Å r s r e d o v i s n i n g
2011
sPArBAnKssTÄMMA
med sparbankens huvudmän hålles på ivetofta sparbank i Bromölla torsdagen den 26 april kl 18.30.
inneHÅLL
vd:s kommentarer 1
Förvaltningsberättelse 2 Fem år i sammandrag 4 resultaträkning 7 Balansräkning 8
eget kapital 9
Kassaflödesanalys 10 noter till de finansiella rapporterna 11 revisionsberättelse 44 Företagsstyrning 45 Huvudmän, styrelse mm 46
Omslag: Ivösjön i Bromölla
Under året gjorde Bromölla kommun en ny upphandling av- seende sin huvudbank för affärsförbindelser. Glädjande var att vi fick fortsatt förtroende och kunde under året skriva ett nytt treårsavtal med dem.
Arbetslösheten är stor i kommunen och mätt över hela lan- det har vi i Bromölla kommun den högsta arbetslösheten då det gäller ungdomar. Här måste kraftiga åtgärder sättas in så de blir erbjudna arbetstillfällen. Det är inte bara en fråga för företagen utan kanske i första hand en politisk fråga. Kommu- nen har drabbats av såväl varsel, uppsägning som konkurser vilket gör att situationen givetvis förvärrats.
Bankens resultat för året är det historiskt bästa. Vi förvaltar över fyra miljarder åt våra kunder och vår inlåning uppgår till 1,3 miljarder och utlåning till 1,5 miljarder. Vi kan för detta år lägga till ett resultat på nästan 16 miljoner till vårt egna kapi- tal, som därefter för första gången överstiger 200 miljoner kro- nor.
Den lokala servicen vi erbjuder och vår vilja att satsa på och utveckla bygden är mervärden som hela kommunen har nytta och glädje av. Att ge tillbaka till bygden är en mycket viktig del av vår affärsidé.
Bromölla i mars 2012.
Hans-Åke Olsson Verkställande direktör Global konjunkturmattning
Återhämtningen i världsekonomin, som inleddes efter finans- krisen och den globala recessionen 2008-2009, tappade fart under hösten 2011. Det är i synnerhet i euroområden som till- växten dämpades.
Farhågor för betalningsinställelser med risk för omfattande kreditförluster har lett till höjda kapitaltäckningskrav för eu- ropeiska banker.
De finanspolitiska åtstramningarna som flera EU-länder står inför innebär att penningpolitiken kommer att vara expansiv framöver via fortsatt låga styrräntor och likviditetsstödjande åtgärder. I november och december 2011 sänkte den europe- iska centralbanken (ECB) styrräntan med sammanlagt 0,5 procentenheter till 1% efter att tidigare ha höjt räntan under första halvåret.
Svensk ekonomi
Fram till och med tredje kvartalet 2011 växte den svenska ekonomin med närmare 5% i årstakt och tillhörde de snabbast växande ekonomierna i Europa. Exporten steg med närmare 10% i volym och investeringarna ökade i näringslivet och i of- fentliga myndigheter. Det förbättrade arbetsmarknadsläget bi- drog även till att hushållens konsumtion steg måttligt.
Omslaget i konjunkturen och nedreviderade tillväxtutsikter bidrog till att Riksbanken sänkte styrräntan i december från 2% till 1,75%. Fler räntesänkningar kommer sannolikt under 2012 när inflationstrycket sjunker och arbetslösheten stiger.
Vårt lyckade år
Det är högst väsentligt för oss sparbanker att över tid göra vinst och stärka vår kapitalbas och likviditetssituation efter- som vi inte har samma möjligheter till detta som bankaktiebo- lagen genom till exempel nyemission.
Den vinst som skapas inom sparbanker går varken till bonu- sar eller till aktieägare, utan används för att ytterligare stärka bankens kapitalbas och möjliggöra en ökad utlåning till före- tag och privatpersoner lokalt där sparbanken finns.
Vi inom sparbanker vädrar sparbankstider. Ökad utlåning kan inte längre vara en självklar drivare av tillväxt. Nu har ti- digare undanträngda ord som sparande, amortering och lång- siktighet återigen kommit till heders.
Att genom mobiltelefonen ha tillgång till bankens tjänster kommer att efterfrågas ännu mer under 2012, då allt fler har en smartphone. Detta ser vi tydligt genom våra kunders an- vändande av vår mobilapp.
Många banker slutar numera med kontanthantering. Tren- den är mycket tydlig. Vi ser hur kontantanvändandet i samhäl- let raskt minskar och vi följer utvecklingen. Vi har dock inga planer på att helt sluta med manuell kontanthantering.
Räntebunden inlåning med en högre ränta än på vanlig inlå- ning är populär och våra räntor hävdar sig väl i konkurrenshän- seende.
VD:s kommentarer
Redovisning för verksamhetsåret 2011
Styrelsen för Ivetofta Sparbank i Bromölla får härmed avge årsredovisning för sparbankens verksamhet 2011, sparbankens 107:e verksamhetsår.
Allmänt om verksamheten
Bankens verksamhet bedrivs via två kontor, huvudkontoret i Bromölla samt avdelningskontoret i Näsum. Dessutom möter banken sina kunder via andra mötesplatser såsom Internet och telefon. Bankens affärsidé är ”att vara en självständig fullservicebank med bas i Bromölla kommun.
Genom hög kompetens, behovsanpassade produkter och tjänster samt korta beslutsvägar bidrar vi till ekonomisk utveckling och skapar långsiktig trygghet för våra kunder.
Genom uthållig lönsamhet kan vi vara delaktiga i en posi- tiv samhällsutveckling”.
Utveckling av sparbankens verksamhet, resultat och ställning
Personal och utveckling
Banken anser att det är viktigt att vara en attraktiv arbets- givare som ska behålla, rekrytera och utveckla kompeten- ta medarbetare. Medarbetarnas kompetens är en av de viktigaste faktorerna för framgångsrika kundmöten och banken genomför löpande kompetenshöjande insatser.
Resultat
Rörelseresultatet, före bokslutsdispositioner och skatt, uppgick till 20.415 tkr (14.140 tkr). Räntemarginalen upp- gick till 2,04% vilket är samma som året innan. Trots det har räntenettot, skillnaden mellan intäkts- och kostnads- räntor, ökat med 18,7%, från 33.748 tkr till 40.051 tkr.
Räntenettot belastas med avgift för insättningsgarantin med 1.115 tkr (926 tkr) samt kostnad för stabilitetsavgift med 561 tkr (291 tkr). Bankens aktieinnehav i Swedbank gav under året en utdelning på 1.248 tkr (0 tkr). Bankens reserveringar och konstaterade kreditförluster uppgår till 2.226 tkr, en kreditförlustnivå på 0,1%.
Inlåning
Sparbankens inlåning från allmänheten har ökat med 33.144 tkr, från 1.299.815 tkr till 1.332.959 tkr, vilket mot- svarar en ökning på 2,5%. Under året gottgjordes allmän- heten räntor med 21.127 tkr.
Affärsvolym, tkr 2011 2010
Utlåning till allmänheten, inkl. garantier 1 517 679 1 531 567
Förmedlad utlåning, i huvudsak Swedbank Hypotek AB 343 374 274 795
Inlåning från allmänheten 1 332 959 1 299 815
Swedbank Robur AB, förmedlade placeringar 485 048 538 953
Övriga 352 354 392 782
Total affärsvolym 4 031 414 4 037 912
Bankens affärsvolym minskade under året med ca. 6 mkr vilket motsvarar en minskning på 0,2%. En stor bidragande orsak till att affärsvolymen är lägre 2011 än 2010 är börsmarknadens svaga utveckling och därav värdet på våra kunders fondinnehav som minskat med över 50 mkr. Även posten ”övriga” påverkas av börsens utveckling eftersom kundernas kapitalförsäkringar och vär- depappersdepåer ingår där.
