Ett sätt är att försöka rätta till de brister som respektive kön har, till exempel att flickor ska våga ta för sig mer medan pojkar ska visa större respekt och inte ta lika mycket plats i klassrummet. För att nå det här målet måste skolan kunna erbjuda en matematikundervisning som passar allas förutsättningar. Varje elev ska därmed ges den undervisning som passar just denna elev bäst. Är då detta en undervisning som skiljer sig åt mellan könen, det vill säga en typ av könssegregerad undervisning då skillnader råder mellan flickor och pojkar? Uttrycket kanske tolkas på detta vis men vi menar att det inte finns några typiska kvinnliga eller manliga matematiska egenskaper. De skillnader som råder är en produkt av ett patriarkaliskt samhälle där mannen är dess norm. Varje individ ska ges rätten att utveckla de egenskaper som eleven själv vill ha utan att tvingas utsättas för samhälliga könsfördomar.
Vi menar att all undervisning istället måste anpassas utifrån varje individ och efter dennes behov och krav. Först då kan man prata om en könsneutral undervisning och en matematikundervisning för alla! (Walkerdine, 1998). Givetvis är detta en idealbild och vissa skulle även kalla den för utopisk. Är den realistisk i dagsläget?
Nej, vi är långt ifrån denna vision och att ändra på, som i detta fall, hela samhället kommer att ta lång tid. Samtidigt brottas skolans matematiklärare med stora grupper och ont om tid vilket ytterligare omöjliggör en tydligt individanpassad undervisning. Möjligtvis krävs en översyn av hela skolverksamheten för att kunna genomföra de ändringar som krävs för att nå en totalt individanpassad och könsneutral undervisning. I en undervisning där alla elever förväntas skapa sin egen förståelse kan problem dyka upp och uppenbara sig i att eleven inte får den grunden som han eller hon skall ha för att få en bra matematiskförståelse. Detta innebär att det är lärarens uppgift att kanalisera elevernas kunskaper.
Därför tycker vi att flickorna måste tas på allvar! Läraren måste lyssna på flickorna och inse att undervisningen måste ändras för att passa även dessa, såväl som alla andra elever. Enligt vår uppfattning, leder detta med största sannolikhet till att öka flickornas intresse för matematik vilket kommer att leda till en större andel flickor på matematikintensiva högskoleutbildningar. I ett allt mer högteknologiskt samhälle ställs höga krav på spetskompetens inom företag för att följa med i utvecklingen (Grevholm, 1998).
Kunskap blir därmed en mycket viktig del i ett företags framgång. Att få in fler kvinnor i teknikyrken blir då för samhället en ekonomisk fördel ur konkurrenshänseende. Detta leder till att högre krav ställs på läraren att vara lyhörd för att få alla elever att nå sin fulla potential. För att nå detta mål krävs mycket tid och eftertanke plus stöd från politiker och skolledning. Vi möts av könsskillnader dagligen genom olika möten med traditioner och attityder som skapats genom historien. Trots det svåra arbetet, har skolan en viktig uppgift att fylla eftersom skolan är en sådan viktig del samhället. I alla ämnen måste jämställdhet prioriteras och tydliga mål och riktlinjer måste sättas upp, detta för att alla verksamma i skolan ska ha en gemensam strategi. Denna strategi inkluderas även i matematikämnet. Vi anser att en jämställd undervisning inte bara är en rättvisefråga utan även en ekonomisk fråga vilket möjligtvis kan påskynda utvecklingen mot en mer effektiv matematikundervisning för alla utan undantag. Även om uppoffringen är stor är nyttan än större.
