatt för. För att uppfylla kraven på säkringsre- dovisning enligt iAs 39 krävs att det finns en entydig koppling till den säkrade posten. vidare krävs att säkring- en effektivt skyddar den säkrade posten, att säkringsdoku- mentation upprättats och att effektiviteten kan mätas på ett tillförlitligt sätt. säkringsredovisning får bara tillämpas om säkringsrelationen kan förväntas vara mycket effektiv och i efterhand ha haft en effektivitet som ligger inom spannet 80-125%. i de fall förutsättningarna för säkrings- redovisning inte längre är uppfyllda redovisas derivatin- strumentet till verkligt värde med värdeförändringen via resultaträkningen.
sparbanken tillämpar säkringsredovisning för de eko- nomiska säkringsrelationer där resultateffekten enligt sparbankens uppfattning skulle bli alltför missvisande om säkringsredovisning inte tillämpas. För andra ekonomiska säkringar där resultatkonsekvensen av att inte tillämpa säkringsredovisning bedöms som mer begränsad tillämpas inte säkringsredovisning mot bakgrund av det administra- tiva merarbete som säkringsredovisning innebär.
samtliga derivat värderas till verkligt värde i balansräk- ningen. ett inbäddat derivat värderas separat från värdkon- traktet till verkligt värde om det inte är nära relaterat till värdkontraktet och om inte hela instrumentet värderas till verkligt värde där värdeförändringarna redovisas över re- sultaträkningen. Beroende på om säkringsredovisning till- lämpas eller inte så redovisas värdeförändringarna på deri- vatet och den säkrade posten på olika sätt enligt nedan.
sparbankens säkringsinstrument vid säkringsredovisning utgörs främst av ränteswappar och räntetak. de poster som säkras och där säkringsredovisning tillämpas är:
1. ett belopp av fastförräntad utlåning (portföljsäkring) 2. ett belopp av utlåning med räntetak (portföljsäkring) den säkrade risken i de ovanstående posterna är:
a) risken för förändring i verkligt värde på grund av förändringar i swapräntan
b) risken för förändring i verkligt värde av att räntan överstiger kundens lånetak
Säkring av verkligt värde (portfölj)
när ett säkringsinstrument används för säkring av ett verk- ligt värde redovisas derivatet till verkligt värde i balansräk- ningen och den säkrade tillgången/skulden redovisas också den till verkligt värde avseende den säkrade risken. ris- ken för förändringar i verkligt värde i sparbankens redovis- ning härrör från utlåning med fast ränta, vilket ger upphov till ränterisk. värdeförändringen på derivatet redovisas i resultaträkningen tillsammans med värdeförändringen på den säkrade posten i resultaträkningen under posten net- toresultat av finansiella poster till verkligt värde. orealise- rade värdeförändringar på säkringsinstrumenten redovisas bland nettoresultat av finansiella transaktioner och ränte- kuponger (såväl upplupen som betald) bland ränteintäk- terna.
För säkringsrelationerna tillämpas säkring till verkligt värde. den portföljmetod som tillämpas innebär att låne- fordringarna fördelas ut i olika tidsspann utifrån förvänta- de ränteomförhandlingstidpunkter. i varje tidsspann har sparbanken utsett det belopp som utifrån sparbankens riskhanteringsstrategi är lämpligt att säkra och de anskaf- fade säkringsinstrumenten fördelas ut i dessa tidsspann.
Kvartalsvis utförs en effektivetstest av säkringsrelationer- na genom en jämförelse förändringen i verkligt värde på säkringsinstrumentet med förändringen i verkligt värde på det säkrade beloppet med avseende på den säkrade risken (risken för förändring i swapräntan) i varje tidsspann. om effektiviteten har varit inom 80-125 % redovisas en juste- ring av värdet på det säkrade beloppet med den beräkna- de förändringen i verkligt värde på en separat rad i balans-
räkningen (Förändring i verkligt värde på räntesäkrad post i portföljsäkring). Till den del som säkringen inte varit ef- fektiv redovisas detta i resultaträkningen. om säkringsre- lationen avbryts och den säkrade posten fortfarande finns i balansräkningen så påbörjas en periodisering enligt en rät- linjig metod på tidigare bokförda värdejusteringar.