Förvaltningsberättelse
Affärsvolym, 4.031 mkr
Inlåning 1.333
Swedbank Robur
485 Övrigt
Utlåning 1.518
Swedbank Hypotek
Utlåning
Sparbankens totala utlåning till allmänheten uppgick vid 2011 års utgång till 1.495.437 tkr mot 1.508.104 tkr vid 2010 års slut, vilket motsvarar en minskning med 12.667 tkr eller 0,8%.
Likviditet
Utvecklingen på utlåningen till allmänheten ställer krav på en god likviditet. Sparbanken hade vid årsskiftet en outnyttjad checkkredit hos Swedbank AB på 300 mkr.
Ytterligare information om likviditetssituationen finns i kassaflödesanalysen på sidan 7 och not 3 Finansiella risker under rubriken Likviditetsrisk.
Finansiella instrument och riskhantering
I sparbankens verksamhet uppstår olika typer av finansiel- la risker som kreditrisker, marknadsrisker, likviditetsrisker och operativa risker. I syfte att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten har sparbankens styrelse, som ytterst ansvarig för den interna kontrollen i sparbanken, fastställt policies och instruktioner för kreditgivning och den övriga finansverksamheten.
Under not 2 Redovisningsprinciper och not 3 Finansiella risker finns detaljerad information om hur bankens finan- siella instrument redovisas och hur de risker som finns hanteras.
Principer och processer för ersättningar och förmåner till ledningen
Principer och processer för ersättningar och förmåner till ledningen framgår under rubriken ”Ledande befattnings- havares ersättningar” i not 10 Allmänna administrations- kostnader.
Förväntningar avseende den framtida utvecklingen
Den oroliga politiska och ekonomiska situationen påverkar oss alla, både globalt och lokalt. Lokalt i Bromölla har det bl a inneburit varsel från några av de större arbetsgivarna vilket naturligtvis kommer att påverka både privatkunder och näringsliv i vårt verksamhetsområde.
Eftersom huspriserna sedan tidigare är relativt låga i kommunen har det hittills inte inneburit någon större pris- förändring på den lokala fastighetsmarknaden.
Banken eftersträvar en nära kontakt med både privat- och företagskunder för att tidigt identifiera och tillsam- mans hitta lösningar vid ekonomiska svårigheter.
Banken och bankens personal fortsätter arbetet med att ytterligare stärka banden med våra befintliga kunder sam- tidigt som vi söker nya affärsmöjligheter. Resultatet före kreditförluster för 2012 beräknas uppgå till 20-22 mkr.
400 500 600 700 800 900 1000 1100 1200 1300 1400 1500
2003 2005 2007 2009 2011
In- och utlåning 2002-2011, Mkr
Inlåning Utlåning
In- och utlåning 2002-2011, mkr
Fem år i sammandrag, nyckeltal
2011 2010 2009 2008 2007
Volym
Affärsvolym ultimo, Mkr 4 031 4 038 3 740 3 395 3 325
förändring under året, % -0,2 8,0 10,2 2,1 8,4
Av sparbanken förvaltade och förmedlade kundvolymer
Kapital
Soliditet
Beskattat eget kapital + 73,7 % av obeskattade
reserver i % av balansomslutningen 12,0 11,0 12,1 11,0 13,7
Kapitaltäckningskvot
Kapitalbas/Kapitalkrav 2,1 1,9 2,0 2,1 2,3
Primärkapitalrelation
Primärkapital/Kapitalkrav 2,3 2,2 2,3 2,3 2,6
Resultat
Placeringsmarginal
Räntenettoi % av MO 2,3 2,1 2,2 2,6 2,7
Rörelseintäkter/affärsvolym
Räntenetto + rörelseintäkter i % av
genomsnittlig affärsvolym 1,3 1,1 1,3 1,1 1,4
Rörelseresultat/affärsvolym
Rörelseresultat i % av genomsnittlig affärsvolym 0,5 0,4 0,5 0,3 0,5
Räntabilitet på eget kapital
Rörelseresultat efter schablonskatt i % av
genomsnittligt eget kapital 7,3 5,5 7,0 3,8 7,9
K/I-tal före kreditförluster
Summa kostnader exkl kreditförluster och värdeförändringar på övertagen egendom
i relation till räntenetto + rörelseintäkter 0,56 0,64 0,61 0,76 0,60
K/I-tal efter kreditförluster
Summa kostnader inkl kreditförluster och värdeförändringar på övertagen egendom
i relation till räntenetto + rörelseintäkter 0,60 0,67 0,65 0,76 0,60
Osäkra fordringar och kreditförluster
Reserveringsgrad för osäkra fordringar Nedskrivning för sannolika förluster i % av
osäkra fordringar brutto 25 26 26 15 43
Andel osäkra fordringar
Osäkra fordringar netto i % av total utlåning
till allmänheten och kreditinstitut (exkl banker) 1,2 0,9 0,8 1,1 0,4
Kreditförlustnivå
Kreditförluster i % av ingående balans för utlåning till allmänheten och kreditinstitut
(exkl banker) 0,1 0,1 0,1 0,0 0,0
Övriga uppgifter
Medelantal anställda 21 21 19 21 20
Antal kontor 2 2 2 2 2
Fem år i sammandrag, resultat- och balansräkning, tkr
2011 2010 2009 2008 2007
Resultaträkning
Räntenetto 40 051 33 748 33 189 35 345 32 223
Provisioner, netto 9 880 8 922 7 964 7 333 8 425
Nettoresultat av finansiella transaktioner 39 -357 5 293 -8 284 393
Övriga intäkter 1 312 91 44 2 056 2 215
Summa intäkter 51 282 42 404 46 490 36 450 43 256 Allmänna administrationskostnader -24 374 -22 992 -23 107 -22 560 -20 887
Övriga kostnader[1] -4 267 -4 183 -5 220 -5 250 -4 863
Kreditförluster -2 226 -1 089 -2 049 79 -212
Summa kostnader -30 867 -28 264 -30 376 -27 731 -25 962
Rörelseresultat 20 415 14 140 16 114 8 719 17 294
Bokslutsdispositioner 765 765 -114 -668 -343
Skatter -5 257 -4 078 -3 125 -4 023 -4 283
Årets resultat 15 923 10 827 12 875 4 028 12 668
Balansräkning
Kassa 12 794 8 400 6 907 12 190 6 685
Utlåning till kreditinstitut 142 089 187 104 2 548 1 410 513
Utlåning till allmänheten 1 503 518 1 509 221 1 411 963 1 354 565 1 183 291 Obligationer och andra långfristiga värdepapper 44 729 30 000 0 0 0
Aktier och andelar 35 322 37 466 29 199 19 222 42 197
Materiella tillgångar 26 420 25 982 27 482 30 118 28 183
Övriga tillgångar 8 196 18 537 17 449 12 285 24 784
Summa tillgångar 1 773 068 1 816 710 1 495 548 1 429 790 1 285 653
Skulder till kreditinstitut 205 597 300 413 70 388 137 072 32 269
Inlåning från allmänheten 1 332 959 1 299 815 1 225 799 1 107 859 1 056 864
Övriga skulder 16 109 11 670 13 724 22 944 16 606
Avsättningar för pensioner m m 4 632 4 150 4 255 3 703 3 323
Summa skulder och avsättningar 1 559 297 1 616 048 1 314 166 1 271 578 1 109 062
Obeskattade reserver 1 832 2 597 3 362 3 248 2 580
Eget kapital 211 939 198 065 178 020 154 964 174 011
Summa skulder, avsättningar
och eget kapital 1 773 068 1 816 710 1 495 548 1 429 790 1 285 653
[1] inkl avskrivningar på materiella anläggningstillgångar
Årets resultat enligt
balansräkningen utgör, tkr. 15 923 Styrelsen föreslår att detta belopp
disponeras enligt följande:
- överföring till reservfonden 15 923
Gällande regelverk för kapitaltäckning och stora expo- neringar innebär att sparbanken vid varje tidpunkt skall ha en kapitalbas som motsvarar minst summan av kapi- talkraven för kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker och dessutom beräknat kapitalkrav för ytterligare identifierade risker i verksamheten i enlighet med spar- bankens interna kapitalutvärderingspolicy. Sparbankens kapitaltäckningskvot efter föreslagen vinstdisposition uppgår till 2,11 (föregåendes års kapitaltäckningskvot 1,95). Kapitalbasen uppgår efter föreslagen vinstdispo- sition till 177 460 tkr (161 537 tkr) och slutligt minimi- kapitalkrav till 84 267 tkr (82 851 tkr). Specifikation av posterna framgår av not om kapitaltäckning.
