ANSVARSFÖRBINDELSER (EVENTUALFÖRPLIKTELSER)
3 Finansiella risker
I sparbankens verksamhet uppstår olika typer av finansiel-la risker som kreditrisker, marknadsrisker, likviditetsrisker och operativa risker. I syfte att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten har sparbankens styrelse, som ytterst ansvarig för den interna kontrollen i sparbanken, fastställt policies och instruktioner för kreditgivningen och den övriga finansverksamheten.
Sparbankens styrelse har det övergripande ansvaret för sparbankens riskhantering. Styrelsen har i särskild instruk-tion inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika andra funktioner. Dessa i sin tur rapporterar regelbundet till sty-relsen.
Sparbankens riskhantering syftar till att identifiera och analysera de risker som sparbanken har i sin verksamhet och att för dessa sätta lämpliga begränsningar (limiter) och försäkra att det finns kontroll på plats. Riskerna bevakas och kontroller görs löpande att limiter inte överskrids.
Riskpolicies och riskhanteringssystem gås igenom regel-bundet för att kontrollera att dessa är korrekta och t ex återspeglar gällande marknadsvillkor samt produkter och tjänster som erbjuds. Genom utbildning och tydliga pro-cesser skapar sparbanken förutsättningar för en god risk-kontroll, där varje anställd förstår sin roll och sitt ansvar.
I sparbanken finns en samlad funktion för självständig riskkontroll direkt underställd verkställande direktören vars uppgift är att analysera utvecklingen av riskerna samt vid behov föreslå ändringar i styrdokument och processer.
KREDITRISK
Med kredit-/motpartsrisk avses risken att sparbanken inte erhåller betalning enligt överenskommelse och/eller kom-mer att göra en förlust på grund av motpartens oförmåga att infria sina förpliktelser. Detta omfattar också den risk som sparbanken tar på sig när sparbanken ställer ut finan-siella garantier för att garantera en tredje parts betalnings-fullgörande till innehavaren av den finansiella garantin.
Till denna risk räknas också den risk som sparbanken har i förmedlade lån till Swedbank Hypotek. I detta sistnämn-da fall är emellertid förlustrisken begränsad till under året intjänad förmedlingsprovision. Den bakomliggande trans-aktionen kan avse en kredit, en garanti, ett värdepapper eller ett derivatinstrument.
Styrelsen har det övergripande ansvaret för sparbankens kreditriskexponering. Styrelsen har i särskild instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika kreditdelega-tioner.
I sparbankens kreditgivning eftersträvas högt uppställda mål avseende på etik, kvalitet och kontroll. Trots att kre-ditrisken utgör sparbankens största riskexponering är spar-bankens kreditförluster i förhållande till utestående kre-ditvolym jämförelsevis små. Den avgörande bedömnings-grunden för sparbankens kreditgivning, som utifrån lånta-garnas hemvist är geografiskt hänförliga till sparbankens verksamhetsområde, är låntagarnas återbetalningsförmåga.
För att ytterligare minska risken är merparten av sparban-kens krediter dessutom säkerställda med pantbrev i fastig-heter och andra bankmässiga säkerfastig-heter. Sparbanken strä-var efter en god riskspridning. För att begränsa kredit- och motpartsrisker i sparbankens värdepappersportfölj tillåts endast placeringar inom vissa beloppsmässiga ramar och endast i värdepapper med hög kreditvärdighet.
Större kreditengagemang (kredittagarens samtliga egna förbindelser och ansvarsförbindelser) omprövas minst en gång årligen i behörig kreditbeviljande instans. För större företagsengagemang tillämpas riskklassificering i samband med nybeviljning av kredit och i samband med den årliga omprövningen. Riskklassificeringssystemet innebär att krediterna klassificeras i olika riskklasser beroende på ris-ken för obestånd och risris-ken vid ett eventuellt obestånd.
Sparbankens rutiner för övervakning av förfallna betal-ningar och oreglerade fordringar syftar till att minimera kreditförlusterna genom en tidig upptäckt av betalnings-problem hos kredittagarna och en åtföljande snabb hand-läggning av förekommande kravärenden. Övervakningen sker med stöd av ett särskilt kravsystem som med automa-tik bevakar och påminner om när kravåtgärd är erforderlig.
