ANSVARSFÖRBINDELSER (EVENTUALFÖRPLIKTELSER)
3 Finansiella risker
i sparbankens verksamhet uppstår olika typer av finansiel-la risker som kreditrisker, marknadsrisker, likviditetsrisker och operativa risker. i syfte att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten har sparbankens styrelse, som ytterst ansvarig för den interna kontrollen i sparbanken, fastställt policies och instruktioner för kreditgivningen och den övriga finansverksamheten.
sparbankens styrelse har det övergripande ansvaret för sparbankens riskhantering. styrelsen har i särskild instruk-tion inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika andra funk-tioner. dessa i sin tur rapporterar regelbundet till styrelsen.
sparbankens riskhantering syftar till att identifiera och analysera de risker som sparbanken har i sin verksamhet och att för dessa sätta lämpliga begränsningar (limiter) och försäkra att det finns kontroll på plats. riskerna bevakas och kontroller görs löpande att limiter inte överskrids.
riskpolicies och riskhanteringssystem gås igenom regel-bundet för att kontrollera att dessa är korrekta och t ex återspeglar gällande marknadsvillkor samt produkter och tjänster som erbjuds. genom utbildning och tydliga pro-cesser skapar sparbanken förutsättningar för en god risk-kontroll, där varje anställd förstår sin roll och sitt ansvar.
i sparbanken finns en samlad funktion för självständig riskkontroll direkt underställd verkställande direktören vars uppgift är att analysera utvecklingen av riskerna samt vid behov föreslå ändringar i styrdokument och processer.
KREDITRISK
Med kredit-/motpartsrisk avses risken att sparbanken inte erhåller betalning enligt överenskommelse och/eller kom-mer att göra en förlust på grund av motpartens oförmåga att infria sina förpliktelser. detta omfattar också den risk som sparbanken tar på sig när sparbanken ställer ut finan-siella garantier för att garantera en tredje parts betalnings-fullgörande till innehavaren av den finansiella garantin.
Till denna risk räknas också den risk som sparbanken har i förmedlade lån till swedbank Hypotek. i detta sistnämn-da fall är emellertid förlustrisken begränsad till under året intjänad förmedlingsprovision. den bakomliggande trans-aktionen kan avse en kredit, en garanti, ett värdepapper eller ett derivatinstrument.
styrelsen har det övergripande ansvaret för sparban-kens kreditriskexponering. styrelsen har i särskild instruk-tion inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika kreditde-legationer.
i sparbankens kreditgivning eftersträvas högt uppställ-da mål avseende på etik, kvalitet och kontroll. Trots att kreditrisken utgör sparbankens största riskexponering är sparbankens kreditförluster i förhållande till utestående
kreditvolym jämförelsevis små. den avgörande bedöm-ningsgrunden för sparbankens kreditgivning, som utifrån låntagarnas hemvist är geografiskt hänförliga till sparban-kens verksamhetsområde, är låntagarnas återbetalningsför-måga. För att ytterligare minska risken är merparten av sparbankens krediter dessutom säkerställda med pantbrev i fastigheter och andra bankmässiga säkerheter. sparban-ken strävar efter en god riskspridning. För att begränsa kredit- och motpartsrisker i sparbankens värdepappers-portfölj tillåts endast placeringar inom vissa beloppsmäs-siga ramar och endast i värdepapper med hög kreditvärdig-het. större kreditengagemang (kredittagarens samtliga egna förbindelser och ansvarsförbindelser) omprövas minst en gång årligen i behörig kreditbeviljande instans. För
större företagsengagemang tillämpas riskklassificering i samband med nybeviljning av kredit och i samband med den årliga omprövningen. riskklassificeringssystemet innebär att krediterna klassificeras i olika riskklasser bero-ende på risken för obestånd och risken vid ett eventuellt obestånd.
sparbankens rutiner för övervakning av förfallna be-talningar och oreglerade fordringar syftar till att minimera kreditförlusterna genom en tidig upptäckt av betalnings-problem hos kredittagarna och en åtföljande snabb hand-läggning av förekommande kravärenden. Övervakningen sker med stöd av ett särskilt kravsystem som med auto-matik bevakar och påminner om när kravåtgärd är erfor-derlig.
