Å r s r e d o v i s n i n g
2009
sPArBAnKssTÄMMA
med sparbankens huvudmän hålles på ivetofta sparbank i Bromölla torsdagen den 29 april kl 18.30.
org nr: 538201-3109 säte: Bromölla
inneHÅLL
vd:s kommentarer 1
Förvaltningsberättelse 2
Fem år i sammandrag 4
resultaträkning 7
Balansräkning 8
eget kapital 9
Kassaflödesanalys 10
noter till de finansiella rapporterna 11
revisionsberättelse 44
Företagsstyrning 45
Huvudmän, styrelse mm 46
Resultat
Under året har många nya kunder sökt sig till oss och vi har ökat vår inlåning och utlåning samt övriga produkter så att vi vid årsskiftet har en total affärsvolym på 3,7 miljarder kronor att förvalta åt våra kunder. Våra historiskt sett låga kreditför- luster, så även under detta verksamhetsår, tillsammans med bra åter betalningsförmåga hos våra kunder och de anställdas noggrannhet i kreditgivningarna är de stora bidragande orsaker na till att vi idag har ett bra eget kapital som uppgår till 178 miljoner kronor. En stark lokal förankring som vi byggt upp under lång tid kommer att gynna oss i framtiden i våra kundrelationer.
Bromölla i mars 2010.
Hans-Åke Olsson Verkställande direktör Vår affärsidé
”Ivetofta Sparbank är en självständig fullservicebank med bas i Bromölla kommun. Genom hög kompetens, behovsanpassa- de produkter och tjänster samt korta beslutsvägar bidrar vi till ekonomisk utveckling och skapar långsiktig trygghet för våra kunder. Genom uthållig lönsamhet kan vi vara delaktiga i en positiv samhällsutveckling.” Detta är vår affärsidé.
I en tid när det mesta handlar om centralisering och stor- skalighet har vi valt en annan väg. Vi vill fortsätta att vara en lokal sparbank. Ivetofta Sparbank är ett exempel på att man kan ha både den lilla bankens närhet och smidighet och en stor banks resurser. De senaste åren har det skett stora föränd- ringar inom bankvärlden, och det märks inte minst inom spar- banksrörelsen. Några Sparbanker har gått samman till större enheter och några har köpt kontor av Swedbank.
Även en bank av vår storlek kan ha bred kompetens. Ive- tofta Sparbank har 26 anställda, varav tre arbetar på kontoret i Näsum. Vi har specialister inom olika områden och det är det- ta tillsammans med vår serviceanda, som alla besitter, som gör att vi kommer att lyckas väldigt bra även i framtiden.
Världsekonomin
Enligt uttalanden av flera samstämmiga bedömare under hös- ten 2009 är botten i den djupa lågkonjunkturen nådd. Allt fler tecken tyder på att vändningen har skett och att världens eko- nomier så sakta börjat återhämta sig. Låt oss hoppas att det är så och att Sverige och resten av världen snart kan lämna kri- sen bakom sig.
Ytterligare ett aktivt år
Under året som gått har vi som vanligt haft många aktiviteter för våra kunder. En av de mest uppskattade var när vi i novem- ber firade ett år i vår ombyggda lokal i Näsum. Efter vårt över- tagande av och renovering av fastigheten har vi fått många nya kunder, både privatpersoner och företag. Det är glädjande att vår satsning på bygden har uppskattats och vi kommer fort- sätta ge Näsumsborna en bra bankservice. Nu när detta skrivs i mars månad 2010 står vi inför ett firande av vår femåriga vis- telse i bankbyggnaden i Bromölla.
Fem år har gått sedan vi firade 100-årsjubileum och flyttade in i vårt nybyggda bankhus vid Storgatan i Bromölla. 2005 känns inte så avlägset men under denna korta tid har det hänt otroligt mycket, både inom banken och i vår omvärld. Om det- ta skriver vi i vår jubileumsbok som vi gett titeln ”Ivetofta Sparbank – ett själklart val”.
VD:s kommentarer
Redovisning för verksamhetsåret 2009
Styrelsen för Ivetofta Sparbank i Bromölla får härmed avge årsredovisning för sparbankens verksamhet 2009, sparbankens 105:e verksamhetsår.
Verksamheten
Bankens verksamhet bedrivs via två kontor, huvudkontoret i Bromölla samt avdelningskontoret i Näsum. Dessutom möter banken sina kunder via andra mötesplatser såsom Internet och telefon.
Utveckling av sparbankens verksamhet, resultat och ställning
Personal och utveckling
Banken ser det som viktigt att vara en attraktiv arbets- givare och anser att medarbetarnas kompetens är en av de viktigaste faktorerna för framgångsrika kundmöten. Under 2009 har medarbetarna genomfört ett antal olika kompe- tenshöjande insatser.
Resultat
Rörelseresultatet, före bokslutsdispositioner och skatt, uppgick till 16.114 tkr.
Räntemarginalen har minskat från 2,2% till 2,1% och rän- tenettot, skillnaden mellan intäkts-och kostnadsräntor, har
minskat med 6,1%, från 35.345 tkr till 33.189 tkr. I ränte- nettot ingår avgift för insättningsgarantin med 825 tkr (599 tkr). I övrigt är det fyra poster som speciellt avviker från 2008 års bokslut.
2008 gav bankens aktieinnehav i Swedbank AB en utdel- ning på 2.011 tkr men pga av finanskrisen blev det ingen utdelning 2009.
I 2008 års bokslut gjordes en nedskrivning av bankens Swedbankaktier med 8.476 tkr, under 2009 har aktie- kursen återhämtat sig men pga våra redovisningsregler bokförs den positiva omvärderingen via balansräkningen och eget kapital.
De teckningsrätter som banken erhöll för sitt innehav i Swedbankaktier såldes under 2009 och genererade en realisa tionsvinst på 5.208 tkr.
Bankens reserveringar och konstaterade kreditförluster uppgår till 2.049 tkr, en kreditförlust nivå på 0,1% som speciellt med tanke på finanskrisen är en förhållandevis låg siffra.
Affärsvolym, tkr 2009 2008
Utlåning till allmänheten, inkl. garantier 1 433 587 1 371 177
Förmedlad utlåning, i huvudsak Swedbank Hypotek AB 250 783 319 357
Inlåning från allmänheten 1 225 799 1 107 859
Swedbank Robur AB, förmedlade placeringar 500 256 351 692
Övriga 329 831 245 319
Total affärsvolym 3 740 256 3 395 404
Bankens affärsvolym ökade under året med ca. 345 mkr vilket motsvarar en ökning på 10,2%.
Förvaltningsberättelse
Affärsvolym, 3.740 mkr.
Inlåning
1.226 Utlåning
1.433
Swedbank Robur
500 Övrigt Swedbank Hypotek
251
Inlåning
Sparbankens inlåning från allmänheten har ökat med 117.940 tkr, från 1.107.859 tkr till 1.225.799 tkr, vilket motsvarar en ökning på 10,6%. Under året gottgjordes all- mänheten räntor med 8.620 tkr.
Utlåning
Sparbankens totala utlåning till allmänheten uppgick vid 2009 års utgång till 1.409.634 tkr mot 1.346.699 tkr vid 2008 års slut, vilket motsvarar en ökning med 62.935 tkr eller 4,7%.
Likviditet
Utvecklingen på utlåningen till allmänheten ställer krav på en god likviditet. Sparbanken hade vid årsskiftet en checkkredit hos Swedbank AB på 350 mkr, den var då ut- nyttjad med 69,5 mkr. Ytterligare information om likvi- ditetssituationen finns i kassaflödesanalysen på sidan 7 och not 3 Finansiella risker under rubriken Likviditetsrisk.
