Finns det någon brist i det nuvarande medlingsinstitutet och i så fall vad skulle kunna

Som ovan diskuterats finner jag flertalet brister i det nuvarande medlingsinstitutet gällande huruvida barnets bästa tillgodoses. För att barnet bästa ska beaktas i en större utsträckning bör det ske vissa förändringar.

41 Jag tror att det krävs en utvecklad utformning av krav på medlare som ska tillsättas. För att barnets bästa ska kunna beaktas krävs det att medlaren som blivit tillsatt är kunnig om familjerätt och framförallt om principen om barnets bästa som ska genomtränga medlingen. Kraven bör vara en målsättning i samtliga fall en medlare tillsätts. Tanken är att barnets bästa ska vara styrande under medlingen, men förstår inte medlaren innebörden av principen om barnets bästa är målet svårt att uppnås. Införande av juridiska kunskapskrav hos medlare skulle vara förenligt med barnets bästa. Av förarbeten framgår det att juridiska kunskaper är önskvärda och ses som lämpligt att medlaren innehar i vissa fall. För att inte äventyra beaktandet av barnets bästa bör kravet på juridiska kunskaper hos medlare utkrävas i samtliga fall.

Ännu ett problem som jag insett är som sagt att barnet inte syns, i den bemärkelsen att det inte får möjlighet att komma till tals. Att barnet inte syns i processen grundar sig dels i att barnet

42 undvikas men att ha i åtanke är att barnet, i ett tidigare skede, ofta blir involverat i konflikten ändå. Att barnet får komma till tals och framföra sin åsikt kan också ses som positivt. Det är inte en självklarhet att föräldrarna uppfattar barnets inställning och tankegångar och därför skulle rätten för barnet att komma till tals garantera att den riktiga inställningen framförs och förstås.

Skulle barnet få möjlighet att uttrycka sin åsikt bör detta ske genom samtal med en utomstående person med erfarenhet att samtala med barn. Barnet ska inte behöva hamna mellan föräldrarna och låta föräldrarna påverka barnets inställning. En bedömning bör göras i det enskilda fallet huruvida barnet ska höras eller inte och hänsyn bör tas till barnets ålder och mognad. För tillfället hålls frågan angående barnets rätt att komma till tals öppen. En reglering att en bedömning ska genomföras i det enskilda fallet skulle presumera att barnet ska höras, vilket skulle leda till att barnens rättigheter stärks och att barnets bästa i större mån skulle tillgodoses i medlingsförfarandet.

Lagstiftningen som ägde rum år 2006 och som resulterade i ett utvidgat tillämpningsområde för medling har ansetts vara förenlig med barnets bästa. Jag ser dock inget hinder för att det skulle vara möjligt att vidareutveckla denna tankegång på så vis att lagstadga om obligatorisk medling. Den obligatoriska medlingen skulle innebära att medling skulle äga rum vid varje separation som sker. Ett medlingsobligatorium skulle kunna leda till att föräldrar i större utsträckning skulle komma överens genom medling och således undvika förhandling i domstol.

Den nuvarande regleringen ställer varken krav på att föräldrar kommer fram till en samförståndslösning eller att föräldrarna deltar i ett försök att åstadkomma en sådan. Föräldrar ges en lagstadgad möjlighet att uppnå en samförståndslösning men lagstiftaren har inte velat påtvinga medling där det inte finns någon vilja hos föräldrarna. En obligatorisk medling skulle kunna innebära att föräldrar måste delta i ett första möte inför en eventuellt fortsatt medling. Det första obligatoriska mötet skulle kunna jämföras med en introduktion till medling, där föräldrarna skulle kunna se vad den alternativa tvistlösningsmetoden innebär och avgöra om det är ett rimligt alternativ till att lösa konflikten i det specifika fallet. Således skulle detta inte innebära att föräldrarna blir påtvingade att medla utan har istället en valmöjlighet att fortsätta om de finner att en lösning är inom räckhåll.

43 Ett införarande av obligatorisk medling skulle kunna leda till att färre fall behöver gå till domstol. Ett inledande möte tror jag kan få föräldrar att bli mer samarbetsvilliga och få förutfattade meningar angående medling att försvinna. Skulle medling inte vara aktuellt då föräldrar inte är motiverade till fortsatt medling finns fortfarande möjligheten till domstolens inblandning. Det skulle kunna vara värt att diskutera ett obligatorium då detta kan resultera i ett minskat antal konflikter som kräver domstolens inblandning och lösas genom medling istället. Ett obligatorium skulle dessutom skapa en samhällelig acceptans gällande medling med anledning av att medlingen skulle bli vanligt förekommande.

Slutligen vill jag återigen påtala vikten i att barnets bästa betonas så att barnet blir sett i det svenska rättsystemet. Jag har kommit fram till några faktorer som kan leda till att barnet får en framflyttad position inom medling. Ett medlingsobligatorium, där föräldrarna får tillgång till en kompetent medlare som ger föräldrarna verktyg att komma överens, är en av dessa åtgärder som jag förespråkar. Att barnet under medlingsförfarandet skulle höras skulle också leda till en konkret förbättring avseende barnets ställning. I nuläget ska barnets bästa enligt lag tillgodoses, dock överensstämmer inte denna till fullo med realiteten då jag finner flertalet brister som förminskar eller till och med resulterar i att barnet kommer i skymundan. Med ett barnperspektiv i åtanke bör förändring ske. Det räcker inte med att vi förlitar oss på att 6 kap. 2 a § FB genomsyrar medlingsförfarandet då det finns delar i det svenska rättsystemet som äventyrar att principen inte efterlevs i tillräcklig mån.

