Finland som en del av det internationella trafiksystemet

Det transeuropeiska transportnätet (TEN-T) förenar Europas regioner och knyter Finland till transportnätet i det övrig Europa. Av de nio transeuropeiska multimodala gränsöverskri-dande TEN-T-stomnätskorridorerna når korridorerna Skandinavien-Medelhavet och Nord-sjön-Östersjön Finland. Det har föreslagits att korridoren NordNord-sjön-Östersjön ska fortsätta

15 Baserar sig i huvudsak på Transport- och kommunikationsverkets utredning ”Trafiksystemets nuläge och föränd-ringar i verksamhetsmiljön” (Traficoms forskningsrapporter och utredningar 4/2020)

14

norrut till Torneå och svenska gränsen. TEN-T-transportnätet består av två nivåer: ett stom-nät som består av de viktigaste förbindelserna och knutpunkterna och ett övergripande stom-nät.

Målet med TEN-T-nätet är ett säkert och hållbart trafiksystem inom EU, som främjar frikt-ionsfri mobilitet för varor och människor.

För järnvägarnas del har EU bestämmelser om det europeiska trafikstyrningssystemet för tåg (ERTMS), som medlemsstaterna ska ta i bruk när de nationella signalsystemen blir föråldrade. I Finland har man utrett det mest kostnadseffektiva alternativa som lämpar sig bäst för finländska förhållanden, och man har stannar för att genomföra Digirata.

Trots att Finland är ett glest befolkat land finns mångsidiga näringar, resurser och produktion spridda över landet. Samtidigt är Finland beroende av exporten, vilket som helhet medför förväntningar på landets interna och internationella trafikförbindelser. Den växande turistnä-ringen förutsätter goda trafikförbindelser även till glesbygdsområden. Trafiksystemet förvän-tas stödja vårt lands utveckling som en del av Europa, den arktiska och nordliga dimens-ionen samt som en del av den globala handeln.

Flygtrafiken har stor betydelse för Finlands och de olika regionernas näringsliv och tillgäng-lighet. På grund av Finlands geografiska läge är flygtrafiken det viktigaste färdmedlet vid in-ternationell gränsöverskridande persontrafik.

År 2018 uppgick antalet passagerare på flygplatserna till nästan 25 miljoner, varav Helsing-fors-Vandas andel var cirka 21 miljoner passagerare. Efter Helsingfors-Vanda var de flyg-platser som hade flest passagerare Uleåborg (1,1 mn passagerare per år) och Rovaniemi (0,6 mn passagerare per år). Sett till den totala trafikvolymen är Tammerfors-Birkala flyg-plats den näst mest trafikerade flygflyg-platsen i Finland. Flygflyg-platserna i Lappland betjänar i hu-vudsak turismen. I norra Finland är turismen av stor betydelse och de senaste åren har an-talet passagerare ökat kraftigt på de största flygplatserna. På andra ställen än i huvudstads-regionen och Lappland påverkas efterfrågan på flygtrafik av den ekonomiska utvecklingen i regioncentrumen, eftersom affärslivets andel av passagerarflödena är stor.

Den tillgänglighet som flygtrafiken ger upphov till möjliggör närvaro på den internationella marknaden och är en förutsättning för att utländska företag ska etablera sig i Finland. De asiatiska flygpassagerarna och den asiatiska turismen är av väsentlig betydelse för flygför-bindelserna. Transitotrafiken har också garanterat omfattande europeisk ruttrafik från Helsingfors-Vanda flygplats.

Inom utrikeshandeln går cirka 90 % av exporten och cirka 80 % av importen sjövägen av geografiska, transportekonomiska och miljömässiga orsaker. Järnvägstransporternas andel av importen är cirka 10 % och på motsvarande sätt är landsvägstransporternas andel av ex-porten något under 10 %. De olika trafikformernas andelar har förblivit ungefär lika stora.

Sjötrafikens andel av importtransporterna har dock stigit till nästan 80 % de senaste åren.

Järnvägstrafiken är geografiskt ojämnt fördelad och största delen av passagerartrafiken är koncentrerad till Helsingforsregionen och södra Finland. Av de cirka 76 miljoner tågresor som företas i Finland sker 94 % inom en radie på 300 kilometer från Helsingfors, dvs. alla resor inom närtrafiken och 64 % av fjärrtrafiken. Den nordligaste tågförbindelsen slutar i Ko-lari och betjänar i synnerhet regionens turistcentrum.

Det finns ingen direkt järnvägsförbindelse mellan Finland och Norge. Till Sverige finns ingen passagerartrafik, eftersom passagerartågtrafiken till Haparanda drogs in 1988 som olönsam.