Kreditriskexponering 2011 brutto och netto, tkr Krediter1 mot säkerhet av:
Statlig och kommunal borgen2 478 - 478 478 0
Pantbrev i villa- och fritidsfastigheter3 1 106 153 2 011 1 104 142 1 060 170 43 972
Pantbrev i flerfamiljsfastigheter4 31 737 - 31 737 31 002 735
Pantbrev i jordbruksfastigheter 117 756 - 117 756 117 109 647
Pantbrev i andra näringsfastigheter 92 568 2 000 90 568 89 277 1 291 Krediter1 mot säkerhet av:
Statlig och kommunal borgen2 330 - 330 330 0
Pantbrev i villa- och fritidsfastigheter3 1 119 459 1 658 1 117 801 1 075 510 42 291
Pantbrev i flerfamiljsfastigheter4 28 865 - 28 865 28 079 786
Pantbrev i jordbruksfastigheter 119 073 - 119 073 116 804 2 269
Pantbrev i andra näringsfastigheter 86 985 1 000 85 985 85 108 877
1 Med kredit avses fordringar och andra placeringar i värdepapper, dock ej aktier, i balansräkningen samt kreditåtaganden utanför balansräkningen,
Sparbankens kreditriskexponering brutto och netto samt koncentrationer med avseende på motparter samt lånefordringar per kategori av låntagare visas i tabeller nedan.
Kreditkvalitet
Sparbanken följer årligen upp och rapporterar kreditgiv-ningen på företagsengagemang enligt särskilda riktlinjer för att säkerställa kreditkvaliteten i banken. Ett centralise-rat riskklassificeringsverktyg är inbyggt i kreditbered-ningssystemet för att bedöma kvaliteten i engagemangen.
Med hjälp av detta verktyg är bankens företagsutlåning fördelad enligt parametrarna Risk för fallissemang och
Risk för obestånd. Riskklassificeringsverktyget tar hänsyn till företagens nyckeltal, extern skötsamhet (UC) samt in-tern skötsamhet.
För privata engagemang används ett scoringsystem an-passat för att säkerställa kvaliteten på nybeviljade krediter till privatpersoner. Både internt samt externt beteende vägs ihop för att få fram ett risktal.
Oreglerade och osäkra fordringar, tkr
Åldersanalys, oreglerade men ej nedskrivna lånefordringar 2011 2010
Fordringar förfallna 60 dgr eller mindre 4 461 3 249
Fordringar förfallna > 60 dgr - 90 dgr 0 0
Fordringar förfallna > 90 dgr - 180 dgr 1 911 48
Fordringar förfallna > 180 dgr - 360 dgr 2 821 76
Fordringar förfallna > 360 dgr 8 968 10 208
Summa 18 161 13 579
Lånefordringar per kategori av låntagare Lånefordringar, brutto
- offentlig sektor 2 731 3 381
- företagssektor 171 133 169 507
- hushållssektor 1 327 517 1 339 847
varav enskilda företagare 220 463 219 429
- övriga 146 203
Summa 1 501 527 1 512 938
varav:
Oreglerade lånefordringar som ingår i osäkra lånefordringar 21 751 16 915
- företagssektor 9 475 8 382
- hushållssektor 12 276 8 533
Osäkra lånefordringar 24 251 18 415
- företagssektor 11 975 9 882
- hushållssektor 12 276 8 533
Avgår:
Specifika nedskrivningar för individuellt värderade fordringar 6 090 4 834
- företagssektor 3 500 2 530
- hushållssektor 2 590 2 304
Lånefordringar, nettoredovisat värde
- offentlig sektor 2 731 3 381
- företagssektor 167 633 166 977
- hushållssektor 1 324 927 1 337 543
varav enskilda företagare 220 463 219 429
- övriga 146 203
Summa 1 495 437 1 508 104
LIKVIDITETSRISK
Likviditetsrisk är risken för att sparbanken får svårigheter att fullgöra åtaganden som är förenade med sina finansiella skulder. Likviditetsrisk kan även uttryckas som risken för förlust eller försämrad intjäningsförmåga till följd av att sparbankens betalningsåtaganden inte kan fullgöras i rätt tid. Likviditetsrisker uppstår då tillgångar och skulder in-klusive derivatinstrument har olika löptider.
Sparbankens riskhantering fokuserar här på att skapa lik-viditetsresurser och på portföljstrukturer. Det innebär att placeringar endast görs i likvida värdepapper, d v s värde-papper som handlas på en fungerande marknad. Likvidite-ten bevakas och rapporteras löpande.
Sparbankens likviditetsberedskap i form av dagslåneräk-ning och del av värdepappersportfölj får lägst uppgå till 10% av inlåningen från allmänheten.
Sparbankens likviditetsexponering med avseende på återstående löptider på tillgångar och skulder framgår av tabellen nedan. Då skillnaden mellan nominella och dis-konterade kassaflöden bedöms som oväsentlig anges endast tabell avseende de nominella. Även den kassaflödesanalys, som finns intagen på annat ställe i årsredovisningen, bely-ser sparbankens likviditetssituation.