7 Avslutning
Vårt syfte med arbetet var att klargöra vilka attitydskillnader som finns mellan könen inom ämnet matematik. Vi har även genom teoristudier hittat bakomliggande orsaker till varför dessa skillnader uppstår mellan könen. Men något som vi skall ta med oss ut i yrkeslivet som professionella lärare är att inte gå in med inställningen att flickor har svårare för ämnet matematiken. En lärare som går in med den inställningen förmedlar ett dåligt budskap till både könen och kan påverka deras attityd, självförtroende och prestationer i ämnet framöver. Vi antar att det bygger på att det fortfarande finns en dold samhällsnorm som sätter manen som måttstock för ämnet matematik. Detta ger en felaktig föreställning om att det upplevs skillnader mellan könen och att män överlag har lättare för matematik än kvinnor. Dessa åsikter hjälper till att bibehålla uppfattningen om matematik som en manlig domän vilket i slutändan drabbar flickor/kvinnor och deras möjligheter att nå framgångar inom ämnet. De skillnaderna som vi har noterat bland studenterna beror helt enkelt på individuella erfarenheter och förutsättningarna som var och en bär med sig. I vår undersökning har vi inte kunnat notera några större skillnader som skulle kunna bekräfta att männen har en större förmåga att lära sig matematik. Detta ser vi inte minst i betygsskillnaderna där de kvinnliga studenterna har bättre betyg i ämnet matematik. Vi tror att negativa attityder till matematik kommer att finnas lång tid framöver. Det är vi pedagoger som skall eliminera dessa negativa tendenser genom att bryta traditionsenliga könsmönster. Det vill säga att det är vår uppgift att manipulera de ogrundade uppfattningarna t.ex. att se manen som samhällsnorm. Båda könen är lika viktiga och värdefulla idag och för all framtid!
Källförteckning
Appelbaum, Peter M. (1995). Popular culture, educational discourse, and mathematics. Albany: State University of New York Press.)
Benckert, Sylvia, & Staberg, Else-Marie. (1996). Tolkningar & perspektiv. Kvinnligt och
manligt i biologisk text. Tvärsnitt, 18(1), 22-27.)
Berg, Bettina (2001). Genuspraktika för lärare. Stockholm: Elanders Gummessons AB
Bishop, Alan J. (1988). Mathematics Education in its Cultural Context. Educational Studies in Mathematics.
Bra Böckers Lexikon (1996) Höganäs.
Brandell Gerd, Nyström Peter, Staberg Else-Marie. 2005: Matematik i grundskolan –
könsneutralt ämne eller inte. (24.11.2005.)
http://www.maths.lth.se/GeMa/reports/Delrapport1.pdf
Bråten, I. (1998). Vygotskij och pedagogiken. Lund: Studentlitteratur.
Dunkel, Andrejs (1994). Varför är pojkar lika rädda för matematik som flickor? I Brandell, Gerd (red.). Kvinnor och matematik: Konferensrapport. Luleå: Högskolan i Luleå,
institutionen för matematik.
Ejlertsson, Göran (1996). Enkäten i praktiken en handbok i enkätmetodik. Lund Studentlitteratur 1996 Lund Studentlitteratur
Fennema, Elizabeth. (1995). Mathematics, gender and research i Barbro Grevholm & Gila Hanna (Red.), Gender and Mathematics Education, an ICMI Study in Stiftsgården.
Fennema, Elizabeth & Carpenter, Thomas P. (1998). New perapektives on gender differences
in Mathematics Education. Educational Researcher, Vol. 27, No. 5
Fennema, Elizabeth, & Sherman, Julia A. (1976). Fennema-Sherman mathematics attitude
scales: Instruments designed to measure attitudes toward the learning of mathematics by females and males. JSAS: Catalog of Selected Documents in Psychology, 6(2) (31),
(Ms. No. 1225).
Grevholm Barbro (1996). Kvinnor och matematik rundbrev1990-1995. Lund Stilgjutargat.15 1996.
Hirdman Y. (2001). Genus – om det stabilas föränderliga former. Lund: Liber AB
Imsen, G, (2000). Elevens värld. Tredje upplagan. Lund: Studentlitteratur. ISBN 91-440097-9
Jakobsson, Ann-Katrin. (2000). Motivation och inlärning ur genusperspektiv: En studie av
gymnasieelever på teoretiska linjer/program. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.
Jerlang, Espen & Egeberg, Sonja (1999). Utvecklingspsykologiska teorier. Stockholm: Liber
Johansson, Bo & Svedner, Per Olov. (2001). Examensarbetet i lärarutbildningen
Undersökningsmetoder och språklig utformning. Uppsala: Kunskapsförlaget i Uppsala
Lärarförbundet (2002).Läroplaner för det obligatoriska skolväsendet, Lpo 94.
Maccobby, E.E. (1998). The explanatory web. I The two sexes: Growing apart, coming
together (sid.75-187). London: The Belknap Press of Harvard University Press.
McLeod, Douglas, B. (1992) Research on Affect in Mathematics Education:
A Reconceptualization. (s. 575-596) I: Grouws, Douglas, A. (editor) Handbook of Research on Mathematics Teaching and Learning. New York: Mcmillan Publishing Company.