Sparbankens ekonomiska ställning ger inte upphov till annan bedömning än att sparbanken kan förväntas fullgöra sina förpliktelser på såväl kort som lång sikt.
Styrelsens bedömning är att sparbankens egna kapital såsom det redovisas i årsredovisningen är tillräckligt stort i förhållande till verksamhetens omfattning och risk.
Vad beträffar sparbankens resultat och ställning i öv- rigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräk- ningar med tillhörande bokslutskommentarer.
Förslag till disposition beträffande sparbankens vinst
Reservfond 2002-2011, mkr
20 0 40 60 100 80 120 140 160 180 200
2003 2005 2007 2009 2011
Reservfond 2002-2011, Mkr
Resultaträkning, tkr
1 januari - 31 december
Not 2011 2010
Ränteintäkter 69 134 44 602
Räntekostnader -29 083 -10 854
Räntenetto 4 40 051 33 748
Erhållna utdelningar 5 1 283 57
Provisionsintäkter 6 14 146 12 982
Provisionskostnader 7 -4 266 -4 060
Nettoresultat av finansiella transaktioner 8 39 -357
Övriga rörelseintäkter 9 29 34
Summa rörelseintäkter 51 282 42 404
Allmänna administrationskostnader 10 -24 374 -22 992
Avskrivningar på materiella anläggningstillgångar 19 -1 726 -1 615
Övriga rörelsekostnader 11 -2 541 -2 568
Summa kostnader före kreditförluster -28 641 -27 175 Resultat före kreditförluster 22 641 15 229
Kreditförluster, netto 12 -2 226 -1 089
Rörelseresultat 20 415 14 140
Bokslutsdispositioner 13 765 765
Skatt på årets resultat 14 -5 257 -4 078
Årets resultat 15 923 10 827
Rapport över totalresultat, tkr
1 januari - 31 december
2011 2010
Årets resultat 15 923 10 827
Övrigt totalresultat
Årets förändringar i verkligt värde på finansiella
tillgångar som kan säljas -2 049 9 218
Årets övrigt totalresultat -2 049 9 218
Årets totalresultat 13 874 20 045
Balansräkning, tkr
Per den 31 december
Not 2011 2010
Tillgångar
Kassa 12 794 8 400
Utlåning till kreditinstitut 15 142 089 187 104
Utlåning till allmänheten 16 1 495 437 1 508 104
Förändring i verkligt värde på säkrat belopp i portföljsäkring 16 8 081 1 117 Obligationer och andra långfristiga värdepapper 17 44 729 30 000
Aktier och andelar 18 35 322 37 466
Materiella tillgångar 19
- Inventarier 2 782 3 475
- Byggnader och mark 23 638 22 507
Övriga tillgångar 14, 20 5 019 14 473
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 21 3 177 4 064
Summa tillgångar 1 773 068 1 816 710
Skulder, avsättningar och eget kapital
Skulder till kreditinstitut 22 205 597 300 413
Inlåning från allmänheten 23 1 332 959 1 299 815
Övriga skulder 14, 24 5 696 3 109
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 25 10 413 8 561
Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 26 4 632 4 150 Summa skulder och avsättningar 1 559 297 1 616 048
Obeskattade reserver 27 1 832 2 597
Eget kapital
Reservfond 179 251 168 424
Fond för verkligt värde 16 765 18 814
Årets resultat 15 923 10 827
Summa eget kapital 28 211 939 198 065 Summa skulder, avsättningar och eget kapital 1 773 068 1 816 710
Poster inom linjen
Ställda säkerheter för egna skulder Inga Inga
Ansvarsförbindelser 29 22 242 23 463
- Garantier 22 242 23 463
Åtaganden 30 70 289 80 707
- Övriga Åtaganden 70 289 80 707
Rapport över förändringar i eget kapital, tkr
Fond för Årets Totalt eget
2010 Reservfond verkligt värde resultat kapital
Ingående eget kapital 2010-01-01 155 549 9 596 12 875 178 020
Årets resultat 0 0 10 827 10 827
Årets övrigt totalresultat 0 9 218 0 9 218
Årets totalresultat 0 9 218 10 827 20 045
Vinstdisposition 12 875 0 -12 875 0
Utgående eget kapital 2010-12-31 168 424 18 814 10 827 198 065
Fond för Årets Totalt eget
2011 Reservfond verkligt värde resultat kapital
Ingående eget kapital 2011-01-01 168 424 18 814 10 827 198 065
Årets resultat 0 0 15 923 15 923
Årets övrigt totalresultat 0 -2 049 0 -2 049
Årets totalresultat 0 -2 049 15 923 13 874
Vinstdisposition 10 827 0 -10 827 0
Utgående eget kapital 2011-12-31 179 251 16 765 15 923 211 939
Kassaflödesanalys, tkr
1 januari - 31 december 2011-12-31 2010-12-31
Den löpande verksamheten
Rörelseresultat (+) 20 415 14 140
Justering för poster som inte ingår i kassaflödet
Orealiserad del av nettoresultat av finansiella transaktioner (+/-) 0 98
Av-/nedskrivningar (+) 1 726 1 615
Kreditförluster (+) 2 226 1 089
Övriga poster som inte ingår i kassaflödet (+/-) -1 487
Betald inkomstskatt (-) -5 257 -4 078
Kassaflöde från den löpande verksamheten
före förändringar av rörelsekapital 19 109 13 351 Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital
Ökning/minskning av utlåning till allmänheten (+/-) 3 477 -98 347 Ökning/minskning av inlåning från allmänheten (+/-) 33 145 74 016 Ökning/minskning av skulder till kreditinstitut (+/-) -94 816 230 025
Förändring av övriga tillgångar (+/-) 10 342 -1 088
Förändring av övriga skulder (+/-) 4 890 -2 159
Kassaflöde från den löpande verksamheten -23 853 215 798 Investeringsverksamheten
Avyttring/inlösen av finansiella tillgångar (+) 10 389
Investering i finansiella tillgångar (-) -9 981 -30 000
Förvärv av kapitalförsäkring (-) -4 632 0
Förvärv av materiella tillgångar (-) -2 165 -138
Kassaflöde från investeringsverksamheten -16 768 -29 749
Årets kassaflöde -40 621 186 049
Likvida medel vid årets början 195 504 9 455
Likvida medel vid årets slut (not 32) 154 883 195 504
Följande delkomponenter ingår i likvida medel
Kassa och tillgodohavanden i centralbanker 12 794 8 400
Utlåning till kreditinstitut 142 089 187 104
Summa enligt balansräkningen 154 883 195 504
Noter till de finansiella rapporterna
1 Uppgifter om sparbanken
Årsredovisningen avges per 31 december 2011 och avser Ivetofta Sparbank i Bromölla, org. nr. 538201-3109, med säte i Bromölla. Adressen till huvudkontoret är Storgatan 31, Bromölla.
2 Redovisningsprinciper
ÖVERENSSTÄMMELSE MED NORMGIVNING OCH LAG
Sparbankens årsredovisning är upprättad enligt Lag om års- redovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om Årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS 2008:25) i enlighet med ändringsföreskrifterna i FFFS 2009:11 och Rådet för finansiell rapporterings re- kommendation RFR 2 Redovisning för juridiska personer.
