Vid mitten av 1900-talet ifrågasattes rasbegreppet på populationsgenetisk grund. Det stod klart att olika populationer på jorden skiljer sig åt beträffande allelfrekvenser och att dessa gradvis förändras geografiskt. För detta introducerades begreppet kliner. Det tycktes också som att dessa kliner i många fall inte alls överlappade med varandra, vilket man borde för-vänta sig om de reflekterade övergångar mellan genetiskt enhetliga raser. F. B. Livingstone skrev 1962 under rubriken ”On the Non-Existence of human races”: ”The theoretical analy-sis of clines has barely begun but there seems to be no need for the concept of race in this analysis”.107 Rasbegreppet har vidare inte bara ifrågasatts för människan, utan över huvud taget. En annan viktig upptäckt var att den genetiska variationen mellan individer inom en population överstiger den mellan populationer. Richard Lewontin har illustrerat detta förhål-lande med att om enbart Xhosa-folket fån Afrikas sydspets skulle finnas kvar, så skulle ändå 80 % av mänsklighetens totala genetiska variation vara bevarad.108
I Hennigs ”Phylogenetic Systematics” från 1966 klargjordes hur systematiken måste förändras om man vill formulera hypoteser om släktskap.109 En viktig konsekvens är att grupperingarna inte skall förstås som kategorier baserade på organismernas olika egenska-per.110 Organismer kan ju utvecklas till att avvika hur mycket som helst från varandra men ändå ha ett gemensamt ursprung. En annan konsekvens är att Linnés begrepp, som klass, ord-ning, familj och släkte saknar teoretisk betydelse. Vad har då detta för betydelse för begreppet ras? Ett fylogenetiskt rasbegrepp har rätt nyligen föreslagits.111 Detta förutsätter att man i hi-storien haft reproduktiva populationer av människor som splittras till (i stort sett) isolerade sådana populationer, vilket kan representeras i ett förgrenande fylogenetiskt träd. Problemet med detta är dock att de allra flesta populationer inte är isolerade på detta vis, så även om ett sådant rasbegrepp är tänkbart, tycks det inte motsvara verkliga förhållanden. Under senare tid har dock flera intressanta släktträd över mänskliga populationer publicerats. Dessa visar vis-serligen på släktskap, men det kan vara missvisande att se detta som ett fylogenetiskt släkt-skap. Istället kan det, beroende metod, reflektera graden av genetiskt utbyte mellan populatio-nerna (se nedan).
Fylogenetiska träd kan upprättas för enskilda DNA-segment. Av stort intresse är fylogenetiska studier av mitokondrie-DNA, eftersom mitokondrier endast nedärvs från mö-dernet. 112 Studier av detta slag ligger till grund för talet om en ”Eva” i Afrika för mellan 100
000 och 200 000 år sedan.113 De äldsta fossila fynden av anatomiskt moderna människor är ca 160 000 år gamla och från Etiopien.114 Y-kromosomen, som ju bara finns hos män, har an-vänts i liknande studier. Som en motsvarighet till ”Eva” ovan talas det ibland om en ”Y-kromosoms-Adam” som dock levde mycket mera nyligen.115 ”Y-kromosoms-Adam” och ”Mi-tokondrie-Eva” träffades alltså aldrig. Det är förstås viktigt att ha klart för sig att dessa inte var den första mannen respektive första kvinnan; bland dem som levde vid deras respektive tidpunkter är dem de enda vars Y-kromosomer respektive mitokondrie-DNAn förts vidare ända till vår tid. Liksom fallet med mitokondrie-DNA stöder Y-kromosoms data ett afrikanskt ursprung för alla nu levande människor. Studier på andra gener stöder också denna hypotes. Det kan vara värt att påpeka att sådana överlapp inte är nödvändigheter; situationer där män invandrat i ett visst område, exempelvis, kan resultera i populationer där Y-kromosomerna har ett annat ursprung än mitokondrie-DNA. I Europa har man noterat sådana avvikelser.116 Det finns vanligen flera olika varianter av Y-kromosomer och mitokondrie-DNAn i en och samma population och samma varianter kan finnas i olika populationer, vilket reflekterar att popula-tionerna inte varit fullständigt isolerade från varandra.117 Även om man alltså utan vidare kan rekonstruera fylogenier för mitokondrie-DNA och Y-kromosomer, eller andra gener är det alltså inte helt korrekt att tala om fylogenier för populationer, eftersom de inte är strikt repro-duktivt isolerade från varandra. Träd som baseras på allelfrekvenser i populationer, snarare än direkta sekvensjämförelser, visar som sagt på släktskap i vid bemärkelse men inte helt säkert på verklig fylogenetisk förgrening.118 Detta är något som diskuteras i vetenskaplig litteratur, där man förstås är fullt medveten om detta. I populära framställningar kan sådana viktiga de-taljer dock missas.