Mouwitz, Lars (2001). Hur kan lärare lära – Internationella erfarenheter med fokus på
matematikutbildning. Göteborg: Nationell centrum för matematikutbildning 2001:1
Nationalencyklopedin (Online 2006-11-06) www.ne.se
Schiebinger, Londa. (1999). Has feminism changed science? Cambridge, Mass.: Harvard University Press.
Skolverket. (2002). Barnomsorg och skola i siffror 2002: Del 2 (Rapport Nr. 214). Stockholm: Fritzes.
Skolverket (Online2006-11-10)
http://www.skolverket.se/sb/d/254/a/1158;jsessionid=EB75A191027540995C785BAEF1EE3 551 (PISA 2003)
Stendrup,Conny, (2001). Undervisning och tanke: En ämnesdidaktisk bok och
begreppskunskap. Göteborg: Elander Graphic systems.
Steenberg, Ann (1997). Flickor och pojkar i samma skola. Solna: Ekelunds Förlag AB.
TIMSS (Online 2006-12-01): Mullis, Ina V.S., Martin, Michael.O.
http://timss.bc.edu/timss1995.html
http://timss.bc.edu/timss2003i/mathD.html
Walkerdine, Valerie. (1998). Counting girls out: girls and mathematics (New ed.). London: Falmer Press.
Wernersson, Inga, (1994) Socialt kön och matematik i Brandell, Gerd m.fl. (red.), Kvinnor
och matematik. Konferensrapport Högskolan i Luleå 13-16 juni 1993. Luleå: Högskolan.
Wikander, Ulla. (1994). Ensidig fokusering på särart istället för jämställdhet.
Kvinnovetenskaplig tidskrift, 15(5), 65-72.
Yates, Lyn. (1993). The education of girls. Policy, research and the question of gender. (Nr.35). Hawthorn, Victoria: The Australian Council for Educational Research Ltd.
Bilaga 1
Hej!
Vi är två studenter på lärarutbildningen i Malmö som skriver ett examensarbete om ”Attityder
till matematik hos blivande lärare ur ett genus perspektiv” Vårt arbete handlar om
flickors/kvinnors och pojkars/mäns förhållningssätt till matematik. För att samla in fakta till vårt arbete valde vi att göra en kvantitativ undersökning. Enkäterna besvaras anonymt och det färdiga examensarbetet kommer inte att innehålla några namn på studenter. Våra frågor kommer inte att innehålla känslig data eller andra saker som kan skada eller kränka den tillfrågade, Skulle ni ha något emot detta eller ha frågor kontakta oss på
ll030406@stud.mah.se eller lf039154@stud.mah.se
Hälsningar Zsolt Fazekas och Pouraj Samimi, NMS samt Bus på lärarutbildningen i Malmö.
PÅMINNELSE NR 1-2
Hej!
Vi är två studenter på lärarutbildningen i Malmö som skriver ett examensarbete om ”Attityder
till matematik hos blivande lärare ur ett genus perspektiv” Vårt arbete är starkt beroende av
just din respons. Enkätundersökningen tar ca 2 minuter att göra. Därför ber vi dig att hjälpa oss genom att delta.
Våra frågor kommer inte att innehålla känslig data eller andra saker som kan skada eller kränka dig. Om du har några frågor kontakta oss eller lf039154@stud.mah.se ll030406@stud.mah.se
Bästa hälsningar Zsolt F och Pouraj S, NMS (Natur Miljö Samhälle) samt BUV (Barndom och ungdomsvetenskap) på lärarutbildningen i Malmö.
Bilaga 2
Studentenkät (pilotundersökning) för studenter som läser på BUV (Barndom och ungdomsvetenskap) samt
NMS (Natur Miljö Samhälle).
1 Vilken kön tillhör du?
Man Kvinna
2 Hur gammal är du?
19-30 31-40 Över 40 3 Var är du uppväxt? Storstad Stad Mindre ort Landsbyggd etc.