44

Källförteckning

Offentligt tryck

Regeringens propositioner

Prop. 1981/82:168, Om vårdnad och umgänge m.m.

Prop. 1989/90:107, Om godkännande av konventionen om barnets rättigheter. Prop. 1990/91:8, Om vårdnad och umgänge.

Prop. 1997/98:7, Vårdnad, boende och umgänge. Prop. 2005/06:99, Nya vårdnadsregler.

Prop. 2012/13:189, Förstärka samarbetssamtal.

Statens offentliga utredningar SOU 1979:63, Om föräldraansvar.

SOU 1997:116, Barnets Bästa i främsta rummet.

SOU 2000:77, Omhändertagen - Samhällets ansvar för utsatta barn och unga, Betänkande från LVU-utredningen.

SOU 2005:43, Vårdnad – Boende – Umgänge. Barnets bästa, föräldrars ansvar.

SOU 2011:51, Fortsatt föräldrar - om ansvar, ekonomi och samarbete för barnets skull.

Kommittédirektiv

Kommittédirektiv 1993:120 Handläggning av vårdnadstvister.

Departementsserien Ds 2011:37.

45 Motion Motion 2013/14:So205.

Rättspraxis

Litteratur

Baruch Bush, Robert, Folger, Joseph, Transformativ medling - ett relationellt förhållningssätt

till konflikt, Stockholm, Liber, 2010.

Diesen, Christian, Terapeutisk juridik, Stockholm, Liber, 2011.

Ewerlöf, Göran, Sverne, Tor & Singer, Anna, Barnets bästa - om föräldrars och samhällets

ansvar, Stockholm, Norstedts Juridik AB, 2004.

Lindell, Bengt; Alternativ tvistlösning – Särskilt medling och skiljeförfarande, Uppsala, Iustus Förlag AB, 2000.

Lindell, Bengt, Civilprocessen: rättegång samt skiljeförfarande och medling, Uppsala, Iustus Förlag AB, 2012.

Marklund, Linda, Ett brott – två processer, Medling vid brott och unga lagöverträdare i

straffprocessen, Rättssociologiska institutionen, Lunds universitet, 2011.

Mattsson, Titti, Barnet som subjekt och aktör: en rättslig studie om barn i familjehem, Uppsala, Iustus Förlag AB, 2006.

Melin, Stefan, Barnkonventionen i svensk rätt: principer och regler i urval, Stockholm, Thomson Fakta AB, 2004.

Norman, Jan, Öhman, Lina, Medling och andra former av konflikthantering, Uppsala, Iustus Förlag AB, 2011.

46 Sandgren, Claes, Rättsvetenskap för uppsatsförfattare: ämne, material, metod och

argumentation, Stockholm, Norstedts Juridik AB, 2007.

Rejmer, Annika, Vårdnadstvister: en rättssociologisk studie av tingsrätts funktion vid

handläggning av vårdnadskonflikter med utgångspunkt från barnets bästa, Sociologiska

institutionen, Lunds Universitet, 2003.

Schiratzki, Johanna, Barnrättens grunder, Lund, Studentlitteratur AB, 2010

.

Schiratzki, Johanna, Föräldraansvar i välfärdsrätten, Stockholm, Norstedts Juridik AB, 2013. Schiratzki, Johanna, Mamma och pappa inför rätta, Uppsala, Iustus Förlag AB, 2008.

Singer, Anna, Barnets bästa - om barns rättsliga ställning i familj och samhälle, Uppsala, Norstedts Juridik AB, 2012.

Singer, Anna, Föräldraskap i rättslig belysning, Uppsala, Iustus Förlag AB, 2000.

Sjösten, Mats, Vårdnad, boende och umgänge - samt verkställigheten av sådana avgöranden

och överenskommelser, Vällingby, Norstedts Juridik AB, 2009.

Wikrén, Gerard, Sandesjö, Håkan, Utlänningslagen med kommentarer, Stockholm, Norstedts juridik, 2007.

Öberg, Bente, Öberg, Gunnar, Skiljas, men inte från barnen, Stockholm, Mareld, 2004.

Internationellt material

CRC, General Comment no. 5: General measures of implementation of the Convention on the

Rights of the Child, CRC/GC/2003/5, 2003.

CRC, General Comment no. 12: The right of the child to be heard, CRC/C/GC/12, 2009. Direktiv 2008/52/EG om vissa aspekter på medling på privaträttens område.

FN:s konvention om barnets rättigheter. (Convention on the Rights of the Child, New York, UN Doc. A/Res/44/25), 1989.

47

Övriga källor

Publikationer och artiklar på Internet

Ryrstedt, Eva, svensk juristtidning (SvJT), Samarbetssamtal – leder de till en ”sann”

överenskommelse för barnets bästa, eller bara till en förhandlingslösning, 2009.

Statistiska centralbyrån (SCB), Rapport, Barn, föräldrar och separationer, 2013.

Socialstyrelsen, Vårdnad boende och umgänge - Handbok - stöd för rättstillämpning och

handläggning inom socialtjänstens familjerätt, 2012,

[http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/18675/2012-4-8.pdf] 2015-01-10.

Socialstyrelsen, SOSFS 2012:4, Socialstyrelsens allmänna råd om socialnämndens ansvar för

vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge, 2012,

[http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/18656/2012-3-29.pdf] 2015- 01-15.