Många genomgripande historiska förlopp, exempelvis expansionen av bantu-talande jordbrukare i Afrika motsvaras av tydliga spår i förekomsten av både Y-kromosom- och mitokondrie-DNA-varianter.119 En uppmärksammad undersökning har visat att språkfa-miljerna mycket väl överensstämmer med släktskapet mellan motsvarande ursprungsbefolk-ningar.120 Ett undantag kan vara värt att nämna här, för det belyser en begreppsförvirring vi kommer att stöta på i en del av läroböckerna. Samerna står andra européer genetiskt nära, men talar ett uraliskt-yukaghiriskt språk, liksom samojederna. De senare står mongolerna genetiskt nära, vilka talar ett altaiskt språk. Ett genetiskt utbyte mellan samojeder och samer är förstås en möjlighet och klassisk rasbiologisk litteratur talade om ”lappar” som en ”nordisk-mongolisk blandtyp”.121 Samer uppvisar intressant nog tydliga avvikelser i frekvenser av Y-kromosom-varianter från etniska svenskar. Dock har man inte funnit något som tyder på ett
särpräglat mongoliskt inslag hos samer i detta avseende.122 Samerna står finländarna språkligt nära och det kan här vara värt att nämna att studiet av Y-kromosomer stöder en i arkeologiska fynd grundad hypotes om dubbelt, östligt respektive västligt, ursprung för finländare.123
Vidare kan det vara intressant att studera varje varierande egenskaps historia för sig. Har blå ögon, exempelvis, uppkommit en eller flera gånger? Svaret på denna fråga tycks vara en gång.124 Det är alltid exakt samma position i DNA som skiljer blåögda från brunögda. De senare bevarar den ursprungliga basen i denna position som exempelvis också hästar, hun-dar och råttor uppvisar (notera att brunögda kan ha allelen för blåögdhet i enkel uppsättning). Därför är det parsimoniskt att anta att blåögdhet uppkommit endast en gång och hos alla drab-bade härstammar från en enda individ (som var brunögd heterozygot).
Studiet av människans biologiska variation och genetiska historia är intensivare än någonsin. Man har till och med lyckats studera inte mindre än en miljon baser DNA från Neanderthalare, vilka är genetiskt distinkta från moderna människor.125 En fråga som dock fortfarande diskuteras flitigt är om sådana ”arkaiska” människor i någon utsträckning korsat sig med moderna människor när dessa spred sig från Afrika och om detta lämnat några gene-tiska spår.126 Som något av en fortsättning på HUGO-projektet bedrivs nu ”The Human Ge-nome Diversity Project”. Detta har dock bromsats av vissa problem; projektet har delvis mo-tiverats såsom medicinskt intressant, varför vissa ”ursprungsbefolkningar” uttryckt oro för att deras DNA skulle utnyttjas i kommersiella intressen, likt en kolonialistisk exploatering av också denna resurs.127 Ett liknande projekt har startats på initiativ av ”the National Geo-graphic Society” kallat ”the GenoGeo-graphic project”, dock utan medicinska implikationer och med en något enklare teknisk approach.128
En inte ringa mängd artiklar diskuterar bristen av adekvat terminologi för att beskriva människans genetiska variation; det gamla rasbegreppet anses allmänt som oanvändbart.129
1
LINDROTH, 1978: Svensk lärdomshistoria –Frihetstiden, LINDROTH, 1994: "The Two Faces of Linnaeus".
2
LINDROTH, 1994: "The Two Faces of Linnaeus"..
3
LINDROTH, 1978: Svensk lärdomshistoria –Frihetstiden, LINDROTH, 1994: "The Two Faces of Linnaeus".