4 Har någon av föräldrarna högskoleutbildning?
Ja Mamma Ja Pappa Ja båda två Nej ingen av dem
5 Vad har du läst på gymnasiet?
Natur och teknik Samhälle
Om annat, specificera
6 Var matematik ett av dina favoritämnen under din skoltid?
Ja Nej
Om annat, specificera
7 Hade du överlag haft bra betyg i matematik under din skoltid?
Ja under hela skoltiden Nej inte alls
Ja slutet/gymnasiet Ja i början/högstadiet
8 Upplevde du matematiken som ett svårt ämne under din skoltid?
Ja under hela skoltiden Nej inte alls
Om annat, specificera under vilken period av skolgången
9 Upplevde du matematiken som ett tråkigt ämne under din skoltid?
Ja mycket tråkigt Ja delvis Nej inte alls
Om annat, specificera
10 Anser du dig själv som duktig på matematik?
Ja Nej Medioker
11 Varför valde du att söka till lärarutbildningen?
Alltid tyckt om att arbeta med barn Kom inte in på något annat Om annat, specificera
12 Vilket huvudämne läser du?
Bus Nms
13 Vilken åldersinriktning har du valt?
Fö Fö-Gt Gt Gs Gy
14 Vilket huvudmotiv var vägledande för valet av ditt huvudämne?
Har alltid varit intresserad av ämnet Kom inte in på något annat
Om annat, specificera
15 Hade dina egna skolupplevelser i
matematik någon som hälst betydelse vid
valet av huvudämne?
Ja Nej
Om annat, specificera
16 Hade du Nms som ett av dina tänkbara alternativ vid valet av huvudämnet? (Endast Buv-elever besvarar frågan)
Ja Nej
17 Hade du Bus som ett av dina tänkbara alternativ vid valet av huvudämnet? (Endast Nms-elever besvarar frågan)
Ja Nej
18 (Endas dem som läser på Bus svarar på den här frågan) Har du valt eller tänkt dig att välja matematik som ett av dina sidoämnen?
Ja Nej
19 (Endas dem som läser på Nms svarar på den här frågan) Har du valt eller tänkt dig att välja kurser som bara finns på Bus som sidoämne?
Ja Nej
20 Har dina tidigare erfarenheter av matematik påverkat valet av dina
sidoämnen?
Ja Nej
Om ja, specificera på vilket sätt
21 Hur är din förhållningssätt till matematik idag?
Bra Dåligt
Om annat, specificera status
22 Vad tycker du om att alla inom
lärarutbildningen, oavsett huvudämne måste läsa minst 10p matematik?
Det är viktigt Det är onödigt Ett ont måste Om annat, specificera
Bilaga 3
Huvudundersökning
Hej alla studenter på BUV
Vi är två killar som skriver examensarbete. Vårt examensarbete handlar om genus därför gör vi den här undersökningen som är en kvantitativundersökning. Tack för att du tar er tid och besvara den här digitala enkätundersökningen. Vi vill informera dig om att du måste svara på alla frågorna för att kunna gå ut från undersökningen. En del
av frågorna är klassificerade med en skala 1-4 där fyra är favoriten. Enkäterna
besvaras anonymt och den färdiga undersökningen kommer inte att innehålla några namn på studenter. Våra frågor kommer inte att innehålla känslig data eller andra saker som kan skada eller kränka den tillfrågade.
1 Var matematik ett av dina favoritämnen under din skoltid?
1 2 3 4
2 Hade du överlag haft bra betyg i
matematik under din skoltid? Ja under hela skoltiden
Nej inte alls
3 Upplevde du matematiken som ett tråkigt ämne under din skoltid? (Fyra är = mycket tråkigt) 1 2 3 4
4 Upplevde du matematiken som ett svårt ämne under din skoltid?
1 2 3 4
5 Anser du dig själv som duktig i
6 Vilket huvudmotiv var vägledande för
valet av ditt huvudämne? Har alltid varit intresserad av ämnet
Om annat, specificera
7 Hade dina egna skolupplevelser i
matematik någon som hälst betydelse vid
valet av huvudämne?
Ja varför? Nej varför?
Specificera ditt svar
8 Hade du NMS som ett av dina tänkbara
alternativ vid valet av huvudämnet? Ja
Nej
9 Har du valt eller tänkt dig att välja kurser
som bara finns på NMS som sidoämne? Ja
Nej
10 Har dina tidigare erfarenheter av matematik påverkat valet av dina
sidoämnen?
Ja på vilket sätt? Nej på vilket sätt?
Specificera på ditt svar här
11 Hur är ditt förhållningssätt till matematik idag? 1 2 3 4
12 Vad tycker du om att alla inom
lärarutbildningen, oavsett huvudämne måste läsa minst 10p matematik?