METODER FÖR BESTÄMNING AV VERKLIGT VÄRDE
Finansiella instrument noterade på en aktiv marknad För finansiella instrument som är noterade på en aktiv marknad bestäms verkligt värde med utgångspunkt från tillgångens noterade köpkurs på balansdagen utan till- lägg för transaktionskostnader (t ex courtage) vid an- skaffningstillfället. ett finansiellt instrument betraktas som noterat på en aktiv marknad om noterade priser med lätthet finns tillgängliga på en börs, hos en handla- re, mäklare, branschorganisation, företag som tillhanda- håller aktuell prisinformation eller tillsynsmyndighet och dessa priser representerar faktiska och regelbundet förekommande marknadstransaktioner på affärsmässiga villkor. eventuella framtida transaktionskostnader vid en avyttring beaktas inte. För finansiella skulder be- stäms verkligt värde utifrån noterade säljkurser. instru- ment som är noterade på en aktiv marknad återfinns i balansposten Aktier och andelar. den största delen av företagets finansiella instrument åsätts ett verkligt värde med priser som är noterade på en aktiv marknad.
Aktier och räntebärande värdepapper
verkligt värde för finansiella instrument som inte är derivat- instrument beräknas (i) med referens till finansiella instru- ment som i allt väsentligt är likadana eller till nyligen ge- nomförda transaktioner i samma finansiella instrument alternativt om sådana uppgifter inte finns tillgängliga till (ii) framtida kassaflöden av kapitalbelopp och ränta diskon- terade till aktuella marknadsräntor på balansdagen. i de fall diskonterade kassaflöden har använts, beräknas framtida kassaflöden på den av företagsledningen bästa bedömning- en. den diskonteringsränta som använts är marknadsbase- rad ränta på liknande instrument på balansdagen.
innehav i onoterade aktier redovisas till anskaffnings- värdet i de fall när ett tillförlitligt värde ej kan fastställas.
skälet till att de inte kunnat värderas till verkligt värde på ett tillförlitligt sätt är att det enligt företagsledningen råder alltför stor osäkerhet i de framtida kassaflödena samt den riskjustering som behöver göras på diskonteringsräntan. Fö- retaget har ingen avsikt att avyttra de onoterade aktierna i någon nära framtid. det redovisade värdet på onoterade ak- tier vars verkliga värden inte kunnat fastställas på ett tillför- litligt sätt uppgår till 611 tkr (794 tkr).
KREDITFÖRLUSTER OCH
NEDSKRIVNINGAR PÅ FINANSIELLA INSTRUMENT
Nedskrivningsprövning för finansiella tillgångar vid varje rapporttillfälle utvärderar sparbanken om det finns objektiva belägg som tyder på att en finansiell till- gång är i behov av nedskrivning till följd av att en eller flera händelser (förlusthändelser) inträffat efter det att tillgången redovisas för första gången och att dessa för- lusthändelser har en inverkan på de uppskattade framti- da kassaflödena från tillgången. objektiva belägg för att en finansiell tillgång har ett nedskrivningsbehov innefat- tar observerbara uppgifter som kommer tillgångens innehavare till del angående följande förlusthändelser:
a) betydande finansiella svårigheter hos emittenten eller gäldenär,
b) ett avtalsbrott, såsom uteblivna eller försenade betalningar av räntor eller kapitalbelopp, c) beviljande av långivaren, av ekonomiska eller
juridiska skäl som sammanhänger med låntagarens ekonomiska svårigheter, av en eftergift som långivaren annars inte hade övervägt,
d) det blir sannolikt att låntagaren kommer att gå i konkurs eller annan finansiell rekonstruktion, e) upphörande av en aktiv marknad för tillgången i
fråga på grund av finansiella svårigheter.
objektiva bevis utgörs dels av observerbara förhållanden som inträffat och som har en negativ inverkan på möjlig- heten att återvinna anskaffningsvärdet, dels av betydan- de eller utdragen minskning av det verkliga värdet för en investering i en finansiell placering klassificerad som en finansiell tillgång som kan säljas.
