ANSVARSFÖRBINDELSER (EVENTUALFÖRPLIKTELSER)
3 Finansiella risker
I sparbankens verksamhet uppstår olika typer av finansiel-la risker som kreditrisker, marknadsrisker, likviditetsrisker och operativa risker. I syfte att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten har sparbankens styrelse, som ytterst ansvarig för den interna kontrollen i sparbanken, fastställt policies och instruktioner för kreditgivningen och den övriga finansverksamheten.
Sparbankens styrelse har det övergripande ansvaret för sparbankens riskhantering. Styrelsen har i särskild instruk-tion inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika andra funktioner. Dessa i sin tur rapporterar regelbundet till styrelsen.
Sparbankens riskhantering syftar till att identifiera och
analysera de risker som sparbanken har i sin verksamhet och att för dessa sätta lämpliga begränsningar (limiter) och försäkra att det finns kontroll på plats. Riskerna bevakas och kontroller görs löpande att limiter inte överskrids.
Riskpolicies och riskhanteringssystem gås igenom regel-bundet för att kontrollera att dessa är korrekta och t ex återspeglar gällande marknadsvillkor samt produkter och tjänster som erbjuds. Genom utbildning och tydliga processer skapar sparbanken förutsättningar för en god riskkontroll, där varje anställd förstår sin roll och sitt an-svar.
I sparbanken finns en samlad funktion för självständig riskkontroll direkt underställd verkställande direktören vars uppgift är att analysera utvecklingen av riskerna samt vid behov föreslå ändringar i styrdokument och pro cesser.
KREDITRISK
Med kredit-/motpartsrisk avses risken att sparbanken inte erhåller betalning enligt överenskommelse och/eller kom-mer att göra en förlust på grund av motpartens oförmåga att infria sina förpliktelser. Detta omfattar också den risk som sparbanken tar på sig när sparbanken ställer ut finan-siella garantier för att garantera en tredje parts betalnings-fullgörande till innehavaren av den finansiella garantin.
Till denna risk räknas också den risk som sparbanken har i förmedlade lån till Swedbank Hypotek. I detta sistnämn-da fall är emellertid förlustrisken begränsad till under året intjänad förmedlingsprovision. Den bakomliggande trans-aktionen kan avse en kredit, en garanti, ett värdepapper eller ett derivatinstrument.
Styrelsen har det övergripande ansvaret för sparbankens kreditriskexponering. Styrelsen har i särskild instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika kreditdelega-tioner.
Sparbankens kreditgivning präglas av högt uppställda mål med avseende på etik, kvalitet och kontroll. Trots att kredit risken utgör sparbankens största riskexponering är sparbankens kreditförluster i förhållande till utestående kreditvolym jämförelsevis små.
Den avgörande bedömningsgrunden för sparbankens kredit givning, som utifrån låntagarnas hemvist är geogra-fiskt hänförliga till sparbankens verksamhetsområde, är låntagarnas återbetalningsförmåga. För att ytterligare minska risken är merparten av sparbankens krediter dess-utom säkerställda med pantbrev i fastigheter och andra bankmässiga säkerheter. Sparbanken strävar efter en god riskspridning. För att begränsa kredit- och motpartsrisker i sparbankens värdepappersportfölj tillåts endast placeringar inom vissa beloppsmässiga ramar och endast i värdepapper med hög kreditvärdighet.
Större kreditengagemang (kredittagarens samtliga egna förbindelser och ansvarsförbindelser) omprövas minst en gång årligen i behörig kreditbeviljande instans. För större företagsengagemang tillämpas riskklassificering i samband med nybeviljning av kredit och i samband med den årliga omprövningen. Riskklassificeringssystemet innebär att krediterna klassificeras i olika riskklasser beroende på ris-ken för obestånd och risris-ken vid ett eventuellt obestånd.
Sparbankens rutiner för övervakning av förfallna betal-ningar och oreglerade fordringar syftar till att minimera kreditförlusterna genom en tidig upptäckt av betalnings-problem hos kredittagarna och en åtföljande snabb hand-läggning av förekommande kravärenden. Övervakningen sker med stöd av ett särskilt kravsystem som med automa-tik bevakar och påminner om när kravåtgärd är erfoderlig.
Sparbankens kreditriskexponering brutto och netto samt koncentrationer med avseende på motparter samt låne-fordringar per kategori av låntagare visas i tabeller på nästa sida.