Sparbanken tillämpar därigenom s k lagbegränsad IFRS och med detta avses standarder som har antagits för till- lämpning med de begränsningar som följer av RFR 2 och FFFS. Detta innebär att samtliga av EU godkända IFRS tillämpas så långt detta är möjligt inom ramen för årsredo- visningslagen och med hänsyn till att sambandet mellan re- dovisning och beskattning skall tillämpas.
Årsredovisningen har godkänts för utfärdande av styrel- sen den 12 mars 2012. Resultat- och balansräkning blir fö- remål för fastställelse på sparbanksstämman den 26 april 2012.
De nedan angivna redovisningsprinciperna har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i de fi- nansiella rapporterna, om inte annat framgår.
VÄRDERINGSGRUNDER VID UPPRÄTTANDE AV FÖRETAGETS FINANSIELLA RAPPORTER Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaff- ningsvärden. Finansiella tillgångar och skulder är redovisa- de till upplupet anskaffningsvärde, förutom vissa finansiel- la tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde (se not 31) eller när säkringsredovisning till verkligt värde till- lämpas. Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av derivatinstrument, finansiella in- strument klassificerade som finansiella tillgångar eller fi- nansiella skulder värderade till verkligt värde via resultat- räkningen eller som finansiella tillgångar som kan säljas.
FUNKTIONELL VALUTA OCH RAPPORTERINGSVALUTA
Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor och de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samt- liga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmas- te tusental.
BEDÖMNINGAR OCH UPPSKATTNINGAR I DE FINANSIELLA RAPPORTERNA
Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med lag- begränsad IFRS kräver att sparbankens ledning gör be- dömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skul- der som inte annars framgår tydligt från andra källor. Verk- liga utfall kan avvika från dessa uppskattningar och be- dömningar.
Uppskattningar och antaganden ses över regelbundet.
Ändringar av uppskattningar redovisas i den period änd- ringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder.
ÄNDRADE REDOVISNINGSPRINCIPER Ändrade redovisningsprinciper föranledda av nya eller ändrade IFRS
Nedan beskrivs vilka ändrade redovisningsprinciper som företaget tillämpar från och med 1 januari 2010. Övriga ändringar av IFRS med tillämpning från och med 2010 har inte haft någon väsentlig effekt på sparbankens redovis- ning.
Utformning av de finansiella rapporterna
I IASBs årliga förbättringsprojekt (’annual improvements process’) som publicerades i maj 2010 ändrades kraven i IAS 1. Utformning av finansiella rapporter avseende upp- ställningen av rapporten över förändringar i eget kapital.
Ändringarna innebär att avstämningen i rapporten över förändringar i eget kapital av årets förändring av varje komponent i eget kapital, såsom reserverna för ackumule- rat övrigt totalresultat, inte behöver specificera varje post i övrigt totalresultat. Banken har, som tillåts enligt denna ändring, valt att lämna upplysningar med en sådan detalje- rad avstämning av reserverna och andra komponenter i eget kapital i not istället för i rapporten över förändringar i eget kapital. I enlighet med formuleringarna i ändrade IAS 1 har i rapporten över förändringar i eget kapital årets to- talresultat delats upp med separat specifikation av årets resultat respektive årets övrigt totalresultat. Denna pre- sentation tillämpas för aktuellt år och jämförelseåret.
NYA IFRS SOM ÄNNU INTE BÖRJAT TILLÄMPAS
Ett antal nya eller ändrade IFRS träder ikraft först under kommande räkenskapsår och har inte förtidstillämpats vid upprättandet av dessa finansiella rapporter. Nyheter eller ändringar som blir tillämpliga fr o m kommande räken- skapsår och framåt planeras inte att förtidstillämpas. Ned- an beskrivs de förväntade effekterna på de finansiella rap- porterna som tillämpningen av nedanstående nya eller ändrade IFRS väntas få på bankens finansiella rapporter.
Utöver dessa bedöms inte de övriga nyheterna påverka bankens finansiella rapporter.
IFRS 9 Financial Instruments avses ersätta IAS 39 Fi- nansiella instrument: Redovisning och värdering. IASB har publicerat de två första delarna av vad som kommer att ut- göra IFRS 9. Denna första del behandlar klassificering och värdering av finansiella tillgångar. De kategorier för finan- siella tillgångar som finns i IAS 39 ersätts i IFRS 9 av två kategorier, där värdering sker till verkligt värde eller upp- lupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde an- vänds för instrument som innehas i en affärsmodell vars mål är att erhålla de kontraktuella kassaflödena; vilka ska utgöra betalningar av kapitalbelopp och ränta på kapital- beloppet vid specificerade datum. Övriga finansiella till- gångar redovisas till verkligt värde och möjligheten att till- lämpa ’fair value option’ som i IAS 39 behålls.
Förändringar i verkligt värde ska redovisas i resultatet, med undantag för värdeförändringar på egetkapitalinstru- ment som inte innehas för handel och för vilka initialt val görs att redovisa värdeförändringar i övrigt totalresultat.
Värdeförändringar på derivat i säkringsredovisning påver- kas inte av denna del av IFRS 9, utan redovisas tillsvidare i enlighet med IAS 39.
IASB publicerade i oktober 2010 även de delar av IFRS 9 som berör klassificering och värdering av finansiella skul- der. Merparten överensstämmer med principerna i IAS 39 förutom när det gäller hur förändringar i verkligt värde på finansiella skulder som frivilligt värderas till verkligt värde enligt den s k ’fair value option’ ska redovisas. För dessa skulder ska värdeförändringen delas upp på förändringar som är hänförliga till egen kreditvärdighet respektive på förändringar i referensränta. Företaget har ännu inte gjort någon utvärdering av effekterna av IFRS 9 och har inte heller kunnat besluta om de nya principerna ska börja till- lämpas i förtid eftersom IFRS 9 ännu inte godkänts för tillämpning inom EU.
UTLÄNDSK VALUTA Transaktioner i utländsk valuta
Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor. Trans- aktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella
valutan till den valutakurs som föreligger på transaktions- dagen. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen.
RÄNTEINTÄKTER OCH RÄNTEKOSTNADER, SAMT UTDELNING
Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder beräknas och redovisas med tillämpning av effektivränte- metoden. Effektivräntan är den ränta som gör att nuvärdet av alla uppskattade framtida in- och utbetalningar under den förväntade räntebindningstiden blir lika med det re- dovisade värdet av fordran eller skulden. Ränteintäkter och räntekostnader inkluderar i förekommande fall perio- diserade belopp av erhållna avgifter som medräknas i ef- fektivräntan, transaktionskostnader och eventuella rabat- ter, premier och andra skillnader mellan det ursprungliga värdet av fordran/skulden och det belopp som regleras vid förfall.
Ränteintäkter och räntekostnader som presenteras i resul- taträkningen består av:
- Räntor på finansiella tillgångar och skulder som värde- ras till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivränte- metoden inklusive ränta på osäkra fordringar
- Räntor från finansiella tillgångar som klassificerats som tillgängliga för försäljning
- Räntor från finansiella tillgångar och skulder som värde- ras till verkligt värde över resultaträkningen
- Betald och upplupen ränta på derivat som är säkrings- instrument och säkringsredovisning tillämpas. För rän- tederivat som säkrar finansiella tillgångar redovisas be- tald och upplupen ränta som ränteintäkt och för räntederivat som säkrar finansiella skulder redovisas dessa som en del av räntekostnaderna. Orealiserade värdeförändringar på derivat redovisas i posten Nettore- sultat av finansiella transaktioner (se nedan)
- Kostnader för insättningsgaranti och stabilitetsavgift.
Utdelning från aktier och andelar redovisas i posten ”Er- hållna utdelningar” när rätten att erhålla betalning fast- ställts. Här ingår även utdelning från intresseföretag.
PROVISIONS- OCH AVGIFTSINTÄKTER En provisions- och avgiftsintäkt redovisas när (i) inkom- sten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, (ii) det är sanno- likt att de ekonomiska fördelar som är förknippade med transaktionen kommer att tillfalla företaget, (iii) färdigstäl- landegraden på balansdagen kan beräknas på ett tillförlit- ligt sätt och (iv) de utgifter som uppkommit och de utgif-
ter som återstår för att slutföra tjänsteuppdraget kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Intäkterna värderas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Intäktsredovisning redovisas enligt metoden suc- cessiv vinstavräkning vilket innebär att intäkterna som re- dovisas baseras på uppdragets eller tjänstens färdigställan- degrad på balansdagen.