Finansiella instrument och riskhantering
I sparbankens verksamhet uppstår olika typer av finansiel- la risker som kreditrisker, marknadsrisker, likviditetsrisker och operativa risker. I syfte att begränsa och kontrollera
risktagandet i verksamheten har sparbankens styrelse, som ytterst ansvarig för den interna kontrollen i sparbanken, fastställt policies och instruktioner för kreditgivning och den övriga finansverksamheten. Under not 2 Redovis- ningsprinciper och not 3 Finansiella risker finns detaljerad information om hur bankens finansiella instrument redo- visas och hur de risker som finns hanteras.
Principer och processer för ersättningar och förmåner till ledningen
Principer och processer för ersättningar och förmåner till ledningen framgår under rubriken ”Ledande befattnings- havares ersättningar” i not 10 Allmänna administrations- kostnader.
Förväntningar avseende den framtida utvecklingen
2010 kommer vi att fortsätta arbeta för en god volymtill- växt både genom våra befintliga kunders utveckling, både privat- och företagskunder, och genom att vi får nya kun- der till oss. Resultatet före kreditförluster år 2010 för- väntas uppgå till 14-15 mkr.
Inlåning Utlåning
In- och utlåning 2000-2009, mkr
300 400 500 600 700 800 900 1000 1100 1200 1300 1400
2001 2003 2005 2007 2009
Fem år i sammandrag, nyckeltal
2009* 2008* 2007** 2006 2005
Volym
Affärsvolym ultimo, Mkr 3 740 3 395 3 325 3 067 2 731
förändring under året, % 10,2 2,1 8,4 12,3 5,5
Av sparbanken förvaltade och förmedlade kundvolymer
Kapital Soliditet
Beskattat eget kapital + 73,7 % av obeskattade
reserver i % av balansomslutningen 12,1 11,0 13,7 12,7 13,7
Kapitaltäckningskvot
Kapitalbas/Kapitalkrav 2,0 2,1 2,3 2,3 2,5
Primärkapitalrelation
Primärkapital/Kapitalkrav 2,3 2,3 2,6 2,6 2,9
Resultat
Placeringsmarginal
Räntenettoi % av MO 2,2 2,6 2,7 2,7 2,9
Rörelseintäkter/affärsvolym Räntenetto + rörelseintäkter i % av
genomsnittlig affärsvolym 1,3 1,1 1,4 1,4 1,4
Rörelseresultat/affärsvolym
Rörelseresultat i % av genomsnittlig affärsvolym 0,5 0,3 0,5 0,4 0,0
Räntabilitet på eget kapital
Rörelseresultat efter schablonskatt i % av
genomsnittligt eget kapital 7,0 3,8 7,9 6,0 0,1
K/I-tal före kreditförluster
Summa kostnader exkl kreditförluster och värdeförändringar på övertagen egendom
i relation till räntenetto + rörelseintäkter 0,61 0,76 0,60 0,69 0,93
K/I-tal efter kreditförluster
Summa kostnader inkl kreditförluster och värdeförändringar på övertagen egendom
i relation till räntenetto + rörelseintäkter 0,65 0,76 0,60 0,71 0,99
Osäkra fordringar och kreditförluster Reserveringsgrad för osäkra fordringar
Nedskrivning för sannolika förluster i % av
osäkra fordringar brutto 26 15 43 59 48
Andel osäkra fordringar
Osäkra fordringar netto i % av total utlåning
till allmänheten och kreditinstitut (exkl banker) 0,8 1,1 0,4 0,2 0,5
Kreditförlustnivå
Kreditförluster i % av ingående balans för utlåning till allmänheten och kreditinstitut
(exkl banker) 0,1 0,0 0,0 0,1 0,3
Övriga uppgifter
Medelantal anställda 19 21 20 19 20
Antal kontor 2 2 2 2 2
* Enligt lagbegränsad IFRS
Fem år i sammandrag, resultat- och balansräkning, tkr
2009* 2008* 2007** 2006 2005
Resultaträkning
Räntenetto 33 189 35 345 32 223 27 724 27 819
Provisioner, netto 7 964 7 333 8 425 8 021 7 993
Nettoresultat av finansiella transaktioner 5 293 -8 284 393 164 245
Övriga intäkter 44 2 056 2 215 4 017 1 662
Summa intäkter 46 490 36 450 43 256 39 926 37 719
Allmänna administrationskostnader -23 107 -22 560 -20 887 -20 108 -23 393
Övriga kostnader1 -5 220 -5 250 -4 863 -7 523 -11 663
Kreditförluster -2 049 79 -212 -901 -2 402
Summa kostnader -30 376 -27 731 -25 962 -28 532 -37 458
Rörelseresultat 16 114 8 719 17 294 11 394 261
Bokslutsdispositioner -114 -668 -343 1 554 17 136
Skatter -3 125 -4 023 -4 283 -3 167 -4 625
Årets resultat 12 875 4 028 12 668 9 781 12 772
Balansräkning
Kassa 6 907 12 190 6 685 6 309 9 294
Utlåning till kreditinstitut 2 548 1 410 513 267 45 158
Utlåning till allmänheten 1 411 963 1 354 565 1 183 291 1 027 730 835 906
Räntebärande värdepapper 0 0 0 10 022 10 067
Aktier och andelar 29 199 19 222 42 197 19 260 18 506
Materiella tillgångar 27 482 30 118 28 183 29 487 31 981
Övriga tillgångar 17 449 12 285 24 784 16 704 10 705
Summa tillgångar 1 495 548 1 429 790 1 285 653 1 109 779 961 617
Skulder till kreditinstitut 70 388 137 072 32 269 26 866 732
Inlåning från allmänheten 1 225 799 1 107 859 1 056 864 925 000 812 565
Övriga skulder 13 724 22 944 16 606 13 873 12 774
Avsättningar för pensioner m m 4 255 3 703 3 323 2 964 2 696
Summa skulder och avsättningar 1 314 166 1 271 578 1 109 062 968 703 828 767
Obeskattade reserver 3 362 3 248 2 580 2 237 3 792
Eget kapital 178 020 154 964 174 011 138 839 129 058
Summa skulder, avsättningar
och eget kapital 1 495 548 1 429 790 1 285 653 1 109 779 961 617
* Enligt lagbegränsad IFRS
** Enligt lagbegränsad IFRS med undantag för IAS39
1 inkl avskrivningar på materiella anläggningstillgångar
Årets resultat enligt
balansräkningen utgör, tkr. 12 875 Styrelsen föreslår att detta belopp
disponeras enligt följande:
- överföring till reservfonden 12 875 Gällande regelverk för kapitaltäckning och stora expo- neringar innebär att sparbanken vid varje tidpunkt skall ha en kapitalbas som motsvarar minst summan av kapi- talkraven för kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker och dessutom beräknat kapitalkrav för ytterligare identifierade risker i verksamheten i enlighet med spar- bankens interna kapitalutvärderingspolicy. Sparbankens kapitaltäckningskvot efter föreslagen vinstdisposition uppgår till 2,04 (föregående års kapitaltäckningskvot 2,05). Kapitalbasen uppgår efter föreslagen vinst- disposition till 150 710 mkr (137 835 mkr) och slutligt minimikapitalkrav till 73 993 mkr (67 317 mkr). Speci- fikation av posterna framgår av not om kapitaltäckning.
Sparbankens ekonomiska ställning ger inte upphov till annan bedömning än att sparbanken kan förväntas full- göra sina förpliktelser på såväl kort som lång sikt.
Styrelsens bedömning är att sparbankens egna kapital såsom det redovisas i årsredovisningen är tillräckligt stort i förhållande till verksamhetens omfattning och risk.
Vad beträffar sparbankens resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar med tillhörande bokslutskommentarer.