1 2 3 4
Bilaga 4
Master NMS Kvinna
Figur 1.a
1 Var matematik ett av dina favoritämnen under din skoltid?
Grundinformation
Svarsalternativ Antal svar Fördelning % 1 1 6 12.0 2 2 13 26.0 3 3 17 34.0 4 4 14 28.0 Total: 50 100.0 Antal obesvarade: 0 Frekvenstabell
Svarsalternativ Antal svar Fördelning % Kumulerat antal svar Kumulerad fördelning % 1 6 12.0 6 12.0 2 13 26.0 19 38.0 3 17 34.0 36 72.0 4 14 28.0 50 100.0 Total: 50 100.0 50 100.0 Antal obesvarade: 0 Medelvärde
Medelvärde Std.avvikelse Median Undre kvartil Övre kvartil
Figur 2.a
2 Hade du överlag haft bra betyg i matematik under din skoltid?
Grundinformation
Svarsalternativ Antal svar Fördelning % 1 Ja under hela skoltiden
35 70.0
2 Nej inte alls 15 30.0
Total: 50 100.0
Antal obesvarade: 0
Frekvenstabell
Svarsalternativ Antal svar Fördelning % Kumulerat antal svar Kumulerad fördelning % Ja under hela skoltiden 35 70.0 35 70.0
Nej inte alls 15 30.0 50 100.0
Total: 50 100.0 50 100.0
Antal obesvarade: 0
Medelvärde
Medelvärde Std.avvikelse Median Undre kvartil Övre kvartil
Figur 3.a
3 Upplevde du matematiken som ett svårt ämne under din skoltid?
Grundinformation
Svarsalternativ Antal svar Fördelning % 1 1 9 18.0 2 2 21 42.0 3 3 16 32.0 4 4 4 8.0 Total: 50 100.0 Antal obesvarade: 0 Frekvenstabell
Svarsalternativ Antal svar Fördelning % Kumulerat antal svar Kumulerad fördelning % 1 9 18.0 9 18.0 2 21 42.0 30 60.0 3 16 32.0 46 92.0 4 4 8.0 50 100.0 Total: 50 100.0 50 100.0 Antal obesvarade: 0 Medelvärde
Medelvärde Std.avvikelse Median Undre kvartil Övre kvartil
Figur 4.a
4 Upplevde du matematiken som ett tråkigt ämne under din skoltid? (Fyra är = mycket tråkigt)
Grundinformation
Svarsalternativ Antal svar Fördelning % 1 1 17 34.0 2 2 18 36.0 3 3 11 22.0 4 4 4 8.0 Total: 50 100.0 Antal obesvarade: 0 Frekvenstabell
Svarsalternativ Antal svar Fördelning % Kumulerat antal svar Kumulerad fördelning % 1 17 34.0 17 34.0 2 18 36.0 35 70.0 3 11 22.0 46 92.0 4 4 8.0 50 100.0 Total: 50 100.0 50 100.0 Antal obesvarade: 0 Medelvärde
Medelvärde Std.avvikelse Median Undre kvartil Övre kvartil
Figur 5.a
5 Anser du dig själv som duktig i matematik?
Grundinformation
Svarsalternativ Antal svar Fördelning % 1 Duktig 41 82.0 2 Svag 9 18.0 Total: 50 100.0 Antal obesvarade: 0 Frekvenstabell
Svarsalternativ Antal svar Fördelning % Kumulerat antal svar Kumulerad fördelning % Duktig 41 82.0 41 82.0 Svag 9 18.0 50 100.0 Total: 50 100.0 50 100.0 Antal obesvarade: 0 Medelvärde
Medelvärde Std.avvikelse Median Undre kvartil Övre kvartil
Figur 6.a
6 Vilket huvudmotiv var vägledande för valet av ditt huvduämne? Grundinformation Svarsalternativ Antal svar Fördelning %
1 Har alltid varit intresserad av
ämnet 34 68.0
2 Om annat, specificera 16 32.0
Total: 50 100.0
Antal obesvarade: 0 Om annat, specificera
fanns bara plats kvar på det, ansökte i efterhand
hittade inte andra som passade
Blev rekommenderad av välja matematik som huvudämne
fick strul med vhs som inte registrerade att jag accepterade min plats på historia och fick ta en restplats på geografi märkte då att jag tycker geografi är jätte intressant
kom in på det
Kom inte in på mitt första val och fick veta att jag kunde gå första terminen och därefter byta. Det visade sig inte gå när det väl blev tal om den saken!!!! Lättare att få arbete
Jag vet att jag är bra på ämnet därför blev valet naturligt för mig. Jag vet att jag är mycket bra på matematik.