Tillgångar
Kassa - - - 12 794 12 794
Utlåning till kreditinstitut 92 089 50 000 - - - - 142 089
Utlåning till allmänheten 77 152 16 866 51 724 220 441 1 129 254 - 1 495 437 Förändring i verkligt värde på
säkrat belopp i portföljsäkring - - - 8 081 8 081
Obligationer och andra långfristiga
värdepapper - - - 40 097 - 4 632 44 729
Derivat - - - 442 4 190 - 4 632
Materiella tillgångar - - - 26 420 26 420
Övriga tillgångar - - - 35 713 35 713
Förutbetalda kostnader och
upplupna intäkter - - - 3 177 3 177
Summa tillgångar 169 241 66 866 51 724 260 980 1 133 444 90 817 1 773 072 Skulder
Skulder till kreditinstitut 205 597 - - - 205 597
Inlåning från allmänheten 1 002 706 134 208 168 784 27 261 - - 1 332 959
Derivat - - 21 290 179 - 490
Övriga skulder - - - 5 206 5 206
Upplupna kostnader och
förutbetalda intäkter - - - 10 413 10 413
Avsättningar - - - 4 632 4 632
Summa skulder 1 208 303 134 208 168 805 27 551 179 20 251 1 559 297 Total skillnad -1 039 062 -67 342 -117 081 233 429 1 133 265 70 566 213 775
På
anfordran Högst
3 mån Längre än 3 mån men högst 1 år
Längre än 1 år men högst 5 år
Längre
än 5 år Utan
löptid Summa
redo visat värde
Nominella kassaflöden - Kontraktuellt återstående löptid Likviditetsexponering 2011, tkr
Kontraktuellt återstående löptid (redovisat värde) samt förväntad tidpunkt för återvinning
Tillgångar
Kassa - - - 8 400 8 400
Utlåning till kreditinstitut 137 104 50 000 - - - - 187 104
Utlåning till allmänheten 82 835 16 940 47 010 211 393 1 149 926 - 1 508 104 Förändring i verkligt värde på
säkrat belopp i portföljsäkring - - - 1 117 1 117
Obligationer och andra långfristiga
värdepapper - - - 30 000 - - 30 000
Derivat - - - 828 12 107 - 12 935
Materiella tillgångar - - - 25 982 25 982
Övriga tillgångar - - - 39 004 39 004
Förutbetalda kostnader och
upplupna intäkter - - - 4 064 4 064
Upplupna kostnader och
förutbetalda intäkter - - - 8 561 8 561
Nominella kassaflöden - Kontraktuellt återstående löptid Likviditetsexponering 2010, tkr
Kontraktuellt återstående löptid (redovisat värde) samt förväntad tidpunkt för återvinning
Tillgångar och skulder för återvinning bedöms i allt väsentligt sammanfalla med ovan beskrivna förteckning. Merparten av inlåning från allmänheten bedöms dock ha förväntad löptid överstigande 12 månader.
MARKNADSRISK
Marknadsrisk är att risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i marknadspriser. Det finns tre typer av marknadsrisker: valutarisk, ränterisk och andra prisrisker. I finansiell verksamhet utgör de viktigaste marknadsriskerna ränterisker, valutarisker och aktiekurs-risker (prisrisk). I sparbankens fall utgör ränterisken och aktiekursrisken de övervägande marknadsriskerna.
Ränterisk definieras som risken för att marknadsvärdet på sparbankens fastförräntande tillgångar sjunker då mark-nadsräntan stiger. Graden av ränterisk, eller prisrisk, ökar med åtagandets löptid. En annan form av ränterisk är in-komstrisken, d v s risken för att räntenettot försämras i ett förändrat ränteläge genom att räntebindningstiden är olika för tillgångar och skulder.
Valutarisk uppstår till följd av att tillgångar och skulder i samma utländska valuta storleksmässigt inte
överensstäm-mer. Aktiekursrisk är risken för att marknadsvärdet på en aktieplacering sjunker.
Ränterisk
Ränterisk är risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i marknadsräntor. Ränterisk kan så-ledes dels bestå av förändring i verkligt värde, prisrisk, dels förändringar i kassaflöde, kassaflödesrisk. En bety-dande faktor som påverkar ränterisken är räntebindningsti-den. Långa räntebindningstider motverkar kassaflödes-risken men ökar priskassaflödes-risken. Kortare räntebindningstider motverkar prisrisken men ökar kassaflödesrisken. I enlig-het med sparbankens riskpolicy kontrolleras de finansiella riskerna i verksamheten med limiter. Beträffande ränteris-kerna innebär detta t ex att räntebindningstiderna på spar-bankens räntebärande placeringar måste hålla sig inom vissa tids- och beloppsmässiga ramar.