Förslag till disposition beträffande sparbankens vinst
Reservfond 2000-2009, mkr 180
2001 2003 2005 2007 2009
Resultaträkning, tkr
1 januari - 31 december
Not 2009 2008
Ränteintäkter 46 167 73 619
Räntekostnader -12 978 -38 274
Räntenetto 4 33 189 35 345
Erhållna utdelningar 5 0 2 011
Provisionsintäkter 6 11 692 10 904
Provisionskostnader 7 -3 728 -3 571
Nettoresultat av finansiella transaktioner 8 5 293 -8 284
Övriga rörelseintäkter 9 44 45
Summa rörelseintäkter 46 490 36 450
Allmänna administrationskostnader 10 -23 107 -22 560
Avskrivningar på materiella anläggningstillgångar 18 -2 773 -2 789
Övriga rörelsekostnader 11 -2 447 -2 461
Summa kostnader före kreditförluster -28 327 -27 810
Resultat före kreditförluster 18 163 8 640
Kreditförluster, netto 12 -2 049 79
Rörelseresultat 16 114 8 719
Bokslutsdispositioner 13 -114 -668
Skatt på årets resultat 14 -3 125 -4 023
Årets resultat 12 875 4 028
Balansräkning, tkr
Per den 31 december
Not 2009 2008
Tillgångar
Kassa 6 907 12 190
Utlåning till kreditinstitut 15 2 548 1 410
Utlåning till allmänheten 16 1 409 634 1 346 699
Förändring i verkligt värde på säkrat belopp i portföljsäkring 16 2 329 7 866
Aktier och andelar 17 29 199 19 222
Materiella tillgångar 18
- Inventarier 4 472 6 606
- Byggnader och mark 23 010 23 512
Övriga tillgångar 14, 19 13 645 8 162
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 20 3 804 4 123
Summa tillgångar 1 495 548 1 429 790
Skulder, avsättningar och eget kapital
Skulder till kreditinstitut 21 70 388 137 072
Inlåning från allmänheten 22 1 225 799 1 107 859
Övriga skulder 23 4 935 11 665
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 24 8 789 11 279
Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 25 4 255 3 703
Summa skulder och avsättningar 1 314 166 1 271 578
Obeskattade reserver 26 3 362 3 248
Eget kapital
Reservfond 155 549 151 521
Fond för verkligt värde 9 596 -585
Årets resultat 12 875 4 028
Summa eget kapital 27 178 020 154 964
Summa skulder, avsättningar och eget kapital 1 495 548 1 429 790 Poster inom linjen
Ställda säkerheter Inga Inga
Ansvarsförbindelser 28 23 953 24 478
- Garantier 23 953 24 478
Åtaganden 29 79 816 74 362
- Övriga åtaganden 79 816 74 362
Rapport över förändringar i eget kapital, tkr
Fond för Årets Totalt eget
Reservfond verkligt värde resultat kapital
Ingående eget kapital 2008-01-01 138 853 22 490 12 668 174 011
Vinstdisposition 12 668 0 -12 668 0
Finansiella tillgångar som kan säljas:
Omvärderingar redovisade direkt mot eget kapital 0 -23 075 0 -23 075
Årets resultat 0 0 4 028 4 028
Utgående eget kapital 2008-12-31 151 521 -585 4 028 154 964
Fond för Årets Totalt eget
Reservfond verkligt värde resultat kapital
Ingående eget kapital 2009-01-01 151 521 -585 4 028 154 964
Vinstdisposition 4 028 0 -4 028 0
Finansiella tillgångar som kan säljas:
Omvärderingar redovisade direkt mot eget kapital 0 10 181 0 10 181
Årets resultat 0 0 12 875 12 875
Utgående eget kapital 2009-12-31 155 549 9 596 12 875 178 020
Kassaflödesanalys, tkr
1 januari - 31 december 2009 2008
Den löpande verksamheten
Rörelseresultat (+) 16 114 8 719
Justering för poster som inte ingår i kassaflödet
Förändring av upplupet anskaffningsvärde under perioden, netto (+/-) 5 537 -14 861
Av-/nedskrivningar (+) 2 976 11 265
Kreditförluster (+) 2 049 -79
Övriga poster som inte ingår i kassaflödet (+/-) 109 -95
Betald inkomstskatt (-) -3 125 -4 023
Kassaflöde från den löpande verksamheten
före förändringar av rörelsekapital 23 660 926
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital
Ökning/minskning av utlåning till allmänheten (-/+) -64 984 -156 334
Ökning/minskning av inlåning från allmänheten (+/-) 117 940 50 995
Ökning/minskning av skulder till kreditinstitut (+/-) -66 684 104 803
Förändring av övriga tillgångar (+/-) -5 164 12 499
Förändring av övriga skulder (+/-) -8 668 6 719
Kassaflöde från den löpande verksamheten -3 900 19 608 Investeringsverksamheten
Avyttring/inlösen av finansiella tillgångar (+) 0 205
Investering i finansiella tillgångar (-) 0 -8 686
Försäljning av materiella tillgångar (+) 0 120
Förvärv av materiella tillgångar (-) -245 -4 845
Kassaflöde från investeringsverksamheten -245 -13 206
Årets kassaflöde -4 145 6 402
Likvida medel vid årets början 13 600 7 198
Likvida medel vid årets slut (not 32) 9 455 13 600
Följande delkomponenter ingår i likvida medel
Kassa och banktillgodohavanden 9 455 13 600
Summa enligt balansräkningen 9 455 13 600
Checkräkningskrediter som är omedelbart uppsägningsbara
(avgår skuld på checkräkningskredit) 280 496 63 434
Summa likvida medel och outnyttjad del av checkräkningskredit 289 951 77 034
Noter till de finansiella rapporterna
1 Uppgifter om sparbanken
Årsredovisningen avges per 31 december 2009 och avser I vetofta Sparbank i Bromölla, org. nr. 538201-3109, med säte i Bromölla. Adressen till huvudkontoret är Storgatan 31, Bromölla.
2 Redovisningsprinciper
ÖVERENSSTÄMMELSE MED NORMGIVNING OCH LAG
Sparbankens årsredovisning är upprättad enligt Lag om års- redovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om Årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS 2008:25 ) och Rådet för finansiell rapporterings re- kommendation RFR 2.1 Redovisning för juridiska personer.
Sparbanken tillämpar därigenom s k lagbegränsad IFRS och med detta avses standarder som har antagits för till- lämpning med de begränsningar som följer av RFR 2.1 och FFFS 2006:16. Detta innebär att samtliga av EU godkända IFRS och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till att sambandet mellan redovisning och beskattning skall tillämpas.
Årsredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 10 mars 2010. Resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på sparbanksstämman den 29 april 2010.
De nedan angivna redovisningsprinciperna har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i de finan siella rapporterna, om inte annat framgår.
VÄRDERINGSGRUNDER VID UPPRÄTTANDE AV FÖRETAGETS FINANSIELLA RAPPORTER
Tillgångar och skulder är redovisade till historiska an- skaffningsvärden. Finansiella tillgångar och skulder är redo - visade till upplupet anskaffningsvärde, förutom vissa finan- siella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde (se not 31) eller när säkringsredovisning till verkligt värde tillämpas. Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av derivatinstrument, finansiella instrument klassificerade som finansiella tillgångar eller finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultat- räkningen eller som finansiella tillgångar som kan säljas.
FUNKTIONELL VALUTA OCH RAPPORTERINGSVALUTA
Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor och de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samt- liga belopp, om inte annat anges, är avrundade till när mas- te tusental.
BEDÖMNINGAR OCH UPPSKATTNINGAR I DE FINANSIELLA RAPPORTERNA
Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med lag- begränsad IFRS kräver att sparbankens ledning gör be- dömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skul- der som inte annars framgår tydligt från andra källor. Verk- liga utfall kan avvika från dessa uppskattningar och be- dömningar.
Uppskattningar och antaganden ses över regelbundet.
Ändringar av uppskattningar redovisas i den period änd- ringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder.