4
BROBERG, 1975: HOMO SAPIENS L. Studier i Carl von Linnés Naturuppfattning och Människolära.
5
Ibid.
6
Ibid. BROBERG, 1994: "Linnaeus's Classification of Man".
7 BROBERG, 1994: "Linnaeus's Classification of Man".
8
BROBERG, 1975: HOMO SAPIENS L. Studier i Carl von Linnés Naturuppfattning och Människolära, BROBERG, 1994: "Lin-naeus's Classification of Man".
9
UDDENBERG, 2003: Idéer om livet –En biologihistoria, II.
10
11
Ibid.
12
UDDENBERG, 2003: Idéer om livet –En biologihistoria, II.
13
Ibid.
14
HOSSFELD, 2005: Geschichte der biologischen Anthropologie in Deutschland : von den Anfängen bis in die Nachkriegszeit.
15
Ibid.
16
UDDENBERG, 2003: Idéer om livet –En biologihistoria, II.
17
Ibid.
18
Ibid.
19
GOULD, 1981: Den felmätta människan.
20
PURVES, 2004: Neuroscience, 3rd ed.
21
Citat enligt: GOULD, 1981: Den felmätta människan 95.
22
Ibid. 83.
23
HALLER, 1970: "The Species Problem: Nineteenth-Century Concepts of Racial Inferiority in the Origin of Man Contro-versy", American Anthropologist 72, UDDENBERG, 2003: Idéer om livet –En biologihistoria, II.
24
GOULD, 1981: Den felmätta människan, HALLER, 1970: "The Species Problem: Nineteenth-Century Concepts of Racial Inferiority in the Origin of Man Controversy", American Anthropologist 72.
25
GOULD, 1981: Den felmätta människan.
26
Ibid.
27
Ibid, HALLER, 1970: "The Species Problem: Nineteenth-Century Concepts of Racial Inferiority in the Origin of Man Con-troversy", American Anthropologist 72.
28
MAYR, 1982: The growth of biological thought : diversity, evolution, and inheritance.
29
Ibid.
30
JUNKER & HOSSFELD, 2001: Die Entdeckung der Evolution.
31
ERIKSSON, 1990: Västerlandets Idéhistoria 1800–1950, UDDENBERG, 2003: Idéer om livet –En biologihistoria, I.
32
GHISELIN, 1997: Metaphysics and the origin of species.
33
ERIKSSON, 1990: Västerlandets Idéhistoria 1800–1950, LIEDMAN, 1991: Från Platon till Gorbatjov.
34
MAYR, 1982: The growth of biological thought : diversity, evolution, and inheritance, UDDENBERG, 2003: Idéer om livet – En biologihistoria, I.
35
MAYR, 1982: The growth of biological thought : diversity, evolution, and inheritance.
36
UDDENBERG, 2003: Idéer om livet –En biologihistoria, II, UDDENBERG, 2003: Idéer om livet –En biologihistoria, I.
37
GOULD, 1987: Pandans tumme.
38
HOSSFELD, 2005: Geschichte der biologischen Anthropologie in Deutschland : von den Anfängen bis in die Nachkriegszeit.
39
ERIKSSON, 1990: Västerlandets Idéhistoria 1800–1950 121.
40
HOSSFELD, 2005: Geschichte der biologischen Anthropologie in Deutschland : von den Anfängen bis in die Nachkriegszeit.
41 Ibid. 42 Ibid. 43 Ibid. 44
DOBZHANSKY, MONTAGU & COON, 1963: "Two Views of Coon's Origin of Races with Comments by Coon and Replies", Current Anthropology 4.
45
FRÄNGSMYR, 2006: Pekingmänniskan –En historia utan slut.
46
MAYR, 1982: The growth of biological thought : diversity, evolution, and inheritance 634.
47
MÜNTZING, 1953: Ärftlighetsforskning.
48
49 Ibid. 253. 50 Ibid. 252. 51
HAGERMAN, 2006: Det rena landet: Om konsten att uppfinna sina förfäder, UDDENBERG, 2003: Idéer om livet –En biologi-historia, II.
52
HAGERMAN, 2006: Det rena landet: Om konsten att uppfinna sina förfäder.
53
Ibid.