Finansiella tillgångar som redovisas till upplupet anskaff- ningsvärde
en nedskrivning (kreditförlust) beräknas som mellan- skillnaden mellan det diskonterade nuvärdet av förvän- tade framtida kassaflöden (inklusive kassaflöden från eventuellt ianspråktagande av pant, även när ianspråkta- gande inte är sannolikt), diskonterade med lånets ur- sprungliga effektivränta och lånets redovisade värde.
nedskrivningen redovisas som en kreditförlust i resul- taträkningen.
För osäkra lånefordringar där det redovisade värdet efter nedskrivningar beräknas som det sammanlagda diskonterade värdet av framtida kassaflöden, redovisas förändringen av det nedskrivna beloppet som ränta till den del som ökningen inte beror på om ny bedömning av de förväntade kassaflödena. vid en förändrad bedöm-
ning av förväntade framtida kassaflöden från ett osäkert lån mellan två bedömningstillfällen skall däremot denna förändring redovisas som kreditförlust eller återvinning.
För lån där en omförhandling av de ursprungliga lå- nevillkoren görs till följd att låntagaren har finansiella svårigheter redovisas som en kreditförlust om det dis- konterade nuvärdet av kassaflödena enligt de omför- handlade lånevillkoren diskonterade med lånets ur- sprungliga effektivränta är lägre än redovisat värde på lånet. om lånet efter omstrukturering förväntas återbe- talas i enlighet med de omförhandlade villkoren så klas- sificeras lånet inte längre som osäkert.
som objektiva belägg på att nedskrivningsbehov fö- religger och att lånet är klassat som osäkert räknar spar- banken i allmänhet betalningar som är mer än 60 dagar försenade. Andra objektiva belägg kan vara information om betydande finansiella svårigheter som kommit spar- banken till kännedom genom analys av finansiella rap- porter, inkomstdeklarationer eller på annat sätt i den löpande utvärderingen av kundens kreditvärdighet som ingår som en integrerad del i sparbankens system och ru- tiner för att hantera kreditrisk. eftergifter till sparban- kens låntagare som görs på grund av att låntagaren har finansiella svårigheter kan också utgöra objektiva belägg om att lånet är osäkert.
det redovisade värdet efter nedskrivningar på till- gångar tillhörande kategorierna investeringar som hålles till förfall och lånefordringar och kundfordringar vilka redovisas till upplupet anskaffningsvärde beräknas som nuvärdet av framtida kassaflöden diskonterade med den effektiva ränta som gällde då tillgången redovisades för- sta gången. Tillgångar med en kort löptid diskonteras inte. en nedskrivning belastar resultaträkningen.
Kategorin finansiella tillgångar som kan säljas
egetkapitalinstrument som klassificerats som en finan- siell tillgång som kan säljas, anses ha ett nedskrivnings- behov och skrivs ner om det verkliga värdet understiger anskaffningsvärdet med ett betydande belopp, eller när värdenedgången varit utdragen. sparbanken betraktar en värdenedgång större än 20% som betydande, och en period om minst 9 månader som utdragen.
vid nedskrivning av ett egetkapitalinstrument som är klassificerat som en finansiell tillgång som kan säljas omklassificeras tidigare redovisad ackumulerad vinst el- ler förlust i eget kapital via övrigt totalresultat till resul- taträkningen.
Återföring av nedskrivningar
en nedskrivning återförs om det både finns bevis på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av det nedskrivna beloppet. en nedskrivning på en lånefordran återförs om låntagaren förväntas fullfölja alla kontraktuella betalningar i enlighet med ursprungliga eller omstrukturerade lånevillkor. Återföring av nedskriv- ningar på lån (kreditförluster) redovisas som en minskning av kreditförluster och specificeras särskilt i not.
nedskrivningar av investeringar som hålles till förfall eller lånefordringar och kundfordringar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde återförs om en senare ökning av återvinningsvärdet objektivt kan hänföras till en hän- delse som inträffat efter det att nedskrivningen gjordes.