ÄNDRADE REDOVISNINGSPRINCIPER Upplysningar om finansiella instrument
Ändringar i IFRS 7 Finansiella instrument: Upplysningar med tillämpning från 1 januari 2009 påverkar företagets finansiella rapportering från och med årsredovisningen för 2009. Ändringarna medför huvudsakligen nya upplysnings- krav om finansiella instrument värderade till verkligt värde i balansräkningen. Instrumenten delas in i tre nivåer be- roende på kvaliteten på indata i värderingen. Indelningen i nivåer avgör hur och vilka upplysningar som ska lämnas om instrumenten; där nivå 3 med lägst kvalitet på indata omfattas av mer upplysningskrav än de andra nivåerna.
Dessa upplysningskrav har främst påverkat not 30 nedan.
Därutöver medför ändringen av IFRS 7 några förändringar avseende upplysningar om likviditetsrisk.
Enligt övergångsbestämmelserna i IFRS 7 behöver under första tillämpningsåret jämförande upplysningar inte läm- nas för de upplysningar som krävs av ändringarna. Före- taget har valt att frivilligt ändå lämna jämförande infor- mation för 2008 även avseende de upplysningar som till- kommit i och med ändringarna. Eftersom ändringarna inte påverkar hur redovisade belopp ska fastställas, har inga justeringar gjorts av belopp i de finansiella rapporterna.
UTLÄNDSK VALUTA Transaktioner i utländsk valuta
Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor. Trans-
aktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktions- dagen. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen.
RÄNTEINTÄKTER OCH RÄNTEKOSTNADER, SAMT UTDELNING
Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder beräknas och redovisas med tillämpning av effektivränte- metoden. Effektivräntan är den ränta som gör att nuvärdet av alla uppskattade framtida in- och utbetalningar under den förväntade räntebindningstiden blir lika med det re- dovisade värdet av fordran eller skulden. Ränteintäkter och räntekostnader inkluderar i förekommande fall perio- diserade belopp av erhållna avgifter som medräknas i ef- fektivräntan, transaktionskostnader och eventuella rabat- ter, premier och andra skillnader mellan det ursprungliga värdet av fordran/skulden och det belopp som regleras vid förfall.
Ränteintäkter och räntekostnader som presenteras i resul- taträkningen består av:
- Räntor på finansiella tillgångar och skulder som värde- ras till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivränte- metoden inklusive ränta på osäkra fordringar
- Räntor från finansiella tillgångar som klassificerats som tillgängliga för försäljning
- Räntor från finansiella tillgångar och skulder som värde- ras till verkligt värde över resultaträkningen
- Betald och upplupen ränta på derivat som är säkrings- instrument och säkringsredovisning tillämpas. För rän- tederivat som säkrar finansiella tillgångar redovisas be- tald och upplupen ränta som ränteintäkt och för räntederivat som säkrar finansiella skulder redovisas dessa som en del av räntekostnaderna. Orealiserade värdeförändringar på derivat redovisas i posten Netto- resultat av finansiella transaktioner (se nedan).
Utdelning från aktier och andelar redovisas i posten ”Erhållna utdelningar” när rätten att erhålla betalning fast- ställts. Här ingår även utdelning från intresseföretag.
PROVISIONS- OCH AVGIFTSINTÄKTER En provisions- och avgiftsintäkt redovisas när (i) inkoms- ten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, (ii) det är sann- olikt att de ekonomiska fördelar som är förknippade med transaktionen kommer att tillfalla företaget, (iii) färdig- ställandegraden på balansdagen kan beräknas på ett tillf- örlitligt sätt och (iv) de utgifter som uppkommit och de utgifter som återstår för att slutföra tjänsteuppdraget kan
beräknas på ett tillförlitligt sätt. Intäkterna värderas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Intäktsredovisning redovisas enligt metoden succes siv vinstavräkning vilket innebär att intäkterna som redovisas baseras på uppdragets eller tjänstens färdigstäl- landegrad på balansdagen.
Sparbankerna erhåller avgifter och provisioner för utförda tjänster som intäktsredovisas på tre olika sätt enligt nedan:
Provisioner och avgifter som inräknas i den effektiva räntan Provisioner och avgifter som är en integrerad del av effek- tivräntan, redovisas inte som provisionsintäkt utan som justering av effektivräntan på resultatraden ränteintäkter.
Sådana avgifter utgörs främst av; uppläggningsavgifter för lån samt avgifter för tillhandahållande av kreditfacilitet el- ler annan typ av lånelöfte i det fall som det är sannolikt att kreditfaciliteten kommer att utnyttjas.
Provisioner och avgifter som är intjänade i takt med att tjänsterna löpande utförs
Till dessa avgifter hör främst avgifter för kreditfaciliteter eller annan typ av lånelöfte när det inte är sannolikt att facili teten kommer att utnyttjas samt avgifter och provi- sioner för ställande av finansiell garanti. Dessa avgifter och provisioner periodiseras som intäkt över den period som tjänsten utförs. Till dessa avgifter hör också de ersätt- ningar som sparbanken erhåller vid förmedling av lån till annan bank. Vid förmedling av lån till annan bank som också inbegriper ett ansvar för kreditförluster på de för- medlade lånen (dock maximerat till en viss andel av under året intjänad förmedlingsprovision) redovisas intäkten löpande netto efter avräkning för kreditförlust.
Provisioner och avgifter som är intjänade när en viss tjänst utförts
Till dessa avgifter och provisioner hör olika typer av pro- visioner för köp av värdepapper för kunds räkning, avise- ringsavgifter, betal- och kreditkortsavgifter i de fall som tjänsten utförs över en period som inte sträcker sig över ett kvartalsbokslut. Dessa provisioner och avgifter som i allmänhet är relaterad till en utförd transaktion redovisas omedelbart som intäkt.
PROVISIONSKOSTNADER
Här redovisas kostnader för mottagna tjänster i den mån de inte är att betrakta som ränta, t ex kostnader för clea- ring och bankgiro, depåavgifter och avgifter till UC. Trans- aktionskostnader som beaktas vid beräkning av den effek- tiva räntan redovisas ej här.
NETTORESULTAT AV FINANSIELLA TRANSAKTIONER
Posten Nettoresultat av finansiella transaktioner innehåller de realiserade och orealiserade värdeförändringar som upp stått med anledning av finansiella transaktioner. Netto- resultat av finansiella transaktioner består av:
- Realisationsresultat från finansiella tillgångar som kan säljas
- Orealiserade förändringar i verkligt värde på derivat där säkringsredovisning till verkligt värde tillämpas
- Valutakursförändringar
ALLMÄNNA ADMINISTRATIONS- KOSTNADER
Allmänna administrationskostnader omfattar personalkost- nader, inklusive löner och arvoden, pensionskostnader, arbets givaravgifter och andra sociala avgifter. Här redovisas också lokalkostnader, utbildnings-, IT-, telekommunika- tions-, rese- och representationskostnader samt kassadiffe- renser.
BOKSLUTSDISPOSITIONER
Bokslutsdispositioner omfattar avsättningar till och upp- lösningar av obeskattade reserver.
AVSÄTTNINGAR
En avsättning skiljer sig från andra skulder genom att det råder ovisshet om betalningstidpunkt eller beloppets stor- lek för att reglera avsättningen. En avsättning redovisas i balansräkningen när det finns en befintlig legal eller infor- mell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse, och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en till- förlitlig uppskattning av beloppet kan göras.
SKATTER
Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i resultaträkningen utom då underliggande transaktion redovisas direkt mot eget kapi tal varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i eget kapi tal.
Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseen- de aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen, hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perio der. Under Skatt på årets resultat redovisas aktuell skatt, uppskjuten skatt och skatt avseende tidigare år.
FINANSIELLA INSTRUMENT
Finansiella instrument värderas och redovisas i enlighet med reglerna i IAS 39 och ÅRKL. Finansiella instrument
som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssi- dan lånefordringar, aktier och andra egetkapitalinstrument, obligationsfordringar och andra räntebärande värdepapper samt derivat. Bland skulder och eget kapital återfinns leve- rantörsskulder, låneskulder samt derivat.