54
HOSSFELD, 2005: Geschichte der biologischen Anthropologie in Deutschland : von den Anfängen bis in die Nachkriegszeit.
55
GÜNTHER, 1925: Europas raser 54.
56 Ibid. 55–56. 57 Ibid. 56. 58 Ibid. 144. 59 Ibid. 60 Ibid. 221. 61
ARNOLD, 2006: "'Arierdämmerung': race and archaeology in Nazi Germany", World archaeology 38, BURLEIGH & W IP-PERMANN, 1991: The racial state : Germany, 1933-1945, PRINGLE, 2007: Härskarplanen.
62
PRINGLE, 2007: Härskarplanen.
63
Ibid.
64
BURLEIGH & WIPPERMANN, 1991: The racial state : Germany, 1933-1945, PRINGLE, 2007: Härskarplanen.
65
HOSSFELD, 2005: Geschichte der biologischen Anthropologie in Deutschland : von den Anfängen bis in die Nachkriegszeit.
66
MAZUMDAR, 2002: "'Reform' eugenics and the decline of Mendelism", Trends Genet 18.
67
För en utförligare beskrivning, se: UDDENBERG, 2003: Idéer om livet –En biologihistoria, II.
68
Ibid.
69
MAZUMDAR, 2002: "'Reform' eugenics and the decline of Mendelism", Trends Genet 18.
70
Ibid.
71
ALLEN, 1997: "The social and economic origins of genetic determinism: a case history of the American Eugenics Move-ment, 1900-1940 and its lessons for today", Genetica 99, MAZUMDAR, 2002: "'Reform' eugenics and the decline of Men-delism", Trends Genet 18.
72
LENZ, 1931: Menschliche Auslese und Rassenhygiene, II. 95.
73
ALLEN, 1997: "The social and economic origins of genetic determinism: a case history of the American Eugenics Move-ment, 1900-1940 and its lessons for today", Genetica 99.
74
MAZUMDAR, 2002: "'Reform' eugenics and the decline of Mendelism", Trends Genet 18.
75
LENZ, 1931: Menschliche Auslese und Rassenhygiene, II. 271.
76
Ibid. 273.
77
BURLEIGH & WIPPERMANN, 1991: The racial state : Germany, 1933-1945, MAZUMDAR, 2002: "'Reform' eugenics and the decline of Mendelism", Trends Genet 18.
78
MAZUMDAR, 2002: "'Reform' eugenics and the decline of Mendelism", Trends Genet 18.
79
UDDENBERG, 2003: Idéer om livet –En biologihistoria, II.
80
PAUL, 1984: "Eugenics and the left", Journal of the History of Ideas 45.
81
MAZUMDAR, 2002: "'Reform' eugenics and the decline of Mendelism", Trends Genet 18.
82
Ibid.
83
Ibid.
84
NICCOL, "GATTACA", regi Andrew Niccol (1997).
85
86
MADLEY, 2005: "From Africa to Auschwitz: How German South West Africa Incubated Ideas and Methods Adopted and Developed by the Nazis in Eastern Europe", European History Quarterly 35.
87
BAUR, LENZ & FISCHER, 1927: Menschliche Erblichkeitslehre und Rassenhygiene, 3., verm. und verb. Aufl. ed.
88
LINDQUIST, 1991: Förädlade svenskar, MADLEY, 2005: "From Africa to Auschwitz: How German South West Africa Incubated Ideas and Methods Adopted and Developed by the Nazis in Eastern Europe", European History Quarterly 35.
89
PROVINE, 1973: "Geneticists and the biology of race crossing", Science 182.
90 Ibid. 91 Ibid. 92 Ibid. 93
LENZ, 1931: Menschliche Auslese und Rassenhygiene, II. 415.
94
Ibid. 417.
95
PALME, 1968: Politik är att vilja 64.
96
BROBERG & TYDÉN, 2005: Oönskade i folkhemmet, LINDQUIST, 1991: Förädlade svenskar, UDDENBERG, 2003: Idéer om livet –En biologihistoria, II.
97
BROBERG & TYDÉN, 2005: Oönskade i folkhemmet.
98
Ibid.
99
Ibid.
100
MYRDAL & MYRDAL, 1934: Kris i befolkningsfrågan 205–226.