I regeringsprogrammet har man utfäst sig att elektrifiera banan Kemi (Laurila)-Haparanda under denna regeringsperiod. Projektet knyter det finska bannätet närmare det svenska ban-nätet och vidare till Narvik i Norge. Målet för projektet är att förbättra järnvägstransporternas kostnadseffektivitet och industrins konkurrenskraft, stärka de finsk-svenska landtrafikförbin-delsernas användbarhet och funktionsduglighet som en del av TEN-T-stomnätet samt öppna en potential till gränsöverskridande passagerar- och godstrafik. Förbindelsen möjliggör bland annat mer heltäckande transportförbindelser för den containertågtrafik som utvecklas från Narvik till Kina. Förbindelserna till Ryssland är goda inom såväl passagerartrafiken som lo-gistiken. Från Helsingfors kommer man till S:t Petersburg på knappt fyra timmar. Till Moskva går nattåg.

Transitotrafiken har ökat nästan kontinuerligt inom järnvägstrafiken sedan mitten av 1990-talet. I synnerhet järnpelletstrafiken mellan Kostamus och Karleby hamn har ökat. Nya ser-vicekoncept har utformats för att utveckla järnvägstransporterna så att de betjänar godslo-gistikens behov bättre. Man har till exempel inlett containertågtrafik till Kina. Bland annat sågvaror, maskinindustrins produkter, arbetskläder och fartygsdelar har förts till Kina i con-tainrar. Den senaste tiden har transitotrafiken emellertid upphört att växa med undantag av trafiken mellan Kostamus och Karleby. Transitotrafikens framtida utveckling påverkas bland annat av hur hamnarna utvecklas i Ryssland samt av utvecklingen av spårtrafiken i öst-väst-lig riktning i Finland.

Huvuddestinationerna för de internationella sjötransporterna är hamnar vid Östersjön och Nordsjön. De viktigaste export- och importländerna är Tyskland och Sverige; för importen är också Ryssland viktigt. Inom globala sjötransporter har storenheter (bl.a. containrar) blivit det viktigaste transportsättet. Detta syns också i Finlands exporttransporter. Inom sjötrans-porterna har transitotrafiken till Ryssland minskat klart efter finanskrisen 2008. Till detta bi-drar även Rysslands investeringar för att utveckla landets eget hamnnätverk (bl.a. hamnen i Ust-Luga).

Utrikes sjötransporter hanteras i 44 olika hamnar. De tio största hamnarnas andel av all utri-kes godstrafik var cirka 83 %. Hamnarna spelar en viktig roll för Finlands utriutri-keshandels transporter. Effektiva och fungerande transportkedjor förutsätter smidiga förbindelser till hamnar med olika trafikformer. Transitotransporterna är i huvudsak koncentrerade till ham-narna i Karleby, Fredrikshamn-Kotka, Hangö, Helsingfors och Björneborg. De tio insjöham-narna för godstrafik ligger inom Saimens sjödistrikt.

Helsingfors är en av Europas livligaste passagerarhamnar för utrikestrafik. Från Helsingfors finns linjetrafikförbindelser till Stockholm, Tallinn, S:t Petersburg och Travemünde. De täta förbindelserna till Tallinn möjliggör även förbindelser till övriga Baltikum. År 2018 passerade 12,1 miljoner passagerare Helsingfors hamn och flera internationella kryssningspassagerare än någonsin tidigare besökte Helsingfors. Från Åbo hamn finns passagerartrafikförbindelser till Stockholm och Mariehamn. Från Nådendal kan man åka till Kapellskär i Sverige, från Vasa åter till Holmsund (Umeå).

Med hjälp av kabelförbindelse via Nordostpassagen är det möjligt att genomföra den snabb-aste fysiska telekommunikationsrutten från Asien till Nord- och Mellaneuropa via Norge, Ryssland och Finland. Den minskar avsevärt fördröjningen i telekommunikationerna mellan Europa och Asien, vilket är av väsentlig betydelse för bland annat banker och börshandeln.

Snabba telekommunikationsförbindelser är en förutsättning för att utveckla nätförbindelserna för den nya generationens mobilkommunikation (5G).

16

Kabelprojektet i Nordostpassagen har fått brett internationella understöd och de centrala län-derna är intresserade av att delta i projektet. Målet är att kabeln ska byggas på kommersiell basis.

När det gäller den internationella trafiken har coronasituationen i hög grad påverkat person-trafiken i och med reserestriktionerna.

2.5 Finansieringen av trafiksystemet och tillämpade finansieringsmodeller för trafiknätet