Redovisning i och borttagande från balansräkningen En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balans- räkningen när sparbanken blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor.
En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättig heterna i avtalet realiseras, förfaller eller sparbanken förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från ba- lansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finan- siell skuld.
En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redo visas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett netto- belopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden.
Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången. Lånelöften redovisas inte i balansräkningen. Lånefordringar redovisas i balansräk- ningen i samband med att lånebelopp utbetalas till lån- tagaren.
Klassificering och värdering
Finansiella instrument redovisas initialt till instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader förut- om för derivat och de instrument som tillhör kategorin finan siell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultat räkningen, vilka redovisas till verkligt värde exklu- sive transaktionskostnader. Ett finansiellt instrument klas- sificeras vid första redovisningen delvis utifrån i vilket syfte instrumentet förvärvades, men också utifrån de val- möjligheter som finns i IAS 39. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas efter första redovis- ningstillfället såsom beskrivs nedan.
Derivat
Samtliga derivat värderas initialt och löpande till verkligt värde i balansräkningen. Om säkringsredovisning inte till- lämpas redovisas värdeförändringarna över resultaträkning- en och derivaten kategoriseras på grund av reglerna i IAS 39 som innehav för handelsändamål, även i de fall som de ekonomiskt säkrar risk men där säkringsredovisning inte
tillämpas. Om säkrings redovisning tillämpas redovisas värdeförändringarna på derivatet och den säkrade posten på sätt som beskrivs nedan.
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultat räkningen
Denna kategori består av två undergrupper: dels finansiella tillgångar som utgör innehav för handelsändamål, dels andra finansiella tillgångar som företaget initialt valt att placera i denna kategori (enligt den s k Fair Value Op- tion). Finansiella instrument i denna kategori värderas lö- pande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen. I den första undergruppen ingår deri- vat med positivt verkligt värde med undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument.
För finansiella instrument som innehas för handelsändamål redovisas såväl realiserade som orealiserade värdeföränd- ringar i resultatposten Nettoresultat av finansiella transak- tioner.
Lånefordringar och kundfordringar
Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad.
I balansräkningen representeras dessa av balansposterna Utlåning till kreditinstitut, Utlåning till allmänheten samt Övriga tillgångar. Dessa tillgångar värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaff- ningstidpunkten. Kund- och lånefordran redovisas till det belopp som beräknas inflyta, dvs efter avdrag för osäkra fordringar.
Investeringar som hålles till förfall
Investeringar som hålles till förfall är finansiella tillgångar och omfattar räntebärande värdepapper med fasta eller fastställbara betalningar och fastställd löptid som företaget har en uttrycklig avsikt och förmåga att inneha till förfall.
Tillgångar i denna kategori värderas till upplupet anskaff- ningsvärde.
Finansiella tillgångar som kan säljas
I kategorin finansiella tillgångar som kan säljas ingår finan- siella tillgångar som inte klassificerats i någon annan kate- gori eller finansiella tillgångar som företaget initialt valt att klassificera i denna kategori. Innehav av aktier och andelar som inte redovisas som dotterföretag, intresseföretag eller joint ventures redovisas här. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade mot eget kapital, dock ej värdeförändringar som beror på nedskrivningar (se redovisningsprinciper)
eller på valutakursdifferenser på monetära poster vilka redo visas i resultaträkningen. Vidare redovisas ränta på räntebärande instrument i enlighet med effektivränte- metoden i resultaträkningen likaså utdelning på aktier. För dessa instrument kommer eventuella transaktionskostna- der ingå i anskaffningsvärdet vid redovisningen för första tillfället och därefter ingå vid löpande värdering till verk- ligt värde att ingå i fond för verkligt värde till dess att in- strumentet förfaller eller avyttras. Vid avyttring av till- gången redovisas ackumulerad vinst/förlust, som tidigare redovisats i eget kapital, i resultaträkningen.
Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen
Denna kategori består av två undergrupper, dels finan- siella skulder som utgör innehav för handelsändamål (se ovan), dels finansiella skulder som vid första redovisnings- tillfället identifierats som tillhörig till denna kategori (Fair Value Option). I den förstnämnda delkategorin ingår spar- bankens derivat med negativt verkligt värde med undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsin- strument. Förändringar i verkligt värde redovisas i resultat- räkningen.
Andra finansiella skulder
Upplåning, inlåning samt övriga finansiella skulder, t ex leveran törsskulder, ingår i denna kategori. Skulderna vär- deras till upplupet anskaffningsvärde.
Finansiella garantier
Sparbankens garantiavtal innebär att sparbanken har ett åtagande att ersätta innehavaren när innehavaren gör en förlust på grund av att specifik gäldenär inte fullgjort sina betalningar vid förfall till innehavaren i enlighet med ur- sprungliga eller ändrade avtalsvillkor.
Finansiella garantiavtal redovisas initialt till verkligt värde, dvs i normalfallet det belopp som utställaren erhållit i er- sättning för den utställda garantin. Vid den efterföljande värderingen redovisas skulden för den finansiella garantin till det högre av de belopp som redovisas enligt IAS 37, Avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar och det belopp som ursprungligen redovisades efter av- drag, i tillämpliga fall, för ackumulerade periodiseringar, som redovisats i enlighet med IAS 18, Intäkter.
LÅNELÖFTEN
Med lånelöfte avses i detta sammanhang dels en ensidig utfästelse från sparbanken att ge ut ett lån med på förhand bestämda villkor (t ex ränta) där låntagaren kan välja om han/hon vill ha lånet eller inte och dels ett avtal där både sparbanken och låntagaren är bundna vid avtalsvillkoren i ett låneavtal som börjar löpa vid en tidpunkt i framtiden.
För av sparbanken lämnade lånelöften gäller att det inte kan regleras netto, sparbanken har inte som praxis att sälja lånen när de lämnats enligt lånelöften och låneräntan är inte lägre än marknadsräntan då lånelöftet lämnas.
DERIVAT OCH SÄKRINGSREDOVISNING Sparbankens derivatinstrument har anskaffats för att säkra de risker för ränte- och valutakursexponeringar som spar- banken är utsatt för. För att uppfylla kraven på säkrings- redovisning enligt IAS 39 krävs att det finns en entydig koppling till den säkrade posten. Vidare krävs att säkring- en effektivt skyddar den säkrade posten, att säkringsdoku- mentation upprättats och att effektiviteten kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Säkringsredovisning får bara tillämpas om säkringsrelationen kan förväntas vara mycket effektiv och i efterhand ha haft en effektivitet som ligger inom spannet 80-125%. I de fall förutsättningarna för säkrings- redovisning inte längre är uppfyllda redovisas derivat- instrumentet till verkligt värde med värdeförändringen via resultaträkningen.
Sparbanken tillämpar säkringsredovisning för de ekono- miska säkringsrelationer där resultateffekten enligt spar- bankens uppfattning skulle bli alltför missvisande om säkrings redovisning inte tillämpas. För andra ekonomiska säkringar där resultatkonsekvensen av att inte tillämpa säkringsredovisning bedöms som mer begränsad tillämpas inte säkringsredovisning mot bakgrund av det administra- tiva merarbete som säkringsredovisning innebär.
Samtliga derivat värderas till verkligt värde i balansräk- ningen. Ett inbäddat derivat värderas separat från värd- kontraktet till verkligt värde om det inte är nära relaterat till värdkontraktet och om inte hela instrumentet värderas till verkligt värde där värdeförändringarna redovisas över resultaträkningen. Beroende på om säkringsredovisning tillämpas eller inte så redovisas värdeförändringarna på de- rivatet och den säkrade posten på olika sätt enligt nedan.