Sparbanken erhåller avgifter och provisioner för utförda tjänster som intäktsredovisas på tre olika sätt enligt nedan:
Provisioner och avgifter som inräknas i den effektiva räntan Provisioner och avgifter som är en integrerad del av effek- tivräntan, redovisas inte som provisionsintäkt utan som justering av effektivräntan på resultatraden ränteintäkter.
Sådana avgifter utgörs främst av; uppläggningsavgifter för lån samt avgifter för tillhandahållande av kreditfacilitet el- ler annan typ av lånelöfte i det fall som det är sannolikt att kreditfaciliteten kommer att utnyttjas.
Provisioner och avgifter som är intjänade i takt med att tjäns- terna löpande utförs
Till dessa avgifter hör främst avgifter för kreditfaciliteter eller annan typ av lånelöfte när det inte är sannolikt att fa- ciliteten kommer att utnyttjas samt avgifter och provisio- ner för ställande av finansiell garanti. Dessa avgifter och provisioner periodiseras som intäkt över den period som tjänsten utförs. Till dessa avgifter hör också de ersättning- ar som sparbanken erhåller vid förmedling av lån till annan bank. Vid förmedling av lån till annan bank som också in- begriper ett ansvar för kreditförluster på de förmedlade lånen (dock maximerat till en viss andel av under året in- tjänad förmedlingsprovision) redovisas intäkten löpande netto efter avräkning för kreditförlust.
Provisioner och avgifter som är intjänade när en viss tjänst utförts
Till dessa avgifter och provisioner hör olika typer av provi- sioner för köp av värdepapper för kunds räkning, avise- ringsavgifter, betal- och kreditkortsavgifter i de fall som tjänsten utförs över en period som inte sträcker sig över ett kvartalsbokslut. Dessa provisioner och avgifter som i allmänhet är relaterad till en utförd transaktion redovisas omedelbart som intäkt.
PROVISIONSKOSTNADER
Här redovisas kostnader för mottagna tjänster i den mån de inte är att betrakta som ränta, t ex kostnader för clea- ring och bankgiro, depåavgifter och avgifter till UC.
Transaktionskostnader som beaktas vid beräkning av den effektiva räntan redovisas ej här.
NETTORESULTAT AV FINANSIELLA TRANSAKTIONER
Posten Nettoresultat av finansiella transaktioner innehåller de realiserade och orealiserade värdeförändringar som uppstått med anledning av finansiella transaktioner.
Nettoresultat av finansiella transaktioner består av:
- Realisationsresultat från finansiella tillgångar som kan säljas
- Nedskrivningar på finansiella tillgångar som kan säljas (aktieinstrument)
- Orealiserade förändringar i verkligt värde på derivat där säkringsredovisning till verkligt värde tillämpas
- Valutakursförändringar.
ALLMÄNNA ADMINISTRATIONS- KOSTNADER
Allmänna administrationskostnader omfattar personalkost- nader, inklusive löner och arvoden, pensionskostnader, ar- betsgivaravgifter och andra sociala avgifter. Här redovisas också lokalkostnader, utbildnings-, IT-, telekommunika- tions-, rese- och representationskostnader samt kassadiffe- renser.
BOKSLUTSDISPOSITIONER
Bokslutsdispositioner omfattar avsättningar till och upplös- ningar av obeskattade reserver.
AVSÄTTNINGAR
En avsättning skiljer sig från andra skulder genom att det råder ovisshet om betalningstidpunkt eller beloppets stor- lek för att reglera avsättningen. En avsättning redovisas i balansräkningen när det finns en befintlig legal eller infor- mell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse, och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en till- förlitlig uppskattning av beloppet kan göras.
Avsättningar görs med det belopp som är den bästa upp- skattningen av det som krävs för att reglera den befintliga förpliktelsen på balansdagen. Där effekten av när i tiden betalning sker är väsentlig, beräknas avsättningar genom diskontering av det förväntade framtida kassaflödet till en räntesats före skatt som återspeglar aktuella marknadsbe- dömningar av pengars tidsvärde och, om det är tillämpligt, de risker som är förknippade med skulden.
SKATTER
Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i årets resultat utom då un- derliggande transaktion redovisats i övrigt totalresultat el-
ler i eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i övrigt totalresultat eller i eget kapital.
Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avse- ende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen, hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare pe- rioder.
Under Skatt på årets resultat redovisas aktuell skatt, uppskjuten skatt och skatt avseende tidigare år.
FINANSIELLA INSTRUMENT
Finansiella instrument värderas och redovisas i enlighet med reglerna i IAS 39 och ÅRKL. Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssi- dan lånefordringar, aktier och andra egetkapitalinstrument, obligationsfordringar och andra räntebärande värdepapper samt derivat. Bland skulder och eget kapital återfinns leve- rantörsskulder, låneskulder samt derivat.
Redovisning i och borttagande från balansräkningen En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balans- räkningen när sparbanken blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor.
En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller sparbanken förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från ba- lansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finan- siell skuld.
En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobe- lopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden.
Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången. Lånelöften redovisas inte i balansräkningen. Lånefordringar redovisas i balans- räkningen i samband med att lånebelopp utbetalas till lån- tagaren.
Klassificering och värdering
Finansiella instrument redovisas initialt till instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader förut- om för derivat och de instrument som tillhör kategorin fi- nansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resul- taträkningen, vilka redovisas till verkligt värde exklusive transaktionskostnader. Ett finansiellt instrument klassifice-
ras vid första redovisningen delvis utifrån i vilket syfte in- strumentet förvärvades, men också utifrån de valmöjlighe- ter som finns i IAS 39. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas efter första redovisnings- tillfället såsom beskrivs nedan.
Derivat
Samtliga derivat värderas initialt och löpande till verkligt värde i balansräkningen. Om säkringsredovisning inte till- lämpas redovisas värdeförändringarna över resultaträkning- en och derivaten kategoriseras på grund av reglerna i IAS 39 som innehav för handelsändamål, även i de fall som de ekonomiskt säkrar risk men där säkringsredovisning inte tillämpas. Om säkringsredovisning tillämpas redovisas vär- deförändringarna på derivatet och den säkrade posten på sätt som beskrivs nedan.
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen
Denna kategori består av två undergrupper: dels finansiella tillgångar som utgör innehav för handelsändamål, dels an- dra finansiella tillgångar som företaget initialt valt att place- ra i denna kategori (enligt den s k Fair Value Option). Fi- nansiella instrument i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultat- räkningen. I den första undergruppen ingår derivat med positivt verkligt värde med undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument. För finansiel- la instrument som innehas för handelsändamål redovisas såväl realiserade som orealiserade värdeförändringar i resul- tatposten Nettoresultat av finansiella transaktioner.
Lånefordringar och kundfordringar
Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad.
I balansräkningen representeras dessa av balansposterna Utlåning till kreditinstitut, Utlåning till allmänheten samt Övriga tillgångar. Dessa tillgångar värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaff- ningstidpunkten. Kund- och lånefordran redovisas till det belopp som beräknas inflyta, dvs efter avdrag för osäkra fordringar.
Finansiella tillgångar som kan säljas
I kategorin finansiella tillgångar som kan säljas ingår finan- siella tillgångar som inte klassificerats i någon annan kate- gori eller finansiella tillgångar som företaget initialt valt att klassificera i denna kategori. Innehav av aktier och andelar
som inte redovisas som dotterföretag, intresseföretag eller joint ventures redovisas här. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade mot eget kapital, dock ej värdeförändringar som beror på nedskrivningar (se redovisningsprinciper) eller på valutakursdifferenser på monetära poster vilka re- dovisas i resultaträkningen.