101
MYRDAL, 1996 (1944): An American Dilemma, 1. 89.
102
Se HIRDMAN, 2007: Det tänkande hjärtat: boken om Alva Myrdal 262–268.
103
LINDQUIST, 1991: Förädlade svenskar.
104
BROBERG & TYDÉN, 2005: Oönskade i folkhemmet 157.
105
Ibid.
106
MÉTRAUX, 1952: "U.N.E.S.C.O's New Statement on Race: The Provisional Text", Man 52.
107
LIVINGSTONE, 1962: "On the Non-Existence of Human Races", Current Anthropology 3.
108
LEWONTIN, 2000: Human diversity 23.
109
HENNIG, 1966: Phylogenetic systematics, Illinois Reissue, 1999 ed.
110
GHISELIN, 1997: Metaphysics and the origin of species.
111
ANDREASEN, 2000: "Race: Biological Reality or Social Construct?" Philosophy of Science 67 (Proceedings).
112
INGMAN et al., 2000: "Mitochondrial genome variation and the origin of modern humans", Nature 408, UNDERHILL & KIVISILD, 2007: "Use of y chromosome and mitochondrial DNA population structure in tracing human migrations", Annu Rev Genet 41.
113
GIBBONS, 1997: "Y chromosome shows that Adam was African", Science 278.
114
GIBBONS, 2003: "Paleoanthropology. Oldest members of Homo sapiens discovered in Africa", Science 300.
115
GIBBONS, 1997: "Y chromosome shows that Adam was African", Science 278. CAVALLI-SFORZA, 2005: "The Human Genome Diversity Project: past, present and future", Nat Rev Genet 6, JONES, 1997: In the blood: God, Genes and Destiny.
116
UNDERHILL & KIVISILD, 2007: "Use of y chromosome and mitochondrial DNA population structure in tracing human migrations", Annu Rev Genet 41.
117
Ibid.
118
S.k. population tree analysis, PTA. För diskussion och vidare referenser, se CAVALLI-SFORZA, 2005: "The Human Ge-nome Diversity Project: past, present and future", Nat Rev Genet 6.
119
UNDERHILL & KIVISILD, 2007: "Use of y chromosome and mitochondrial DNA population structure in tracing human migrations", Annu Rev Genet 41.
120
CAVALLI-SFORZA, 1997: "Genes, peoples, and languages", Proc Natl Acad Sci U S A 94, CAVALLI-SFORZA, 2000: Genes, peoples, and languages.
121
BAUR, LENZ & FISCHER, 1927: Menschliche Erblichkeitslehre und Rassenhygiene, 3., verm. und verb. Aufl. ed.
122
TAMBETS et al., 2004: "The western and eastern roots of the Saami--the story of genetic "outliers" told by mitochondrial DNA and Y chromosomes", Am J Hum Genet 74.
123
KITTLES et al., 1998: "Dual origins of Finns revealed by Y chromosome haplotype variation", Am J Hum Genet 62.
124
EIBERG et al., 2008: "Blue eye color in humans may be caused by a perfectly associated founder mutation in a regulatory element located within the HERC2 gene inhibiting OCA2 expression", Hum Genet 123, STURM et al., 2008: "A single SNP in an evolutionary conserved region within intron 86 of the HERC2 gene determines human blue-brown eye color", Am J Hum Genet 82.
125
GREEN et al., 2006: "Analysis of one million base pairs of Neanderthal DNA", Nature 444.
126
HAWKS et al., 2008: "A genetic legacy from archaic Homo", Trends Genet 24.
127
CAVALLI-SFORZA, 2005: "The Human Genome Diversity Project: past, present and future", Nat Rev Genet 6, M'CHAREK, 2005: The Human Genome Diversity Project : an ethnography of scientific practice.
128
SHREEVE, 2006: "The greatest journey", National Geographic 209, SHREEVE, 2006: "Reading secrets of the blood", Na-tional Geographic 209.
129
BAMSHAD et al., 2004: "Deconstructing the relationship between genetics and race", Nat Rev Genet 5, ROYAL & D UN-STON, 2004: "Changing the paradigm from 'race' to human genome variation", Nat Genet 36, SANKAR & CHO, 2002: "Genet-ics. Toward a new vocabulary of human genetic variation", Science 298.