man slipper rätta uppsatser, och jag är duktig i ämnet. blev intresserad på kom-vux
lätt att få jobb med ma/no ämnen
slumpen
viktigt att eleverna lär sig detta ämne ordentligt jobbmöjligheterna
Viktigt ämne vars undervisning
behövde/behöver förändras samt att jag tycker att matematik är intressant Lättare att få jobb
Frekvenstabell Svarsalternativ Antal svar Fördelning % Kumulerat antal svar Kumulerad fördelning % Har alltid varit intresserad av ämnet 34 68.0 34 68.0 Om annat, specificera 16 32.0 50 100.0
Total: 50 100.0 50 100.0
Antal obesvarade: 0
Medelvärde
Medelvärde Std.avvikelse Median Undre kvartil Övre kvartil
Figur 7.a
7 Hade dina egna skolupplevelser i matematik någon som hälst betydelse vid valet av huvudämne?
Grundinformation
Svarsalternativ Antal svar Fördelning %
1 Ja varför? 29 58.0
2 Nej varför? 21 42.0
3 Specificera ditt svar 11 22.0 Specificera ditt svar
Anser att alla lärare måste kunna lära ut matematik på rätt sätt. Jag anser att jag själv fått en alltför traditionell utbildning och ville därför lära mig hur jag själv som lärare inte skulle göra samma fel som mina lärare gjorde. läser geografi undervisar inte i
matematik
ja, eftersom man är intresserad av det så faller det sig naturligt att man väljer det
Kanske matematik är tråkigt om man bara har lärobok. Det ska vara varierad undervisning
Dåliga lärare på grundskolan, en bra på universitetet som inspirerade mig. Alltid hjälpt skolkompisar och tyckt det var minst lika roligt som att räkna själv
har inte tillräckligt intresse för att inspirera andra
hade en dålig lärare på grundskolan
jag har alltid varit duktig på matematik valet var naturligt val för mig.
jag har haft väldigt dålig undervisning i matematik på gymnasiet. Trots detta tyckte jag att matematik var roligt och "överlevde" genom att lära av det som fanns i boken och fråga kompisar. Därför kände jag extra för matematik då jag vet hur
Medelvärde
Medelvärde Std.avvikelse Median Undre kvartil Övre kvartil
Figur 8.a
8 Hade du BUV som ett av dina tänkbara alternativ vid valet av huvudämnet?
Grundinformation
Svarsalternativ Antal svar Fördelning % 1 Ja 6 12.2 2 Nej 43 87.8 Total: 49 100.0 Antal obesvarade: 1 Frekvenstabell
Svarsalternativ Antal svar Fördelning % Kumulerat antal svar Kumulerad fördelning % Ja 6 12.2 6 12.2 Nej 43 87.8 49 100.0 Total: 49 100.0 49 100.0 Antal obesvarade: 1 Medelvärde
Medelvärde Std.avvikelse Median Undre kvartil Övre kvartil
Figur 9.a
9 Har du valt eller tänkt dig att välja kurser som bara finns på BUV som sidoämne?
Grundinformation
Svarsalternativ Antal svar Fördelning % 1 Ja 4 8.2 2 Nej 45 91.8 Total: 49 100.0 Antal obesvarade: 1 Frekvenstabell
Svarsalternativ Antal svar Fördelning % Kumulerat antal svar Kumulerad fördelning % Ja 4 8.2 4 8.2 Nej 45 91.8 49 100.0 Total: 49 100.0 49 100.0 Antal obesvarade: 1 Medelvärde
Medelvärde Std.avvikelse Median Undre kvartil Övre kvartil
Figur 10.a
10 Har dina tidigare erfarenheter av matematik påverkat valet av dina sidoämnen?
Grundinformation Svarsalternativ Antal svar Fördelning % 1 Ja på vilket sätt? 15 30.0 2 Nej på vilket sätt? 35 70.0 3 Specificera på ditt svar
här 10 20.0
Specificera på ditt svar här
jag kände jag var tvungen att läsa minst 10 p matte
jaghar naturvetenskap som huvudämne och matematik som
sidoämne. Har alltid varit mest intresserad av det. Ma/No är en bra kombination
Jag har ju matematik som huvudämne och ville därför ha andra ämnen som sidoämnen.
jag var motvillig att söka samhäll somsidoämne efter som jag måste lägga till matte C, men