Vidare redovisas ränta på räntebärande instrument i en- lighet med effektivräntemetoden i resultaträkningen lika- så utdelning på aktier. För dessa instrument kommer even- tuella transaktionskostnader ingå i anskaffningsvärdet vid redovisningen för första tillfället och därefter ingå vid lö- pande värdering till verkligt värde att ingå i fond för verk- ligt värde till dess att instrumentet förfaller eller avyttras.
Vid avyttring av tillgången redovisas ackumulerad vinst/
förlust, som tidigare redovisats i eget kapital, i resultaträk- ningen.
Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen
Denna kategori består av två undergrupper, dels finansiel- la skulder som utgör innehav för handelsändamål (se ovan), dels finansiella skulder som vid första redovisnings- tillfället identifierats som tillhörig till denna kategori (Fair Value Option). I den förstnämnda delkategorin ingår spar- bankens derivat med negativt verkligt värde med undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsin- strument. Förändringar i verkligt värde redovisas i resultat- räkningen.
Andra finansiella skulder
Upplåning, inlåning samt övriga finansiella skulder, t ex le- verantörsskulder, ingår i denna kategori. Skulderna värde- ras till upplupet anskaffningsvärde.
Finansiella garantier
Sparbankens garantiavtal innebär att sparbanken har ett åtagande att ersätta innehavaren när innehavaren gör en förlust på grund av att specifik gäldenär inte fullgjort sina betalningar vid förfall till innehavaren i enlighet med ur- sprungliga eller ändrade avtalsvillkor.
Finansiella garantiavtal redovisas initialt till verkligt vär- de, dvs i normalfallet det belopp som utställaren erhållit i ersättning för den utställda garantin. Vid den efterföljande värderingen redovisas skulden för den finansiella garantin till det högre av de belopp som redovisas enligt IAS 37, Avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar och det belopp som ursprungligen redovisades efter av- drag, i tillämpliga fall, för ackumulerade periodiseringar, som redovisats i enlighet med IAS 18, Intäkter.
LÅNELÖFTEN
Med lånelöfte avses i detta sammanhang dels en ensidig utfästelse från sparbanken att ge ut ett lån med på förhand bestämda villkor (t ex ränta) där låntagaren kan välja om han/hon vill ha lånet eller inte och dels ett avtal där både sparbanken och låntagaren är bundna vid avtalsvillkoren i ett låneavtal som börjar löpa vid en tidpunkt i framtiden.
För av sparbanken lämnade lånelöften gäller att det inte kan regleras netto, sparbanken har inte som praxis att sälja lånen när de lämnats enligt lånelöften och låneräntan är inte lägre än marknadsräntan då lånelöftet lämnas.
DERIVAT OCH SÄKRINGSREDOVISNING
Sparbankens derivatinstrument har anskaffats för att säkra de risker för ränte- och valutakursexponeringar som spar- banken är utsatt för. För att uppfylla kraven på säkringsre- dovisning enligt IAS 39 krävs att det finns en entydig koppling till den säkrade posten. Vidare krävs att säkring- en effektivt skyddar den säkrade posten, att säkringsdoku- mentation upprättats och att effektiviteten kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Säkringsredovisning får bara tillämpas om säkringsrelationen kan förväntas vara mycket effektiv och i efterhand ha haft en effektivitet som ligger inom spannet 80-125%. I de fall förutsättningarna för säkrings- redovisning inte längre är uppfyllda redovisas derivatin- strumentet till verkligt värde med värdeförändringen via resultaträkningen.
Sparbanken tillämpar säkringsredovisning för de ekono- miska säkringsrelationer där resultateffekten enligt spar- bankens uppfattning skulle bli alltför missvisande om säk- ringsredovisning inte tillämpas. För andra ekonomiska säkringar där resultatkonsekvensen av att inte tillämpa säkringsredovisning bedöms som mer begränsad tillämpas inte säkringsredovisning mot bakgrund av det administra- tiva merarbete som säkringsredovisning innebär.
Samtliga derivat värderas till verkligt värde i balansräk- ningen. Ett inbäddat derivat värderas separat från värd- kontraktet till verkligt värde om det inte är nära relaterat till värdkontraktet och om inte hela instrumentet värderas till verkligt värde där värdeförändringarna redovisas över resultaträkningen. Beroende på om säkringsredovisning tillämpas eller inte så redovisas värdeförändringarna på derivatet och den säkrade posten på olika sätt enligt ned- an.
Sparbankens säkringsinstrument vid säkringsredovisning utgörs främst av ränteswappar och räntetak. De poster som säkras och där säkringsredovisning tillämpas är:
1. ett belopp av fastförräntad utlåning (portföljsäkring) 2. ett belopp av utlåning med räntetak (portföljsäkring)
Den säkrade risken i de ovanstående posterna är:
a) risken för förändring i verkligt värde på grund av för- ändringar i swapräntan
b) risken för förändring i verkligt värde av att räntan över- stiger kundens lånetak
Säkring av verkligt värde (portfölj)
När ett säkringsinstrument används för säkring av ett verk- ligt värde redovisas derivatet till verkligt värde i balansräk- ningen och den säkrade tillgången/skulden redovisas också den till verkligt värde avseende den säkrade risken. Ris- ken för förändringar i verkligt värde i sparbankens redovis- ning härrör från utlåning med fast ränta, vilket ger upphov till ränterisk. Värdeförändringen på derivatet redovisas i resultaträkningen tillsammans med värdeförändringen på den säkrade posten i resultaträkningen under posten Net- toresultat av finansiella poster till verkligt värde. Orealise- rade värdeförändringar på säkringsinstrumenten redovisas bland Nettoresultat av finansiella transaktioner och ränte- kuponger (såväl upplupen som betald) bland ränteintäk- terna.
För säkringsrelationerna tillämpas säkring till verkligt värde. Den portföljmetod som tillämpas innebär att låne- fordringarna fördelas ut i olika tidsspann utifrån förvänta- de ränteomförhandlingstidpunkter. I varje tidsspann har sparbanken utsett det belopp som utifrån sparbankens riskhanteringsstrategi är lämpligt att säkra och de anskaf- fade säkringsinstrumenten fördelas ut i dessa tidsspann.
Kvartalsvis utförs en effektivetstest av säkringsrelationer- na genom en jämförelse förändringen i verkligt värde på säkringsinstrumentet med förändringen i verkligt värde på det säkrade beloppet med avseende på den säkrade risken (risken för förändring i swapräntan) i varje tidsspann. Om effektiviteten har varit inom 80-125 % redovisas en juste- ring av värdet på det säkrade beloppet med den beräkna- de förändringen i verkligt värde på en separat rad i balans- räkningen (Förändring i verkligt värde på räntesäkrad post i portföljsäkring). Till den del som säkringen inte varit ef- fektiv redovisas detta i resultaträkningen. Om säkringsre- lationen avbryts och den säkrade posten fortfarande finns i balansräkningen så påbörjas en periodisering enligt en rät- linjig metod på tidigare bokförda värdejusteringar.
METODER FÖR BESTÄMNING AV VERKLIGT VÄRDE
Finansiella instrument noterade på en aktiv marknad För finansiella instrument som är noterade på en aktiv marknad bestäms verkligt värde med utgångspunkt från tillgångens noterade köpkurs på balansdagen utan tillägg för transaktionskostnader (t ex courtage) vid anskaffnings-
tillfället. Ett finansiellt instrument betraktas som noterat på en aktiv marknad om noterade priser med lätthet finns tillgängliga på en börs, hos en handlare, mäklare, bransch- organisation, företag som tillhandahåller aktuell prisinfor- mation eller tillsynsmyndighet och dessa priser represen- terar faktiska och regelbundet förekommande marknads- transaktioner på affärsmässiga villkor. Eventuella framtida transaktionskostnader vid en avyttring beaktas inte. För finansiella skulder bestäms verkligt värde utifrån noterade säljkurser. Instrument som är noterade på en aktiv mark- nad återfinns i balansposten Aktier och andelar. Den störs- ta delen av företagets finansiella instrument åsätts ett verkligt värde med priser som är noterade på en aktiv marknad.
