Vi har alltså sett att tidningarna i princip över tid haft egna journalister – eller åtminsto-ne persoåtminsto-ner knutna till tidningen som undertecknade det de skrev – och att textreklam
214
Høst (2000:61).
215
Nedanstående bygger på www.phillipsmedia.se (2007-01-08) samt intervju med Tove Phillips (2007-01-05).
216
Det är möjligt att det finns flera reguljära innehållsleverantörer till gratistidningar, men detta är vad jag stött på under alla studier jag gjort inom området.
217
inte varit ett särskilt förekommande fenomen. Merparten av journalistiken har kunnat karaktäriseras som neutral.
Om gratistidningarna ofta skyllts för textreklam, har de i princip aldrig omtalats i samband med ett motsatt förhållningssätt: kritisk granskning av sådant som sker i sam-hället eller grävande journalistik, dvs. att agera tredje statmakten. Även om de inte för-väntas vara granskare utan snarare bara reklambärare, är det dock möjligt att en empirisk undersökning kan rubba det som ”alla vet”.
Vad är då kritisk granskning? I det här fallet har jag valt att utgå från de fall då tid-ningen i sig – inte någon som intervjuas i tidtid-ningen – driver en linje mot någon/något som i något avseende kan definieras som makt i vid bemärkelse. Finns det överhuvudta-get en granskning av olika samhällsfenomen i någon av de undersökta tidningarna?
Det kan direkt konstateras att kritisk granskning förekommer mycket sparsamt i de undersökta tidningarna, precis som textreklam. I tabellbilagan, tabell B10, finns samtliga år och tidningar redovisade i detalj. Här räcker det att konstater att kritiskt granskande förekommer med i genomsnitt någon artikel varje undersökt år i Markbladet. Detsamma gäller ST-tidningen, men inte riktigt varje år. Det finns inte någon kritiskt granskande arti-kel i Annonsbladet Borlänge och en enda artiarti-kel i Mitt i Botkyrka/Salem, under 2005.
I Markbladet handlar de kritiskt granskande artiklarna framför allt om när kommunen inte skött sig som den bör. Kommunen har lovat saker som den inte hållit, den har inte skött sina affärer som den borde eller den har verkställt beslut alldeles för sent.218 Ex-empel från ST-tidningen är hur upphandlingen gick till med båttrafiken efter att Tjörn-bron rasat, där ST-tidningen menar att beredningen av ärendet inte uppfyllde objektivi-tetskrav.219
Det finns förstås också artiklar som inte kan sägas vara direkt kritiskt granskande, men som tar upp ett angeläget ämne på ett engagerat sätt. Sådana texter finns bland annat i Mitt i Botkyrka/Salem om exempelvis utvecklingsstörda barn i Botkyrka där man diskuterar kring huruvida det är testerna eller barnen det egentligen är fel på.220
Neutralitet, eller raka nyheter, är således det som huvudsakligen återfinns i de stude-rade gratistidningarna.
Samma brasklapp som ifråga om textreklam måste dock nämnas här: urvalet av tid-ningar är relativt litet för att studera något som inte med självklarhet är så vanligt före-kommande. Men att det finns viss, men liten, kritisk granskning kan vi fastslå. Detsam-ma gäller Borås Tidning (tabell B10 i tabellbilagan); både ifråga om brasklappen och neut-raliteten. Enstaka fall av kritiskt granskande artiklar finns i Borås Tidning 1975 och 1990, men däremot inte under den undersökta perioden 2005. Därmed inte sagt att sådana artiklar alls inte fanns i BT under 2005; de kan finnas i andra utgåvor än de här under-sökta, men det är inget inslag som är helt självklart en vanlig vecka i tidningen.