Sparbankens säkringsinstrument vid säkringsredovisning utgörs främst av ränteswappar och räntetak. De poster som säkras och där säkringsredovisning tillämpas är:
1. ett belopp av fastförräntad utlåning (portföljsäkring) 2. ett belopp av utlåning med räntetak (portföljsäkring) Den säkrade risken i de ovanstående posterna är:
a) risken för förändring i verkligt värde på grund av för- ändringar i swapräntan
b) risken för förändring i verkligt värde av att räntan över- stiger kundens lånetak
Säkring av verkligt värde (portfölj)
När ett säkringsinstrument används för säkring av ett verk-
ligt värde redovisas derivatet till verkligt värde i balansräk- ningen och den säkrade tillgången/skulden redovisas också den till verkligt värde avseende den säkrade risken. Ris- ken för förändringar i verkligt värde i sparbankens redo- visning härrör från utlåning med fast ränta, vilket ger upphov till ränterisk. Värdeförändringen på derivatet redovisas i resultaträkningen tillsammans med värdeför- ändringen på den säkrade posten i resultaträkningen un- der posten Nettoresultat av finansiella poster till verkligt värde. Orealiserade värdeförändringar på säkringsinstru- menten redovisas bland Nettoresultat av finansiella trans- aktioner och räntekuponger (såväl upplupen som betald) bland ränteintäkterna.
För säkringsrelationerna tillämpas säkring till verkligt värde. Den portföljmetod som tillämpas innebär att låne- fordringarna fördelas ut i olika tidsspann utifrån förvänta- de ränteomförhandlingstidpunkter. I varje tidsspann har sparbanken utsett det belopp som utifrån sparbankens riskhanteringsstrategi är lämpligt att säkra och de anskaf- fade säkringsinstrumenten fördelas ut i dessa tidsspann.
Kvartalsvis utförs en effektivetstest av säkringsrelationerna genom en jämförelse förändringen i verkligt värde på säk- ringsinstrumentet med förändringen i verkligt värde på det säkrade beloppet med avseende på den säkrade risken (risken för förändring i swapräntan) i varje tidsspann. Om effektiviteten har varit inom 80-125 % redovisas en juste- ring av värdet på det säkrade beloppet med den beräkna- de förändringen i verkligt värde på en separat rad i balans- räkningen (Förändring i verkligt värde på räntesäkrad post i portföljsäkring). Till den del som säkringen inte varit effek tiv redovisas detta i resultaträkningen. Om säkrings- relationen avbryts och den säkrade posten fortfarande finns i balansräkningen så påbörjas en periodisering enligt en rätlinjig metod på tidigare bokförda värdejusteringar.
METODER FÖR BESTÄMNING AV VERKLIGT VÄRDE
Finansiella instrument noterade på en aktiv marknad För finansiella instrument som är noterade på en aktiv marknad bestäms verkligt värde med utgångspunkt från tillgångens noterade köpkurs på balansdagen utan tillägg för transaktionskostnader (t ex courtage) vid anskaffnings- tillfället. Ett finansiellt instrument betraktas som noterat på en aktiv marknad om noterade priser med lätthet finns tillgängliga på en börs, hos en handlare, mäklare, bransch- organisation, företag som tillhandahåller aktuell prisinfor- mation eller tillsynsmyndighet och dessa priser represen- terar faktiska och regelbundet förekommande marknads- transaktioner på affärsmässiga villkor. Eventuella framtida transaktionskostnader vid en avyttring beaktas inte. För
finansiella skulder bestäms verkligt värde utifrån noterade säljkurser. Instrument som är noterade på en aktiv mark- nad återfinns i balansposten Aktier och andelar. Den största delen av företagets finansiella instrument åsätts ett verk- ligt värde med priser som är noterade på en aktiv marknad.
Aktier
Verkligt värde för finansiella instrument som inte är derivat- instrument beräknas (I) med referens till finansiella instru- ment som i allt väsentligt är likadana eller till nyligen ge- nomförda transaktioner i samma finansiella instrument alternativt om sådana uppgifter inte finns tillgängliga till (II) framtida kassaflöden av kapitalbelopp och ränta diskon- terade till aktuella marknadsräntor på balansdagen. I de fall diskonterade kassaflöden har använts, beräknas fram- tida kassaflöden på den av företagsledningen bästa bedöm- ningen. Den diskonteringsränta som använts är marknads- baserad ränta på liknande instrument på balansdagen.
Innehav i onoterade aktier redovisas till anskaffnings- värdet i de fall när ett tillförlitligt värde ej kan fastställas.
Skälet till att de inte kunnat värderas till verkligt värde på ett tillförlitligt sätt är att det enligt företagsledningen råder alltför stor osäkerhet i de framtida kassaflödena samt den riskjustering som behöver göras på diskonteringsräntan.
Företaget har ingen avsikt att avyttra de onoterade aktier- na i någon nära framtid. Det redovisade värdet på onotera- de aktier vars verkliga värden inte kunnat fastställas på ett tillförlitligt sätt uppgår till 1 468 tkr (2 093 tkr).
KREDITFÖRLUSTER OCH
NEDSKRIVNINGAR PÅ FINANSIELLA INSTRUMENT
Nedskrivningsprövning för finansiella tillgångar Vid varje rapporttillfälle utvärderar sparbanken om det finns objektiva belägg som tyder på att en finansiell till- gång är i behov av nedskrivning till följd av att en eller flera händelser (förlusthändelser) inträffat efter det att till- gången redovisas för första gången och att dessa förlust- händelser har en inverkan på de uppskattade framtida kassa flödena från tillgången. Objektiva belägg för att en finansiell tillgång har ett nedskrivningsbehov innefattar observerbara uppgifter som kommer tillgångens innehava- re till del angående följande förlusthändelser:
a) betydande finansiella svårigheter hos emittenten eller gäldenär,
b) ett avtalsbrott, såsom uteblivna eller försenade betal- ningar av räntor eller kapitalbelopp,
c) beviljande av långivaren, av ekonomiska eller juridiska skäl som sammanhänger med låntagarens ekonomiska svårigheter, av en eftergift som långivaren annars inte hade övervägt,
d) det blir sannolikt att låntagaren kommer att gå i konkurs eller annan finansiell rekonstruktion,
e) upphörande av en aktiv marknad för tillgången i fråga på grund av finansiella svårigheter.
Objektiva bevis utgörs dels av observerbara förhållanden som inträffat och som har en negativ inverkan på möjlig- heten att återvinna anskaffningsvärdet, dels av betydande eller utdragen minskning av det verkliga värdet för en investe ring i en finansiell placering klassificerad som en finansiell tillgång som kan säljas.
Finansiella tillgångar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde
En nedskrivning (kreditförlust) beräknas som mellan- skillnaden mellan det diskonterade nuvärdet av förväntade framtida kassaflöden (inklusive kassaflöden från eventuellt ianspråktagande av pant, även när ianspråktagande inte är sannolikt), diskonterade med lånets ursprungliga effektiv- ränta och lånets redovisade värde. Nedskrivningen redo- visas som en kreditförlust i resultaträkningen.
För osäkra lånefordringar där det redovisade värdet efter nedskrivningar beräknas som det sammanlagda diskon- terade värdet av framtida kassaflöden, redovisas föränd- ringen av det nedskrivna beloppet som ränta till den del som ökningen inte beror på om ny bedömning av de för- väntade kassaflödena. Vid en förändrad bedömning av för- väntade framtida kassaflöden från ett osäkert lån mellan två bedömningstillfällen skall däremot denna förändring redovisas som kreditförlust eller återvinning.
För lån där en omförhandling av de ursprungliga lånevill- koren görs till följd att låntagaren har finansiella svårig- heter redovisas som en kreditförlust om det diskonterade nuvärdet av kassaflödena enligt de omförhandlade lånevill- koren diskonterade med lånets ursprungliga effektivränta är lägre än redovisat värde på lånet. Om lånet efter om- strukturering förväntas återbetalas i enlighet med de om- förhandlade villkoren så klassificeras lånet inte längre som osäkert.