Kreditriskexponering 2016 brutto och netto, tkr Krediter1 mot säkerhet av:
statlig och kommunal borgen2 8 417 - 8 417 8 417 0
Pantbrev i villa- och fritidsfastigheter3 1 238 853 3 074 1 235 779 1 213 027 22 752
Pantbrev i flerfamiljsfastigheter4 52 944 0 52 944 52 944 0
Pantbrev i jordbruksfastigheter 129 563 2 250 127 313 125 513 1 800 Pantbrev i andra näringsfastigheter 105 259 2 179 103 080 102 528 552
Företagsinteckning 43 558 540 43 018 42 386 632
Övriga5 101 751 3 928 97 823 11 494 86 329
varav: kreditinstitut 2 096 - 2 096 2 096 0
Summa 1 680 345 11 971 1 668 374 1 556 309 112 065 Värdepapper
statspapper och andra offentliga organ
- AAA6 70 423 - 70 423 - 70 423
outnyttjad del av beviljade kontokrediter 101 908 - 101 908 - 101 908
Utställda lånelöften 54 875 - 54 875 - 54 875 Krediter1 mot säkerhet av:
statlig och kommunal borgen2 11 033 - 11 033 11 033 0
Pantbrev i villa- och fritidsfastigheter3 1 133 729 3 258 1 130 471 1 098 589 31 882
Pantbrev i flerfamiljsfastigheter4 34 255 1 313 32 942 32 942 0
Pantbrev i jordbruksfastigheter 127 951 2 200 125 751 122 302 3 449 Pantbrev i andra näringsfastigheter 99 801 3 480 96 321 95 693 628
statspapper och andra offentliga organ
- AAA6 69 807 - 69 807 - 69 807
outnyttjad del av beviljade kontokrediter 156 752 - 156 752 - 156 752
Utställda lånelöften 10 805 - 10 805 - 10 805
1 Med kredit avses fordringar och andra placeringar i värdepapper, dock ej aktier, i balansräkningen samt kreditåtaganden utanför balansräkningen, exempelvis, garantier och borgensåtaganden. Säkerheterna är upptagna till bedömda marknadsvärden vid utlåningstillfället eller senare uppdatering.
2 Inklusive krediter till stat och kommun 3 Inklusive bostadsrätter 4 Inklusive bostadsrättsföreningar
sparbankens kreditriskexponering brutto och netto samt koncentrationer med avseende på motparter samt lånefordringar per kategori av låntagare visas i tabeller nedan.
27
Kreditkvalitet
sparbanken följer årligen upp och rapporterar kreditgiv-ningen på företagsengagemang enligt särskilda riktlinjer för att säkerställa kreditkvaliteten i banken. ett centralise-rat riskklassificeringsverktyg är inbyggt i kreditbered-ningssystemet för att bedöma kvaliteten i engagemangen.
Med hjälp av detta verktyg är bankens företagsutlåning fördelad enligt parametrarna
risk för fallissemang och risk för obestånd. riskklassifi-ceringsverktyget tar hänsyn till företagens nyckeltal, ex-tern skötsamhet (UC) samt inex-tern skötsamhet.
För privata engagemang används ett scoringsystem an-passat för att säkerställa kvaliteten på nybeviljade krediter till privatpersoner. Både internt samt externt beteende vägs ihop för att få fram ett risktal.
Oreglerade och osäkra fordringar, tkr
Åldersanalys, oreglerade men ej nedskrivna lånefordringar 2016 2015
Fordringar förfallna 60 dgr eller mindre 1 830 4 611
Fordringar förfallna > 60 dgr - 90 dgr 31 1
Fordringar förfallna > 90 dgr - 180 dgr 0 101
Fordringar förfallna > 180 dgr - 360 dgr 722 193
Fordringar förfallna > 360 dgr 4 319 5 956
Summa 6 902 10 862
Lånefordringar per kategori av låntagare Lånefordringar, brutto
- offentlig sektor 4 101 2 851
- företagssektor 215 732 202 183
- hushållssektor 1 460 512 1 353 710
varav enskilda företagare 280 186 259 075
Summa 1 680 345 1 558 744
varav:
oreglerade lånefordringar som ingår i osäkra lånefordringar 11 314 20 234
- företagssektor 4 150 7 534
- hushållssektor 7 164 12 700
osäkra lånefordringar 18 873 23 996
- företagssektor 11 005 10 795
- hushållssektor 7 868 13 201
Avgår:
specifika nedskrivningar för individuellt värderade fordringar 11 971 13 134
- företagssektor 5 050 7 320
- hushållssektor 6 921 5 814
Lånefordringar, nettoredovisat värde
- offentlig sektor 4 101 2 851
- företagssektor 210 682 194 863
- hushållssektor 1 453 591 1 347 896
varav enskilda företagare 279 186 258 375
Summa 1 668 374 1 545 610
LIKVIDITETSRISK
Likviditetsrisk är risken för att sparbanken får svårigheter att fullgöra åtaganden som är förenade med sina finansiella skulder. Likviditetsrisk kan även uttryckas som risken för förlust eller försämrad intjäningsförmåga till följd av att sparbankens betalningsåtaganden inte kan fullgöras i rätt tid. Likviditetsrisker uppstår då tillgångar och skulder in-klusive derivatinstrument har olika löptider.