Kreditriskexponering 2009 brutto och netto, tkr Krediter1 mot säkerhet av:
Statlig och kommunal borgen2 26 690 - 26 690 26 690 0
Pantbrev i villa- och fritidsfastigheter3 1 011 306 1 329 1 009 977 980 048 29 929
Pantbrev i flerfamiljsfastigheter4 29 300 - 29 300 29 217 83
Pantbrev i jordbruksfastigheter 109 442 - 109 442 107 752 1 690
Pantbrev i andra näringsfastigheter 81 680 1 000 80 680 78 337 2 343
värde Värde av säker-heter avseende Krediter1 mot säkerhet av:
Statlig och kommunal borgen2 111 830 - 111 830 111 830 0
Pantbrev i villa- och fritidsfastigheter3 891 677 700 890 977 848 119 42 858
Pantbrev i flerfamiljsfastigheter4 24 472 - 24 472 24 229 243
Pantbrev i jordbruksfastigheter 97 497 - 97 497 95 267 2 230
värde Värde av säker-heter avseende
1 Med kredit avses fordringar och andra placeringar i värdepapper, dock ej aktier, i balansräkningen samt kreditåtaganden utanför balansräkningen, exempelvis, garantier och borgensåtaganden. Säkerheterna är upptagna till bedömda marknadsvärden vid utlåningstillfället eller senare uppdatering.
2 inklusive krediter till stat och kommun 3 inklusive bostadsrätter
4 inklusive bostadsrättsföreningar
5 inklusive krediter utan säkerhet samt ej utnyttjade krediter i räkning 6 A-rating enligt Standard & Poor’s rating
Kreditkvalitet
Sparbanken följer årligen upp och rapporterar kreditgiv-ningen på företagsengagemang enligt särskilda riktlinjer för att säkerställa kreditkvaliteten i banken. Ett centrali-serat riskklassificeringsverktyg är inbyggt i kreditbered-ningssystemet för att bedöma kvaliteten i engagemangen.
Med hjälp av detta verktyg är bankens företagsutlåning fördelad enligt parametrarna Risk för fallissemang och
Risk för obestånd. Riskklassificeringsverktyget tar hänsyn till företagens nyckeltal, extern skötsamhet (UC) samt in-tern skötsamhet.
För privata engagemang används ett scoringsystem anpas-sat för att säkerställa kvaliteten på nybeviljade krediter till privatpersoner. Både internt samt externt beteende vägs ihop för att få fram ett risktal.
Oreglerade och osäkra fordringar, tkr
Åldersanalys, oreglerade men ej nedskrivna lånefordringar 2009
Fordringar förfallna 60 dgr eller mindre 496
Fordringar förfallna > 60 dgr - 90 dgr 0
Fordringar förfallna > 90 dgr - 180 dgr 2
Fordringar förfallna > 180 dgr - 360 dgr 579
Fordringar förfallna > 360 dgr 10 033
Summa 11 110
Lånefordringar per kategori av låntagare Lånefordringar, brutto
- offentlig sektor 3 632
- företagssektor 193 148
- hushållssektor 1 216 428
varav enskilda företagare 202 064
- övriga 229
Summa 1 413 437
varav:
Oreglerade lånefordringar som ingår i osäkra lånefordringar 13 413
- företagssektor 6 089
- hushållssektor 7 324
Osäkra lånefordringar 14 913
- företagssektor 7 589
- hushållssektor 7 324
Avgår:
Specifika nedskrivningar för individuellt värderade fordringar 3 803
- företagssektor 2 029
- hushållssektor 1 774
Lånefordringar, nettoredovisat värde
- offentlig sektor 3 632
- företagssektor 191 119
- hushållssektor 1 214 654
varav enskilda företagare 202 064
- övriga 229
Summa 1 409 634
LIKVIDITETSRISK
Likviditetsrisk är risken för att sparbanken får svårigheter att fullgöra åtaganden som är förenade med sina finansiella skulder. Likviditetsrisk kan även uttryckas som risken för förlust eller försämrad intjäningsförmåga till följd av att sparbankens betalningsåtaganden inte kan fullgöras i rätt tid. Likviditetsrisker uppstår då tillgångar och skulder in-klusive derivatinstrument har olika löptider.
Sparbankens riskhantering fokuserar här på att skapa lik-viditetsresurser och på portföljstrukturer. Det innebär att
placeringar endast görs i likvida värdepapper, d v s värde-papper som handlas på en fungerande marknad. Likvidi-teten bevakas och rapporteras löpande.
Sparbankens likviditetsexponering med avseende på åter-stående löptider på tillgångar och skulder framgår av tabel-len nedan. Då skillnaden mellan nominella och diskonte-rade kassaflöden bedöms som oväsentlig anges endast tabell avseende de nominella. Även den kassaflödesanalys, som finns intagen på annat ställe i årsredovisningen, be-lyser sparbankens likviditetssituation.