Aktier och räntebärande värdepapper
Verkligt värde för finansiella instrument som inte är derivat- instrument beräknas (I) med referens till finansiella instru- ment som i allt väsentligt är likadana eller till nyligen ge- nomförda transaktioner i samma finansiella instrument alternativt om sådana uppgifter inte finns tillgängliga till (II) framtida kassaflöden av kapitalbelopp och ränta diskon- terade till aktuella marknadsräntor på balansdagen. I de fall diskonterade kassaflöden har använts, beräknas framtida kassaflöden på den av företagsledningen bästa bedömning- en. Den diskonteringsränta som använts är marknadsbase- rad ränta på liknande instrument på balansdagen.
Innehav i onoterade aktier redovisas till anskaffningsvär- det i de fall när ett tillförlitligt värde ej kan fastställas. Skä- let till att de inte kunnat värderas till verkligt värde på ett tillförlitligt sätt är att det enligt företagsledningen råder allt- för stor osäkerhet i de framtida kassaflödena samt den risk- justering som behöver göras på diskonteringsräntan. Före- taget har ingen avsikt att avyttra de onoterade aktierna i någon nära framtid. Det redovisade värdet på onoterade ak- tier vars verkliga värden inte kunnat fastställas på ett tillför- litligt sätt uppgår till 938 tkr (1 468 tkr).
KREDITFÖRLUSTER OCH
NEDSKRIVNINGAR PÅ FINANSIELLA INSTRUMENT
Nedskrivningsprövning för finansiella tillgångar Vid varje rapporttillfälle utvärderar sparbanken om det finns objektiva belägg som tyder på att en finansiell till- gång är i behov av nedskrivning till följd av att en eller fle- ra händelser (förlusthändelser) inträffat efter det att till- gången redovisas för första gången och att dessa
förlusthändelser har en inverkan på de uppskattade fram- tida kassaflödena från tillgången. Objektiva belägg för att en finansiell tillgång har ett nedskrivningsbehov innefattar observerbara uppgifter som kommer tillgångens innehava-
re till del angående följande förlusthändelser:
a) betydande finansiella svårigheter hos emittenten eller gäldenär,
b) ett avtalsbrott, såsom uteblivna eller försenade betal- ningar av räntor eller kapitalbelopp,
c) beviljande av långivaren, av ekonomiska eller juridiska skäl som sammanhänger med låntagarens ekonomiska svårigheter, av en eftergift som långivaren annars inte hade övervägt,
d) det blir sannolikt att låntagaren kommer att gå i kon- kurs eller annan finansiell rekonstruktion,
e) upphörande av en aktiv marknad för tillgången i fråga på grund av finansiella svårigheter.
Objektiva bevis utgörs dels av observerbara förhållanden som inträffat och som har en negativ inverkan på möjlig- heten att återvinna anskaffningsvärdet, dels av betydande eller utdragen minskning av det verkliga värdet för en in- vestering i en finansiell placering klassificerad som en fi- nansiell tillgång som kan säljas.
Finansiella tillgångar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde
En nedskrivning (kreditförlust) beräknas som mellanskill- naden mellan det diskonterade nuvärdet av förväntade framtida kassaflöden (inklusive kassaflöden från eventuellt ianspråktagande av pant, även när ianspråktagande inte är sannolikt), diskonterade med lånets ursprungliga effektiv- ränta och lånets redovisade värde. Nedskrivningen redovi- sas som en kreditförlust i resultaträkningen.
För osäkra lånefordringar där det redovisade värdet efter nedskrivningar beräknas som det sammanlagda diskonte- rade värdet av framtida kassaflöden, redovisas förändring- en av det nedskrivna beloppet som ränta till den del som ökningen inte beror på om ny bedömning av de förvänta- de kassaflödena. Vid en förändrad bedömning av förvänta- de framtida kassaflöden från ett osäkert lån mellan två be- dömningstillfällen skall däremot denna förändring redovisas som kreditförlust eller återvinning.
För lån där en omförhandling av de ursprungliga låne- villkoren görs till följd att låntagaren har finansiella svårig- heter redovisas som en kreditförlust om det diskonterade nuvärdet av kassaflödena enligt de omförhandlade lånevill- koren diskonterade med lånets ursprungliga effektivränta är lägre än redovisat värde på lånet. Om lånet efter om- strukturering förväntas återbetalas i enlighet med de om- förhandlade villkoren så klassificeras lånet inte längre som osäkert.
Som objektiva belägg på att nedskrivningsbehov förelig- ger och att lånet är klassat som osäkert räknar sparbanken i allmänhet betalningar som är mer än 60 dagar försenade.
Andra objektiva belägg kan vara information om betydan- de finansiella svårigheter som kommit sparbanken till kän- nedom genom analys av finansiella rapporter, inkomstde- klarationer eller på annat sätt i den löpande utvärderingen av kundens kreditvärdighet som ingår som en integrerad del i sparbankens system och rutiner för att hantera kredi- trisk. Eftergifter till sparbankens låntagare som görs på grund av att låntagaren har finansiella svårigheter kan ock- så utgöra objektiva belägg om att lånet är osäkert.
Det redovisade värdet efter nedskrivningar på tillgångar tillhörande kategorierna investeringar som hålles till förfall och lånefordringar och kundfordringar vilka redovisas till upplupet anskaffningsvärde beräknas som nuvärdet av framtida kassaflöden diskonterade med den effektiva ränta som gällde då tillgången redovisades första gången. Till- gångar med en kort löptid diskonteras inte. En nedskriv- ning belastar resultaträkningen.
Kategorin finansiella tillgångar som kan säljas
Egetkapitalinstrument som klassificerats som en finansiell tillgång som kan säljas, anses ha ett nedskrivningsbehov och skrivs ner om det verkliga värdet understiger anskaff- ningsvärdet med ett betydande belopp, eller när värdened- gången varit utdragen. Sparbanken betraktar en värdened- gång större än 20% som betydande, och en period om minst 9 månader som utdragen.
Vid nedskrivning av ett egetkapitalinstrument som är klassificerat som en finansiell tillgång som kan säljas omklas- sificeras tidigare redovisad ackumulerad vinst eller förlust i eget kapital via övrigt totalresultat till resultaträkningen.
Återföring av nedskrivningar
En nedskrivning återförs om det både finns bevis på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av det nedskrivna beloppet. En nedskrivning på en lånefordran återförs om låntagaren förväntas fullfölja alla kontraktuella betalningar i enlighet med ursprungliga eller omstrukturerade lånevillkor. Återföring av nedskriv- ningar på lån (kreditförluster) redovisas som en minskning av kreditförluster och specificeras särskilt i not.
Nedskrivningar av investeringar som hålles till förfall el- ler lånefordringar och kundfordringar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde återförs om en senare ökning av återvinningsvärdet objektivt kan hänföras till en hän- delse som inträffat efter det att nedskrivningen gjordes.
Kategorin finansiella tillgångar som kan säljas
Nedskrivningar av egetkapitalinstrument som är klassifi- cerade som finansiella tillgångar som kan säljas, vilka tidi-
gare redovisats i resultaträkningen återförs ej via resultat- räkningen, utan i övrigt totalresultat. Det nedskrivna värdet är det värde från vilket efterföljande omvärderingar görs, vilka redovisas i övrigt totalresultat.
Bortskrivningar av lånefordringar
Lånefordringar som klassificerats som osäkra skrivs bort från balansräkningen när kreditförlusten anses vara kon- staterad vilket är när konkursförvaltare lämnat uppskatt- ning om utdelning i konkurs, ackordsförslag antagits eller fordran eftergivits på annat sätt.
Efter bortskrivning redovisas lånefordringarna inte läng- re i balansräkningen. Återvinning på tidigare redovisade bortskrivningar redovisas som en minskning av kreditför- luster på resultatraden Kreditförluster netto.