Kategorin finansiella tillgångar som kan säljas
nedskrivningar av egetkapitalinstrument som är klassifi- cerade som finansiella tillgångar som kan säljas, vilka tidi- gare redovisats i resultaträkningen återförs ej via resultat- räkningen, utan i övrigt totalresultat. det nedskrivna värdet är det värde från vilket efterföljande omvärderingar görs, vilka redovisas i övrigt totalresultat.
Bortskrivningar av lånefordringar
Lånefordringar som klassificerats som osäkra skrivs bort från balansräkningen när kreditförlusten anses vara kon- staterad vilket är när konkursförvaltare lämnat uppskatt- ning om utdelning i konkurs, ackordsförslag antagits eller fordran eftergivits på annat sätt.
efter bortskrivning redovisas lånefordringarna inte längre i balansräkningen. Återvinning på tidigare redovisa- de bortskrivningar redovisas som en minskning av kredit- förluster på resultatraden Kreditförluster netto.
IANSPRÅKTAGEN PANT
Övertagen egendom för skyddande av lånefordran värderas till enligt lägsta värdets princip, d v s det lägre beloppet av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet om den övertagna egendomen inte är ett finansiellt instrument.
ianspråktagen pant som är finansiellt instrument värderas och redovisas i enlighet med företagets principer för vär- dering av finansiella instrument. Övertagen egendom re- dovisas under samma tillgångspost som egendom av mot- svarande slag som förvärvats på annat sätt.
intäkter och kostnader som avser övertagen egendom fördelas på motsvarande sätt som andra intäkter och kost- nader i resultaträkningen. För fastigheter som sparbanken övertagit för att skydda en fordran redovisas hyresintäkter under övriga rörelseintäkter och driftskostnader under öv- riga rörelsekostnader.
MATERIELLA TILLGÅNGAR Ägda tillgångar
Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen om det är sannolikt att framtida ekono- miska fördelar kommer att komma sparbanken till del och anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett till- förlitligt sätt.
Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaff- ningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar med tillägg för eventuella uppskrivningar.
det redovisade värdet för en materiell anläggningstill- gång tas bort ur balansräkningen vid utrangering eller av- yttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrangering/avyttring av tillgången.
vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller ut- rangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan för- säljningspriset och tillgångens redovisade värde med av- drag för direkta försäljningskostnader. vinst och förlust redovisas som övrig rörelseintäkt/kostnad.
Leasade tillgångar
samtliga leasingavtal redovisas enligt reglerna för opera- tionell leasing. operationell leasing innebär att leasingav- giften kostnadsförs över löptiden med utgångspunkt från nyttjandet, vilket kan skilja sig åt från vad som de facto er- lagts som leasingavgift under året.
Tillkommande utgifter
Tillkommande utgifter läggs till anskaffningsvärdet endast om det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med tillgången kommer att komma fö- retaget till del och anskaffningsvärdet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Alla andra tillkommande utgifter redovisas som kostnad i den period de uppkommer.
Avgörande för bedömningen när en tillkommande ut- gift läggs till anskaffningsvärdet är om utgiften avser utby- ten av identifierade komponenter, eller delar därav, varvid sådana utgifter aktiveras. Även i de fall ny komponent till- skapats läggs utgiften till anskaffningsvärdet. eventuella oavskrivna redovisade värden på utbytta komponenter, el- ler delar av komponenter, utrangeras och kostnadsförs i samband med utbytet. reparationer kostnadsförs löpande.
Avskrivningsprinciper
Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nytt- jandeperiod, mark skrivs inte av. sparbanken tillämpar komponentavskrivning på rörelsefastigheter, vilket innebär att komponenternas bedömda nyttjandeperiod ligger till grund föravskrivningen. För övriga materiella anläggnings-
tillgångar anser sparbanken att det inte finns några separa- ta komponenter med väsentligt olika avskrivningsperioder.
Beräknade nyttjandeperioder;
- byggnad, rörelsefastighet i Bromölla se nedan - byggnad, rörelsefastighet i näsum se nedan - maskiner och andra tekniska anläggningar 5-10 år - inventarier, verktyg och installationer 5-10 år Rörelsefastigheten i Bromölla
rörelsefastigheten består av ett antal komponenter med olika nyttjandeperioder. Huvudindelningen är byggnader och mark. ingen avskrivning sker på komponenten mark vars nyttjandeperiod bedöms som obegränsad. Byggnader- na består emellertid av flera komponenter vars nyttjande- perioder varierar.
nyttjandeperioderna har bedömts variera mellan 10 - 100 år på dessa komponenter.