sparbankens riskhantering fokuserar här på att skapa likviditetsresurser och på portföljstrukturer. det innebär att placeringar endast görs i likvida värdepapper, d v s vär-depapper som handlas på en fungerande marknad. Likvidi-teten bevakas och rapporteras löpande.
sparbankens likviditetsberedskap i form av dagslåne-räkning och del av värdepappersportfölj får lägst uppgå till 10% av inlåningen från allmänheten.
sparbankens likviditetsexponering med avseende på återstående löptider på tillgångar och skulder framgår av tabellen nedan. Även den kassaflödesanalys, som finns in-tagen på annat ställe i årsredovisningen, belyser sparban-kens likviditetssituation.
Tillgångar
Kassa 0 0 0 0 0 4 058 4 058
Belåningsbara
statsskuld-förbindelser m m 0 0 20 057 50 366 0 0 70 423
Utlåning till kreditinstitut 104 242 0 0 0 0 0 104 242
Utlåning till allmänheten 58 815 24 346 71 960 277 241 208 105 1 027 907 1 668 374 Förändring i verkligt värde på
säkrat belopp i portföljsäkring 0 0 0 0 0 4 790 4 790
obligationer och andra långfristiga
värdepapper 0 0 30 264 110 523 0 3 887 144 674
derivat 0 0 0 26 143 0 169
Materiella tillgångar 0 0 0 0 0 20 323 20 323
Övriga tillgångar 0 0 0 0 0 107 946 107 946
Förutbetalda kostnader och
upplupna intäkter 0 0 0 0 0 4 973 4 973
Summa tillgångar 163 057 24 346 122 281 438 156 208 248 1 173 884 2 129 972 Skulder
skulder till kreditinstitut 0 0 0 0 0 0 0
inlåning från allmänheten 1 465 318 135 659 154 796 10 764 0 0 1 766 537
derivat 0 0 451 1 352 0 0 1 803
Övriga skulder 0 0 0 0 0 3 229 3 229
Upplupna kostnader och
förutbetalda intäkter 0 0 0 0 0 5 351 5 351
Avsättningar 0 0 0 0 0 3 887 3 887
Summa skulder 1 465 318 135 659 155 247 12 116 0 12 467 1 780 807 Total skillnad -1 302 261 -111 313 -32 966 426 040 208 248 1 161 417 349 165
På
anfordran Högst
3 mån Längre än 3 mån men högst 1 år
Längre än 1 år men högst 5 år
Längre
än 5 år Utan
löptid summa
redo visat värde
Odiskonterade kassaflöden - Kontraktuellt återstående löptid Likviditetsexponering 2016, tkr
Kontraktuellt återstående löptid (odiskonterat värde) samt för-väntad tidpunkt för återvinning
Tillgångar Förändring i verkligt värde på
säkrat belopp i portföljsäkring 0 0 0 0 0 6 579 6 579
obligationer och andra långfristiga
värdepapper 0 0 50 328 0 0 4 347 54 675
derivat 0 0 0 116 547 0 663
Materiella tillgångar 0 0 0 0 0 21 545 21 545
Övriga tillgångar 0 0 0 0 0 86 715 86 715
Förutbetalda kostnader och
upplupna intäkter 0 0 0 0 0 3 878 3 878
Odiskonterade kassaflöden - Kontraktuellt återstående löptid Likviditetsexponering 2015, tkr
Kontraktuellt återstående löptid (odiskonterat värde) samt för-väntad tidpunkt för återvinning
Tillgångar och skulder för återvinning bedöms i allt väsentligt sammanfalla med ovan beskrivna förteckning. Merparten av inlåning från allmänheten bedöms dock ha förväntad löptid överstigande 12 månader.
MARKNADSRISK
Marknadsrisk är att risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i marknadspriser. det finns tre typer av marknadsrisker: valutarisk, ränterisk och andra prisrisker. i finansiell verksamhet utgör de viktigaste marknadsriskerna ränterisker, valutarisker och aktiekurs-risker (prisrisk). i sparbankens fall utgör ränterisken och aktiekursrisken de övervägande marknadsriskerna. ränte-risk definieras som ränte-risken för att marknadsvärdet på spar-bankens fastförräntande tillgångar sjunker då
marknadsräntan stiger. graden av ränterisk, eller prisrisk, ökar med åtagandets löptid. en annan form av ränterisk är inkomstrisken, d v s risken för att räntenettot försämras i ett förändrat ränteläge genom att räntebindningstiden är olika för tillgångar och skulder.
valutarisk uppstår till följd av att tillgångar och skulder i samma utländska valuta storleksmässigt inte överensstämmer.