För att säkra sig mot ränterisken i sparbankens fastför-räntade utlåningen har sparbanken i stor utsträckning in-gått ränteswapavtal, dvs avtal enligt vilka sparbanken betalar fast ränta och erhåller rörlig ränta. Enligt finanspo-licyn är målsättningen att minst 60% av sparbankens ränte-bundna krediter ska vara säkrad med bunden inlåning eller ränteswappar. För de lån med rörlig ränta där sparbanken garanterat en högsta ränta gentemot kund har återförsäk-ring skett genom avtal om räntetak. Dessa avtal ger spar-banken ersättning för det räntebortfall som kan uppstå när kundernas räntetak överskrids. I redovisningen tillämpas säkringsredovisning när en effektiv koppling finns mellan säkrade lån och swapavtal respektive avtal om räntetak.
Nedan under rubriken Derivat och säkringsredovisning finns information om kontraktsvärden och verkliga värden för innehavet av derivat för säkring.
Ett sätt att indikativt mäta ränterisken är en s k gap-ana-lys, som återfinns nedan, som visar räntebindningstiderna för sparbankens tillgångar och skulder i balansräkningen samt poster utanför balansräkningen. Analysen visar att vid en förändring av marknadsräntan med en procenten-het minskar/ökar räntenettot för kommande 12-månaders-period med 1 040 tkr.
Hantering av sparbankens ränteexponering är centralise-rad, vilket innebär att den centrala finansfunktionen ansva-rar för att identifiera och hantera denna exponering.
Ränteexponering 2011, tkr
Räntebindningstider för tillgångar och skulder
Tillgångar
Kassa - - - 12 794 12 794
Utlåning till kreditinstitut 142 089 - - - 142 089
Utlåning till allmänheten 1 232 098 20 945 18 439 35 418 127 009 59 091 2 437 - 1 495 437 Förändring i verkligt
värde på säkrat belopp
i portföljsäkring - - - 8 081 8 081
Obligationer och andra
Långfristiga värdepapper - 40 097 - - - 4 632 44 729
Övriga tillgångar - - - 69 938 69 938
Summa tillgångar 1 374 187 61 042 18 439 35 418 127 009 59 091 2 437 95 445 1 773 068
Skulder
Skulder till kreditinstitut 205 597 - - - 205 597
Inlåning från
allmänheten 1 034 661 102 254 96 255 72 529 25 680 1 580 - - 1 332 959
Övriga skulder - - - 22 573 22 573
Eget kapital - - - 211 939 211 939
Summa skulder och
eget kapital 1 240 258 102 254 96 255 72 529 25 680 1 580 - 234 512 1 773 068 Differens tillgångar
och skulder 133 929 -41 212 -77 816 -37 111 101 329 57 511 2 437 -139 067 Räntederivat,
fast ränta erhålls 1 45 000 61 500 - - - 106 500
Räntederivat,
fast ränta erläggs 2 25 000 - - 10 000 45 000 25 000 1 500 - 106 500 Kumulativ exponering 153 929 174 217 96 401 49 290 105 619 138 130 139 067 -
Högst
1 mån Längre än 1 mån men högst 3 mån
Längre än 3 mån men högst 6 mån
Längre än 6 mån men högst 1 år
Längre än 1 år men högst 3 år
Längre än 3 år men högst 5 år
Längre än
5 år Utan ränta Totalt
1 & 2 Nominellt värde
Ränteexponering 2010, tkr
värde på säkrat belopp
i portföljsäkring - - - 1 117 1 117
Obligationer och andra
långfristiga värdepapper - 30 000 - - - 30 000
5 år Utan ränta Totalt
1 & 2 Nominellt värde
Räntenettorisk; genomslag på räntenettot under kommande tolvmånadersperiod vid en ränteuppgång eller nedgång på 1 procentenhet på balansdagen utgör -/+ 1 040 tkr (-/+ 158 tkr).
Valutarisk
Valutarisk är risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i valutakurser.
Sparbanken är exponerad för olika typer av valutarisker.
Den främsta exponeringen avser köp och försäljning i utländska valutor, där risken dels kan bestå av fluktuatio-ner i valutan på det finansiella instrument, kund- eller leverantörsfakturan, dels valutarisken i förväntade eller kontrakterade betalningsflöden benämnd transaktionsex-ponering.
Ett område som är utsatt för valutarisker är betalnings-flöden i lån och placeringar i utländsk valuta (finansiell exponering).
I sparbankens resultaträkning ingår valutakursdifferen-ser med 293 tkr (176 tkr) i nettoresultat av finansiella transaktioner.
Aktiekursrisk
Aktiekursrisk är risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från en aktie varierar på grund av förändringar i marknadspriser (oavsett om förändringarna orsakas av faktorer relaterade specifikt till den aktien eller dess emittent, eller faktorer som påverkar alla liknande finansiella instrument som handlas med på marknaden).
Sparbankens aktieinnehav framgår av not 18. En generell förändring med 1 procentenhet av aktiekurserna beräknas påverka sparbankens egna kapital med 344 tkr (365 tkr).