IANSPRÅKTAGEN PANT
Övertagen egendom för skyddande av lånefordran värderas till enligt lägsta värdets princip, d v s det lägre beloppet av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet om den övertagna egendomen inte är ett finansiellt instrument.
Ianspråktagen pant som är finansiellt instrument värderas och redovisas i enlighet med företagets principer för vär- dering av finansiella instrument. Övertagen egendom re- dovisas under samma tillgångspost som egendom av mot- svarande slag som förvärvats på annat sätt.
Intäkter och kostnader som avser övertagen egendom fördelas på motsvarande sätt som andra intäkter och kost- nader i resultaträkningen. För fastigheter som sparbanken övertagit för att skydda en fordran redovisas hyresintäkter under övriga rörelseintäkter och driftskostnader under öv- riga rörelsekostnader.
MATERIELLA TILLGÅNGAR Ägda tillgångar
Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen om det är sannolikt att framtida ekono- miska fördelar kommer att komma sparbanken till del och anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett till- förlitligt sätt.
Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaff- ningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar med tillägg för eventuella uppskrivningar.
Det redovisade värdet för en materiell anläggningstill- gång tas bort ur balansräkningen vid utrangering eller av- yttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrangering/avyttring av tillgången.
Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller ut- rangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan för-
säljningspriset och tillgångens redovisade värde med av- drag för direkta försäljningskostnader. Vinst och förlust redovisas som övrig rörelseintäkt/kostnad.
Leasade tillgångar
Samtliga leasingavtal redovisas enligt reglerna för opera- tionell leasing. Operationell leasing innebär att leasingav- giften kostnadsförs över löptiden med utgångspunkt från nyttjandet, vilket kan skilja sig åt från vad som de facto er- lagts som leasingavgift under året.
Tillkommande utgifter
Tillkommande utgifter läggs till anskaffningsvärdet endast om det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med tillgången kommer att komma fö- retaget till del och anskaffningsvärdet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Alla andra tillkommande utgifter redovisas som kostnad i den period de uppkommer.
Avgörande för bedömningen när en tillkommande utgift läggs till anskaffningsvärdet är om utgiften avser utbyten av identifierade komponenter, eller delar därav, varvid så- dana utgifter aktiveras. Även i de fall ny komponent till- skapats läggs utgiften till anskaffningsvärdet. Eventuella oavskrivna redovisade värden på utbytta komponenter, el- ler delar av komponenter, utrangeras och kostnadsförs i samband med utbytet. Reparationer kostnadsförs löpande.
Avskrivningsprinciper
Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nytt- jandeperiod, mark skrivs inte av. Sparbanken tillämpar komponentavskrivning på rörelsefastigheter, vilket innebär att komponenternas bedömda nyttjandeperiod ligger till grund för avskrivningen. För övriga materiella anlägg- ningstillgångar anser sparbanken att det inte finns några separata komponenter med väsentligt olika avskrivnings- perioder.
Beräknade nyttjandeperioder;
- byggnad, rörelsefastighet i Bromölla se nedan - byggnad, rörelsefastighet i Näsum se nedan - maskiner och andra tekniska anläggningar 5-10 år - inventarier, verktyg och installationer 5-10 år
Rörelsefastigheten i Bromölla
Rörelsefastigheten består av ett antal komponenter med olika nyttjandeperioder. Huvudindelningen är byggnader och mark. Ingen avskrivning sker på komponenten mark vars nyttjandeperiod bedöms som obegränsad. Byggnader- na består emellertid av flera komponenter vars nyttjande- perioder varierar.
Nyttjandeperioderna har bedömts variera mellan 10-100 år på dessa komponenter.
Följande huvudgrupper av komponenter har identifierats och ligger till grund för avskrivningen på byggnaden:
- Stomme 100 år
- Stomkompletteringar, innerväggar m.m. 30 år - Installationer; värme, el, VVS, ventilation m.m. 20 år - Installationer; tele/data, armaturer m.m. 15 år - Yttre ytskikt; fasader, yttertak m.m. 30 år - Inre ytskikt, golvbeläggning, maskinell
utrustning m.m. 15 år
Rörelsefastigheten i Näsum
Rörelsefastigheten består av ett antal komponenter med olika nyttjandeperioder. Nyttjandeperioderna har bedömts variera mellan 10-100 år på dessa komponenter. Den redo- visningsmässiga skillnaden mellan att tillämpa olika av- skrivningsperioder för fastigheternas beståndsdelar i för- hållande till avskrivning enligt tidigare redovisningsregler är emellertid försumbar. Sparbanken har därför valt att till- lämpa avskrivning av fastigheten på 50 år, vilket överens- stämmer med det skatterättsliga avdraget.
Använda avskrivningsmetoder och tillgångarnas restvär- den och nyttjandeperioder omprövas vid varje års slut.
NEDSKRIVNINGAR AV MATERIELLA TILLGÅNGAR
Nedskrivningsprövning
De redovisade värdena för företagets tillgångar prövas vid varje balansdag för att bedöma om det finns indikation på nedskrivningsbehov. I årets bokslut har inget behov av nedskrivning bedömts föreligga.
ERSÄTTNINGAR TILL ANSTÄLLDA Ersättningar efter avslutad anställning Pensionering genom försäkring
Sparbankens pensionsplaner för kollektivavtalade tjänste- pensioner är tryggade genom försäkringsavtal med Sparin- stitutens Pensionskassa (SPK). Enligt IAS 19 är en avgifts- bestämd pension en plan för ersättningar efter avslutad anställning enligt vilka företaget betalar fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och inte har någon rättslig el- ler informell förpliktelse att betala ytterligare avgifter om den juridiska enheten inte har tillräckliga tillgångar för att betala alla ersättningar till anställda som hänför sig till an- ställdas tjänstgöring under innevarande period och tidiga- re.
En förmånsbestämd pensionsplan definieras som annan plan för ersättningar efter avslutad anställning än avgifts-
bestämd plan. Pensionsplanen för sparbankens anställda har bedömts vara en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. Sparbanken har dock gjort bedömning- en att UFR 6 Pensionsplaner som omfattar flera arbetsgi- vare är tillämplig även för sparbankens pensionsplan hos SPK. Sparbanken saknar tillräcklig information för att möj- liggöra en redovisning i enlighet med IAS 19, och redovi- sar därför dessa pensionsplaner som avgiftsbestämda.
Sparbankens förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbe- stämda planer redovisas som en kostnad i resultaträkning- en i den takt de intjänas genom att de anställda utfört tjänster åt sparbanken under en period. Premier betalas till SPK baserat på aktuell lön. Årets kostnader för dessa försäkringspremier framgår av not 10.
Pensionsavsättning
Sparbanken har utöver de kollektivavtalade tjänstepensio- nerna i särskilt avtal utfäst att anställd kan avsluta sin tjänstgöring vid en tidigare tidpunkt än 65 års ålder och om den ytterligare ersättning än den som den kollektivav- talade pensionsförmånen då ger. Denna del är säkrad ge- nom kapitalförsäkring.
AVSÄTTNINGAR
En avsättning skiljer sig från andra skulder genom att det råder ovisshet om betalningstidpunkt eller beloppets stor- lek för att reglera avsättningen. En avsättning redovisas i balansräkningen när det finns en befintlig legal eller infor- mell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse, och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en till- förlitlig uppskattning av beloppet kan göras.
Avsättningar görs med det belopp som är den bästa upp- skattningen av det som krävs för att reglera den befintliga förpliktelsen på balansdagen. Där effekten av när i tiden betalning sker är väsentlig, beräknas avsättningar genom diskontering av det förväntade framtida kassaflödet till en räntesats före skatt som återspeglar aktuella marknadsbe- dömningar av pengars tidsvärde och, om det är tillämpligt, de risker som är förknippade med skulden.
ANSVARSFÖRBINDELSER (EVENTUALFÖRPLIKTELSER)
En eventualförpliktelse redovisas när det finns ett möj- ligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av att det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas.