Som objektiva belägg på att nedskrivningsbehov förelig- ger och att lånet är klassat som osäkert räknar sparbanken i allmänhet betalningar som är mer än 60 dagar försenade.
Andra objektiva belägg kan vara information om betydan- de finansiella svårigheter som kommit sparbanken till kän- nedom genom analys av finansiella rapporter, inkomstde- klarationer eller på annat sätt i den löpande utvärderingen av kundens kreditvärdighet som ingår som en integrerad del i sparbankens system och rutiner för att hantera kredit- risk. Eftergifter till sparbankens låntagare som görs på grund av att låntagaren har finansiella svårigheter kan ock- så utgöra objektiva belägg om att lånet är osäkert.
Det redovisade värdet efter nedskrivningar på tillgångar tillhörande kategorierna investeringar som hålles till förfall och lånefordringar och kundfordringar vilka redovisas till upplupet anskaffningsvärde beräknas som nuvärdet av framtida kassaflöden diskonterade med den effektiva ränta som gällde då tillgången redovisades första gången. Till- gångar med en kort löptid diskonteras inte. En nedskriv- ning belastar resultaträkningen.
Kategorin finansiella tillgångar som kan säljas
Egetkapitalinstrument som klassificerats som en finansiell tillgång som kan säljas, anses ha ett nedskrivningsbehov och skrivs ner om det verkliga värdet understiger anskaff- ningsvärdet med ett betydande belopp, eller när värdened- gången varit utdragen. Sparbanken betraktar en värdened- gång större än 20% som betydande, och en period om minst 9 månader som utdragen.
Vid nedskrivning av ett egetkapitalinstrument som är klassi ficerat som en finansiell tillgång som kan säljas om- föres tidigare redovisad ackumulerad vinst eller förlust i eget kapital till resultaträkningen.
Återföring av nedskrivningar
En nedskrivning återförs om det både finns bevis på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av det nedskrivna beloppet. En nedskriv- ning på en lånefordran återförs om låntagaren förväntas fullfölja alla kontraktuella betalningar i enlighet med ur- sprungliga eller omstrukturerade lånevillkor. Återföring av nedskrivningar på lån (kreditförluster) redovisas som en minskning av kreditförluster och specificeras särskilt i not.
Nedskrivningar av investeringar som hålles till förfall eller lånefordringar och kundfordringar som redovisas till upp- lupet anskaffningsvärde återförs om en senare ökning av återvinningsvärdet objektivt kan hänföras till en händelse som inträffat efter det att nedskrivningen gjordes.
Kategorin finansiella tillgångar som kan säljas
Nedskrivningar av egetkapitalinstrument som är klassi- ficerade som finansiella tillgångar som kan säljas, vilka tidiga re redovisats i resultaträkningen återförs ej via resul- taträkningen. Det nedskrivna värdet är det värde från vil- ket efterföljande omvärderingar görs, vilka redovisas direkt mot eget kapital.
Bortskrivningar av lånefordringar
Lånefordringar som klassificerats som osäkra skrivs bort
från balansräkningen när kreditförlusten anses vara kon- staterad vilket är när konkursförvaltare lämnat uppskatt- ning om utdelning i konkurs, ackordsförslag antagits eller fordran eftergivits på annat sätt.
Efter bortskrivning redovisas lånefordringarna inte längre i balansräkningen. Återvinning på tidigare redovisade bort- skrivningar redovisas som en minskning av kreditförluster på resultatraden Kreditförluster netto.
IANSPRÅKTAGEN PANT
Övertagen egendom för skyddande av lånefordran värderas till enligt lägsta värdets princip, d v s det lägre beloppet av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet om den övertagna egendomen inte är ett finansiellt instrument.
Ianspråktagen pant som är finansiellt instrument värderas och redovisas i enlighet med företagets principer för vär- dering av finansiella instrument.
Övertagen egendom redovisas under samma tillgångspost som egendom av motsvarande slag som förvärvats på annat sätt. Intäkter och kostnader som avser övertagen egendom fördelas på motsvarande sätt som andra intäkter och kost- nader i resultaträkningen. För fastigheter som sparbanken övertagit för att skydda en fordran redovisas hyresintäkter under övriga rörelseintäkter och driftskostnader under övriga rörelsekostnader.
MATERIELLA TILLGÅNGAR Ägda tillgångar
Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen om det är sannolikt att framtida ekono- miska fördelar kommer att komma sparbanken till del och anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett till- förlitligt sätt.
Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaff- ningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar med tillägg för eventuella uppskrivningar.
Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från an- vändning eller utrangering/avyttring av tillgången. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrange- ring av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljnings- priset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Vinst och förlust redovisas som övrig rörelseintäkt/kostnad.
Leasade tillgångar
Samtliga leasingavtal redovisas enligt reglerna för opera- tionell leasing. Operationell leasing innebär att leasing-
avgiften kostnadsföres över löptiden med utgångspunkt från nyttjandet, vilket kan skilja sig åt från vad som de facto erlagts som leasingavgift under året.
Tillkommande utgifter
Tillkommande utgifter läggs till anskaffningsvärdet endast om det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med tillgången kommer att komma före taget till del och anskaffningsvärdet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Alla andra tillkommande utgifter redo- visas som kostnad i den period de uppkommer.
Avgörande för bedömningen när en tillkommande utgift läggs till anskaffningsvärdet är om utgiften avser utbyten av identifierade komponenter, eller delar därav, varvid sådana utgifter aktiveras. Även i de fall ny komponent tillskapats läggs utgiften till anskaffningsvärdet. Even- tuella oavskrivna redovisade värden på utbytta komponen- ter, eller delar av komponenter, utrangeras och kostnads- föres i samband med utbytet. Reparationer kostnadsföres löpande.
Avskrivningsprinciper
Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nytt- jandeperiod, mark skrivs inte av. Sparbanken tillämpar komponentavskrivning på rörelsefastigheter, vilket innebär att komponenternas bedömda nyttjandeperiod ligger till grund för avskrivningen. För övriga materiella anlägg- ningstillgångar anser sparbanken att det inte finns några separata komponenter med väsentligt olika avskrivnings- perioder.
Beräknade nyttjandeperioder;
- byggnad, rörelsefastighet i Bromölla se nedan - byggnad, rörelsefastighet i Näsum se nedan - maskiner och andra tekniska anläggningar 5-10 år - inventarier, verktyg och installationer 5-10 år Rörelsefastigheten i Bromölla
Rörelsefastigheten består av ett antal komponenter med olika nyttjandeperioder. Huvudindelningen är byggnader och mark. Ingen avskrivning sker på komponenten mark vars nyttjandeperiod bedöms som obegränsad. Byggna- derna består emellertid av flera komponenter vars nyttjan- deperioder varierar.
Nyttjandeperioderna har bedömts variera mellan 10 - 100 år på dessa komponenter.
Följande huvudgrupper av komponenter har identifierats och ligger till grund för avskrivningen på byggnaden.
- Stomme 100 år
- Stomkompletteringar, innerväggar m.m. 30 år - Installationer; värme, el, VVS, ventilation m.m. 20 år
- Installationer; tele/data, armaturer m.m. 15 år - Yttre ytskikt; fasader, yttertak m.m. 30 år - Inre ytskikt, golvbeläggning, maskinell
utrustning m.m. 15 år
Rörelsefastigheten i Näsum
Rörelsefastigheten består av ett antal komponenter med olika nyttjandeperioder. Nyttjandeperioderna har bedömts variera mellan 10-100 år på dessa komponenter. Den redo- visningsmässiga skillnaden mellan att tillämpa olika av- skrivningsperioder för fastigheternas beståndsdelar i för- hållande till avskrivning enligt tidigare redovisningsregler är emellertid försumbar. Sparbanken har därför valt att till- lämpa avskrivning av fastigheten på 50 år, vilket överens- stämmer med det skatterättsliga avdraget.