Aktiekursrisk är risken för att marknadsvärdet på en aktieplacering sjunker.
Ränterisk
ränterisk är risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i marknadsräntor. ränterisk kan således dels bestå av förändring i verkligt värde, prisrisk, dels för-ändringar i kassaflöde, kassaflödesrisk. en betydande fak-tor som påverkar ränterisken är räntebindningstiden. Långa räntebindningstider motverkar kassaflödesrisken men ökar prisrisken. Kortare räntebindningstider motverkar prisris-ken men ökar kassaflödesrisprisris-ken. i enlighet med sparban-kens riskpolicy kontrolleras de finansiella riskerna i verksamheten med limiter. Beträffande ränteriskerna inne-bär detta t ex att räntebindningstiderna på sparbankens räntebärande placeringar måste hålla sig inom vissa tids- och beloppsmässiga ramar.
För att säkra sig mot ränterisken i sparbankens fastförränta-de utlåning har sparbanken i stor utsträckning ingått rän-teswapavtal, d v s avtal enligt vilka sparbanken betalar fast ränta och erhåller rörlig ränta. enligt finanspolicyn är mål-sättningen att minst 60% av sparbankens räntebundna kre-diter ska vara säkrad med bunden inlåning eller
ränteswappar. För de lån med rörlig ränta där sparbanken garanterat en högsta ränta gentemot kund har återförsäk-ring skett genom avtal om räntetak. dessa avtal ger spar-banken ersättning för det räntebortfall som kan uppstå när kundernas räntetak överskrids. i redovisningen tillämpas säkringsredovisning när en effektiv koppling finns mellan säkrade lån och swapavtal respektive avtal om räntetak.
nedan under rubriken derivat och säkringsredovisning finns information om kontraktsvärden och verkliga värden för innehavet av derivat för säkring.
ett sätt att indikativt mäta ränterisken är en s k gap-analys, som återfinns nedan, som visar räntebindningstider-na för sparbankens tillgångar och skulder i balansräkningen samt poster utanför balansräkningen. Analysen visar att vid en förändring av marknadsräntan med en procentenhet minskar/ökar räntenettot för kommande 12-månadersperi-od med 1 115 tkr.
Hantering av sparbankens ränteexponering är centrali-serad, vilket innebär att den centrala finansfunktionen an-svarar för att identifiera och hantera denna exponering.
Ränteexponering 2016, tkr
Räntebindningstider för Förändring i verkligt
värde på säkrat belopp
i portföljsäkring 0 0 0 0 0 0 0 4 790 4 790
obligationer och andra
långfristiga värdepapper 0 140 787 0 0 0 0 0 3 887 144 674
Summa skulder och
eget kapital 1 492 088 108 889 139 357 15 439 10 764 0 0 363 435 2 129 972
5 år Utan ränta Totalt
1 & 2 Nominellt värde
Ränteexponering 2015, tkr Förändring i verkligt
värde på säkrat belopp
i portföljsäkring 0 0 0 0 0 0 0 6 579 6 579
obligationer och andra
långfristiga värdepapper 0 50 328 0 0 0 0 0 4 347 54 675
Summa skulder och
eget kapital 1 416 743 87 641 125 624 52 079 52 292 0 0 331 270 2 065 649
5 år Utan ränta Totalt
1 & 2 Nominellt värde
räntenettorisk; genomslag på räntenettot under kommande tolvmånadersperiod vid en ränteuppgång eller nedgång på 1 procentenhet på balansdagen utgör -/+ 1 115 tkr (-/+ 1 634 tkr).
Valutarisk
valutarisk är risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i valutakurser.
sparbanken är exponerad för olika typer av valutaris-ker. den främsta exponeringen avser köp och försäljning i utländska valutor, där risken dels kan bestå av fluktuatio-ner i valutan på det finansiella instrument, kund- eller leverantörsfakturan, dels valutarisken i förväntade eller kontrakterade betalningsflöden benämnd transaktionsex-ponering.
ett område som är utsatt för valutarisker är betalnings-flöden i lån och placeringar i utländsk valuta (finansiell exponering).
i sparbankens resultaträkning ingår valutakursdifferen-ser med 465 tkr (406 tkr) i nettoresultat av finansiella transaktioner.
Aktiekursrisk
Aktiekursrisk är risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från en aktie varierar på grund av förändringar i marknadspriser (oavsett om förändringarna orsakas av faktorer relaterade specifikt till den aktien eller dess emittent, eller faktorer som påverkar alla liknande finansiella instrument som handlas med på marknaden).
sparbankens aktieinnehav framgår av not 18. en generell förändring med 1 procentenhet av aktiekurserna beräknas påverka sparbankens egna kapital med 1 027 tkr (835 tkr).