Följande huvudgrupper av komponenter har identifierats och ligger till grund för avskrivningen på byggnaden.
- stomme 100 år
- stomkompletteringar, innerväggar m.m. 30 år - installationer; värme, el, vvs, ventilation m.m. 20 år - installationer; tele/data, armaturer m.m. 15 år - Yttre ytskikt; fasader, yttertak m.m. 30 år - inre ytskikt, golvbeläggning, maskinell
utrustning m.m. 15 år
Rörelsefastigheten i Näsum
rörelsefastigheten består av ett antal komponenter med olika nyttjandeperioder. nyttjandeperioderna har bedömts variera mellan 10-100 år på dessa komponenter. den redo- visningsmässiga skillnaden mellan att tillämpa olika av- skrivningsperioder för fastigheternas beståndsdelar i för- hållande till avskrivning enligt tidigare redovisningsregler är emellertid försumbar. sparbanken har därför valt att till- lämpa avskrivning av fastigheten på 50 år, vilket överens- stämmer med det skatterättsliga avdraget.
Använda avskrivningsmetoder och tillgångarnas rest- värden och nyttjandeperioder omprövas vid varje års slut.
NEDSKRIVNINGAR AV MATERIELLA TILLGÅNGAR
Nedskrivningsprövning
de redovisade värdena för företagets tillgångar prövas vid varje balansdag för att bedöma om det finns indikation på nedskrivningsbehov. i årets bokslut har inget behov av nedskrivning bedömts föreligga.
ERSÄTTNINGAR TILL ANSTÄLLDA Ersättningar efter avslutad anställning Pensionering genom försäkring
sparbankens pensionsplaner för kollektivavtalade tjänste- pensioner är tryggade genom försäkringsavtal med spar- institutens Pensionskassa (sPK). enligt iAs 19 är en av- giftsbestämd pension en plan för ersättningar efter avslutad anställning enligt vilka företaget betalar fastställ- da avgifter till en separat juridisk enhet och inte har nå- gon rättslig eller informell förpliktelse att betala ytterliga- re avgifter om den juridiska enheten inte har tillräckliga tillgångar för att betala alla ersättningar till anställda som hänför sig till anställdas tjänstgöring under innevarande period och tidigare.
en förmånsbestämd pensionsplan definieras som an- nan plan för ersättningar efter avslutad anställning än av- giftsbestämd plan. Pensionsplanen för sparbankens anställ- da har bedömts vara en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. sparbanken har dock gjort be- dömningen att UFr 6 Pensionsplaner som omfattar flera arbetsgivare är tillämplig även för sparbankens pensions- plan hos sPK. sparbanken saknar tillräcklig information för att möjliggöra en redovisning i enlighet med iAs 19, och redovisar därför dessa pensionsplaner som avgiftsbe- stämda. sparbankens förpliktelser avseende avgifter till av- giftsbestämda planer redovisas som en kostnad i resultat- räkningen i den takt de intjänas genom att de anställda utfört tjänster åt sparbanken under en period. Premier be- talas till sPK baserat på aktuell lön. Årets kostnader för dessa försäkringspremier framgår av not 10. Härutöver finns avgiftsbestämd pensionsplan för vd.
Pensionsavsättning
sparbanken har utöver de kollektivavtalade tjänstepensio- nerna i särskilt avtal utfäst att anställd kan avsluta sin tjänstgöring vid en tidigare tidpunkt än 65 års ålder och om den ytterligare ersättning än den som den kollektivav- talade pensionsförmånen då ger. denna del är säkrad ge- nom kapitalförsäkring.
AVSÄTTNINGAR
en avsättning skiljer sig från andra skulder genom att det råder ovisshet om betalningstidpunkt eller beloppets stor- lek för att reglera avsättningen. en avsättning redovisas i balansräkningen när det finns en befintlig legal eller infor- mell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse, och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en till- förlitlig uppskattning av beloppet kan göras.