Kvaliteter
De fyra tidningarna uppvisar såväl likheter som skillnader vad gäller den redaktionella kvaliteten. Den tidning som framför allt skiljer sig från övriga är Annonsbladet Borlänge, framför allt genom att ha så mycket mindre redaktionellt material än de andra. Den sak-nar också den redaktionella bredd som de övriga tre tidningarna uppvisar, särskilt under senare år. Att Annonsbladet Borlänge är den tidning som i störst utsträckning har konkur-rens av en betaltidning på orten är naturligtvis en viktig förklaring.
218 Markbladet (1985-10-23, 2005-10-13, 2005-10-20). 219 ST-tidningen (1980-10-21). 220 Mitt i Botkyrka/Salem (1995-10-10).
I de andra tre tidningarna finns dels ett relativt omfattande redaktionellt material med bredd, dels en livlig debatt. Många insändare gör att många ämnesområden tas upp och många röster kommer till tals. I Markbladet och ST-tidningen finns också en del kommen-terande material, främst i form av krönikor.
Borås Tidning har naturligtvis en stor bredd i sitt redaktionella material, liksom
tradi-tionella ledarsidor, något som saknas i gratistidningarna. I övrigt finns både likheter och skillnader: förutom inrikes/utrikes som enbart finns i Borås Tidning, är sport och lokala nyheter ett frekvent material i princip i alla tidningarna. Sport är en innehållskategori som brukar räknas till de lättare ämnena, tillsammans med bland annat olyckor och brott, samtidigt som både sport och olyckor/brott också är självklara inslag i alla slags tidningar. Sport finns i alla undersökta tidningar, men olyckor och brott endast finns i någon större utsträckning i ST-tidningen och Mitt i Borkytka/Salem, de båda tidningarna som 2005 är mest tidningslika.
Tydligt är att det redaktionella innehållet i samtliga tidningar är väldigt neutralt, även i
Borås Tidning. Även om såväl kritisk granskning som textreklam förekommer, är det
säll-synt. Här bör dock återigen påpekas att undersökningsmaterialet är aningens för klent för den här typen av analys.
På samtliga undersökta gratistidningar finns anställda journalister, men i olika ut-sträckning. Markbladet och ST-tidningen är de båda tidningar som har störst redaktionell styrka. Efter 1990 kan åtminstone hälften av det redaktionella materialet identifieras med skribent i tidningarna, vilket tyder på att det funnit journalister på tidningarna åt-minstone sedan dess, men troligen tidigare. Det finns också enskilda företag som specia-liserat sig på att sälja redaktionellt material till gratistidningar.
Men har då kvaliteten på gratistidningarna förändrats över tid? Det är en klurig fråga. Är det kvalitet som ät mätt, och är det redovisade resultatet något som går att generalise-ra utöver de fygeneralise-ra tidningar som studegeneralise-rats här? Ett antal indikatorer på innehållslig kvali-tet är mätta, och jag menar dessutom att resultakvali-tet troligen går att överföra på merparten av den svenska gratistidningsfloran. Det finns inget skäl att anta att vare sig textreklam eller kritisk granskning är något som är särskilt mycket mer eller mindre förekommande i andra gratistidningar – men det kan naturligtvis finnas enskilda undantag. Detsamma gäller övriga indikatorer som undersökts. Kvaliteten har blivit bättre över tid, huvudsak-ligen genom bredden i innehållet.
9. FRAMTIDEN FÖR VECKOUTGIVNA GRATIS-
TIDNINGAR?
___________________________________________________________________
Att diskutera framtiden är aldrig enkelt. Om det inte finns möjlighet att titta i backspe-geln är det än svårare. I de föregående kapitlen har blicken bakåt gett viss insikt. Att kunna se den innehållsliga utvecklingen är viktigt och strukturen är kartlagd sedan tidi-gare,221 så här är snarast platsen att försöka utveckla perspektivet.
Att tidningarna läses är en viktig faktor, hur det omgivande tidningslandskapet i form av konkurrens kan komma att förändras är en annan, och tidningarnas status är en tred-je. Här ska vi diskutera det sistnämnda, där branschföreningen och det nyinrättade kans-liet spelar en stor roll.