Vi bakade samman fem frågor (6-10) från vårt empiriska material. Dessa frågor går in i varandra och handlar om de bakomliggande motiven av valet av huvudämne samt sidoämne hos studenterna på enheten NMS samt BUV.
Huvudämne
Vad det gäller fråga nr sex har vi kunnat notera att studenterna på respektive enhet det vill säga NMS samt BUV har gjort ett medvetet val. Detta kan man se i svarsfrekvensen som respondenterna har lämnat i enkätundersökningen. Där kan man se att över 70% av samtliga tillfrågade har nämnt eget intresse som den bakomliggande motivet vid valet av huvudämnet. Vi kan även se att respondenternas tidigare erfarenheter och tidigare skolgång också har påverkat deras val av utbildning vid högre nivå (fråga 7). Detta kunde vi konstatera efter att ha granskat fråga nr sju där ca 70% av både kvinnliga och manliga tillfrågade svarade ja på den frågan. En del av respondenterna uttryckta sig på följande sätt: ”Jag vet att jag är bra på ämnet därför blev valet naturligt för mig. Jag vet att jag är mycket bra på matematik” .
”Viktigt ämne vars undervisning behövde/behöver förändras samt att jag tycker att matematik är intressant” (NMS kvinna). En kvinnlig student på BUV skrev däremot så här: ”Matematik har alltid varit ett svårt ämne för mig” Två manliga studenter på BUV uttryckte sig enligt följande sätt: ”Stort antal platser så större chans att komma in ”Ville inte läsa mer matematik, var trött på ämnet”. Samma tendens kunde vi uppmärksamma även hos de manliga studenterna på NMS: ”Upptäckte hur spännande matematik är.” Genom att tolka svaren från fråga åtta kunde vi utröna att de flesta av respondenterna inte var intresserade av den andra enheten d.v.s. studenter som läser BUV var inte intresserade av att läsa på NMS och vise versa. Över 85% av de kvinnliga och de manliga tillfrågade svarade nej på den frågan. Åter
Sidoämne
Vi har kunnat se ett blandat responsresultat av studenterna som har blivit tillfrågade under fråga nio samt tio som just handlade om valet av sidoämne. En del var positivt inställda till matematik som sidoämne medan andra var mer negativa till att välja matematik som sidoämne. En del av de manliga samt kvinnliga studenterna på NMS har uttryckt sig på följande sätt: ”Jag har ju matematik som huvudämne och ville därför ha andra ämnen som sidoämnen”, ”Jag sökte andra ämne för att vidga mina kunskaper som blivande pedagog” Samma benägenhet har vi kunnat se även hos studenterna på BUV vad det gäller manliga och kvinnliga studenter, en del av studenterna har uttryckt sig enligt följande sätt: ”Jag valde bort ämnen som har med matematik att göra.”, ”Jag är inte intresserad av matte och valde därför inte matte”. Trots den blandade svaras frekvensen har vi kunnat konstatera att studenterna på BUV har en mer negativt inställning till ämnet matematik som sidoämne än vad studenterna har på huvudenheten NMS samtidigt som vi har fåt det bekräftat att det finns mer negativa attityder hos de kvinnliga studenterna på BUV än de manliga på samma huvudenhet. Men å andra sidan finns det nästan inga skillnader mellan de kvinnliga och manliga studenternas svar. Totalt svarade 63 procent av de kvinnliga och 64 procent av de manliga studenterna på BUV att de inte valt ett ämne som har med matematik att göra. Studenterna på NMS har ett annorlunda förhållningssätt än vad deras kollegor har på BUV. Det vill säga trots att fler studenter på NMS har medvetet valt bort matematik som sidoämne har de visat en mer positiv inställning mot ämnet matematik. Anledningen varför de har valt bort mattematik som sidoämne är p.g.a. flertalet ville vidga sina pedagogiska vyer.
Vår uppfattning är att samtliga som har blivit tillfrågade hade en positiv inställning till sitt val av huvudämne. Vi har inte kunnat spåra några negativa tendenser som eventuellt kan ha påverkat studenternas val av huvudämnet. Dessutom har 40 procent av alla tillfrågade svarat att deras egna skolupplevelser vad det gäller matematik har påverkat deras val av huvudämne. När vi sammanställde resultatet kunde vi se att det inte fanns någon skillnad mellan könen vad gäller deras svar på den frågan. Vad kan det bero på att resultatet ser ut som det gör? Vi anser att detta är ett bevis på att skillnaderna mellan könen gällande deras förhållningssätt till matematik håller på att försvinna.
Vi har märkt att resultatet inte stämmer till 100% med den litteratur vi har läst. Imsen (2000) anser att vi fortfarande befinner oss på samma nivå som vi gjorde på 70-talet vad gäller attitydskillnader mellan könen.
Vi anser ändå att det är mycket essentiellt att som blivande lärare är man fullt medveten om sitt eget förhållningssätt till det ämnet man skall undervisa. Teorin vi har läst förstärker bilden hur viktigt det är att ha en pedagog som är motiverad, kunnig och intresserad av ämnet. Malmer (1999) Lärarens attityd till matematik har en avgörande betydelse för hur eleverna upplever ämnet. Alla som arbetar med att undervisa i ett ämne har själva någon form av bakgrund och därmed en attityd som byggs utifrån den bakgrunden. Lärarens eget förhållningssätt till ämnet har stor betydelse. Risken är överhängande att elevens intresse för själva ämnet matematik släcks vilket kan ha allvarliga konsekvenser i form av att eleven kommer att ha en negativ attityd till ämnet matematik. I framtiden kan det få konsekvensen att allt färre söker sig till utbildningar som innehåller mycket matematik