Använda avskrivningsmetoder och tillgångarnas restvärden och nyttjandeperioder omprövas vid varje års slut.
NEDSKRIVNINGAR AV MATERIELLA TILLGÅNGAR
Nedskrivningsprövning
De redovisade värdena för företagets tillgångar prövas vid varje balansdag för att bedöma om det finns indikation på nedskrivningsbehov. I årets bokslut har inget behov av nedskrivning bedömts föreligga.
ERSÄTTNINGAR TILL ANSTÄLLDA Ersättningar efter avslutad anställning Pensionering genom försäkring
Sparbankens pensionsplaner för kollektivavtalade tjänste- pensioner är tryggade genom försäkringsavtal med Spar- institutens Pensionskassa (SPK). Enligt IAS 19 är en av- giftsbestämd pension en plan för ersättningar efter avslutad anställning enligt vilka företaget betalar fastställ- da avgifter till en separat juridisk enhet och inte har någon rättslig eller informell förpliktelse att betala ytterligare av- gifter om den juridiska enheten inte har tillräckliga till- gångar för att betala alla ersättningar till anställda som hänför sig till anställdas tjänstgöring under innevarande period och tidigare.
En förmånsbestämd pensionsplan definieras som annan plan för ersättningar efter avslutad anställning än avgifts- bestämd plan. Pensionsplanen för sparbankens anställda har bedömts vara en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. Sparbanken har dock gjort bedöm- ningen att UFR 6 Pensionsplaner som omfattar flera ar- betsgivare är tillämplig även för sparbankens pensionsplan hos SPK. Sparbanken saknar tillräcklig information för att möjliggöra en redovisning i enlighet med IAS 19, och re- dovisar därför dessa pensionsplaner som avgiftsbestämda.
Sparbankens förpliktelser avseende avgifter till avgifts- bestämda planer redovisas som en kostnad i resultaträk- ningen i den takt de intjänas genom att de anställda utfört tjänster åt sparbanken under en period. Premier betalas till SPK baserat på aktuell lön. Årets kostnader för dessa försäkringspremier framgår av not 10.
Pensionering i egen regi
Sparbanken har utöver de kollektivavtalade tjänstepensio- nerna också i särskilda avtal utfäst till vissa anställda att den anställde kan avsluta sin tjänstgöring vid en tidigare tidpunkt än 65 års ålder och om en ytterligare ersättning än den som den kollektivavtalade pensionsförmånen då ger.
Företaget har utfäst förmånsbaserade pensioner till an- ställda som inte säkerställts genom tecknande av pensions- försäkringar, så kallad, ”pensionering i egen regi”. Före- tagets förpliktelser att i framtiden utbetala pension har i balansräkningen värderats till nuvärde av företagets fram- tida förväntade pensionsutbetalningar (kapitalvärdet). Be- räkningen har gjorts för varje anställd och bygger på de av Finansinspektionen (FI) fastställda föreskrifterna FFFS 2007:24. Dessa föreskrifter innehåller bl.a. instruktioner om valet av diskonteringsränta, säkerhets- och driftskost- nadsbelastningar samt antagande om dödlighet och sjuk- lighet.
ANSVARSFÖRBINDELSER (EVENTUALFÖRPLIKTELSER)
En eventualförpliktelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars före komst bekräftas endast av en eller flera osäkra fram- tida händelser eller när det finns ett åtagande som inte re- dovisas som en skuld eller avsättning på grund av att det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas.
3 Finansiella risker
I sparbankens verksamhet uppstår olika typer av finansiel- la risker som kreditrisker, marknadsrisker, likviditetsrisker och operativa risker. I syfte att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten har sparbankens styrelse, som ytterst ansvarig för den interna kontrollen i sparbanken, fastställt policies och instruktioner för kreditgivningen och den övriga finansverksamheten.
Sparbankens styrelse har det övergripande ansvaret för sparbankens riskhantering. Styrelsen har i särskild instruk- tion inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika andra funktioner. Dessa i sin tur rapporterar regelbundet till styrelsen.
Sparbankens riskhantering syftar till att identifiera och
analysera de risker som sparbanken har i sin verksamhet och att för dessa sätta lämpliga begränsningar (limiter) och försäkra att det finns kontroll på plats. Riskerna bevakas och kontroller görs löpande att limiter inte överskrids.
Riskpolicies och riskhanteringssystem gås igenom regel- bundet för att kontrollera att dessa är korrekta och t ex återspeglar gällande marknadsvillkor samt produkter och tjänster som erbjuds. Genom utbildning och tydliga processer skapar sparbanken förutsättningar för en god riskkontroll, där varje anställd förstår sin roll och sitt an- svar.
I sparbanken finns en samlad funktion för självständig riskkontroll direkt underställd verkställande direktören vars uppgift är att analysera utvecklingen av riskerna samt vid behov föreslå ändringar i styrdokument och pro cesser.
KREDITRISK
Med kredit-/motpartsrisk avses risken att sparbanken inte erhåller betalning enligt överenskommelse och/eller kom- mer att göra en förlust på grund av motpartens oförmåga att infria sina förpliktelser. Detta omfattar också den risk som sparbanken tar på sig när sparbanken ställer ut finan- siella garantier för att garantera en tredje parts betalnings- fullgörande till innehavaren av den finansiella garantin.
Till denna risk räknas också den risk som sparbanken har i förmedlade lån till Swedbank Hypotek. I detta sistnämn- da fall är emellertid förlustrisken begränsad till under året intjänad förmedlingsprovision. Den bakomliggande trans- aktionen kan avse en kredit, en garanti, ett värdepapper eller ett derivatinstrument.
Styrelsen har det övergripande ansvaret för sparbankens kreditriskexponering. Styrelsen har i särskild instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika kreditdelega- tioner.
Sparbankens kreditgivning präglas av högt uppställda mål med avseende på etik, kvalitet och kontroll. Trots att kredit risken utgör sparbankens största riskexponering är sparbankens kreditförluster i förhållande till utestående kreditvolym jämförelsevis små.
Den avgörande bedömningsgrunden för sparbankens kredit givning, som utifrån låntagarnas hemvist är geogra- fiskt hänförliga till sparbankens verksamhetsområde, är låntagarnas återbetalningsförmåga. För att ytterligare minska risken är merparten av sparbankens krediter dess- utom säkerställda med pantbrev i fastigheter och andra bankmässiga säkerheter. Sparbanken strävar efter en god riskspridning. För att begränsa kredit- och motpartsrisker i sparbankens värdepappersportfölj tillåts endast placeringar inom vissa beloppsmässiga ramar och endast i värdepapper med hög kreditvärdighet.
Större kreditengagemang (kredittagarens samtliga egna förbindelser och ansvarsförbindelser) omprövas minst en gång årligen i behörig kreditbeviljande instans. För större företagsengagemang tillämpas riskklassificering i samband med nybeviljning av kredit och i samband med den årliga omprövningen. Riskklassificeringssystemet innebär att krediterna klassificeras i olika riskklasser beroende på ris- ken för obestånd och risken vid ett eventuellt obestånd.
Sparbankens rutiner för övervakning av förfallna betal- ningar och oreglerade fordringar syftar till att minimera kreditförlusterna genom en tidig upptäckt av betalnings- problem hos kredittagarna och en åtföljande snabb hand- läggning av förekommande kravärenden. Övervakningen sker med stöd av ett särskilt kravsystem som med automa- tik bevakar och påminner om när kravåtgärd är erfoderlig.
Sparbankens kreditriskexponering brutto och netto samt koncentrationer med avseende på motparter samt låne- fordringar per kategori av låntagare visas i tabeller på nästa sida.