Tillgångar
Kassa 6 907 - - - 6 907
Utlåning till kreditinstitut 2 548 - - - 2 548
Utlåning till allmänheten 98 597 20 494 49 203 209 874 1 031 466 - 1 409 634 Förändring i verkligt värde på
säkrat belopp i portföljsäkring - - - 2 329 2 329
Derivat - - - 1 025 10 971 - 11 996
Materiella tillgångar - - - 27 482 27 482
Övriga tillgångar - - - 30 848 30 848
Förutbetalda kostnader
och upplupna intäkter - - - 3 804 3 804
Summa tillgångar 108 052 20 494 49 203 210 899 1 042 437 64 463 1 495 548 Skulder
Skulder till kreditinstitut 70 388 - - - 70 388
Inlåning från allmänheten 1 022 020 89 209 46 054 68 516 - - 1 225 799
Derivat - - 138 1 467 117 - 1 722
Övriga skulder - - - 3 213 3 213
Upplupna kostnader
och förutbetalda intäkter - - - 8 789 8 789
Avsättningar - - - 4 255 4 255
Summa skulder 1 092 408 89 209 46 192 69 983 117 16 257 1 314 166 Total skillnad -984 356 -68 715 3 011 140 916 1 042 320 48 206 181 382
På
anfordran Högst
3 mån Längre än 3 mån men högst 1 år
Längre än 1 år men högst 5 år
Längre
än 5 år Utan
löptid Totalt
Redo visat värde
Nominella kassaflöden - Kontraktuellt återstående löptid Likviditetsexponering 2009, tkr
Kontraktuellt återstående löptid (redovisat värde) samt förväntad tidpunkt för återvinning
MARKNADSRISK
Marknadsrisk är att risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i marknadspriser. Det finns tre typer av marknadsrisker: valutarisk, ränterisk och andra prisrisker. I finansiell verksamhet utgör de viktigaste marknadsriskerna ränterisker, valutarisker och aktiekurs-risker (prisrisk). I sparbankens fall utgör ränterisken och aktiekursrisken de övervägande marknadsriskerna.
Ränterisk definieras som risken för att marknadsvärdet på sparbankens fastförräntande tillgångar sjunker då mark-nadsräntan stiger. Graden av ränterisk, eller prisrisk, ökar med åtagandets löptid. En annan form av ränterisk är in-komstrisken, d v s risken för att räntenettot försämras i ett förändrat ränteläge genom att räntebindningstiden är olika för tillgångar och skulder.
Valutarisk uppstår till följd av att tillgångar och skulder i samma utländska valuta storleksmässigt inte överensstäm-mer. Aktiekursrisk är risken för att marknadsvärdet på en aktieplacering sjunker.
Ränterisk
Ränterisk är risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i marknadsräntor. Ränterisk kan således dels bestå av förändring i verkligt värde, prisrisk, dels för-ändringar i kassaflöde, kassaflödesrisk. En betydande fak-tor som påverkar ränterisken är räntebindnings tiden.
Långa räntebindningstider motverkar kassaflödesrisken men ökar prisrisken. Kortare räntebindningstider motver-kar prisrisken men ömotver-kar kassaflödesrisken. I enlighet med sparbankens riskpolicy kontrolleras de finansiella riskerna i verksamheten med limiter. Beträffande ränteriskerna innebär detta t ex att räntebindningstiderna på sparban-kens räntebärande placeringar måste hålla sig inom vissa tids- och beloppsmässiga ramar.
För att säkra sig mot ränterisken i sparbankens fastförrän-tade utlåningen har sparbanken i stor utsträckning ingått ränteswapavtal, dvs avtal enligt vilka sparbanken betalar fast ränta och erhåller rörlig ränta. Enligt finanspolicyn är målsättningen att minst 60% av sparbankens räntebundna Sparbankens bedömning är att de förväntade tidpunkterna för återvinning i stort överensstämmer med ovanstående tabell.
Tillgångar
Kassa 12 190 - - - 12 190
Utlåning till kreditinstitut 1 410 - - - 1 410
Utlåning till allmänheten 106 862 16 214 41 656 189 860 992 107 - 1 346 699 Förändring i verkligt värde
på säkrat belopp i portföljsäkring - - - 7 866 7 866
Nominella kassaflöden - Kontraktuellt återstående löptid Likviditetsexponering 2008, tkr
Kontraktuellt återstående löptid (redovisat värde) samt förväntad tidpunkt för återvinning
krediter ska vara säkrad med bunden inlåning eller ränte-swappar. För de lån med rörlig ränta där sparbanken garan-terat en högsta ränta gentemot kund har återförsäkring skett genom avtal om räntetak. Dessa avtal ger sparban-ken ersättning för det räntebortfall som kan uppstå när kundernas räntetak överskrids. I redovisningen tillämpas säkringsredovisning när en effektiv koppling finns mellan säkrade lån och swapavtal respektive avtal om räntetak.
Nedan under rubriken Derivat och säkringsredovisning finns information om kontraktsvärden och verkliga värden för innehavet av derivat för säkring.
Ett sätt att indikativt mäta ränterisken är en s k gap-analys, som återfinns nedan, som visar räntebindningstiderna för sparbankens tillgångar och skulder i balansräkningen samt poster utanför balansräkningen. Analysen visar att vid en förändring av marknadsräntan med en procentenhet mins-kar/ökar räntenettot för kommande 12-månadersperiod med 598 tkr.
Hantering av sparbankens ränteexponering är centralise-rad, vilket innebär att den centrala finansfunktionen an-svarar för att identifiera och hantera denna exponering.
2009
Räntebindningstider för tillgångar och skulder Ränteexponering, tkr Tillgångar
Kassa - - - 6 907 6 907
Utlåning till kreditinstitut 2 548 - - - 2 548
Utlåning till allmänheten 1 118 701 31 849 23 289 23 795 160 795 48 123 3 082 - 1 409 634 Förändring i verkligt
värde på säkrat belopp
i portföljsäkring - - - 2 329 2 329
Övriga tillgångar - - - 74 130 74 130
Summa 1 121 249 31 849 23 289 23 795 160 795 48 123 3 082 83 366 1 495 548 Skulder
Skulder till kreditinstitut 70 388 - - - 70 388
Inlåning från allmänheten 1 042 307 68 922 24 214 21 840 65 096 3 420 - - 1 225 799
Övriga skulder - - - 21 341 21 341
Eget kapital - - - 178 020 178 020
Summa skulder
och eget kapital 1 112 695 68 922 24 214 21 840 65 096 3 420 0 199 361 1 495 548 Differens tillgångar
och skulder 8 554 -37 073 -925 1 955 95 699 44 703 3 082 -115 995 Räntederivat,
fast ränta erhålls 1 10 000 36 500 - - - 46 500
Räntederivat,
fast ränta erläggs 2 - 10 000 - - 35 000 - 1 500 - 46 500
Kumulativ exponering 18 554 7 981 7 056 9 011 69 710 114 413 115 995 0
Högst
1 mån Längre än 1 mån men högst 3 mån
Längre än 3 mån men högst 6 mån
Längre än 6 mån men högst 1 år
Längre än 1 år men högst 3 år
Längre än 3 år men högst 5 år
Längre än
5 år Utan ränta Totalt
1 & 2 Nominellt värde
2008 Förändring i verkligt
värde på säkrat belopp
i portföljsäkring - - - 7 866 7 866
5 år Utan ränta Totalt
1 & 2 Nominellt värde
Räntenettorisk; genomslag på räntenettot under komman-de tolvmånakomman-dersperiod vid en ränteuppgång eller nedgång på 1 procentenhet på balansdagen utgör -/+ 598 tkr (-/+
634 tkr).
Valutarisk
Valutarisk är risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i valutakurser.
Sparbanken är exponerad för olika typer av valutarisker.
Den främsta exponeringen avser köp och försäljning i ländska valutor, där risken dels kan bestå av fluktuationer i valutan på det finansiella instrument, kund- eller leveran-törsfakturan, dels valutarisken i förväntade eller kontrak-terade betalningsflöden benämnd transaktionsexponering.
Ett område som är utsatt för valutarisker är betalnings-flöden i lån och placeringar i utländsk valuta (finansiell exponering).
I sparbankens resultaträkning ingår valutakursdifferenser med 176 tkr (359 tkr) i nettoresultat av finansiella transak-tioner.
Aktiekursrisk
Aktiekursrisk är risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från en aktie varierar på grund av förändringar i marknadspriser (oavsett om förändringarna orsakas av faktorer relaterade specifikt till den aktien eller dess emittent, eller faktorer som påverkar alla liknande finansiella instrument som handlas med på marknaden).
Sparbankens aktieinnehav framgår av not 18.
En generell positiv förändring med 1 procentenhet av aktiekurserna beräknas påverka sparbankens egna kapital med 273 tkr (171 tkr). En generell negativ förändring med 1 procentenhet av aktiekurserna beräknas påverka spar-bankens resultat före skatt med 273 tkr (171 tkr).